Finns det samband mellan förskollärares self-efficacy, stress ...

2
efficacy är människors känsla av kompetens och förmåga att kunna hantera olika
situationer och att kunna agera så att ett önskat resultat uppnås (Bandura 2000 refererad
i Myers et al., 2010; Passer et al., 2009). I pedagogisk forskning har self-efficacy visat
sig spela en viktig roll för att påverka prestation och beteende. Det finns en tendens att
blanda ihop begreppet self-efficacy med självkänsla (self-esteem). Enligt Bandura
(1997) ska self-efficacy skiljas från självkänsla (self-esteem) som är ens känsla av
egenvärde. Self-efficacy är ett begrepp som brukar användas på engelska då det är svårt
att översätta på ett enkelt sätt. Ett passande svenskt ord som brukar användas för selfefficacy
är ”självkompetens”. Då self-efficacy är ett engelskt begrepp, vars
motsvarighet inte exakt finns i det svenska språket används i föreliggande studie det
engelska begreppet.
Bildningen av begreppet self-efficacy är grundat i Banduras (1986) sociala kognitiva
teori, där individer, beteende och miljö relaterar till varandra (Bandura, 1986). Hur en
individ tolkar miljön påverkar individens beteende. Bandura (1997) hävdar även att
self-efficacy bestäms av tidigare erfarenheter och att det influeras av andra människor
vilket i sin tur påverkar beteende, till exempel på arbetsplatsen (Bandura, 1997). Om
detta skulle tillämpas på den upplevda self-efficacyn hos förskollärare så skulle en stark
self-efficacy påverka förskollärarens arbete med barnen på ett positivt sätt. Skulle
förskollärarens arbete ge ett lyckat resultat i barnens beteende (ha en inverkan på deras
beteende) så skulle det påverka förskollärarens self-efficacy positivt. Om
förskollärarens arbete inte skulle ha en positiv inverkan på barnens beteende så skulle
det istället påverka förskollärarens self-efficacy negativt.
Stress inom förskolan
Stress, förslitningsskador, hög arbetsbelastning, stora barngrupper, höga krav och höga
ljudnivåer är vanligt förekommande arbetsmiljöproblem inom förskolan, vilket leder till
ohälsa för både vuxna och barn (Arbetsmiljöverket, 2011). Stress definieras som
upplevelsen av negativa känslor till följd av lärarens arbete (Kyriacou, 2001). En annan
definition av stress är att det är ett tillstånd som vi upplever när de krav som ställs på
oss inte motsvaras av vår förmåga att handskas med dem (Lazarus, 1997). Stress inom
läraryrket har blivit känt som ett växande problem som förtjänar
forskningsuppmärksamhet (Boyle, Borg, Falzon, & Baglioni, 1995; van Dick &
Wagner, 2001; Kyriacou, 1987; Kyriacou & Kobori 1998). I en studie av Kyriacou
(2001) framkom att läraryrket var ett av de mest stressfylld yrkena. I en annan studie
visade det sig att så mycket som en tredjedel av tillfrågade lärare uppgav att de ansåg att
läraryrket var mycket stressande (Borg, 1990).
Flera av de nämnda studierna har undersökt lärares self-efficacy, stress och
arbetstrivsel. Denna studie avser att undersöka dessa variabler hos förskollärare.
Eftersom både lärare och förskollärare har i uppgift att lägga grunden för ett livslångt
lärande samt att ge barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och
lärande bildar en helhet, så hör förskolläraryrket och läraryrket ihop (Skolverket, 2010).
Då lärares och förskollärares uppgift är att lära ut används även teoretisk bakgrund inom
läraryrket för denna studie.