En lek med siffor, tal och andra klurigheter

5 3 9 4 8 1 0 2 4 9 9 8 3 7 5 0 2 9 6 4 1 1 2 3 4Produktion, Riksorganisationen Folkets Hus och ParkerProducent, Anna RibbingProjektledare, Paula HoffmannUtställningstekniker, Curt-Owe ErikssonMatematikpedagog, Heléne SandströmGrafisk form och illustrationer, Lisa KleinschmidtAttribut, Johanna Thelander© Riksorganisationen Folkets Hus och Parker,Anna Ribbing, Heléne Sandström

8 6 7 4 3 2 9 1 0 5 6 7FörordVärlden och vardagen är fylld av matematik! Tidtabeller, klockslag, årtal,pengar, matlagning och recept, längder och vikter, mängder ochantal, mönster och formationer möter oss överallt. Även naturen ochuni ver s ums underliggande harmoni, konsterna och rytmen i musikhandlar i grunden om matematik.Mattemagi – en lek med siffror, tal och andra klurigheter är en ut stäl l ningsom vill upptäcka och sätta fokus på matematiken på ett fantasi fullt ochlekfullt sätt.Under en rad år har Riksorganisationen Folkets Hus och Parker producerat pedagogiska vandringsutställningar för barn, familj och skola.Viktiga målgrupper som vi prioriterar i vår verksamhet. Vår mål sättningär att nå barn i hela Sverige och ge dem en möjlighet till en unikut stäl lnings upplevelse. Behovet av denna typ av utstäl lningar har visatsig vara stort och det är därför glädjande att åter kunna erbjuda en nyut ställning.3

Utställningen Mattemagi – en lek med siffror, tal och andra klurig heter ärskapad av producenten och barnboksförfattaren Anna Ribbing. Honhar tidigare producerat barnutställningar som till exempel Bananflugoroch kramsnö – Hur ser orden ut? och Stora och små känslor och någradär emellan som under flera år har tur nerat oavbrutet och nått 100 000barn. Jag vill rikta ett varmt och stort tack till henne.Jag vill också tacka matematikpedagogen Heléne Sandström sombistått oss under produktionen och även skrivit handledningsdeleni kata logen. Hennes entusiasm för ämnet har smittat av sig och honhar varit en stor tillgång under arbetet. Ett tack även till Stift elsenLängmanska kulturfonden för stöd till tryckning av denna handledning.Avslutningsvis vill jag tacka alla som på ett eller annat sätt varit in bland -ade i denna produktion för deras engagemang och vilja att skapa enpeda gogisk vandringsutställning som under flera år kommer att nåmånga barn i hela Sverige.Stockholm i september 2010Paula HoffmannKonst- och utställningsansvarigFolkets Hus och Parker4

Om utställningen– anna Ri bbingLusten att upptäcka och hitta en egen ingång till matematikens spän -nande och magiska värld är en av utgångspunkterna för denna ut ställning.Matematiken påverkar oss vare sig vi är medvetna om det ellerinte. Hur skulle världen se ut om matematiken inte fanns? Sneda hus,banker som ger ut för mycket pengar och med en klocklös värld vetman varken när skolan börjar eller när bussen kommer!I utställningen tittar vi på siffror, tal, figurer, former, mönster, räkningoch många andra klurigheter. Genom att leka med matte, mäta ochundersöka, utforska saker i förhållande till sig själv och andra, skapaegna mönster och lösa problem får man uppleva matematik och hittaen egen ingång till matematikens magiska värld!VisningUtställningen fungerar helt på egen hand då meningen är att barn enska titta, upptäcka och prova olika saker själva. Vill man ha en start därman samlas för att komma igång och/eller några samlings punkter i utställningenföljer här några förslag.1. Siffror och talBörja med att samlas framför rubriken Mattemagi och hålet med drap -eri et. Fråga barnen om vad matematik är. Berätta utifrån svaren attdet kan vara så mycket, vilket de också kommer att se i utställningen.Därefter får barnen titta på bilder, öppna luckor och leta efter siffrorrunt denna sida av skärmen. För att komma till andrasidan och leta efter fler siffror och större tal får manantingen gå runt skärmen eller krypa igenom hålet.6

2. Geometriska formerTitta och känn på formerna som finnspå podierna. Vilken form finns understjärntäcket?3. RäkningTitta på de fyra räknesätten, likhetstecknet,sambandet mellan räknesättenoch passa på att träna på huvudräkningi huvudräkningstronen!4. Naturens matematikTitta närmare på några av de symmetriskaformer och mönster som naturen skapat.5. MätningProva att mäta och att leka med mått.6. MönsterTitta närmare på konstruerade mönsteroch hur de är uppbyggda med hjälp avmatematik.7. Rutiga bordetSpela ett spel med hjälp av rutornapå bordet.ReferenslitteraturAlfabetas stora bok om siffrornas historia,Vivian French & Ross CollinsMatte med mening – tänka tal och söka mönster,Kristin Dahl & Sven NordqvistSiffrornas värld, Eirk Newth & Anders Kaardahl7

handledni ng– HElénE sandströmSom nyutbildad lärare i slutet av 70-talet var det självklart att användamatteboken under matematiklektionerna. Alla jobbade med sammasidor samtidigt, men jag upptäckte ganska snart att det jag gjordeunder lektionerna var att springa runt till eleverna för att hjälpa demmed uppgifterna trots att vi gått igenom dem. Jag funderade överdetta och tänkte på min egen skoltid. Det var ju så jag lärde migmate matik. Till min stora förvåning upptäckte jag att det jag lärt migvar met od er, inte förståelsen av matematiken. Detta fick mig att ändramin undervisning. Nu blev det mer undersökande, laborerande ochsamtal under lektionerna. Matteboken fick en mindre central roll ochandra aktiviteter fyllde lektionerna. Som en följd av det märkte jag att”hastighetsräknandet” försvann. Det var inte längre viktigast vem somhunnit längst i boken.Möjligheten att åka på matematikbiennalen har sporrat mig att helatiden lära nytt. Det finns också mycket litteratur att hämta idéer ifrån.En stor inspirationskälla har varit att se elevernas lust för matematiköka.Med denna handledning har jag fått möjlighet att dela med mig någotav vad jag lärt mig under min lärartid. Det är givetvis bara ett smakprovinom några områden, men förhoppningsvis ska det inspireraandra att ”hitta på” nya sätt att ge eleverna förståelse för matematik.8

MönsterEleven ska beträffande rumsuppfattning och geometri –kunna fortsätta och konstruera enkla geometriska mönsterur Kursplan i matematik 2008… att fortsätta och konstruera geometriska mönster handlar bland annatom att utveckla elevens tal- och rumsuppfattning och att ge en konkretförberedelse för arbetet med algebraur Kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av tredje skolåret.Upptäck mönster på gatan, på husen. Rita av och presentera förvarandra.Gör mönster med eleverna som mönsterdelar: pojke, flicka, pojke,flicka o.s.v. flicka, flicka, pojke, flicka o.s.v.Eleven gör egna mönster med till exempel kapsylerEleven gör mönster som en kamrat fortsätterEleven ritar mönster på cm-rutat papperArbetsblad med mönster som eleven fortsättertangramEtt tangram är ett pussel som består av 7 bitar.Lägger man ihop bitarna rätt bildar de en kvadrat.Med ett tangram kan man göra olika övningar föratt träna till exempel geometri, men man kan ocksåbygga olika figurer av bitarna.9

Siffror och talEleven ska beträffande tal och talens beteckningar –kunna läsa och skriva tal samt ange siffrans värde i talen …kunna dela upp helheter i olika delar …kunna jämföra, storleksordna … tal inom heltalsområdet 0 –1000kunna hantera matematiska likheter …ur Kursplan i matematik 2008Gör siffrorna med hjälp av kroppen, lera eller sandpapper.Samla på siffror, gör ett siffercollage.Klipp ur tidningar, fråga någon äldre person hur de skrev siffrorna.Vilken är din favoritsiffra och varför? Gör en fin bild.Uppfinn nya siffror, rita hur de ser ut, vad heter de?TaluppfattningMasken i asken. Trä kulor på ett snöre och göm en del av maskeni en ask. Be eleven fundera på hur många kulor som ligger i asken.710

Bygg likheter med hjälp av konkret material. Använd en balansvåg(Betapedagog) och bygg likheter.10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10Gör ”likamed-kedjorna” färdiga4 + 6 = 8 + 2 = 10 + 0 = 10 = = = =8 = 5 + 3 = 10 – 2 = 4 + 4 = = = =20 – 8 = 8 + 4 = 12 = 4 • 3 = = = =15 = 5 • 3 = 20 – 5 = = = =Gör egna ”likamed-kedjor”= = = = = == = = = = =Märk klädnypor med talen 0 – 10. Placera ut noll och tio på ex empelvisen tvättlina. Be eleverna placera talen 1 – 9.Utöka talområdet till 100, 1000 o.s.v.Använd även decimaltal. Be eleverna placera talen i rätt storleks ordning,till exempel 1,25 1,5 1,67.11

Gör en OH av hundrarutan. Använd små klossar och täck över tal.Låt eleverna berätta vilket tal som är gömt och hur de vet det.Gör en OH av en hundraruta där bara ett fåtal tal är utmärkta. Be elev -erna berätta vilket tal som ska stå i de rutorna och hur de vet det.1 2 3 4 5 6 7 8 9 1011 12 13 14 15 16 17 18 19 2021 22 23 24 25 26 27 28 29 3031 32 33 34 35 36 37 38 39 4041 42 43 44 45 46 47 48 49 5051 52 53 54 55 56 57 58 59 6061 62 63 64 65 66 67 68 69 7071 72 73 74 75 76 77 78 79 8081 82 83 84 85 86 87 88 89 9091 92 93 94 95 96 97 98 99 1001 2 3 4 5 697 98 99 10012

+/RäknesättEleven ska beträffande räkning med positiva heltal –kunna förklara vad de olika räknesätten står för och deras sam bandmed varandra med hjälp av konkret material eller bilderur Kursplan i matematik 2008.Subtraktion är för många barn att ”ta bort”. Denna uppgift gerelev e n förståelse för ”skillnad”.=Gör en tallinje på skrivtavlan med markeringar för tal.På en pappersremsa skriver du talet 3. Be eleven göra skillnadersom är lika stora som pappersbiten, alltså 3. Skriv med symbolspråk.skillnad 33 = 5 – 2-2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10Samband mellan räknesättenUtgå från till exempel talet 6. Använd konkret material. Gör additioner,subtraktioner, multiplikationer och divisioner av talet.Exempel 4 + 2 = 6 1 + 5 = 66 – 2 = 4 6 – 5 = 13· 2 = 6 6· 1 = 66 / 2 = 3 6 / 3 = 2-13

26252021222324181916171415121310118 94 567 1 23MätaEleven ska beträffande mätning –kunna göra enkla jämförelser …kunna uppskatta och mäta …ur Kursplan i matematik 2008använda sig av såväl informella som formella mätredskapur kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av tredje skolåret.Många barn kan använda ett måttband på ett korrekt sätt utan attförstå mätbegreppet. De har lärt sig att mäta från början på en linjal.Andra barn mäter från markeringen 1 på en linjal.Ett sätt att bättre förstå mätandets idé är att mäta med icke standardiseradeenheter.Eleverna mäter föremål med andra enheter till exempel fötter, händer,sudd, pennor eller saxar. De redovisar för varandra och reso nerar hurdet kommer sig att de fått olika resultat på sin mätning.En annan idé är att använda en trasig linjal eller pappersmåttband somrivs i bitar för att mäta längden på olika föremål. Då inser de att det är”mellanrummen” mellan talen som räknas.Läs merMåns och Mia Diagnosmaterial, PRIMDiamant Diagnosmaterial, SkolverketHur många prickar har en gepard? Berit Bergius & Lillemor Emanuelsson NCMAlla kan lära sig matematik, Ingrid Olsson & Margareta Forsbäck, Natur & KulturMajister Nisses Räknenissar, Nisse Larsson Håkan Ljung NCMwww.prim-gruppen.sewww.konstverket.se/spel/tang/demo.htmlwww.ur.se/ung/amnen/matematik klicka på URsmartwww.ncm.gu.se14

1098765

Folkets Hus och ParkerBox 17194, 104 62 StockholmTelefon 08-452 25 00 Telefax 08-452 25 04info@fhp.nu www.fhp.nu