Den högstäfventyrliga Promenaden vid Rian i maj 1844 - Grilliana

andra aktörer. Inom ett ekonomiskt fält konkurrerar man om ekonomiska tillgångar, inom ettpolitiskt fält om makt, inflytande och regler, inom ett kulturellt fält om ämbeten, titlar, medlemskapoch liknande. Tillträde till eller avancemang inom ett fält sker genom satsningar somkräver kapital och som kan ge nytt eller utökat kapital. Bourdieu skiljer mellan ekonomiskt,socialt, kulturellt och symboliskt kapital, där det ekonomiska omfattar materiella tillgångar,det sociala utgörs av sociala förbindelser och kontakter, det kulturella av uppfostran, utbildningoch sätt att uttrycka sig i tal och skrift och det symboliska av anseende, prestige, hederoch annat av mer immateriellt värde. Viktigt är att de olika typerna av kapital kan omvandlas(konverteras). Om en persons ekonomi ger möjlighet till en utbildning som leder till finatjänster och stort anseende i samhället, kan man säga att ett ekonomiskt kapital har omvandlatstill ett socialt och kulturellt kapital, som i sin tur kan öka på det symboliska kapitalet. Påsamma sätt ger naturligtvis ett fint jobb en bra lön, vilket innebär att man kan köpa sig enherrgård på landet och därigenom öka på det ekonomiska kapitalet igen och så vidare. 19Sif Bokholm talar i sin doktorsavhandling om två typer av nätverk. Det ena är det socialanätverket, som människor föds in i och som kan utvidgas genom äktenskap eller genom vänskapmed olika människor. Här är det familjegemenskapen och inte idéerna som driver nätverket.Det andra är ett eller flera aktörsnätverk, som styrs av yrkesmässiga, politiska ellerfilantropiska uppgifter och kontakter. Denna typ av nätverk drivs ofta av gemensamma åsikteroch innehåller inte sällan olika former av handlingsplaner i syfte att uppnå resultat. 20Det ekonomiska nätverket användes enligt Hasselberg för utbyte av information (nyheter ochskvaller), men också för kontakter kring köp och försäljning av järnmalm, tackjärn, stångjärnoch spik, även kring transporter, spannmål och kol. Löpande finansiering ordnades genomolika typer av krediter, som nästan alltid hade personlig karaktär. Gränsen mellan krediter ochren byteshandel var flytande. Därför skickade de inblandade sällan pengar till varandra. Manförde motbok över transaktionerna och reglerade mellanhavandena ett par gånger om året.Affärerna grundades alltså till stor del på förtroendet mellan parterna. Eftersom företagetsekonomi och den privata ekonomin ofta hängde samman, kunde detta leda till besvärliga konsekvenserför de inblandade, särskilt i samband med dödsfall och konkurser, i synnerhet somlagstiftningen inte heller gjorde någon större skillnad på affärs- och privatekonomierna. Nätverketkunde också användas för att ge fullmakt för olika uppdrag, för representation och liknande,inte minst på grund av det geografiska avståndet mellan olika orter. 21Min undersökning omfattar bara en begränsad del av det sociala nätverket kring personerna påakvarellen. Godegårdsarkivet ger utrymme för betydligt mer djupgående studier, exempelvisgenom att ur mängden av arkivmaterial också välja brev till och från affärskontakter och meravlägsna släktingar och vänner. I så fall hade jag nog valt en annan utgångspunkt än tavlan,förmodligen ställt andra frågor kring materialet och även haft en annan metodisk ansats.19 Olle Ferm: ”Bengt Jönsson Oxenstierna. Riddare, lagman, riksföreståndare och boksamlare” ur Bengt JönssonOxenstierna och hans värld. Red Olle Ferm, Staffan Nyström, Stockholm 2004, s 16-1720 Sif Bokholm: En kvinnoröst i manssamhället. Agda Montelius 1850-1920, Stockholmia förlag, Stockholm2000, s 317f21 Hasselberg, s 112, 117-119, 125, 13312