PDF-version - skeptron.uu.se - Uppsala universitet

DET KULTURELLA KAPITALETeller anstötliga. Eleverna på den kulturella inriktningen uppskattade en bild av enskola de uppfattade som ”neutral”.Mot dessa olika dispositioner svarade gymnasieskolornas framtoning olika väl.Det finns här anledning att återkomma till det tidigare förda resonemanget omskolors institutionella tillgångar och de strategier som dessa gör möjliga.Gymnasieskolor har olika starka ekonomiska tillgångar, varav skolpengen är denstörsta men ibland inte den enda. Flera fristående elitgymnasier förfogar överekonomiska tillgångar som inte varit obetydliga för deras utveckling, även om derasstorlek är okänd. PNNDe ekonomiska medel som utbildningsföretag kan skjuta till föratt stödja gymnasieskolor de äger, är ytterligare ett uttryck för detta. PNOFör skolornas institutionella strategier är den ”största tillgång” som deras eleverutgör en annan resurs. Elitskolorna konkurrerar om elever med störst framgång igrundskolan. I denna konkurrens kan de hävda sig med hjälp av sin egenrekryteringsprofil och sina elevers betygsprestationer i slutet av gymnasieskolan. Entillgång förknippad med detta är deras ”rykte”. Även när bilder av gymnasieskolorproduceras och cirkulerar bland elever som är lika mycket präglade av eleversförhållningssätt som av vad en skola sannolikt ”är” i en objektiv mening, betyderdessa bilder åtskilligt och tar tid att förändras.En annan tillgång är en skolas läge och den byggnad den är inhyst i. Om enelitskola definieras som en skola där elevrekryteringen är hög socialt ochbetygsmässigt, är sannolikheten större att innerstadsskolor kan nå en sådan statusdärför att deras potentiella rekryteringsunderlag är större. Den bild byggnadernaoch lokalerna kan tillföra har också en betydelse som vissa elever öppet eller mermotvilligt erkänner. Skolans tillgänglighet påverkas av transportsystemensuppbyggnad och det är knappast en tillfällighet att så många friskolegymnasiersamlas i Stockholms innerstad. PNPEn skolas lärarkår är en av dess mest uppenbara tillgångar. I den månlärarrekrytering och institutionella satsningar avspeglar rekryteringen till en skola311 Tidigare nämndes det utvecklingsstöd som Viktor Rydberg, enligt gjorda skolledarintervjuer, fåttav näringslivsfonder, liksom Stiftelsen Franska skolans av skolans hemsida att döma inte obetydligaekonomiska tillgångar.312 En rimlig hypotes är att finansiering genom anknytning till företagsvärlden på grund avskolkonkurrensen kommer att öka i betydelse; detta var ett antagande som en av de intervjuadeskolledarna gjorde. I internationell litteratur om marknadisering och skolval ges ekonomiska faktorerav detta slag stor betydelse; se Stephen Ball, Education plc. Understanding private sector participation inpublic sector education. London, Routledge, 2007. Dock beror denna utveckling på de ramar denpolitiska styrningen av skolan sätter. När ekonomisk styrning i ett ramfaktorteoretiskt perspektivbetraktas som en av flera faktorer som inramar skolans verksamhet, är det detta regelsystem somavses, även om det som regleras i första hand är de kommunalt tilldelat resurser den får del av. SeUlf P. Lundgren & Bo Lindensjö, Utbildningsreformer och politisk styrning, s. 25f.313 Betydelsen av geografisk närhet och kommunikationssystem brukar också betonas i studier omskolval och social snedrekrytering till skolor. ”[T]he local transport timetables, the pattern of bus, tubeand train routes and open spaces and the physical location of schools all effect the possibility andperception of choice”, skriver Sharon Gewirtz, Stephen Ball & Richard Bowe, Markets, choice andequity in education., s. 51f.OTQ=