ANNONSHela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet201343 000lärare k<strong>om</strong>mer attsaknas år 2020 <strong>om</strong>inte löneläget förändras. (Källa: Perspektiv på lärarlöner,del 9, ”Varifrån ska alla nya lärare k<strong>om</strong>ma?”)!30 juni till 7 juli arrangeras denårliga politikerveckan i <strong>Almedalen</strong>.Lärarförbundet finns på plats föratt påverka beslutsfattarna.TwitterFölj Eva-Lis Sirén (@evalissiren), Lärarförbundetsordförande, på twitter där honregelbundet k<strong>om</strong>menterar skolfrågor.Mot väggenText: Sofia HillborgBilder: PrivataSverigesbästa skolk<strong>om</strong>munerFoto: JohnérELEVERNA STÄLLER FRÅGORNAHallå där, Eva-LisSEDAN 2002 utser Lärarförbundetvarje år Sveriges bästa skolk<strong>om</strong>muner,en inspirerande och hedrandeutmärkelse. Rankningen bygger på14 olika kriterier, bland annat resursertill undervisningen, andelenutbildade lärare, lärartäthet och betygsresultat.Syftet med rankningenär att rikta fokus på k<strong>om</strong>munernasviktiga roll s<strong>om</strong> huvudmän för<strong>skolan</strong> och inspirera k<strong>om</strong>muner attsatsa på dem s<strong>om</strong> skapar den goda<strong>skolan</strong> – elever, lärare och skolledare.2012VAR DETVELLINGEs<strong>om</strong> blev Sverigesbästaskolk<strong>om</strong>mun.– Det känns otroligt t bra att vinnautmärkelsen Bästa skolk<strong>om</strong>mun.Vi har fantastiska lärare i Vellinges<strong>om</strong> jobbar väldigt hårt, tyvärrunder alldeles för hög arbetsbelastning.Det är en utmaning för k<strong>om</strong>munenatt fortsätta jobba med, sägerJessica Öberg, ordförande i LärarförbundetVellinge.En gen<strong>om</strong>gång av tidigare vinnarevisar att k<strong>om</strong>muner s<strong>om</strong> harsatsat på en hög andel behörigalärare och hög lärartäthet, ocksåhar nått höga elevresultat, vilkethar givit topplaceringar.Herrljunga k<strong>om</strong>mun i VästraGötaland utsågs till Årets skolförbättrare.De har klättrat från plats215 till plats 41 i rangordningen,och är därmed den k<strong>om</strong>mun s<strong>om</strong>förbättrat sin position mest sedanförra året.Årets 10 bästaskolk<strong>om</strong>muner(Förra årets placering in<strong>om</strong> parentes)1. Vellinge (20)2. Hammarö (4)3. Emmaboda (25)4. Pajala (12)5. Luleå (6)6. Övertorneå (89)7. Tibro (51)8. Rättvik (125)9. Lund (5)10. Storuman (14)Foto: Johanna HannoNÄR LÄRARFÖRBUNDETSordförande blir intervjuad är detoftast journalister s<strong>om</strong> ställerfrågorna. Vi lät i stället fyra eleverfråga ut Eva-Lis Sirén.Ellinor Segersten,14 år, UppsalaFråga: Hur kandet vara så storskillnad på lärarefast de har gåttigen<strong>om</strong> sammautbildning? Endel ser verkligeneleverna, är strukturerade och engagerade,en del är det inte.Svar: Alla människor är olika, även eleveroch lärare. Jag möter så många lärare s<strong>om</strong>brinner för sitt yrke. Det jag och Lärarförbundetjobbar för är att få fler att viljabli lärare. För <strong>om</strong> fler vill bli lärare ökarkonkurrensen <strong>om</strong> platserna på lärarutbildningenoch då kan de s<strong>om</strong> är allra bäst påatt vara lärare bli de s<strong>om</strong> går utbildningen.I dag är det för få s<strong>om</strong> vill bli lärare pågrund av de låga lönerna och det vill viändra på.Rasmus Norkvist,10 år, MärstaFråga: Hur vetman att man lärsig samma sakeri olika skolor?Svar: Det finns enskollag i Sverigeoch något s<strong>om</strong> heter läroplan, det är heltenkelt en plan s<strong>om</strong> anger vad alla eleverska lära sig i olika åldrar. Dessa måste lärarnafölja, men också k<strong>om</strong>muner och friståendeskolor. Skol inspe k tionen ska kontrolleraatt så sker. Det finns skillnadermellan skolor och det handlar till exempelofta <strong>om</strong> hur mycket pengar skolorna kanVid frågor <strong>om</strong> innehållet, kontakta:Kristina Stutterheim, 08-737 65 00,kristina.stutterheim@lararforbundet.sewww.lararforbundet.se– Allt börjar med en engageradlärare. Det är därför <strong>skolan</strong> är såviktig, säger Eva-Lis Sirén,Lärarförbundets ordförande.använda till att anställa skickliga lärare,och hur mycket hjälp eleverna kan få. Vitycker att politikerna s<strong>om</strong> bestämmer överpengarna ska se till att de skolor s<strong>om</strong> bästbehöver ska få mer pengar. Då kan flerelever klara målen s<strong>om</strong> finns i läroplanen.Linnea Samuelson,15 år, VetlandaFråga: Vilkaskyldigheter haregentligen lärareatt ge alla elevermöjlighet att utvecklas?Iblandkänns det s<strong>om</strong><strong>om</strong> all energi läggs på att baxa alla tillgodkänt. Det är ju visserligen bra, mendet gör samtidigt att många elever kännersig understimulerade.Svar: Det bästa sättet för att alla elever ien klass ska kunna utvecklas till toppen avsin förmåga, är att anställa fler lärare ochspeciallärare så att man kan möta olika behov.Tyvärr finns det för få speciallärare.Det måste finnas resurser att sätta in när enIntelligent k<strong>om</strong>munikation sedan 1984.lärare säger att en elev är på väg att halkaefter. S<strong>om</strong> det ser ut nu finns inte alltiddessa resurser och då drabbas faktiskt helaklassen. Då k<strong>om</strong>mer också de elever ikläm s<strong>om</strong> behöver extra stimulans.Lukas Smeds,8 år, LundFråga:1. Finns det merkill-lärare än tjejlärare?2. Blir lärarnaleds na när detär lov?Svar: 1. Nej, i Sverige finns det fler kvinnors<strong>om</strong> är lärare. Men fler och fler mänvill bli lärare och det tycker jag är bra, föratt vara lärare är det roligaste s<strong>om</strong> finns,oavsett <strong>om</strong> man är kille eller tjej.2. Vissa lärare kan nog bli ledsna. Menprecis s<strong>om</strong> du och dina vänner behöver has<strong>om</strong>marlov, behöver ju lärarna ha ledigt föratt vila upp sig, det behöver alla då och då.Framför allt blir nog lärarna väldigt gladanär de får träffa eleverna igen efter lovet!Projektledare: David Nyström Texter: Sofia Hillborg Grafisk formgivare: Karin SöderströmKorrektur: Solveig Enbl<strong>om</strong> Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group ABFör information <strong>om</strong> intelligent k<strong>om</strong>munikation, kontakta David Nyström, 018-68 30 20. www.inpress.c<strong>om</strong>Foto: Johanna Hanno2
Hela denna bilaga är en annons från LärarförbundetANNONSFå men tydliga mål ger trygga skolorSollentunas k<strong>om</strong>munalaskolor håller hög klassI Sollentuna Musikklasser formas kreativa och självständigaindivider med musikglädje s<strong>om</strong> sammanhållande kitt.Så gott s<strong>om</strong> alla femteklassare säger i skolenkäten att detär roligt att gå i <strong>skolan</strong> och att de känner sig trygga.SOLLENTUNA Musikklasser är enk<strong>om</strong>munal musikskola i Häggvik,Sollentuna. Här finns årskurs 4–9.Varje år antas 60 elever bland 200sökande, med hjälp av antagningsprover.– I Sollentuna Musikklasser lär vi ossmusik i första hand gen<strong>om</strong> sång. Varjeklass bildar en egen kör. Vi arbetar medett brett musikinnehåll och vill ge kunskap<strong>om</strong> och odla intresse för olika musikgenrer,berättar rektor Åse Mellerstedt.I musikämnet arbetar eleverna framförallt med körsång, men även musikteori ochmusikhistoria ingår. I högre årskurser fåreleverna lära sig grunderna i gitarr, elbasoch trummor, och även spela tillsammans.” Alla gillar att sjunga,även killarna, ochalla får och kanvara med.”Lovisa Högberg, årskurs 5– I glädje och gemenskap, och med allasinnen, växer våra elever till kreativa ochsjälvständiga individer, säger rektor.Skolan håller även konserter höst ochvår. Kreativiteten och glädjen i musikenspiller över i andra ämnen och påverkarkoncentrationsförmågan positivt.SKOLANS ELEVER presterar mycket väl,samtliga nior är godkända i samtliga ämnen.Varje år gen<strong>om</strong>förs en enkät s<strong>om</strong> visarvad föräldrar och elever tycker. I SollentunaMusikklasser är utfallet mycket gott.I årskurs 5 tycker 96 procent av elevernaatt det är roligt att gå i <strong>skolan</strong> och alla,100 procent, känner sig trygga i <strong>skolan</strong>.Lovisa Högberg, årskurs 5, siktar på attbli bli sångerska och låtskrivare. Hontycker det är stimulerande att gå in enklass där alla är duktiga och dessut<strong>om</strong>delar ett gemensamt intresse.– Alla gillar att sjunga, även killarna,och alla får och kan vara med. Det är detbästa med den här <strong>skolan</strong>, tycker jag.I Sollentuna Musikklasser finns en gene rositetoch en mycket god sammanhållning mellaneleverna, säger rektor Åse Mellerstedt.Edvina Adler, årskurs 5, övar piano och njuterav akustiken i rummet.Det är aldrig långt till instrument eller sång i Sollentuna Musikklasser, men det bästa är stämningenmellan eleverna, tycker Lovisa Högberg, årskurs 5. I bakgrunden Filip La Fontaine.Tydliga mål ger goda resultatLänktips ...Inspirationsarkivet Parasoll:www.sollentuna.se/parasollFå men tydliga mål, verktygför uppföljning, måluppfyllelseoch kollegial återkopplingär några viktiga hållpunkteri Sollentuna k<strong>om</strong>mun.Sollentuna k<strong>om</strong>muns skolchef, Daniel Br<strong>om</strong>an,berättar att det i k<strong>om</strong>munen finns tydligtuppsatta mål:1. Att alla elever ska bli godkända ialla ämnen.2. Att skolorna i Sollentuna k<strong>om</strong>munska ha de högsta meritvärdena ilandet.3. Att alla ska känna sig trygga i <strong>skolan</strong>.4. Att alla gymnasieelever ska nåhögskole behörighet.– Vi har valt att jobba djupare med dessapunkter. Det ger bättre resultat än att jobbagrundare med flera olika delmål, förklararhan.K<strong>om</strong>munen har även lagt stor vikt vidatt jämka samman politiskt ledarskap, förvaltning,rektorer och lärare. Det är ett metodisktoch långsiktigt arbete s<strong>om</strong> bidrartill att utveckla skolorna i k<strong>om</strong>munen positivt.ETT ANNAT VIKTIGT inslag i verksamhetenär det skolchefen kallar ”pedagogis kaknytkalas”, att ordna forum för kollegialåterkoppling, där ensamyrket lärare sätts iett sammanhang och där det finns utrymmeför ömsesidigt utbyte av erfaren heter.– Vi måste våga dela med oss av vårakunskaper med varandra. Det här ska förståsske mellan lärare, men även via rektorer.Därför har vi bland annat ett projektvi kallar Parasoll, ett slags inspirationsarkivdär vi lyfter goda exempel ur den vardagligaverksamheten. Duktiga och kunnigalärare och skolledare måste synas.Sollentuna k<strong>om</strong>mun har även fem lärarcoachers<strong>om</strong> arbetar vardera 60 procentmed att coacha andra lärare. K<strong>om</strong>munenhar också valt att prioritera informationsochk<strong>om</strong>munikationsteknik.– Digital k<strong>om</strong>petens ska vara ett stöd iKlassrummet ärinte vår världlängre – det ärvärlden s<strong>om</strong> ärvårt klassrum,säger skol chefeni Sollentunak<strong>om</strong>mun, DanielBr<strong>om</strong>an.verksamheternas arbete för att nå uppsattamål. Att vår verksamhet präglas av utvecklingsarbeteoch en öppenhet för nymetodik, teknik och pedagogik. Nya metoderska vila på vetenskaplig grund för attpå sikt hjälpa barn och unga att förverkligasina drömmar, säger Daniel Br<strong>om</strong>an.www.sollentuna.se3