SKOGPrecis som vid förra rapporteringen har endast en av femton skogliga <strong>naturtyper</strong>,fjällbjörkskog, gynnsam bevarandestatus. Övriga 14 <strong>naturtyper</strong>sarealer är för små, minskar eller har en alltför långsamt ökande areal, trotsnaturvårdsinsatser för att utveckla <strong>och</strong> skydda landets skogsmark. Framförallt i den boreala <strong>och</strong> den kontinentala regionen behöver <strong>naturtyper</strong>nasarealer öka kraftigt för att nå referensvärdena för gynnsam bevarandestatus.BevarandestatusSverige har en ansenlig del av Europas skogsmark <strong>och</strong> därmedett särskilt ansvar för de skogliga <strong>naturtyper</strong> som finns där.Skogsråvara är samtidigt en förnybar resurs <strong>och</strong> en viktig exportvara.Brukandet har därför haft stort inflytande på skogslandskapetsutveckling. Det idag dominerande trakthyggesbruketslog igenom på 1950-talet <strong>och</strong> har gradvis omvandlatskogslandskapet. Inom några årtionden kommer huvuddelenatt bestå av relativt ung, trakthyggesbrukad skog, medan endasten liten del kommer att vara betydligt äldre, skyddad skog.Merparten av dagens brukade skogar saknar de kva<strong>litet</strong>ersom gäller för <strong>habitatdir</strong>ektivets <strong>naturtyper</strong>. Framförallt senasuccessionsstadier (höga åldrar) av alla <strong>naturtyper</strong> har minskattill följd av skogsbruk. <strong>Arter</strong> som är anpassade till dessaskogsmiljöer, t.ex. olika träd- <strong>och</strong> vedlevande kryptogamer harmissgynnats, eftersom de sällan hinner återetablera <strong>och</strong> spridasig i den brukade skogen innan den åter avverkas. Brukandetunder de sista 100 åren har även påverkat de processer sombehövs för att <strong>naturtyper</strong>na ska finnas kvar <strong>och</strong> behålla sinkva<strong>litet</strong>. Skogsbränder, översvämningar <strong>och</strong> andra störningarhar minimerats, samtidigt som skogsbetet <strong>och</strong> annan traditionellhävd nästan helt har upphört. Brukandet har däremotgynnat hjortdjuren. Detta har skapat föryngringsproblem16
Skog i Arjeplog, Norrbotten. Foto: Wenche Eide.Forest in Arjeplog, Norrbotten. Photo: Wenche Eide.bland beteskänsliga lövträdslag <strong>och</strong> medfört att gran har främjatsvid föryngringen av skog i södra Sverige.Sedan 1990-talet görs en rad insatser för att förbättrastatusen; arealen skyddad skog utökas, satsningar på hotadearter genomförs samt restaurerings- <strong>och</strong> bränningsåtgärderutförs. Fler träd lämnas kvar på hyggen efter avverkning, vilketkan gynna störningsanpassade arter. Såväl den genomsnittligamängden död ved som andelen lövträd <strong>och</strong> arealen gammalskog har stigit i landskapet, men effekterna av detta på <strong>naturtyper</strong>na<strong>och</strong> övrig skogsmiljö är ännu oklara. Även andelenskog med ädla lövträd har ökat, vilket bedöms bidra till enökning av arealen med olika ädellövskogstyper i södra delenav den boreala regionen. Samtidigt avverkas fortfarande bådefjällnära skog <strong>och</strong> andra områden med höga naturvärden, vilketbedöms bidra till en fortgående minskning av olika <strong>naturtyper</strong>i den alpina <strong>och</strong> boreala regionen. Även kvävenedfall isödra Sverige, biobränsleuttag, odling av främmande trädartersamt ett ökat intresse för produktionshöjande skötsel, t.ex.kortare omloppstider, skogsgödsling <strong>och</strong> dikning, kan påverkaframtidsutsikterna negativt.Naturtypernas aktuella areal <strong>och</strong> kva<strong>litet</strong> inventeras av dennationella miljöövervakningen 1 . Bland annat kartläggs successionsstadier<strong>och</strong> äldre åldersklasser som enligt vetenskapligabristanalyser 2 är betydligt sällsyntare i dagens brukade än iförindustriella skogar.Resultaten från miljöövervakningen visar att det bara är iden alpina regionen, där påverkan av skogsbruk hittills varitminst, som <strong>naturtyper</strong>na utgör mer än tio procent av skogsmarksarealen.På fastmarken nedanför fjällen är andelen endastett fåtal procent. Den begränsade <strong>och</strong> ofta uppsplittrade förekomstarealenav olika <strong>naturtyper</strong> i de boreala <strong>och</strong> kontinentalaregionerna är bekymmersam för de arter som är anpassade tilldessa skogsmiljöer. Vissa successionsstadier som är viktiga försärskilda arter (exempelvis brandfält samt äldre trivial- <strong>och</strong>ädellövsskogar) är idag så sällsynta att riktade åtgärder behövsför att hjälpa arterna (t.ex. brandinsekter) att fortleva regionalt.För att Sveriges skogar ska nå gynnsam bevarandestatus behövsfortsatta insatser för att bevara <strong>och</strong> återskapa olika <strong>naturtyper</strong>.Insatser fordras framför allt där bristen är störst; blandarealmässigt underrepresenterade <strong>naturtyper</strong> i boreal <strong>och</strong>kontinental region. Oskyddade skogar med naturtypskva<strong>litet</strong>erbehöver omgående bevaras, <strong>och</strong> betydande arealer måste påsikt återskapas genom restaurering.Förändringar 2007–2013I de fall där statusbedömningarna ändrats beror detta på bättreunderlag snarare än reella miljöförändringar. Ofta handlar detom att det gjorts nya skattningar av förekomstarealerna baseratpå de stickprovsinventeringar som sedan 2008 görs inommiljöövervakningen 1 .UnderlagSåväl arealskattningar som uppgifter om strukturer baseras påstickproven i miljöövervakningen. Vanliga <strong>naturtyper</strong> påträffasoftare <strong>och</strong> deras arealer kan därmed skattas med större säkerhetän arealerna för de sällsynta <strong>naturtyper</strong>na.NaturtyperSamlad bedömningSKOG ALP BOR CONKOD Svenskt namn 2007 2013 2007 2013 2007 20139010 taiga – – – – –9020nordligädellövskog9030 landhöjningsskog9040 fjällbjörkskog9050näringsrikgranskog9060 åsbarrskog+– – –– –9080 lövsumpskogSkogliga <strong>naturtyper</strong> i <strong>habitatdir</strong>ektivet, samt den samlade bedömningenav deras bevarandestatus per biogeografiska region 2007<strong>och</strong> 2013. Grön = gynnsam, gul = otillfredsställande, röd = dålig<strong>och</strong> X = okänd. Symboler utan tecken anger en stabil eller okändtrend, minus <strong>och</strong> plus en negativ respektive positiv trend. För utförligareredovisning, se tabell A.Forest habitats listed in the Habitats Directive, and an overallassessment of their status in the respective biogeographic region2007 and 2013; green = favourable, yellow = inadequate, red =unfavourable, and X = unknown. Symbols without a sign indicatea stable or unknown situation, whereas a minus or a plus denotesa negative, respectively a positive trend. For a more detailed account,see table A .9110näringsfattigbokskog9130 näringsrik bokskog9160 näringsrik ekskog91809190ädellövskog ibranternäringsfattigekskog91D0 skogsbevuxen myr –91E0 svämlövskog +91F0 svämädellövskog ++1 RIS; Riksskogsinventeringen, NILS; Nationell Inventering av Landskapet i Sverige2 Se t.ex. SOU 1997:97, Skogsstyrelsen (2010) rapport 417