Den högstäfventyrliga Promenaden vid Rian i maj 1844 - Grilliana

synpunkter från berörda syskon. 97 Han verkar också ha kunnat göra andra irriterade genomsina ord och skriverier, inte minst sin bror. Att närmare studera vad som hände i övergångenmellan Fredrik Wilhelm och sönerna på 1860-talet och åren närmast därefter, kan därför varaett intressant ämne att forska vidare kring.Regina Grill, f Nordenfeldt.Det finns många brev bevarade till Fredrik Wilhelm Grill, men inte alls så många till hanshustru Regina. Hon får ju i de flesta fall ta del av samma brev som sin make. Under de förstaåren av hennes äktenskap har hon en mycket tät brevväxling med sin mor, Anna W Nordenfeldt,f Posse. Det första brevet till henne, den 25 september 1813, skrevs bara några veckorefter bröllopet och när Regina precis hade flyttat in på Mariedam. Stavning och meningsbyggnadär ofta sämre i kvinnors brev än i brev skrivna av män, givetvis beroende på attkvinnor i den generationen inte hade samma möjligheter till utbildning som männen:I mårgån, min lilla Regina, blir det 8:a dagar sedan du första gongen såg ditt hem,jag vill önska att de 8:a dagar inte varit så longa i ditt tycke som jag funnit dem;mina tankar har jemt varit hos dig. […] Jag har i denna vickan haft Rödsoten,sjuknade i söndags, fick på eftermiddagen lägga mig ricktit, jag började strax qurnmed Ätticka och Svafel så att om Måndagen var jag upe, tog Onsdags afton ettwarmt karbad och blef efter det alldeles bra, vilket jag nu Gudilof är. 98Anna Posse (så undertecknar hon breven) verkar vara ett kraftfullt fruntimmer, som fårmycket gjort. Hon håller en viss distans till sin make, brukspatron Johan Niklas Nordenfeldt,som hon i breven helt enkelt kallar ”Nordenfeldt”. 99 Det är ingen tvekan om att äldsta dotternRegina är hennes älsklingdotter. Med henne diskuterar hon allt som sker i ett storhushåll, frånmatlagning, bak och slakt till huskurer mot sjukdomar i den växande barnaskaran. Vävningoch sömnad är också ett gemensamt intresse. Mor och dotter byter ibland tyg, garn ochmönster med varandra. 100 Lotten Dahlberg säger i sin bok Nordenfeldtarna på Björneborg:97 Christina Grill säger i samtalet 2005-06-27 att Claes Lorentz är den som har givit bruket sin nuvarandegestaltning, bland annat med raden av hus längs den vackra bruksgatan. Han påstås också enligt henne ha satsatpå att endast ha vita hästar, kor och får. Enligt Svenska slott och herresäten (s 28) var han heller ingen vän avden allt mer urartade unionen med Norge och påstås alltid ha hissat unionsflaggan med ”sillsalaten” nedåt.98 E5:3 1813-09-2599 Det är vanligt, menar Eva Helen Ulvros (s 120), att kvinnor kallar sina män och andra manliga släktingar videfternamn, medan männen oftast kallar hustrurna vid förnamn. Det är ett symboliskt uttryck för statusskillnader.100 Anita Göransson påstår i sin artikel ”Kön som analyskategori i den ekonomiska historien” (s 87f) att dentextilproduktion som utfördes inom svenska hushåll på 1860-talet kunde uppskattas till att representera ett störrevärde än järnexporten vid samma tid. Anna Posse säger i ett brev till Regina den 26 november 1814 att man vidBjörneborg har vävt 784 alnar under året, inklusive trasmattor och entränning (enklare lin- eller bomullsväv,ibland av lite sämre garn). Anna Posse hade för övrigt i sin tjänst en äldre man (Undell), som utförde en del avvävarbetet. I Årstadagboken skriver M H Reenstierna den 18 maj 1816 (bd II, s 96) att kuskens hustru”Bobergskan” på ett år har vävt 9 vävar med sammanlagt 417 alnar lärft (lin i tuskaft) och tjänat 50 rdr på detta. Ibästa fall vävde man omkring tre alnar om dagen. Till detta kom allt övrigt arbete med lin och garn.32