Studiehandledning Arbetsmiljö och säkerhet - Sanoma Utbildning

Studiehandledning tillArbetsmiljö och säkerhetav Hild Lorentzi, Bonnier Utbildning4:e uppl., andra tryckningen 2009. ISBN 978-91-622-8653-8Här får du studieförslag med utgångspunkt från kursens mål, uppdelat på sex avsnitt.• Fysisk arbetsmiljö – kroppen påverkas• Psykosocial arbetsmiljö – själen påverkas• Globaliseringen – hela arbetslivet påverkas• Elsäkerhet• Brandsäkerhet• Lagar och reglerFör varje avsnitt finns:• Nyckelord• Läs! (sidhänvisning till boken)• Fundera, diskutera, fördjupa dig! (studieuppgifter)• Öva praktiskt! Ut i arbetslivet!• WebbadresserMål för kursenKursen skall ge kunskaper om lagar och bestämmelser om arbetsmiljö och säkerhet medinriktning mot valt verksamhetsområde. Kursen skall även ge förståelse för arbetsmiljönsbetydelse för individ, företag och samhälle. Kursen skall ge kunskaper om hur man kanpåverka sin egen och andras arbetsmiljö för att förhindra psykisk och fysisk ohälsa och hurman medverkar till att skapa goda arbetsförhållanden.Efter avslutad kurs skall eleven:- ha kunskap om hur sociala kontakter, samarbete, inflytande och personlig utvecklingpåverkar människors hälsa och arbetsförmåga- ha kunskap om hur fysisk och psykisk arbetsmiljö och arbetsorganisation har betydelse förindivid, företag och samhälle- kunna vidta åtgärder vid olycksfall och förstå betydelsen av förebyggande åtgärder ochrehabilitering- kunna utföra vissa enkla elarbeten och kunna arbeta på ett ur elsäkerhetssynpunkt lämpligtsätt inom valt verksamhetsområde- ha grundläggande kunskaper om brand och brandbekämpning- känna till och kunna tillämpa lagar och bestämmelser om arbetsmiljö och säkerhet.(Gy 2000)1

Studiehandledningen får kopieras.För mer information kontakta:Anja Aronsson, 08-696 86 09Anja.aronsson@bonnierutbildning.seBarbro Modin-Svensson, 08-696 86 15Barbro.modin-svensson@bonnierutbildning.se2

När du har avslutat kursen Arbetsmiljö och säkerhet… bör du ha fått klart för dig hur din hälsa och arbetsförmåga påverkas av:• din möjlighet att utvecklas som person• dina relationer till andra människor• hur samarbetet på jobbet fungerar• hur mycket inflytande du har• hur mycket ansvar du får och tar… bör du också ha uppmärksammat sambandet mellan arbetsorganisationoch arbetsmiljö. Du bör veta:• att en god arbetsmiljö ger ringar på vattnet• att ett bra företag skapar en god arbetsmiljö, kan ge ekonomisktrygghet och bidra till att de anställda trivs med varandra och sinaarbetsuppgifter.• att anställningsformer, sociala skyddsnät m.m. påverkas avglobaliseringen• att god fysisk och psykisk arbetsmiljö samt arbetsorganisation påalla nivåer återverkar på samhället i stort… ska du ha grundläggande kunskaper om elektricitet och vad som är farligtmed el. Du ska veta var elcentralen sitter, vilken typ av säkringar som finnsoch hur de fungerar. Du ska känna till regler för elsäkerhet och kunna utföravissa elarbeten. Du ska veta vad du gör om en elolycka inträffar.… ska du veta hur man förebygger bränder och veta vad du ska göra om detändå börjar brinna. Du ska veta var brandsläckaren finns, känna igen skyltarför nödutgångar m.m. Du ska veta vart du ska ringa efter ambulans och hurdu ser till den som skadats.… ska du känna till lagar och bestämmelser om arbetsmiljö och säkerhet.Du ska veta att du med stöd av lagen kan du gå till din chef och dinfackförening och kräva förbättringar när så behövs.3

Fysisk arbetsmiljö – kroppen påverkasKurslitteratur:Arbetsmiljö och säkerhet, Bonnier Utbildning, 4:e uppl., andra tryckningen 2009.Kap 2, 4, 5, 8Tips på ämnesfördjupning ur litteraturlistan på s. 192-194.Allergier på jobbetArbetsmiljölagen och dess föreskrifterNaturen bjuderNya grepp på handmaskinerNågot som finns – men inte synsOm elöverkänslighetSpelet om 3GLäs om nyckelorden, förklara och beskriv dem i sitt sammanhang med egna ord:DatorarbeteElsaneringErgonomiFörsta hjälpenHjärnanHudenInfektionerKemikalierKlimatKonditionKretsloppLjudLjusLuftLyftteknikMagenMissbrukOlyckorStrålningVerktygVärk4

Läs om:Datorarbete s. 58-63, 69Sedan 1993 finns det miljömärkta bildskärmar tack vare TCO:s krav på datortillverkare. Mendet räcker inte att köpa en miljömärkt dator. Innan man använder sin dator bör man låtaapparaten stå på dygnet runt minst en vecka. Du får veta varför på s. 63. Sök mer kunskap ombildskärmar i TCO:s bildskärmskola.Elsanering s. 58, 68Ta en ordentlig titt på din datormiljö hemma och i skolan. Mät de magnetiska fälten kringdatorer och annan utrustning. Följ saneringsråden på s. 68.Ta eventuella symtom på elöverkänslighet på allvar. Läs om symtom på s. 58.Köp in ett klassexemplar av boken ”Något som finns men inte syns”. Läs och diskutera.Ergonomi s. 17-18, 26-27, 30, 63, 134Titta med ergonomiska ögon på din arbetsplats. Inbjud gärna en ergonom till klassen eller gören intervju om vad man bör tänka på för att undvika att belasta kroppen fel. Läs vad lagenföreskriver i AFS 1998:1 Belastningsergonomi och om Postens satsningar på arbetsmiljön.Första hjälpen s. 172När en olycka händer är det bråttom. Ta kontakt med skolsköterskan och träna att ge förstahjälpen!Hjärnan s. 20-22Hjärnceller kan visserligen nybildas hela livet, men det finns all anledning att försöka undvikasådant i vår omgivning som kan ge hjärnskador. Läs om vad pappersbruksarbetarna utsattesför på 1960-talet. Arbeta med uppgiften s. 22.Huden s. 51-53Huden brukar kallas ”den tredje njuren”. Varför? I arbetet som frisör, tandläkare, på sjukhus,på IT-företag m.fl. yrken kommer du i kontakt med många ämnen som kan ge hudskador. Hurkan du skydda dig! Gå igenom vad du använder för smink, salvor, tvål, parfym m.m. Pratamed en hudspecialist, naturläkare, personal på vårdcentral eller apotek om vilka produkter dukan välja för att din hud ska må bra. Se uppgiften s. 53.Infektioner s. 38Det är snabbrörliga flimmerhår i näsa och luftvägar som ser till att du slipper infektioner.Skadas flimmerhåren har du ingen ”dörrvakt” längre som stoppar bakterierna. Googla påflimmerhår och lär dig mer.5

Kemikalier s. 21-22, 40, 60, 67Forskarna känner ännu bara till miljö- och hälsorisker för cirka 10 procent av alla kändakemikalier. Med EU:s lagstiftning, REACH, tvingas Sverige sänka tillåtna gränsvärden för endel ämnen. Hur ska vi kunna skydda oss? Läs vad Svenska Naturskyddsföreningen,Kemikalieinspektionen, Jordens vänner m.fl. har att säga i dessa frågor.Klimat s. 53-54Vid datorn kan man behöva en extra tröja och benvärmare. I köket räcker det med kortärmadtröja. Utomhus är lager på lager bra, för då kan du enkelt reglera din klädsel. Arbeta meduppgiften i boken på s.54.Kondition s. 136, 179-180Arbete är bra för både kropp och själ. Ensidigt arbete är varken bra för kropp eller själ. Förmycket och för länge skämmer allt. Tänk efter före! Hur lever du idag? Fundera på om du harbalans mellan rörelse och vila i ditt liv.Kretslopp s. 68-69, 110-111Istället för att ständigt köpa nytt kan vi återanvända, istället för att slänga saker på soptippenkan vi återvinna. Lever vi ekologiskt mår både jorden och vi människor bra. Dela upp klassenoch gör studiebesök på en miljöstation och på ett återvinningsföretag. Diskutera vad detinnebär i praktiken att leva i ett kretslopp. Läs om kretsloppet som affärsidé påwww.teprorebuild.seLjud s. 42-46, 135, 173Fågelsång, vindsus och porlande vatten är rogivande ljud. Andra ljud stör och tröttar. Dekallas buller. Läs fakta om buller och bullerskador. Gör uppgift s. 45Ljus s. 47-49Det är ansträngande för dina ögon om du sitter och arbetar med endast en arbetslampa tänd iett för övrigt mörkt rum. Ställ krav på bra ljusmiljö! Läs om belysning på www.av.sePå www.parans.com kan du läsa om en typ av belysning som ger dagsljus inomhus.Luft s. 38-41Vi måste andas för att leva. Frågan är vad luften i din omgivning innehåller? Forskaren RolfNybom på Karolinska Institutet har uppfunnit en apparat som gör det möjligt att fotograferaluften och se vad vi andas in. Sollefteå kommun har skaffat en sådan apparat och kontrollerarluften på daghem och i skolor. Kanske något att föreslå i din kommun.Hur kan vi skydda oss mot luftburen smitta? Varför har sjukdomen silikos kommit tillbaka?Vem har ansvar för att luften på arbetsplatsen är bra? Ta kontakt med Arbetsmiljöverket i dinregion och intervjua en yrkesinspektör angående myndighetens ansvar.6

Lyftteknik s. 30-32, 34-35Vem ska vara rädd om din kropp, om inte du är det! Läs om Gabriels erfarenheter frånArlanda, s. 35. Ungefär hälften av alla arbetssjukdomar som anmäls har samband medbelastning. Prata med en sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor om ryggbesvär. Provamassage. Regelbunden massage kan göra många läkarbesök onödiga.Magen s. 36-38Har du problem med magen? Vet du vad du stoppar i dig? Skriv upp allt du äter under en dag.Gör uppgiften på s. 38. Googla på miljösmart mat och slowfood.Missbruk s. 131Hör du till dem som röker mycket, ofta använder smärtstillande, lugnande eller sömngivandetabletter? Då skadar du dig själv och bidrar till att skapa arbetsmiljöproblem. Hur ser du pådroganvändning? Diskutera i klassen!Olyckor s. 117, 139, 145, 160, 171Vad kan du göra för att minska olycksriskerna på en arbetsplats? Vilka skyldigheter ochrättigheter har du på jobbet när det gäller säkerhet. Se www.av.se/ungStrålning s. 47, 56-59Strålning från mobilmaster och mobiltelefoner kan påverka kroppens känsliga elektriskasignaler bl. a. till hjärta och hjärna. Vetenskapliga rapporter om detta mer eller mindre tigsihjäl. En WHO-studie från januari 2007 fick SSI att varna för strålningsrisker medmobiltelefoner. SSI uppmanar oss att använda handsfree. Sök mer info på www.ssi.se Läsockså boken ”Spelet om 3G”.Verktyg s. 28Plåtsaxen är värst i olycksstatistiken där handverktyg är inblandade. Pröva och utvärderaverktyg du använder hemma och i skolan. Tag kontakt med Prevent och fråga efter rapporterom verktyg.Värk s. 17-19, 30, 127, 136Mycket i miljön både på jobbet och hemma bidrar till en rad svårförklarliga besvär. Diagnosersom fibromyalgi, utbrändhet, elöverkänslighet och utmattning hör dit. Läs rapporter från LO,www.lo.se rapporter/remisser och ”Tunga lyft och annat kroppsligt arbete” på www.av.seFråga vuxna i din omgivning om dessa diagnoser. Gör en rangordnad lista på orsaker tillproblemen. Vad kan du göra för att hålla dig i god fysisk form?7

Webbadresser:Arbetsmiljöverket: www.av.sePrevent: www.asn.seLandsorganisationen LO: www.lo.seTjänstemannaförbundet TCO: www.tco.seUnionen: www.unionen.sePsykosocial arbetsmiljö – själen påverkasKurslitteratur:Arbetsmiljö och säkerhet, Bonnier Utbildning, 4:e uppl, andra tryckningen 2009.Kap 3, 4, 5, 8Tips på ämnesfördjupning ur litteraturlistan på s. 192-194.Assistans med glansDen befriade tiden – om arbete och medborgarlönDet bästa med BeSt-projektetNå dina målNär man måste säga ifrånSkelett i garderobenÄntligen måndag?Läs om nyckelorden, förklara och beskriv dem i sitt sammanhang med egna ord:AnsvarArbetsglädjeDemokratiDrivkraftFacketFörsäkringssystemHållbar utvecklingInflytandeIntroduktionKamratskapKroppsspråkKönsperspektivLedarskapLönenMaktförhållandenMentorskapMobbningMöjligheterNaturenOrganisationPersonalansvar8

Sexuella trakasserierSjälvförtroendeStressTidUppmuntranYrkesstolthetLäs om:Ansvar s. 33, 107, 117-120.Arbetsgivaren har det största ansvaret för arbetsmiljön. Men du har också själv ansvar för attdu mår bra. Ensam är inte alltid stark. Därför började anställda organisera sig i fackföreningar.Arbeta med uppgiften på s. 107.Arbetsglädje s. 13, 90 och 181När känner du arbetsglädje? Tänk efter vad som ger dig arbetslust. Jämför dina svar medsvaren i de texter du just läst.Demokrati s. 108-109Unitis är det latinska ordet för ”tillsammans”, och det var precis vad som hände hösten 1998när åtta funktionshindrade och tre före detta personal – tågade ut från den kommunala dagligaverksamheten i Ljusdal, för att tillsammans bygga upp ett hantverkskooperativ medtextiltryck, möbelrenovering, ett kafé och en butik med hantverk från världens alla hörn. Härskulle också det viktigaste rymmas – demokrati, delaktighet och ansvar.Gå in på www.unitis.se och läs mer. Ta kontakt och intervjua medlemmarna om derasarbetsmiljö. Kolla också www.solakoop.seDrivkraft s. 11-12, 105-106, 181Testa din inställning till din framtid med idéerna och erfarenheterna i läroboken. Är du envis?Litar du på din förmåga? Vill du ha ansvar? Vågar du drömma? Är du beredd att tamotgångar?Facket s. 72, 120”Facket gjorde inget för att förhindra att min förra rektor fick lämna jobbet”, säger Tatiana.Varför bör du bli medlem i facket? Vilka fackförbund finns idag? TCO och Sif slogs ihop ochbildade Unionen 1 januari 2008. Vem kan bli medlem? Kolla på www.unionen.se Där anger mantre starka skäl till medlemskap. Vilka?Försäkringssystem s. 103-104, 111-112, 174, 188Det svenska försäkringssystemet är uppbyggt på att man har en anställning. Mångaegenföretagare har inte råd att vara sjuka eller vara hemma med sjuka barn. Det är dyrt att haprivata sjukförsäkringar. Kontakta organisationen Företagarna och fråga hur de ser påensamföretagarens trygghet och vad de gör för att förbättra den.9

Hållbar utveckling s. 14, 88, 171Bråttomsjukan är utbredd i vårt samhälle. Rapporter talar om utbrända 35-åringar. Vem äransvarig? Gör en lista på vad som måste förändras för att din generation ska hålla längre äntill 35 års ålder. Diskutera med andra i klassen vad hållbar utveckling innebär.Inflytande s. 64, 78, 142Vill du ha inflytande? Tar man eller får man inflytande? Hur förändras möjligheterna tillinflytande med ny teknik och med globaliseringen? Sök upp skyddsombud på några företagoch fråga hur tekniken påverkat deras arbetsförhållanden. Gå in på www.forumsyd.org och läsom deras arbete med opinionsarbete om globala frågor.Introduktion s. 139Stämmer Arbetsmiljöverkets rapport med dina erfarenheter? Fråga några arbetsgivare i dinomgivning om hur de introducerar nyanställda. Hur har du själv blivit introducerad där duarbetat?Kamratskap s. 82, 84Tänk igenom och diskutera vad kamratskap innebär. Fundera vilket samband det finns mellankamratskap och det som i boken benämns företagskultur och arbetsklimat.Kroppsspråk s. 99Diskutera kroppsspråkets roll i samspelet mellan människor. Gå på en teaterföreställning,intervjua en skådespelare eller regissör, gör ett rollspel i klassen. Man brukar säga att kroppentalar sanning. Brukar du märka när orden och kroppen ger motstridiga budskap?Könsperspektiv s. 96-98Gå in på DO:s webbsida och leta fram material om könsroller. Intervjua vuxna i din närhetom könsroller och hur könet inverkat på deras yrkesval och arbetsliv. Läs gärna boken Skeletti garderoben.Ledarskap s. 77-78, 117, 139Hur tycker du att en god ledare ska vara? Vilka egenskaper krävs? Kan man lära sig att bli engod ledare? I intervjuerna i början av varje kapitel hittar du några definitioner på braledarskap.Lönen s. 121-123, 164Individuell lönesättning blir allt vanligare. Bra eller dåligt? En undersköterska upptäcker endag att en nyanställd kollega har 2000 kr mer i lön/månad. Vad ska hon göra? Läs omlöneformer och fundera på hur balansen mellan arbetsgivare och löntagare ser ut. Prata medfackliga ombud om deras syn på lönesättning och intervjua kamrater om deras inflytande ellerbrist på inflytande över sin lön.10

Maktförhållanden s. 71-72, 79, 82Tatiana hade en chef som brann för sitt jobb och inspirerade hemspråkslärarna att göra ett brajobb. Chefen tvingades sluta, hon var inte populär hos arbetsgivaren. Läs om hur Tatianareagerade. Läs vidare om toppstyrning och leta efter exempel på motsatsen. Försök formuleravad det är som leder till maktmissbruk.Mentorskap s. 76Vilka egenskaper tycker du att en mentor bör ha? Känner du någon vuxen som du skullekunna anlita som personlig mentor? Om inte, leta!Mobbning s. 93-95, 101, 188Läs vad som sägs i Jämställdhetslagen och den nya lagen om diskriminering i skolan. Fråga idin skola efter den likabehandlingsplan som nya lagen kräver? Arbeta med uppgiften på s. 94.Möjligheter s.74-75, 91-92, 104, 108-110Det finns inga genvägar till ett bra liv. Men det finns många möjligheter. Gör en lista översådant du ser som möjligheter och en lista över hinder du anar. Fundera över dina svar,diskutera gärna med en kompis.Naturen s. 89, 171, 178-179Grönskan är en fantastisk läkare – gratis och öppen dygnet runt. Gå ut!Sätt också några frön och för dagbok över utvecklingen. Förundras över livskraften! Googlapå Kynnefjäll och läs om Sveriges naturreservat.Organisation s. 71, 77, 133-136Många sjukskrivningar i arbetslivet beror på nedskärningar, omorganisationer och brist påsystematiskt arbetsmiljöarbete. Fundera på vilken organisationsform du tror skulle passa dig.Var i organisationen vill du befinna dig? Motivera!Använd checklistorna från Arbetsmiljöverket och gå igenom hur arbetsmiljön är i skolan.Personalansvar s. 95, 117Bra ledare är avgörande för om man trivs på jobbet. Otydligt personalansvar ger utrymme förmobbning. Det är två påståenden i boken. Utgå från Lars Bagges erfarenheter och dina egna,jämför och fundera kring frågan om personalansvar. Gå in på www.paraplyprojektet.se, sökpå personalansvar och mobbning i Nyhetsarkivet.Sexuella trakasserier s. 952005 infördes direkt förbud mot sextrakasserier i jämställdhetslagen. Lagen gäller dock inteför inhyrd personal. Ta reda på vad detta innebär.11

Självförtroende s. 65, 99-100, 105Fundera över sambandet mellan självförtroende, jämlika relationer och våld.Varför och i vilka situationer tror du man tar till våld? Se uppgiften på s.100.Stress s. 77-78, 85-89, 178-179Forskare om unga IT-företag: ”De jobbade jättemycket men tyckte aldrig att de gjorttillräckligt”. IT-konsulten Mats Johnsson lämnade stressen och driver idag vandrarhem påKynnefjäll i Bohuslän. Läs mer på webben. Hur kan en stressfri arbetsdag se ut?Tid s. 18, 34, 138Tid verkar ofta vara en bristvara. Vad anser du att det beror på? Är du beredd att anpassa dittprivatliv efter arbetslivet? Hur väljer du mellan tid och pengar? Googla på ”Downshifting”,ett fenomen i tiden! Gå in på www.stockholmsfria.nu och sök på medborgarlön. Diskuteravad medborgarlön skulle innebära för enskilda och för samhället. Läs gärna också Denbefriade tiden, om arbete och medborgarlön.Uppmuntran s. 74Det är lätt att missa berömmet. Min erfarenhet är att vi oftare får höra när vi gör något fel.Vilken erfarenhet har du? Börja berömma.Yrkesstolthet s. 80, 115, 164”Jag är stolt över det jobb jag gör” säger Jan, skolvaktmästare. På Volvos Lastvagnarshyttfabrik i Umeå har arbetarna tvingats återgå till löpande bandet. Fundera på var det finnsutrymme för yrkesstolthet! I vilka branscher, i vilka typer av företag.Webbadresser:Arbetsmiljöforum: www.arbetsmiljoforum.comDiskrimineringsombudsmannen: DO, www.do.seParaplyprojektet, www.paraplyprojektet.seForum Syd, www.forumsyd.orgSe också s. 195 i boken.12

Globaliseringen – hela arbetslivet påverkasKurslitteratur:Arbetsmiljö och säkerhet, Bonnier Utbildning, 4:e uppl., andra tryckningen 2009.Kap 4, 5 och 8Tips på ämnesfördjupning ur litteraturlistan på s. 192-194.Arbetare till salu – Om handeln med asiatisk arbetskraftEkonomiska frizoner – och kampen för fackliga rättigheter (se s. 141)Den globala fabriken (se s. 142)De fattigas bankirSlav – en sann historiaLäs om nyckelorden, förklara och beskriv dem i sitt sammanhang med egna ord:FrizonerGlappHälsovådligtLivsvillkorOrganiseringSocial ekonomiUppförandekoderFrizoner s. 141Vad är en ekonomisk frizon? Läs Mats Wingborgs skrift, läs på om ett transnationellt företagoch berätta i klassen om vad en frizon är och hur arbetsförhållanden är där.Glapp s. 174-176Det finns rätt stora glapp mellan lagstiftning och verklighet. Bl.a. har skyddsnätet vidsjukdom eller olyckor försämrats de senaste åren. Det har t.ex. blivit svårare att få skador ochsjukdomar godkända som arbetsskador. Ersättningarna från Försäkringskassan har ocksåminskat. Vem tar ansvar när du blir långtidssjuk eller råkar ut för en olycka som hindrar digatt fortsätta på ditt jobb? Intervjua någon på Försäkringskassan och ta gärna kontakt medansvarig minister i regeringen.Hälsovådligt s. 141-142I Pakistan tillverkas handdukar till svenska sjukhus. Arbetsmiljön är allt annat än bra.Liknande förhållanden har många fabriker i Indien, Kina m.fl. länder. Läs rapporten Vitarockar och vassa saxar och lär dig mer. Ordna en filmvisning i klassen och se China Blue omen jeansfabrik i Kina. Hur ska företagen tvingas ta ansvar? Läs mer på www.swed.watch.org13

Livsvillkor s. 136, 141-142Allt fler i vår del av världen har möjlighet att studera och arbeta utomlands. Samtidigt harotrygga anställningsvillkor ökat både inom EU och på andra håll. Många företag fyller sinabehov med tillfälligt inhyrd personal, tidsbegränsade anställningar eller deltider. Läs merwww.lo.se”rapporter/remisser”. Fundera på varför det har blivit på det här sättet. Vem ellervad skapar dessa villkor?En FN-rapport från februari 2007 visar att allt fler i världen arbetar utan någon som helstsäkerhet. Läs också boken Slav.Organisering s. 125-126Fackförbunden i Sverige har förlorat många medlemmar de senaste åren. Vad beror det på?Vissa fackförbunds metoder har ifrågasatts i samband med att utländska arbetare kommit tillSverige. Svenska staten blev fälld i EU-domstolen för att byggfacket fått ta ut avgift avoorganiserade arbetare. Flera LO-förbund har tagit till blockad mot småföretag som intetecknat kollektivavtal osv. Är detta skäl nog att stå utanför facket? Vad har du att vinna på attvara medlem? Dela upp er i klassen och diskutera för eller emot. Skaffa kunskap ochargumentera!Social ekonomi s. 108-109Kan du inte försörja dig är du helt beroende av andra. Läs om Muhammad Yunus och hansidéer om vad människor behöver för att ha möjligheter att försörja sig. Men det är inte bara itredje världen människor blir slavar, även i Sverige har många hamnat i skuldfällor som ärsvåra att ta sig ur. Fundera runt lönearbetets villkor. Jämför med olika former av egetföretagande.Uppförandekoder s. 142-143Uppförandekoder är skriftliga regler för ett företags verksamhet som FN:organet ILO harutformat. Det krävs att både arbetare, uppköpare och vi konsumenter trycker på för attföretagen ska anta reglerna. Hur kan du bidra till att de som tillverkar våra skor och kläder fårbättre arbetsvillkor? Läs på www.renaklader.org och i boken ”Den globala fabriken”.Webbadresser:www.renaklader.orgwww.swedwatch.orgwww.lotcobistand.org14

ElsäkerhetKurslitteratur:Arbetsmiljö och säkerhet, Bonnier Utbildning, 4:e uppl., andra tryckningen 2009.Kapitel 6Tips på ämnesfördjupning ur litteraturlistan på s. 192-194.Fältslaget om de elöverkänsligaGräshoppanMörkläggning – Elektronikens rättslösa offerOm elöverkänslighetLäs om nyckelorden, förklara och beskriv dem i sitt sammanhang med egna ord:BelastningEffektElektronerEluttagJordningKabelLikströmMärkningOlyckorRiskerSpänningStickkontaktStrömbrytareSäkringVäxelströmLäs om:Belastning s. 149I el-sammanhang är t.ex. en lampa en belastning. Det kallas på fackspråk resistens.Effekt s. 149Olika belastningar som lampa, kaffebryggare, dammsugare, dator m.fl. ger upphov till olikastor ström. (Se ström) Effekten blir därmed olika. Titta efter vilken effekt de elapparater harsom du använder. Apparater med hög effekt drar mycket ström.Elektroner s. 148Atomen, jordens minsta byggsten, består av elektroner och en kärna. Elektronerna är negativtladdade och rör sig i banor runt kärnan som är positivt laddad. En elektrisk ström uppstår närelektroner rör sig mellan två poler för att försöka utjämna skillnaden i laddning.15

Eluttag s. 157-158Eluttag sitter oftast fastmonterade i väggar och tak men finns också i skarvsladdar. Träna påatt montera uttag med hjälp av bilderna i boken. Glöm inte att stänga av huvudströmbrytaren.Jordning s. 153-154Varför är det så viktigt att ha jordade kontakter? Vad kan hända om en borrmaskin du arbetarmed blir strömförande och du felaktigt har anslutit den till ett ojordat vägguttag?Kabel s. 150Kabel är det vi vanligen kallar sladd. Öva praktiskt: Plockad isär och skala olika typer avkablar.Likström s. 148En ström som går i en riktning kallas likström. Lär dig symbolen för likström.Märkning s. 154Lär dig de olika märkningar som förekommer på elutrustning. Titta efter vilken standard deapparater du använder har.Olyckor s. 160-161När en elolycka inträffar är det bråttom. Vet du vad du ska göra kan du rädda liv. Övapraktiskt!Risker s. 155Du kan inte undvika alla risker, men en bra strategi är att förebygga olyckor genom attanvända skyddsanordningar. Ta reda på vilka krav lagar och föreskrifter ställer och accepterainte att arbeta med apparater som saknar rimliga skydd.Spänning s. 148Utan spänning ingen ström. Hur uppstår då en spänning?Stickkontakt s. 156Träna på att montera en stickkontakt.16

Strömbrytare s. 159Mer praktisk träning: Byt en väggströmbrytare. Glöm inte att stänga av huvudströmbrytaren.Säkring s. 151-152Det är bra att veta hur mycket ström en vanlig sladd tål. Tack vare säkringen händer dockinget allvarligt om du kopplar in fler apparater än din sladd tål. Lär dig känna igen olika slagssäkringar.Växelström s. 148Namnet växelström säger precis vad det handlar om. Strömmen vänder än åt ena än åt andrahållet. Lär dig känna igen symbolen för växelström.Webbadress:Elsäkerhetsverket, www.elsak.se17

BrandsäkerhetKurslitteratur:Arbetsmiljö och säkerhet, Bonnier Utbildning, 4:e uppl., andra tryckningen 2009.Kapitel 7Tips på ämnesfördjupning ur litteraturlistan på s. 192-194.GräshoppanLäs om nyckelorden, förklara och beskriv dem i sitt sammanhang med egna ord:Brandsläckare NödutgångBrandvarnare RåttorBråttom UtrymningsplanJordfelsbrytare ÖvningKunskapLäs om:Brandsläckare s. 165, 167Kontrollera att brandsläckare finns där de ska i skolan och hemma. Läs instruktionerna så duvet hur den fungerar.Brandvarnare s. 166Brandvarnare ska finnas på flera ställen både i skolan och hemma. Fungerar de som de ska?Om inte, se till att de får nya batterier eller byts ut.Bråttom s. 167När det börjar brinna är det bråttom. Om du vet hur du ska bete dig är risken mindre att dugrips av panik och gör fel.Jordfelsbrytare s. 167Inte ens jordfelsbrytare skyddar dig i alla situationer.Kunskap s. 166Det finns mycket du kan göra för att förhindra att det börjar brinna. Ta reda på vad!18

Nödutgång s. 168Leta efter skylten Nödutgång och spring åt rätt håll om det börjar brinna i en byggnad där dubefinner dig.Råttor s. 166Se upp med husdjuren! Kontrollera då och då att dina kablar är hela. Skadade kablar kanorsaka bränder.Utrymningsplan s. 168På arbetsplatser, i offentliga lokaler o.s.v. ska det finnas en utrymningsplan. Ta en titt påskolans utrymningsplan. Pröva den!Övning s. 169Övning ger färdighet, är ett gammalt talesätt som fortfarande gäller.Webbadresser:Elsäkerhetsverket, www.elsak.seMyndigheten för samhällsskydd och beredskap, www.msbmyndigheten,se19

Lagar och reglerKurslitteratur:Arbetsmiljö och säkerhet, Bonnier Utbildning, 4:e uppl., andra tryckningen 2009.Kapitel 9Tips på ämnesfördjupning ur litteraturlistan på s. 192-194.Arbetsmiljölagen med kommentarer, Arbetsmiljöverket 2005Arbetsmiljö, standardisering och EU, utgiven av LO, Unionen och SACORegelpaket branschvis, se s. 189Tidningen Lag och avtal, se s. 196Läs om nyckelorden, förklara och beskriv dem i sitt sammanhang med egna ord:ArbetsgivareArbetsställeArbetstidInternationelltLeverantörerMedbestämmandeMyndigheterSamverkanSkyldigheterSpecialbestämmelserStraffTillverkareUndantagÅlderÄndamålLäs om:Arbetsgivare s. 184Chefen på en arbetsplats har rätt att besluta en del, men huvudansvaret för arbetsmiljön hararbetsgivaren.Arbetsställe s. 184-185Ta reda på vem som har ansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats där mer än ett företagarbetar samtidigt, dvs. på ett arbetsställe?Arbetstid s. 126, 189Vad säger lagen om övertid, nattarbete, jourer m.m.? I Arbetstidslagen hittar du bestämmelserom sådant.20

Internationellt s. 189För att få veta vad som gäller utanför Sverige kan du ta kontakt med ILO, InternationalLabour Organisation, ett FN-organ som arbetar med regler och konventioner omarbetsförhållanden. Ta också kontakt med LO, TCO eller SACO och fråga omarbetsmiljöstrategin inom EU.Leverantörer s. 185Leverantörer har ansvar för vad de levererar. Vad innebär det i praktiken? Fråga!Medbestämmande s. 188Det finns en särskild lag om samspelet mellan arbetsgivare och arbetstagare,Medbestämmandelagen – MBL Hur och var används MBL i praktiken?Myndigheter s. 183, 186Arbetsmiljöverket har ansvar för att lagen tillämpas. Det kallas för tillsyn. Inom verket finnsArbetsmiljöinspektionen. Ta reda på hur Arbetsmiljöinspektionen arbetar. Sök på www.av.seSamverkan s. 186Skyddsombud ska väljas på en arbetsplats där minst fem personer arbetar. Även i skolan skadet finnas skyddsombud. Prata med skolans skyddsombud om hur han/hon arbetar för attpåverka skolans arbetsmiljö.Skyldigheter s. 184Många arbetsgivare är juridiska personer, alltså bolag eller myndigheter. De är skyldiga attfördela ansvaret för arbetsmiljön på olika personer. Sök information, t.ex. om vem som fick taansvar för giftkatastrofen vid tunnelbygget genom Hallandsåsen 1997. Sök exempel i dinhemtrakt på hur denna skyldighet fungerat vid utsläpp av miljöfarligt avfall ellerarbetsolyckor m.m.Specialbestämmelser s. 189Flera speciallagar har utformats med speciell inriktning på säkerhet. Leta efter lagar inomområden som intresserar dig.Straff s. 186Många företag bryter mot Arbetsmiljölagen. Varför? Behövs det hårdare straff? Läs vad lagensäger och diskutera i klassen utifrån något exempel ur verkligheten.21

Tillverkare s. 185När det gäller farliga produkter har tillverkarna ansvar, säger lagen. Hur efterlevs detansvaret? Försök få fram exempel. Vad gör Arbetsmiljöverket för att lagen ska efterlevas?Undantag s. 184, 187Lagen gäller nästan alltid, men det finns undantag. T.ex. står personliga assistenter som äranställda direkt av en person med funktionsnedsättning utanför Arbetsmiljölagen. Vem har dåansvar för arbetsmiljön?Ålder s. 185Redan som 13-åring får du enligt lagen utföra lätt arbete om det inte skadar din hälsa,utveckling eller skolgång. Ta reda på mer om vad som gäller för minderårig, dvs. under 18 år,i arbetslivet.Ändamål s. 188Lagen syftar till att arbetsmiljön ska vara så bra att ingen blir sjuk eller skadad på jobbet. Omdet ändå händer finns en lag om arbetsskadeförsäkring.Tag kontakt med Försäkringskassan eller ett fackförbund och ta reda på information omaktuella regler för arbetsskadeförsäkringen.Webbadresser:Arbetsmiljöverket, www.av.seTidskriften Lag och avtal, www.lag-avtal.se22