Den högstäfventyrliga Promenaden vid Rian i maj 1844 - Grilliana

Pappa (den äldre herren): ”Nej! Nej! Fia lilla! Akta dej! Akta dej! – det går aldrig väl. Duplumsar helt säkert i den fatala ån, - och då skrämmer du slag på oss, och på alla qvinnornatill på köpet. Nej! Nej! Akta dej!!!”Mamma (den barhuvade damen på andra sidan): ”Sofie! Sofie! Akta Dig! Den flickan har ettrysligt mod”.Mamsel Sundeman (damen med hatten, bredvid Mamma): ”Werkeligen ???!”Ikonografisk nivå.Det är ingen tvekan om att det är mannen på spången som är centralfiguren, hjälten i bilden.Han verkar en aning större än de övriga (värdeperspektiv) genom sin upphöjda position. Hanstår stadigt och har en tydlig mellanställning mellan Pappa och Mamma som beskyddare avSofie, den unga flickan. Av hennes uttalande kan man dock förstå att det inte finns någon särskildömhet dem emellan, åtminstone inte från hennes sida. Hon verkar rätt tuff och vill noggärna klara sig själv. Detta understyrks också av de andra kvinnornas uttalanden. Ser man detsymboliskt, kan Sofie vara på väg från faderns och fadershusets omsorg över till de vuxnakvinnornas sida, och vägen dit går förmodligen genom en man. Kanske önskar mannen påspången genom sin respektfulla uppvaktning att han skulle vara mannen i fråga, kanske är hanbara en artig kavaljer. I varje fall är flickan genom sin centrala placering mycket tydligt denandra huvudpersonen.Om man tittar närmare på bilden, kan man ana en viss inspiration från Kina. Skogsdungarnaoch träden leder tanken till kinesiska träsnitt och rispappersmålningar. Granarna uppe på kullenpåminner lite om kinesiska barrträd. Parasollerna har också en kinesisk, toppig form.Ikonologisk nivå.Här presenterar jag en del av min förmedvetna kunskap om Godegård, om bilden och om deavbildade personerna.Godegårds herrgård ägdes under första hälften av 1700-talet av släkten de Geer. Det gul- ochvitputsade karolinskt inspirerade corps-de-logiet med säteritak uppfördes 1725, efter en brandsom inträffade år 1719. På grund av konjunktursvängningar och hot om konkurs för någrainom familjen de Geer, såldes Godegård 1775 till Jean Abraham Grill (1736-1792). Han vardelägare i Ostindiska kompaniet och hade gjort sig en stor förmögenhet som superkargör underåtta år i Kanton. 1 Denne lät trädgårdsarkitekten på modet, Fredrik Magnus Piper (1746-1824) utforma en engelsk park, där han tog vara på och vidareutvecklade de naturliga förutsättningarsom fanns i terrängen. Ritningarna låg klara 1785 och parken anlades sedan under1700-talets sista år. Det är där de fem personerna promenerar. I parken finns ett kinesiskt lust-1 Magnus Olausson: ”Trädgårdskonsten” ur Frihetstidens konst i serien Signums svenska konsthistoria, Signum,Lund 1998, s 1784