Den högstäfventyrliga Promenaden vid Rian i maj 1844 - Grilliana

där barn tidigt skickades bort till andra familjer för att uppfostras (socialiseras), lära sighushållsgöromål och få erfarenheter av att sköta en gård eller ett bruk samt genom nyakontakter även öka sitt sociala kapital. 104 För flickornas del skedde detta ofta i 12-13årsåldern, säkert i brist på lämpliga flickskolor, för pojkarna ännu tidigare. 105 Brevet gerockså exempel på överklassens interna postordersystem 106 och på förhållandet till anställdpersonal, där informatorer och guvernanter hade en särställning och fick äta och leva medherrskapet, medan pigor och annat ”Fålk” kunde hanteras lite hur som helst.107 Man kangivetvis se utbytet av gåvor mellan mor och dotter som ett sätt att underhålla eller utveckla detsociala kapitalet, men för mig representerar det bara en sund och rätt normal vardagsrelation.Den 18 mars 1819 skriver Anna Posse, när hon fått veta att Regina förlorat sitt fjärde barn,Johanna Regina:Min bästa Regina med hvad kiänslor jag genomläste ditt bref kan jag inte beskrifaoch behöfer det ej ty du kiänner det förut, vi har alltid att tacka försynen, för fastvi sällan vill fästa våra tankar der vid och vid detta tillfälle är en ny påminnelseder om, som tog bort eder lilla Johana, alla Docktorer säger et och det samma.Haken har jag ofta talt vid der om under min sjukdom, dagen innan ditt bref komhade Haken sagt att hännes slut skulle bli som det inträffade, hon är Lycklig ochdet är det som tröstar. 108Henriette Rehbinder säger om sin farmor: ”Regina var, utom det att hon var vacker, även såintelligent, förståndig och kvick. Min mamma (Claes Lorentz hustru Henriette Grill, f Lidman,MP:s anm) sade, att allt var så 16-årigt hos henne. Då Reginas flickor växte upp var det somom hon hade varit yngre syster till dem, och ibland var hon så lekfull. På äldre dar, sedanhon hade mistat sin äldste son 109 , blev hon mycket melankolisk och kunde ej överkomma denförlusten”. 110Längre upp i åren blir Regina alldeles uppenbart en person man vänder sig till, både för att fåFredrik Wilhelm att ändra uppfattning i vissa frågor, och ibland kanske som lindring för djupakärlekssår. Polycarpus Cronhjelm von Schneidau, en avlägsen släkting men också en av ClaesLorentz militärkollegor, har blivit djupt förälskad i Reginas äldsta dotter Anne Louise (1814-1898), men han får korgen. Hon väljer i stället sin syssling, häradshövding Gustaf Östberg. Såhär låter det i ett brev till Regina den 28 september 1838:Goda Tante Regina !Jag vet att Tante wisste mitt förhållande till Anne Louise förr! Jag wet att Tante dåhade förtroende till mig, och war god och öfverseende!Ack Tante Regina! Icke trodde jag att nu, då jag drömde mig så nära måletför allt mitt sträfvande, att allt skulle förfalla, allt upplösas!104 Hasselberg, s 170, 174105 Ulvros, s 60, 174f och 188. Pojkarnas började vanligen i skolan vid 8-9 års ålder och bodde då hos släktingareller var inackorderade hos någon respektabel person.106 Rundquist, s 214ff107 Rundquist, s 232-236 och Ulvros, s 176-185108 E5:3 1819-03-18. Barnadödligheten var stor. Den sakliga tonen visar att detta var något man fick räkna med.109 Johan Wilhelm (1815-1864) var forskare och zoolog och dog hastigt och oväntat enligt Anrep, s 114110 Rehbinder, s 634