PDF-version - skeptron.uu.se - Uppsala universitet

PERSONLIGHETSUTVECKLING OCH MÅLRATIONALITETmer elever som, med ett utryck som ofta användes i intervjuerna, anses”studiemotiverade”, samt att det har varit relativt lätt att med hjälp av detkursutbud som den existerande läroplanen och skollagen tillåter kombinera dessaprogram med lokala profiler. På en gymnasiemarknad som skolkonkurrensen, enligtintervjuerna, gjort allt mer ”nischad” utgör de studieorienterade programmen ettsärskilt delområde på vilket konkurrensen står om elever som är inriktade mot ellerhåller dörren öppen för högre studier.En tidigare analys av gymnasieskolans utveckling under 1990-talet visar attsamhällsvetenskapligt program blivit socialt och skolmässigt allt mer heterogent irelation till naturvetenskapligt program, som i högre grad än tidigare kommit attsamla elever med goda studieresultat och högre socialt ursprung. NVRBåda dessaförhållanden avspeglas i de fristående gymnasieskolornas utbud av profiler inomdessa program. Profilinriktningarna tycks först och främst reflektera en skolasposition, eller försök att positionera sig, i konkurrensen om de elever den i förstahand strävar efter att rekrytera.Skolor som konkurrerar om de betygsmässigt bästa eleverna – Viktor Rydbergutgör ett bra exempel – har inte profileringsinslag som kan kasta tvivel över denakademiska soliditeten hos de utbildningar skolan erbjuder. Profilinslagen på dennaskola avser språkundervisning med lärare som har ett utländskt språk sommodersmål, resor till vissa huvudstäder i Europa, samarbete med högskolor, ochunder de senare åren estetiska inslag som motiveras med att intellektuellaprestationer främjas av parallella estetiska aktiviteter.Men om man bortser från skolornas position och rekryteringsbas, är generelltsett profiler inom samhällsvetenskapligt program mindre starkt avgränsade frånskolmässiga aktiviteter. Programprofilerna innehåller oftare än pånaturvetenskapligt program sporter av olika slag, medieinslag eller estetiskakomponenter. Omvänt avser profilinriktningarna på naturvetenskapligt program,inklusive specialutformade varianter av detta program, oftare än påsamhällsvetenskapligt program fördjupningar inom ett viss kunskaps- elleryrkesområde, som miljö eller data, och det är betydligt vanligare att dessa profilerinkluderar former av samarbete med högskolor. Utbudet av profiler speglar medandra ord både skolornas status och marknadsnisch, deras potentiella elever, och deenskilda programmens ställning och potentiella publik.Ett andra område på vilket de fristående gymnasieskolorna tidigt etablerade sigvar det estetiska. Några av de fristående gymnasierna är helt specialiserade motestetiska program på områden som musik, drama och bild. Kommunala skolors ochfriskolors musikprofiler utgör tillsammans närmast ett konkurrensfält i miniatyr,med Nordiska Musikgymnasiet, Lilla Akademin, Södra Latins specialutformademusikprogram, Fryshuset, Rytmus och Kulturama. Här tenderar utbildningarna195 Donald Broady m.fl., ”Skolan under 1990-talet. Sociala förutsättningar och utbildningsstrategier”.= ONN=