Finns det samband mellan förskollärares self-efficacy, stress ...

More documents

Recommendations

Info

11 interna validiteten som innebär en osäkerhet i bedömningen av korrelationerna. Det kanske skulle vara bättre att samla in data under en längre period (longitudinell studie), då samma förskollärare vid flera tillfällen fick delta i samma undersökning för att se om svaren skiljde sig åt från gång till gång. Det kan i föreliggande studie finnas en begränsning som kan härledas till att samtliga variabler är mätta med självskattning. Enligt Spector (1994) kan metodeffekter uppstå när samtliga variabler är mätta med självskattning, vilket kan förhindras antingen genom att göra longitudinella studier eller genom att använda objektiva skalor. I denna studie låg intresset på self-efficacy och det vanligaste sättet att komma åt detta är genom att använda subjektiva skalor och därför användes sådana. En annan begränsning för studien kan eventuellt vara att översättningen av frågorna i enkäten från engelska till svenska kan ha haft en effekt på mätningens resultat, då den engelska versionen är anpassad och konstruerad efter amerikansk kultur. I USA kan förskollärare ha andra arbetsvillkor och frågorna kan därför vara anpassade efter deras arbetsvillkor och kontexten i frågorna kan tappa sin mening vid översättning. Frågorna har dock översatts av två personer, vilka oberoende av varandra har gjort om frågorna till svenska, för att bibehålla samma mening och innebörd av de ursprungliga frågorna. Urvalet är likaså en begränsning som är relevant att diskutera då majoriteten av förskollärarna som deltog i studien var från förskolor i Solna stad, vilket kan ha begränsat generaliserbarheten. Olika kommuner i Sverige arbetar utefter olika villkor och har olika arbetsplaner. Då majoriteten av förskollärarna som deltog i studien var från förskolor i Solna stad och arbetar efter samma arbetsplan och villkor så är det svårt att säga något om det skulle kunna gå att generalisera sambanden som erhölls till alla förskollärare i landet. Kan ett bredare urval med förskollärare från hela Sverige uppvisa ett annat resultat? Eller finns det helt enkelt inga samband mellan stress och selfefficacy samt mellan arbetstrivsel och self-efficacy? Urvalets storlek kan ha påverkat resultatet då ett mindre urval utgör en ökad risk för så kallat typ II-fel. För få undersökningsdeltagare kan leda till att man accepterar en falsk nollhypotes, dvs. att man tror att det finns samband som egentligen inte finns. Resultatet visade i korrelationsberäkningarna att self-efficacy var korrelerad med arbetserfarenhet, ålder och kön. I den multipla regressionsanalysen kunde ingen av de enskilda variablerna predicera self-efficacy. Ett större urval skulle kanske kunna visa några av de enstaka variablerna som prediktorer? En möjlig anledning till att denna studie inte gav några signifikanta resultat för selfefficacy och stress samt arbetstrivsel kan vara för att det var en homogen grupp. Det fanns inte stora skillnader mellan individernas skattningar på de olika frågorna. Då det inte finns några stora skillnader mellan individernas skattningar så går det inte att säga något om sambandet mellan alla variablerna som undersöks vilket kallas för restriction of range problemet. Det faktum att urvalet var begränsat kan också ha bidragit till resultatet. Självskattningarna för self-efficacy och arbetstrivsel hade höga medelvärden som låg mellan 6,22 – 7,69. Detta kan till viss del förklara varför inget signifikant samband mellan self-efficacy och stress samt arbetstrivsel erhölls. En annan möjlig anledning till att inget signifikant samband erhölls mellan self-efficacy och stress kan vara på grund av den sneda könsfördelningen. I denna studie var majoriteten av
12 undersökningsdeltagarna kvinnor vilket kan ha haft en effekt på resultatet. Kvinnor tenderar att underskatta sin kompetens vilket kan ha bidragit till att eventuella samband inte erhölls i studien (Reilly & Mulhern, 1995). En jämnare könsfördelning av deltagarna, med fler manliga förskollärare, skulle eventuellt ha gett en annan bild av sambanden mellan förskollärares self-efficacy, stress, arbetstrivsel och arbetserfarenhet. Ett bredare urval i kombination med ett större antal undersökningsdeltagare hade eventuellt kunnat ge signifikanta resultat. Vid framtida möjlig replikering av denna undersökning bör en utbredning av urvalet göras. Reliabiliteten för frågorna i enkäten mättes med Cronbach´s alfa och var utmärkt för self-efficacy och god för stress. Reliabiliteten för arbetstrivsel var lägre än för selfefficacy och stress men acceptabel enligt kvalitetskriterier för testinstrument (STP, 2002). Istället för att korrigera skalan så att reliabiliteten skulle bli bättre för arbetstrivsel så behölls frågorna i denna studie. Frågorna för arbetstrivsel bör ses över om enkäten skall användas igen. Frågorna mätande arbetstrivsel bestod endast av två frågor, vilket i jämförelse med self-efficacy och stress var ett litet antal. Om frågorna för arbetstrivsel utökas så finns en möjlighet att fånga en bättre helhetsbild av hur arbetstrivsel påverkar förskollärares self-efficacy. Även om resultatet inte kan anses generaliserbart till en större population så indikerar gjorda fynd trots allt på mycket intressanta tendenser, vilka bör utforskas vidare. I en studie gjord av Solna stad (Psykosociala ronden, 2009) undersöktes Granbackas förskolor i Huvudsta, där femtiosex förskollärare undersöktes i olika arbetsmiljöaspekter. De olika variablerna som kontrollerades var bland annat stress, personlig arbetssituation, handlingskraft, ledarskap och förutsättningar i organisationen. Resultaten av variabeln stress i Solna stads studie visade att 51,7 % av de tillfrågade förskollärarna rapporterade att de ansåg att de hade för mycket att göra på arbetet, att arbetsbelastningen var för stor, att de var stressade och att de vid enstaka tillfällen hade svårt att somna på grund av ständiga tankar på arbetet (Psykosociala ronden, 2009). Förskolläraryrket rapporterades som ett mycket stressfyllt yrke. Förskolläraryrket rapporteras fortfarande som ett mycket stressfyllt yrke och det är därför viktigt att fortsätta forska kring det här ämnet för att reducera stressen på arbetsplatsen för att vara säkra på att barnen på förskolor får den bästa möjliga pedagogiska verksamheten. Går det att göra något för att reducera stress bland förskollärare, för att få de att trivas bättre på arbetet eller för att öka deras self-efficacy för att de i sinom tur ska ha en positiv inverkan på barnens beteende? Detta är inte bara teoretiskt viktigt utan praktiskt viktigt. Förskollärarna har en viktig roll i barnens liv och det är därför viktigt att fortsätta att forska vidare inom detta ämne för att se hur det går att göra förskolan till en bättre arbetsplats där förskollärarna kommer att må bra, trivas och kunna ge barnen en bra pedagogisk verksamhet. Slutsatser och avslutande kommentarer Sammanfattningsvis visar föreliggande studie att det finns signifikanta samband mellan self-efficacy och arbetserfarenhet, self-efficacy och kön samt mellan self-efficacy och ålder men även mellan stress och arbetstrivsel. De förskollärare med längre arbetserfarenhet inom barn och utbildningsförvaltningen skattade sin self-efficacy högre än de som inte hade arbetat like länge. Männen som deltog i studien tenderade att skatta sin self-efficacy högre än kvinnorna, och de äldre personerna som deltog i studien
Page 1 and 2: Finns det samband mellan förskoll
Page 3 and 4: 2 efficacy är människors känsla
Page 5 and 6: 4 1. Det finns ett signifikant samb
Page 7 and 8: 6 I den multipla regressionsanalyse
Page 9 and 10: 8 Self-efficacy och arbetstrivsel.
Page 11: 10 yrket (Klassen & Chiu, 2010). De
Page 15 and 16: 14 R e f e r e n s e r Arbetsmiljö

Finns det samband mellan förskollärares self-efficacy, stress ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?