(MRSP) hos svenska hundar - SVA

Stationärvård17 av hundarna hade stationärvårdsbehandlats på djursjukhus i mer än två dagarinnan MRSP först påvisades. Av dessa hade sex varit inlagda i mer än 10 dagar.Ingen av hundarna hade enligt journaluppgift behandlats på isoleringsavdelning.En av hundarna blev provtagen i samband med inskrivning och testats negativ förMRSP. Vid uppföljande provtagning efter stationärvårdsvistelse testades hundenpositiv på samma provtagningslokalisation (operationssår).Kön, ras och ålderEn majoritet (15 av 23) av hundarna var hondjur, resterande djur (8 av 23) varhandjur. Inga trender för ålder eller ras kunde ses.AntibiotikabehandlingSamtliga hundar som var med i projektet hade blivit behandlade med antibiotikainom tre månader före första provtagningen. Före andra provtagningen hade 43 %(10 av 23) blivit behandlade med antibiotika. Före tredje provtagningen hade 7 %(1 av 14) blivit behandlade med antibiotika. Tre av hundarna hade blivitbehandlade med tetracykliner efter det att MRSP påvisats, två av dessa hade blivitbehandlade i mer än 20 dagar.BehandlingsstatistikAminopenicilliner, cefalosporiner (första, andra och tredje generationen) samtkinoloner (se Figur 9) var de mest frekvent använda antibiotikagrupperna somanvänts på hundarna inom tre månader före det att MRSP påvisades.Cefalosporiner och kinoloner tillhör de antibiotika som brukar benämnasbredspektrumantibiotika. Ingen av hundarna hade blivit behandlade med penicillinV/G som är ett smalspektrumantibiotika.Figur 9. Fördelning över vilka antibiotikagrupper hundarna hade blivit behandlade medinom tre månader före det att MRSP påvisades första gången. Polymixin-B/mikonazoloch fusidinsyra utgjorde lokalpreparat.22