Ful arkitektur. - FOT

”Kommer ett sandkorn innaför boetten på min klocka, kan verket stanna.Musslan, mindre geometriskt fulländad än schweizeruret, kan förvandla sandkornet tillen pärla. Vetenskapen kan göra diamanter - men den kan ännu inte göra en apelsin.”Sven Ivar Lind i sin provföreläsning till en professur vid KTH.Ödmann skiljer mellan tre olika typer av arkitektstudenter.Arvtagarna är i majoritet på alla landets skolor och beskrivssom karriärinriktade begåvningar, med stark tro på enautonom arkitektroll. De har ett stort konstnärligt intresse,har blivit stöttade hemifrån och känner sig självklara både isin plats på skolan och i sin framtida yrkesroll. I den andrasidan av ringen står idealisterna, som undviker gestaltningsfrågoroch istället söker efter handfasta kunskaper iangränsande discipliner. Idealisterna har svårt att finna sigtill rätta på utbildningen och ser pessimistiskt på en framtidakarriär. Den tredje och till sitt antal minsta gruppenär syntetisörerna, vilka lyckas kombinera ett konstnärligtintresse med respekt för den vetenskapliga kunskapen.Snedrekryteringen inom arkitektutbildningen tyder på attarvtagarnas sätt är ett klasspecifikt beteende. Enligt Ödmannsundersökningar är det även denna gruppp som klararsig bäst på arbetsmarknaden. Klassresenärerna hittas inteförvånande hos idealisterna. Ödmanns teori stämmer meden studie av förstaårselever vid KTH, som visade att 74% avstudenterna fick sin inspiration från fysiska förhållanden,medan 12,5% inspirerades av andra människors behov.Ynka 4% kombinerade enligt denna undersökning dessaarkitekturens båda grundprinciper i sitt arbete. 38Tre linjer går att urskilja i båda dessa undersökningar: arkitektursom något estetiskt subjektivt - konst, som någottekniskt objektivt - vetenskap och som en kombination avkonst och vetenskap – … arkitektur. Arkitektur kan nämligeninte vara “varken eller”, utan är ett multidisciplinärtämnesområde mellan konst och vetenskap. Form ochinnehåll är evigt förbundna. Bra arkitektur kan inte varanågot mindre än goda helhetslösningar. Niels Albertsen ären av dem som tillämpat Bourdieus fältmodell på arkitekter.Istället för att nöja sig med polariseringens två lägerhar han lagt till en grupp: de professionella arkitekterna.Professionella arkitekter förenar estetiska, funktionellaoch tekniska krav. Möjligen är Albertsens subfält en störregrupp än Ödmanns syntetisörer. Gott! Troligt är att syntetiseringenökar med yrkeserfarenheten.Arkitekturens utövande kräver kunskap inom historia,rättsvetenskap, fysik, matematik, miljövetenskap, antropologi,design och datamodellering. Utöver det behövs kunskapom mänskliga beteenden och behov! Grundläggandeär att initiera kunskapsinsamlande och inte minst tvärvetenskapligasamarbeten, både i skolan och i arbetslivet. Undersökningarvisar tvärtemot att arkitektelever litar mycket påegna erfarenheter. 39 Hos arkitekter finns alltför liten kunskapslust,ibland rent vetenskapsförakt. Helsta arkitektnamneni dagspressen hämtar istället inspiration frånfilosofi och skönlitteratur.Arkitekter behöver utveckla både bredare och spetsigarekunskaper, vilket delvis faller tillbaks på utbildningen. Dessutommåste vi bli bättre på att använda arkitekturforskningensresultat i projekterandet. Mer kunskapsintensivarkitektur, med andra ord. Detta skulle även ge större träffsäkerheti att förutsäga hur hus kommer att fungera. Redan38Hentilä (1993), s. 12.39Hentilä (1993), s.13.3637