Finns det samband mellan förskollärares self-efficacy, stress ...

7
Bakgrundsvariabler.
Vid en kontroll av bakgrundsvariablerna visade det sig att kön och ålder uppvisade
signifikanta samband. Vid beräkning av korrelationen mellan kön och self-efficacy
erhölls ett signifikant negativt samband r89 = - 0,230; p = 0,029. En möjlig förklaring till
sambandet mellan kön och self-efficacy kan vara att kvinnor underskattar sin kapacitet
och att män överskattar sin kapacitet. Vid beräkning av sambandet mellan ålder och
self-efficacy erhölls även ett positivt signifikant samband r89 = 0,413; p = 0,000. Ju
äldre en person är desto högre är dess self-efficacy. Med åren blir människor mer
självsäkra och deras kompetens av att utföra en handling på ett lyckat sätt ökar (Klassen
& Chiu, 2010). I Tabell 3 visas korrelationer mellan de studerade variablerna.
Self-efficacy och stress.
Vid beräkning av korrelationen mellan stress och self-efficacy hos förskolepedagoger
erhölls inget signifikant samband r89 = - 0,122; p = 0,252. Högre stress tycktes inte
påverka förskollärarnas self-efficacy.
Self-efficacy och arbetserfarenhet.
En beräkning av sambandet mellan förskollärares self-efficacy och arbetserfarenhet gav
ett positivt signifikant resultat r89 = 0,406; p < 0,001. Ju längre förskolepedagogerna
hade arbetat inom barn och utbildningsförvaltningen desto högre tenderade deras
skattade self-efficacy att vara.
Tabell 3. Korrelationskoefficienter (Pearsons) för de studerade variablerna.
______________________________________________________________________
1 2 3 4 5
______________________________________________________________________
1 Kön -
2 Ålder 0,257* -
3 Arbetserfarenhet -0,164 0,789** -
4 Self-efficacy -0,230* 0,413** 0,406** -
5 Arbetstrivsel 0,013 0,168 0,203 0,182 -
6 Stress -0,068 -0,230 -0,025 -0,122 -0,277**
_____________________________________________________________________________________
*Indikerar signifikant samband med Pearsons korrelationskoefficient.
* p < 0,05; ** p < 0,01 (Tvåsvansad prövning)