Fler artiklar om skolan i DN-bilagan "Almedalen ... - Lärarförbundet

Hela denna bilaga är en annons från LärarförbundetANNONSLärande och personlig utvecklingEn skola för livetDen personliga utvecklingen och friheten att fördjupasig. Det är den största skillnaden mellan Kunskapsskolanoch andra skolor, enligt Zino Kader, 15 år, som går påKunskapsskolan i Spånga.DET GÅR BRA FÖR ZINO i skolan.Riktigt bra till och med.När han går ut nian kommerhan att ha samlat på sig 300meritpoäng, tillräckligt för att komma inpå i princip vilket gymnasium som helst.– Jag skulle väldigt gärna vilja läsa medicin,kanske bli läkare eller apotekare.Jag skulle kunna tänka mig att läsa tillläkare i Polen, till exempel.faktaKunskapsskolan har grundskolorför skolår 4–9 och gymnasiermed studieförberedande program.I dag finns 29 grundskoloroch 7 gymnasier med mer än900 medarbetare och 10 000elever. Skolornas viktigastekännetecken är arbetssättetmed en personligt utformadutbildning mot personliga mål.Men det har inte alltid varit så.– Det gick inte så bra för mig i börjanav sexan, jag skolkade mycket och hängdemed fel personer.I dag är Zino full av tillförsikt införframtiden. Han har fått en bra start på sinutvecklingsresa. Och han tvivlar inte ettögonblick på att han kommer att klaragymnasiet bra.– Jag tror det är en bra merit inför gymnasietatt ha gått på Kunskapsskolan. Dåär man van att ta ansvar och vet hur manska lägga upp studierna.– Här får man redskapen och möjligheterna. Det är lätt att välja en egen väg här, säger ZinoKader, som går på Kunskapsskolan i Spånga. På bilden tillsammans med läraren Petter Enlund.ELEVER KAN OCKSÅ VÄLJA att fördjupasig mer hemma. Det går att komma in påskolfilerna var som helst via Kunskapsportalen.Zino gillar också den frihet somfinns att fördjupa sig i olika ämnen.– Om man vill höja sig i något ämne,kan man fråga vilka kriterier som gäller ochså är det bara att sätta sig ner och jobba.Här får man fördjupa sig så mycket manvill. På det sättet är det stor skillnad mellanKunskapsskolan och en vanlig skola.Läraren Petter Enlund, som undervisar iSO och engelska, ser också stora skillnader.– Samarbetet med kollegorna är denstörsta skillnaden; vi arbetar väldigt mycketi arbetslag, ämneslag och även mellanvåra skolor. Det uppskattar jag väldigtmycket. Det betyder att man inte behöverkänna sig ensam i sin lärarroll, sägerPetter.EN ANNAN SKILLNAD är kontakten medeleverna, säger han. Lärarna rör sig blandeleverna hela tiden även när de inte undervisar.Dessutom har de personliga handledningssamtalen gång i veckan med varje elev.– När man sitter och pratar med elevernaen och en, då kan man utgå från derasverklighet och intressen. Det gör också attden personliga kontakten blir stark. Närde går ut nian känner man dem. Och omnågon halkar efter, tar det inte så lång tidatt fånga upp eleven, vi märker det direkt.Vi vet väldigt väl var alla elever befinnersig kunskapsmässigt i alla ämnen.www.kunskapsskolan.seLärandet i fokusLäraren en viktig motori samhällsutvecklingenSveriges största lärarutbildning ligger i Malmö. Här erbjuds alla lärarexamina ochstudenterna rustas med kunskaper för arbetet tillsammans med sina framtida elever.FAKULTETEN för lärande och samhällepå Malmö högskola liggerprecis vid kajkanten i VästraHamnen. Den prisbelönta byggnaden,Orkanen, har blivit något av ensymbol för Malmös utveckling från industristadtill kunskapsstad. Johan Elmfeldt,dekan och docent i svenska med didaktiskinriktning, tar emot på sitt kontor. Hankommer snabbt in på samhällsnyttan aven väl fungerande lärarutbildning:– I en orolig tid spelar lärarutbildningenextra stor roll. Tänk bara så mycket somhänt i samhället under de senaste 20 åren.Konsekvenserna av globalisering, medialisering,digitalisering med mera, ställernya krav på oss alla. Man får inte glömmaatt lärarna är en viktig motor i samhällsutvecklingen.I Malmö bor 170 olika nationaliteteroch i skolorna talas många olika språk.Därför är det inte konstigt att lärarutbildningenhär har blivit något av en auktoriteti det flerspråkiga klassrummet. Här finnsockså en stark tvärvetenskaplig forsk ningsprofil.Johan Elmfeldt lyfter fram vikten– Som utbildningsmiljö behöver man noga följa samhällsförändringarna, inte minst i en orolig tid,säger Johan Elmfeldt, dekan vid Malmö högskola.av att skapa starka band med det omgivandesamhället även utanför skolsamhället.– Det finns en stor utvecklingspotentiali att samverka med kulturinstitutioner, frivilligorganisationeroch företag. Jag troratt det stärker både utbildningen och forskningenssamhällsrelevans.Hur kommer det sig att lärarutbildningeni Malmö är så populär?– Förutom att utbildningarna innehållsmässigtär av god kvalitet, spelar stadensattraktionskraft en stor roll. Malmö har enmångkulturell profil, här finns en spännandeutbildningsmiljö och det är nära tillkontinenten. Hälften av dem som bor iMalmö är under 35 år, vilket skapar en härligdynamik, konstaterar Johan Elmfeldt.Oavsett om man studerar till förskollärareeller gymnasielärare, integreras deämnesspecifika studierna med pedagogik.Fakulteten förlärande och samhälleerbjuder:• Förskollärarutbildning, Grundlärarutbildning,Yrkeslärarutbildningsamt Ämneslärarutbildningi ett 20-tal ämnen.• Idrottsvetenskapligt program,Studie- och yrkesvägledarutbildning,Speciallärar- ochSpecialpedagogprogram• Idrottsvetenskaplig ochUtbildningsvetenskaplig forskningoch forskarutbildning.Det står inte bara matematik på schemat,utan matematik och lärande. Det har visatsig lyckat; Malmö har i dag landets störstalärarutbildning med 3 800 helårsstudenteroch 300 anställda. Johan Elmfeldt serock så att man lockar många med ickeakademiskbakgrund.– Det är roligt att så många med ickeakademiskbakgrund söker sig hit. Detmöter vi genom att skapa en utbildningsmiljösom bidrar till studieframgång, sägerJohan Elmfeldt.www.mah.se/ls13