Den högstäfventyrliga Promenaden vid Rian i maj 1844 - Grilliana

Både Ulvros och Rundquist tecknar bilden av kvinnor som i första hand har en roll i hemmetsom makor och mödrar, men som med tiden får något större möjligheter både till filantropisktarbete i olika sammanslutningar, eget yrkesarbete inom begränsade yrkesområden och vissutbildning. I det agrara samhället samverkade både man och hustru i arbetet på gården ocharbetsuppgifterna var inte alltid tydligt åtskilda och könskodade. För att kunna driva en störregård eller bruk krävdes också båda parters målmedvetna samverkan. Kvinnorna kunde somovan nämnts ofta överskrida traditionella gränser och axla männens ledande uppgifter, när såbehövdes. Inom borgerligheten, särskilt i städerna, var rollerna och arbetsuppgifterna i hemoch familj betydligt mer uppdelade, även om undantag förekommer. Längre fram på 1800-talet ökar denna uppdelning ännu mer, med början i de övre klasserna. 8En avhandling med något annorlunda inriktning är Ylva Hasselberg: Den sociala ekonomin.Familjen Clason och Furudals bruk 1804-1856. Det är precis den tid jag själv tar upp i minundersökning. Hasselberg har brukspatron Isaac Gustaf Clason som utgångspunkt och beskriverhans ekonomiska överväganden i ett samhälle som ännu inte var industrialiserat samt hansval av strategier för förändringen av Furudals bruk. Avhandlingen tar särskilt upp det socialanätverkets betydelse och vikten av att investera i relationer genom flitigt brevskrivande, besökoch umgänge, gåvor och gengåvor. Hasselberg menar att det oftast inte är samma forskaresom studerar utvecklingen inom järnhanteringen och som skriver om hushåll, familj och umgänge.Därmed förstärks den traditionella uppdelningen i offentlig och privat eller ekonomiskoch social sfär. Hasselberg visar att brukspatronens omsorg om familjeekonomin gör områdenamer integrerade än man tidigare trott. 9 Furudals bruk gränsar för övrigt till familjen DidronsDahlfors, där en av sönerna Grill (Andreas) finner sin blivande första hustru (Lotten) ochdär båda kontrahenternas fäder (alltså brukspatronerna Fredrik Wilhelm Grill och Johan HenrikDidron) känner varandra sedan ungdomen. Det framgår mycket tydligt i avhandlingen attmånga av bruksägarfamiljerna har täta kontakter sinsemellan och att alla känner alla.När det gäller mansrollens utveckling under 1800-talet har jag haft behållning av David Tjedersavsnitt ”Konsten att blifva herre öfver hvarje lidelse” i antologin Manligt och omanligt iett historiskt perspektiv, utgiven av Forskningsrådsnämnden (FRN). Den unge mannen skulleförberedas för ett liv som vuxen och ansvarstagande. Det slags liv han levde avgjorde vilketslags man han skulle bli. Det gällde till exempel att undvika spel, alkoholkonsumtion ochlössläppt sexuellt leverne samt att försöka kontrollera vrede, avund och andra starka känslor.Genom att övervinna sina passioner skulle medelklassens män med tiden lära sig både attanvända sig själv som verktyg för goda syften och att utöva makt över andra. 108 till exempel Ulvros, s 639 Ylva Hasselberg: Den sociala ekonomin. Familjen Clason och Furudals bruk 1804-1856, Studia HistoricaUpsaliensia 189, Uppsala 1998, s 10210 David Tjeder: ”Konsten att blifva herre öfver hvarje lidelse” ur Manligt och omanligt i ett historisktperspektiv, Forskningsrådsnämnden (FRN), Stockholm 1999, s 183ff8