Finns det samband mellan förskollärares self-efficacy, stress ...

More documents

Recommendations

Info

3 Arbetstrivsel inom förskolan Hög arbetsbelastning och stress bland förskollärare leder till att de inte trivs på arbetet, till ohälsa bland personalen och till att det pedagogiska arbetet (stimulering och utmaning av barnens utveckling och lärande) blir lidande (Arbetsmiljöverket, 2011; Skolverket, 2010). Lärare med höga nivåer av arbetsstress kan få tillfredsställelse av arbetet men nivån av tillfredsställelse är ofta låg (Greenglass, Burke & Moore, 2003). En bra arbetsmiljö för personalen och trivsel på arbetsplatsen för personalen gynnar barnen mycket och främjar det pedagogiska arbetet på förskolan (Arbetsmiljöverket, 2011). Relationen mellan self-efficacy, stress, arbetstrivsel och arbetserfarenhet Forskare har funnit att lärares self-efficacy påverkar deras beteende att lära ut samt deras studenters motivation och prestation. (Caprara, Barbaranelli, Steca & Malone, 2006; Skaalvik & Skaalvik, 2007; Tschannen-Moran & Woolfolk Hoy, 2001). Lärare med låg self-efficacy upplever större svårigheter i att lära ut, högre nivåer av jobb- relaterad stress (Betoret, 2006) samt lägre nivåer av arbetstrivsel (Klassen & Chiu 2010). När en person inte kan ge de insatser och det stöd som hon upplever som nödvändigt så kan hon få en känsla av otillräcklighet (Betoret, 2006). Mentalt är det svårt att avskärma sådana känslor i tid och rum och det kan därför påverka personens arbete. Klassen och Chiu (2010) gjorde en studie där de undersökte om det fanns någon effekt på lärares och förskollärares self-efficacy och arbetstrivsel kopplat till kön, arbetserfarenhet, arbetstrivsel och arbetsstress. Enligt Klassen och Chiu (2010) är lärarnas/förskollärarnas kön, arbetserfarenhet och self-efficacy relaterade till deras arbetsstress och arbetstrivsel. Klassen och Chiu (2010) fann att de lärare/förskollärare som var i tidigt- till mittenstadie av sin karriär rapporterade lägre self- efficacy. Lärarnas och förskollärarnas self-efficacy var låg i början och mitten av karriären och ökade sedan. En lärares och förskollärares self-efficacy ökade ju längre läraren/förskolläraren hade arbetat inom yrket. Klassen och Chiu (2010) fann även att lärare/förskollärare med hög arbetsstress hade lägre self-efficacy. Vid en undersökning av könsskillnader inom stress fann de att kvinnliga lärare/förskollärare var mer stressade än manliga. Klassen och Chiu (2010) fann även ett samband mellan stress och arbetstrivsel, vilket i sin tur påverkade förskollärarnas self-efficacy. Ju bättre en förskollärare trivdes på arbetet desto mindre stressad var han och mindre stress ledde till att förskollärarens self-efficacy var högre. Slutligen kom de fram till att lärare med större arbetstrivsel hade högre self-efficacy. Även andra studier har visat att det finns en relation mellan self-efficacy och stress. Det man har funnit är att lärare med hög arbetsstress har lägre self-efficacy (Betoret, 2006; Schwarzer & Hallum, 2008; Skaalvik & Skaalvik, 2007). Med studierna nämnda ovan som bakgrund syftar denna studie till att undersöka om det finns något samband mellan stress, self-efficacy, arbetserfarenhet och arbetstrivsel hos förskollärare. Mer specifikt var syftet med studien att undersöka om de olika faktorerna stress, arbetserfarenhet och arbetstrivsel påverkar förskollärares self-efficacy. Hypoteserna som undersöktes är följande:
4 1. Det finns ett signifikant samband mellan förskollärares stress och self-efficacy. Ju högre stress en förskollärare utsätts för desto lägre self-efficacy har förskolläraren. 2. Det finns ett signifikant samband mellan self-efficacy och arbetserfarenhet. Ju längre en förskollärare har arbetat desto högre self-efficacy har denne. En längre arbetserfarenhet leder till en högre självkompetens om att arbetet som utförs har en positiv effekt. 3. Det finns ett signifikant samband mellan förskollärares self-efficacy och arbetstrivsel. Ju bättre förskolläraren trivs på arbetet och med arbetet som den gör desto mindre stressad är förskolläraren och desto högre är därför förskollärarens self-efficacy. 4. Det finns ett signifikant samband mellan stress och arbetstrivsel. Ju bättre en förskollärare trivs på arbetet och med arbetet som den gör desto mindre stressade kommer förskolläraren att vara (ju mindre stressad förskolläraren är, desto bättre kommer förskolläraren att trivas på arbetet), vilket i sin tur leder till att förskolläraren har en högre self-efficacy. M e t o d Undersökningsdeltagare Totalt deltog 90 förskollärare i studien: 77 kvinnor och 13 män. Åldern varierade mellan 19 och 65 år med en medelålder på 37,4 år (SD 12,8 år). Arbetserfarenheten (antal år inom barn och utbildningsförvaltningen) för förskollärarna varierade mellan 6 månader och 38 år med en genomsnittlig arbetserfarenhet på 10,5 år (SD 10,7 år). Urvalet av förskolorna som ingick i studien valdes utifrån befintliga förskolor inom ett avgränsat geografiskt område. Alla undersökningsdeltagare var frivilliga förskollärare och rekryterades genom tillgänglighetsurval från förskolor i Stockholm. Antalet förskolor var 10 stycken och majoriteten av dem var lokaliserade i Solna. Förskollärarna tillfrågades om de ville delta i undersökningen. Totalt 95 enkäter trycktes upp, varav 90 enkäter återlämnades ifyllda. Fem stycken av enkäterna var inte ifyllda då förskollärarna som ombads delta i studien inte ville delta, och räknades därför som bortfall. Material Undersökningsmaterialet bestod av en enkät med två delar. I den inledande delen av enkäten fick deltagarna fylla i bakgrundsinformation. Bakgrundsvariablerna var kön (1=kvinna, 2=man), ålder samt arbetserfarenhet (antal år i yrket). När deltagarna hade fyllt i bakgrundsinformationen fick de besvara frågorna i den andra delen av enkäten som innehöll 14 frågor som mätte stress, self-efficacy och arbetstrivsel. Self-efficacy.! För att mäta self-efficacy användes åtta frågor som var tagna från Teachers´ Self– efficacy scale (TSES). TSES är en självskattningsskala framtagen av Tschannen-Moran och Woolfolk Hoy (2001) som mäter self-efficacy hos förskollärare och lärare. Exempel på frågorna som ställdes var ”I vilken utsträckning kan Du skapa bra lekar och övningar för barnen?” eller ” Hur mycket kan Du göra för att lugna ett barn som är störande eller
Page 1 and 2: Finns det samband mellan förskoll
Page 3: 2 efficacy är människors känsla
Page 7 and 8: 6 I den multipla regressionsanalyse
Page 9 and 10: 8 Self-efficacy och arbetstrivsel.
Page 11 and 12: 10 yrket (Klassen & Chiu, 2010). De
Page 13 and 14: 12 undersökningsdeltagarna kvinnor
Page 15 and 16: 14 R e f e r e n s e r Arbetsmiljö

Finns det samband mellan förskollärares self-efficacy, stress ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?