Finns det samband mellan förskollärares self-efficacy, stress ...

More documents

Recommendations

Info

9 positivt signifikant samband mellan deras self-efficacy och arbetserfarenhet, att det inte fanns något signifikant samband mellan self-efficacy och arbetstrivsel samt att det fanns ett signifikant negativt samband mellan arbetstrivsel och stress. Det icke-signifikanta sambandet mellan stress och self-efficacy visade att hög stress bland förskollärarna inte minskade deras self-efficacy. Det signifikanta positiva sambandet mellan förskollärarnas self-efficacy och arbetserfarenhet visade att förskollärare med en längre arbetserfarenhet (antal år i yrket) hade hög self-efficacy och att förskollärare med färre antal år i yrket hade en lägre self-efficacy. Det icke-signifikanta sambandet mellan förskollärares self-efficacy och arbetstrivsel visade att hur pass bra förskollärarna trivdes på arbetet inte ledde till högre eller lägre self-efficacy. Det negativa signifikanta sambandet som erhölls mellan arbetstrivsel och stress visade att hur pass bra förskollärarna mådde på arbetet påverkade hur pass stressade de känner sig vilket i sin tur kunde leda till att förskollärarnas self-efficacy var högre eller lägre. Resultatet av den multipla regressionsanalysen visade signifikant för modellen i sin helhet då resultatet indikerade att stress, arbetstrivsel, arbetserfarenhet, kön och ålder sammantaget kunde predicera self-efficacy. De enskilda prediktorerna stress, arbetstrivsel, arbetserfarenhet, kön och ålder gav dock icke-signifikanta resultat i rollen som prediktorer för self-efficacy. Tolkning av resultat Self-efficacy och stress. Korrelationsberäkningarna visade att förskollärares self-efficacy inte var associerat med stress. Förskollärarna som var mycket stressade uppvisade inte lägre self-efficacy och de som var lite stressade uppvisade inte högre self-efficacy. I tidigare studier har det framkommit att förskollärare med högre stress har uppvisat lägre self-efficacy och därmed svårigheter i att lära ut (Betoret, 2006; Schwarzer & Hallum, 2008; Skaalvik & Skaalvik, 2007). Ju mer stressad en förskollärare är och ju mer denna känner att den har att göra desto lägre kommer dess self-efficacy att vara och desto mindre inverkan kommer förskolläraren att ha på barnens lärande. Korrelationsberäkningarna i denna studie visade inget signifikant samband för self-efficacy och stress och därmed inget stöd för vare sig Klassen och Chiu (2010) undersökning som visade att ju mer stressad en förskollärare är desto lägre är dess self-efficacy, eller för de resultat som Betoret (2006), Schwarzer & Hallum (2008) samt Skaalvik och Skaalvik (2007) fann om att lärare med större arbetsstress har lägre self-efficacy. Förskollärarna som deltog i denna studie tycktes inte låta den upplevda stressen påverka deras self-efficacy, pedagogiska arbete eller deras förmåga att kunna påverka barnen. En möjlig förklaring till att inget signifikant samband erhölls mellan stress och self-efficacy kan vara att förskollärarna i föreliggande studie utgjorde en ganska homogen grupp där stress inte skattades alltför högt. Self-efficacy och arbetserfarenhet. Resultatet av korrelationerna visade att self-efficacy och arbetserfarenhet var korrelerade, genom att en längre arbetserfarenhet (fler år i yrket) var associerad med en högre nivå av self-efficacy. Resultatet stöds av tidigare studier som har visat att förskollärare som var i tidigt- till mitten stadie av sin karriär rapporterade lägre selfefficacy och att deras self-efficacy ökade ju längre förskolläraren hade arbetat inom
10 yrket (Klassen & Chiu, 2010). De förskollärare som var nya inom yrket rapporterade en lägre self-efficacy än de som hade en lång arbetserfarenhet i föreliggande studie. De relativt nya förskollärarna kände att de inte hade lika stort inflytande på barnen eller att de kunde påverka barnens beteende som de förskollärarna som hade arbetat inom barn och utbildningsförvaltningen under en mycket lång tid. En lång arbetserfarenhet inom samma yrke leder till en erfarenhet och en stark tro på sin kompetens (self-efficacy) (Klassen & Chiu, 2010). Self-efficacy och arbetstrivsel. Av föreliggande studies korrelationsberäkningar framkom att self-efficacy och arbetstrivsel inte är relaterade till varandra. Hur förskollärarna trivs på arbetet och med arbetet som de gör hade ingen påverkan på deras self-efficacy i denna studie och ger därför inget stöd för Klassen och Chius (2010) studie som visade att förskollärare med större arbetstrivsel hade högre self-efficacy. Ju bättre förskollärarna trivs på arbetet har ingen påverkan på deras self-efficacy. Anledningen till att ett icke-signifikant resultat erhölls kan bero på att förskollärarnas svar på arbetstrivselfrågorna var höga för alla förskollärare. De små skillnaderna mellan individernas skattning av sin arbetstrivsel gjorde gruppen homogen för denna variabel och kan ha betydelse för varför ingen signifikant korrelation erhölls mellan self-efficacy och arbetstrivsel. Stress och arbetstrivsel. Stress uppvisade i föreliggande studie ett signifikant samband med arbetstrivsel. I tidigare studier har det visat sig att det finns ett signifikant samband mellan stress och arbetstrivsel vilket i sin tur påverkade förskollärares self-efficacy (Klassen & Chiu, 2010). Ju bättre en förskollärare trivs på arbetet desto mindre stressad kommer förskolläraren att vara, eller ju mindre stressad förskolläraren är desto bättre trivs förskolläraren på arbetet, och det leder i sin tur till att förskollärarens self-efficacy är högre. I föreliggande studie visade det sig att förskollärarna som trivdes bättre på arbetet rapporterade lägre stress vilket stöds av Klassen och Chius (2010) studie. Eftersom det inte erhölls något signifikant resultat för sambandet mellan self-efficacy och stress går det inte att säga något om det signifikanta resultatet mellan stress och arbetstrivsel har någon påverkan på förskollärarnas self-efficacy. Multipel regressionsanalys. Studiens syfte var att undersöka om stress, arbetstrivsel och arbetserfarenhet påverkar self-efficacy. Resultatet var signifikant för modellen som helhet då resultatet indikerade att stress, arbetstrivsel, arbetserfarenhet, kön och ålder sammantaget kunde predicera self-efficacy. Resultatet av regressionsanalysen visade att när bakgrundsfaktorerna (kön och ålder) och samtliga variabler relaterades till self-efficacy så var ingen av prediktorerna signifikanta var för sig. Det var inte de enskilda prediktorerna som var viktiga för att predicera self-efficacy utan för att kunna predicera self-efficacy krävs alla prediktorer. Det är alltså helheten av dessa variabler som påverkar individens selfefficacy. Validitet och Reliabilitet I föreliggande studie finns några begränsningar som kan påverka resultatet. För det första användes tvärsnittsdata i analyserna vilket leder till ett problem med den interna validiteten. All data samlades in vid en tidpunkt vilket leder till ett problem med den
Page 1 and 2: Finns det samband mellan förskoll
Page 3 and 4: 2 efficacy är människors känsla
Page 5 and 6: 4 1. Det finns ett signifikant samb
Page 7 and 8: 6 I den multipla regressionsanalyse
Page 9: 8 Self-efficacy och arbetstrivsel.
Page 13 and 14: 12 undersökningsdeltagarna kvinnor
Page 15 and 16: 14 R e f e r e n s e r Arbetsmiljö

Finns det samband mellan förskollärares self-efficacy, stress ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?