ANNONSHela denna bilaga är en annons från LärarförbundetLedarskapText: Sofia HillborgIllustration: David MarklundI huvudet påen skolledareDEN 1 AUGUSTI 2011 börjadeBirgitta Trolin sitt arbete s<strong>om</strong>skolledare för Väsby Nya Gymnasium.Den 10 augusti k<strong>om</strong>lärarna, den 20 augusti börjadede 460 eleverna och i samband med skolstarteninvigdes det nya skolhuset Messingenmed p<strong>om</strong>pa och ståt. Ja, och s<strong>om</strong> lök pålaxen: nytt betygssystem, nya kursplaneroch ny skollag. Det låter s<strong>om</strong> ett recept förkatastrof, men i dag, två år senare, är VäsbyNya Gymnasium på god väg att lyfta k<strong>om</strong>munenstidigare rätt mediokra skolresultat.Men så är det heller ingen vanlig skola dethandlar <strong>om</strong>. Och definitivt ingen vanlig rektor.– Jag hade en strategi: att försöka få ihoplärarna till ett team så fort s<strong>om</strong> möjligt. Detvar rätt svettiga första veckor, säger BirgittaTrolin.STRATEGI ÄR ETT ORD s<strong>om</strong> man får höramånga gånger när man sätter sig ner ochtalar med Birgitta Trolin. För hon hymlarinte med att hennes arbete handlar <strong>om</strong> ledarskap.Hon har en gång haft Jan Carlzons<strong>om</strong> chef och det har satt sina spår. I marsfick Birgitta Trolin utmärkelsen Sverigesmest innovativa skolledare.Birgitta Trolins arbetssätt påminner mycket<strong>om</strong> hur en chef i ett storföretag arbetar.I stället för att vara den s<strong>om</strong> alla är beroendeav, arbetar hon för att stärka <strong>skolan</strong>s organisationoch dess kreativa och oumbärligaresurs; lärarna.– Det handlar både <strong>om</strong> pedagogik ochorganisation. Och mitt syfte är att organisationenska fungera utan att jag är överallt.Lärarna är organiserade i arbetslag så attde kan få hjälp och feedback av varandra.Fyra av lärarna forskar på hög<strong>skolan</strong>, KTH.” Man måste utsättadem för situationerdär de lyckas. Ochman måste få dematt börja tänka. ”Birgitta Trolin– Det ger mycket inspiration till resten avlärarkåren. Två av lärarna forskar i matematikoch på längre sikt hoppas vi att det skastärka matematikundervisningen.Birgitta Trolins devis är att <strong>skolan</strong>s världinte får vara något eget universum.– EN SKOLA MÅSTE ha kontakt med det<strong>om</strong>givande samhället och lärandet måstevara kopplat till verkligheten. Eleverna skaförstå vad s<strong>om</strong> krävs för att få jobb, vad arbetsgivarnavill ha och hur ett företag fungerar.Det jag gör här i <strong>skolan</strong> leder till ett liv.Därför har Väsby Nya Gymnasium enhelpdesk där IT-eleverna ger support tillelever och lärare, andra elever arbetar s<strong>om</strong>guider i huset och ekon<strong>om</strong>iprogrammetselever startar egna företag.När man går runt inne i gymnasiet är detlugnt, strukturerat och välordnat. Elever arbetari grupper, till synes målmedvetet.Ingen skriker, ingen bråkar och man seringen nedskräpning. Ändå är det ett faktumatt inte alla elever bryr sig <strong>om</strong> <strong>skolan</strong>. Ochhär, s<strong>om</strong> i många andra skolor, har mångaelever dessut<strong>om</strong> problem med det mestgrundläggande, det svenska språket.Birgitta Trolin, skolledareför Väsby Nya Gymnasium,fick i mars utmärkelsenSveriges mest innovativaskolledare, s<strong>om</strong> delas ut avLärarförbundet i samarbetemed Microsoft.VAD GÖR MAN DÅ s<strong>om</strong> skolledare, närman vet att många elever har det tufft atthitta motivationen för <strong>skolan</strong>?– Man måste utsätta dem för situationerdär de lyckas. Och man måste få dem attbörja tänka. Vi satsar mycket på gruppstimulerandeaktiviteter, rollspel och värderingsövningar.Vi s<strong>om</strong> arbetar i <strong>skolan</strong> måsteändra arbetssätt så att de känner sig motiveradeoch vi måste ge eleverna verktyg föratt lära sig, säger Birgitta Trolin.Elever i gymnasieåldern har väldigt olikamognad. Det ställer stora krav på lärarna.Birgitta Trolin anser att en bra lärprocessbehöver bestå av traditionell undervisning,eget arbete och samtal där eleverna diskuterar,spekulerar och testar idéer.– Alla tre delarna är viktiga, den sista deleninte minst. Det är där Nobelpristagarna föds.Väsby Nya Gymnasium är något så ovanligts<strong>om</strong> en k<strong>om</strong>munal storsatsning på <strong>skolan</strong>.Skolbyggnaden känns mest av allt s<strong>om</strong>ett påkostat huvudkontor för ett IT-företag.– Eleverna tycker att det är jättefint. Ochvisst betyder det något att unga människorser att man satsar på dem.NÄR VI GÖR INTERVJUN sprider sig justbränder och upplopp i Stockholms miljonprograms<strong>om</strong>råden.Men oroligheterna k<strong>om</strong>meraldrig till Upplands Väsby. Kanske finnsett samband med satsningarna på <strong>skolan</strong>?– Det känns faktiskt inte s<strong>om</strong> <strong>om</strong> det skullehända här. I enkäter med eleverna säger överSatsningar har gett resultatEmmaboda toppar listorna• Landets bästa ungd<strong>om</strong>sk<strong>om</strong>mun (KFUM)• Länets bästa kulturskola• Fjärde bästa k<strong>om</strong>mun enligt kvalitetsindex(Föräldrar alliansen)• Landets tredje bästa skolk<strong>om</strong>mun(Lärarförbundet)Emmabodas skolorEn engagerad lärarkår, tydlig rektorsroll och politiker s<strong>om</strong>vågar satsa på <strong>skolan</strong>. Det är tre anledningar till att Emmabodak<strong>om</strong>mun lyckas så bra med sina förskolor och skolor.– Satsningarna hargett resultat. Det äroerhört roligt attEmmaboda hamnar såhögt i rankningen, sägerMarit Persson, bildningschefi Emmaboda.SKOLAN ÄR NÅGOT av det viktigastes<strong>om</strong> finns. Det har Emmabodak<strong>om</strong> mun i Småland insett.– Här i Emmaboda finns politikers<strong>om</strong> vågat satsa på förskola och skola, sägerMarit Persson, bildningschef i Emma boda,när vi träffas på kontoret i k<strong>om</strong>mun huset.Satsningarna har gett resultat; k<strong>om</strong>munenk<strong>om</strong>mer högt upp på rankninglistorna.Lärarförbundet utsåg 2012 k<strong>om</strong>munentill den tredje bästa skolk<strong>om</strong>munen i landetoch lyfte fram k<strong>om</strong>munens lärartäthet,goda resultat och den höga andelen elevers<strong>om</strong> går vidare till högskolestudier efteravklarad grundskola. Två år tidigare, 2010,låg Emmaboda på plats 220. Nyligenklätt rade man från plats 158 till 75 närtidnin gen Fokus rankade k<strong>om</strong>muner. Enrejäl för bättring.– De s<strong>om</strong> arbetar och leder skolverksamhetenär engagerade, och har bevisligenlyckats mycket väl med sina ambitioner.Vi har en duktig lärarkår och en närhetmellan lärare och elever. Dessut<strong>om</strong> har10
Hela denna bilaga är en annons från LärarförbundetANNONSOm insatser för att alla ska lära sigElever lär elever– och lärareSkoldatateket i Bålstasatsar på att utbildaelever för att spridaalternativa verktyg iutbildningen.– Vi elever är oftabättre på datorer änlärarna, så vi kan hjälpadem, säger ElinorHöglund Johansson.90 procent att de känner sig trygga i <strong>skolan</strong>.Så höga siffror har jag inte sett i någon skolas<strong>om</strong> jag har arbetat i förut, säger BirgittaTrolin, s<strong>om</strong> tidigare var rektor för Neglingeoch Solsidans skolor i Salt sjöbaden.Men eleverna vistas inte bara i <strong>skolan</strong>, delever också i de sociala medierna.– Vi är där också. Men det är svårt. Vikan inte vara överallt. Men våra elevenkätervisar att det är färre än man kan tro s<strong>om</strong> utsättsför dåliga saker. Min förhoppning äratt den fysiska miljön i <strong>skolan</strong> också återspeglaspå nätet.i topprektorerna ett tydligt mandat att leda sinskolverksamhet, säger Marit Persson.DET SYNS ATT k<strong>om</strong>munen satsar. Skol lokalerna är moderna och inspirerande, detbyggs nytt, skolmaten lagas i huvudsakfrån grunden och k<strong>om</strong>munen har en generösIT-policy.– Skolorna har trådlösa nätverk, alla förskoleavdelningarhar iPads, gymnasieelevernafår bärbara datorer och i höst k<strong>om</strong>merdet även att gälla högstadieeleverna.Vi vill vara väl rustade för att möta det föränderliga samhället, säger Marit Persson.Mitt i centrala Emmaboda finns VilhelmMobergymnasiet. Eleverna här har godastudieresultat och har vunnit utmärkelserBirgitta TrolinAxplock ur en karriär:• Utbildad gymnasielärare i franskaoch engelska – men också utbildadsekreterare och skolledare.• Arbetade många år s<strong>om</strong> reseledareoch med marknadsföring.• Auktoriserad stockholmsguide.• Driver också ett eget utbildningsföretagoch har bland annat varitmed och startat en skola i Egypten.i både nationella och internationella sammanhang.Det industritekniska programmeträknas till ett av Sveriges bästa.Förut<strong>om</strong> den erkänt goda förskole- ochskolverksamheten, kan Emmaboda erbjudaväldigt goda förbindelser. K<strong>om</strong>munenär en knutpunkt för järnvägstrafiken ochligger mindre än 6 mil – eller 30 minuterstågresa – från tre residensstäder: Kalmar,Karlskrona och Växjö. Och här finns barn<strong>om</strong>sorgunder dag, natt och helger.– Vad skulle annars ensamstående s<strong>om</strong>arbetar natt göra <strong>om</strong> inte det erbjöds? Häri Emmaboda försöker vi se till alla familjersolika behov, säger Marit Persson.www.emmaboda.seFör fem år sedan fick Bålstak<strong>om</strong>mun bidrag från Specialpedagogiskaskolmyndighetenför att starta ett skoldatatekmed elevambassadörer. Nu har alla skolorutbildade ambassadörer och fler behövshela tiden.Först får elever med läs- och skrivsvårigheterlära sig att använda alternativaverktyg, till exempel talsyntes, skanneroch program för rättstavning. Sedanblir några av dem skoldatatekets ambassadörer.Uppdraget innebär att elevernalär andra elever att använda alternativaverktyg. De kan också utbilda lärarna.Ambassadörerna tycker att det är ettviktigt uppdrag och är stolta över det.– Det är roligt att hjälpa andra s<strong>om</strong> äri samma situation s<strong>om</strong> jag. Jag tyckeratt de ska veta att det finns hjälpmedel,säger Anna Asphamn.Att låta äldre elever lära yngre harvisat sig vara en bra strategi. Även förlärare kan det vara enklare när en elevvisar hur man ska göra än när en kollegagör det.– Det är lite mer coolt när en tonåringvisar ett program än när en tant gör det,säger Lina Björnsson.FLERA AV AMBASSADÖRERNA harhaft det jobbigt i <strong>skolan</strong>. Att få tillgångtill alternativa verktyg har gjort det lättareatt lära sig och roligare att gå till<strong>skolan</strong>.– Jag var annorlunda och blev utstött.När jag bytte skola och fick hjälpmedelblev jag studiemotiverad. Nu kan jagläsa tjocka böcker och har gjort storaframsteg i engelskan, säger Lina.Nu finns appar för pekplattor och mobiler såatt de fungerar s<strong>om</strong> alternativa verktyg.Lina Björnsson tycker att det har varit enstor hjälp att få tillgång till nya studieverktyg.– Det gjorde mig mer studiemotiverad.– I början tyckte en del att det varorättvist att bara jag fick skriva på dator.Men nu finns det datorer till alla.För mig har det blivit lättare att pluggainför prov med inlästa texter, sägerAnna.ATT DET ÄR FUSK att använda alternativaverktyg vid prov är en vanlig uppfattning.Men Lina hävdar bestämt attdet inte är så <strong>om</strong> man har dyslexi. Honjämför med elever s<strong>om</strong> har glasögon,inte måste de ta av sig glasögonen närdet är prov. Själv får hon spela in taladesvar på läxor och prov.NU FINNS APPAR till mobiltelefoners<strong>om</strong> fungerar s<strong>om</strong> alternativa verktyg.Det tycker ambassadörerna verkar bra,för telefonen har de alltid med sig. Linakonstaterar att utvecklingen går fort:– Min kusin har fått en pekplatta, hangår i tvåan. Han lär sig stava och läsamed hjälp av appar. Tänk <strong>om</strong> jag hadehaft den möjligheten.FaktaSpecialpedagogiska skolmyndigheten(SPSM) arbetar föratt barn, unga och vuxna oavsettfunktionsförmåga ska fåförutsättningar att nå målen försin utbildning. Det gör vi gen<strong>om</strong>specialpedagogiskt stöd,undervisning i specialskolor,tillgängliga lär<strong>om</strong>edel ochstatsbidrag. Den k<strong>om</strong>petensvi erbjuder k<strong>om</strong>pletterar k<strong>om</strong>munernasoch skolornas egnaresurser. Läs mer på vår webbplatswww.spsm.se11