Arter och naturtyper i habitatdir_litet format

MOSSOR OCH LAVARMossfloran är känd för att kunna spegla ett områdes klimat ochluftkvalitet. Utvecklingen mot mildare klimat och renare luft (framföralltlägre svavelhalter i nederbörd och luft) har gynnat mångamossor. Dock har fortsatt minskning av arealen betesmarker ochett fortsatt intensivt trakthyggesbruk i skogslandskapet fortsatt attutarma mossfloran i ängsmark respektive skogsmark.BevarandestatusSverige har drygt 1 000 arter av mossor. Av dessa är 18 arteroch ett släkte listade i habitatdirektivets bilagor. Vitmossor ochblåmossa tycks vara utom fara i Sverige, medan flera av de övrigaarterna är rödlistade och stadda i minskning eller sällsynta.Arternas bevarandestatus är olika beroende på biogeografiskregion och hotorsaker. En god nyhet är att styv kalkmossavisat sig ha en bättre status än vi tidigare antagit. Till exempelhar arten för första gången blivit funnen med sporkapslar, vilketvisar att den kan fortplanta sig sexuellt i Sverige. Bättre hardet också blivit för både käppkrokmossa och späd bäckmossai den boreala regionen, mycket tack vare ett bättre inventeringsunderlag.Späd bäckmossa är dock fortfarande sällsynt,trots att det gjorts riktade eftersök i både Värmland och Dalarna.I den kontinentala regionen är det enbart hårklomossasom vi bedömer att det gått bättre för. Möjligen har arten haften expansion under senare år, men dessutom har bättre ochnoggrannare eftersök gett en klarare bild av läget.I den kontinentala regionen är arter knutna till rikkärr(t.ex. käppkrokmossa) fortfarande negativt påverkade av enomfattande igenväxning och dränering. I södra Sverige ärdock en större andel av våtmarkerna föremål för naturvårdsåtgärderän i den boreala och alpina regionen. Populations-50