Fler artiklar om skolan i DN-bilagan "Almedalen ... - Lärarförbundet

ANNONSHela denna bilaga är en annons från LärarförbundetLedarskapText: Sofia HillborgIllustration: David MarklundI huvudet påen skolledareDEN 1 AUGUSTI 2011 börjadeBirgitta Trolin sitt arbete somskolledare för Väsby Nya Gymnasium.Den 10 augusti komlärarna, den 20 augusti börjadede 460 eleverna och i samband med skolstarteninvigdes det nya skolhuset Messingenmed pompa och ståt. Ja, och som lök pålaxen: nytt betygssystem, nya kursplaneroch ny skollag. Det låter som ett recept förkatastrof, men i dag, två år senare, är VäsbyNya Gymnasium på god väg att lyfta kommunenstidigare rätt mediokra skolresultat.Men så är det heller ingen vanlig skola dethandlar om. Och definitivt ingen vanlig rektor.– Jag hade en strategi: att försöka få ihoplärarna till ett team så fort som möjligt. Detvar rätt svettiga första veckor, säger BirgittaTrolin.STRATEGI ÄR ETT ORD som man får höramånga gånger när man sätter sig ner ochtalar med Birgitta Trolin. För hon hymlarinte med att hennes arbete handlar om ledarskap.Hon har en gång haft Jan Carlzonsom chef och det har satt sina spår. I marsfick Birgitta Trolin utmärkelsen Sverigesmest innovativa skolledare.Birgitta Trolins arbetssätt påminner mycketom hur en chef i ett storföretag arbetar.I stället för att vara den som alla är beroendeav, arbetar hon för att stärka skolans organisationoch dess kreativa och oumbärligaresurs; lärarna.– Det handlar både om pedagogik ochorganisation. Och mitt syfte är att organisationenska fungera utan att jag är överallt.Lärarna är organiserade i arbetslag så attde kan få hjälp och feedback av varandra.Fyra av lärarna forskar på högskolan, KTH.” Man måste utsättadem för situationerdär de lyckas. Ochman måste få dematt börja tänka. ”Birgitta Trolin– Det ger mycket inspiration till resten avlärarkåren. Två av lärarna forskar i matematikoch på längre sikt hoppas vi att det skastärka matematikundervisningen.Birgitta Trolins devis är att skolans världinte får vara något eget universum.– EN SKOLA MÅSTE ha kontakt med detomgivande samhället och lärandet måstevara kopplat till verkligheten. Eleverna skaförstå vad som krävs för att få jobb, vad arbetsgivarnavill ha och hur ett företag fungerar.Det jag gör här i skolan leder till ett liv.Därför har Väsby Nya Gymnasium enhelpdesk där IT-eleverna ger support tillelever och lärare, andra elever arbetar somguider i huset och ekonomiprogrammetselever startar egna företag.När man går runt inne i gymnasiet är detlugnt, strukturerat och välordnat. Elever arbetari grupper, till synes målmedvetet.Ingen skriker, ingen bråkar och man seringen nedskräpning. Ändå är det ett faktumatt inte alla elever bryr sig om skolan. Ochhär, som i många andra skolor, har mångaelever dessutom problem med det mestgrundläggande, det svenska språket.Birgitta Trolin, skolledareför Väsby Nya Gymnasium,fick i mars utmärkelsenSveriges mest innovativaskolledare, som delas ut avLärarförbundet i samarbetemed Microsoft.VAD GÖR MAN DÅ som skolledare, närman vet att många elever har det tufft atthitta motivationen för skolan?– Man måste utsätta dem för situationerdär de lyckas. Och man måste få dem attbörja tänka. Vi satsar mycket på gruppstimulerandeaktiviteter, rollspel och värderingsövningar.Vi som arbetar i skolan måsteändra arbetssätt så att de känner sig motiveradeoch vi måste ge eleverna verktyg föratt lära sig, säger Birgitta Trolin.Elever i gymnasieåldern har väldigt olikamognad. Det ställer stora krav på lärarna.Birgitta Trolin anser att en bra lärprocessbehöver bestå av traditionell undervisning,eget arbete och samtal där eleverna diskuterar,spekulerar och testar idéer.– Alla tre delarna är viktiga, den sista deleninte minst. Det är där Nobelpristagarna föds.Väsby Nya Gymnasium är något så ovanligtsom en kommunal storsatsning på skolan.Skolbyggnaden känns mest av allt somett påkostat huvudkontor för ett IT-företag.– Eleverna tycker att det är jättefint. Ochvisst betyder det något att unga människorser att man satsar på dem.NÄR VI GÖR INTERVJUN sprider sig justbränder och upplopp i Stockholms miljonprogramsområden.Men oroligheterna kommeraldrig till Upplands Väsby. Kanske finnsett samband med satsningarna på skolan?– Det känns faktiskt inte som om det skullehända här. I enkäter med eleverna säger överSatsningar har gett resultatEmmaboda toppar listorna• Landets bästa ungdomskommun (KFUM)• Länets bästa kulturskola• Fjärde bästa kommun enligt kvalitetsindex(Föräldrar alliansen)• Landets tredje bästa skolkommun(Lärarförbundet)Emmabodas skolorEn engagerad lärarkår, tydlig rektorsroll och politiker somvågar satsa på skolan. Det är tre anledningar till att Emmabodakommun lyckas så bra med sina förskolor och skolor.– Satsningarna hargett resultat. Det äroerhört roligt attEmmaboda hamnar såhögt i rankningen, sägerMarit Persson, bildningschefi Emmaboda.SKOLAN ÄR NÅGOT av det viktigastesom finns. Det har Emmabodakom mun i Småland insett.– Här i Emmaboda finns politikersom vågat satsa på förskola och skola, sägerMarit Persson, bildningschef i Emma boda,när vi träffas på kontoret i kommun huset.Satsningarna har gett resultat; kommunenkommer högt upp på rankninglistorna.Lärarförbundet utsåg 2012 kommunentill den tredje bästa skolkommunen i landetoch lyfte fram kommunens lärartäthet,goda resultat och den höga andelen eleversom går vidare till högskolestudier efteravklarad grundskola. Två år tidigare, 2010,låg Emmaboda på plats 220. Nyligenklätt rade man från plats 158 till 75 närtidnin gen Fokus rankade kommuner. Enrejäl för bättring.– De som arbetar och leder skolverksamhetenär engagerade, och har bevisligenlyckats mycket väl med sina ambitioner.Vi har en duktig lärarkår och en närhetmellan lärare och elever. Dessutom har10