Ladda ner (9 MB) - Vattenmyndigheterna

Byälvens och Borgviksälvens avrinningsområden (del i108)Byälven som mynnar i Vänern vid Säffle har ett kraftigt föregrenat och sjörikt avrinningsområde där fleraav de stora biflödena har sina källområden i Norge. Sjön Glafsfjorden, centralt belägen i vattensystemet,är avrinningsområdets största sjö med sina 104,6 km 2 . Borgviksälven som också mynnar i Vänern, ärmindre, men har en likartad karaktär som Byälven. Avrinningsområdets största sjö heter Värmeln (78,8km 2 ).By- och Borgviksälven rinner genom ett vackert varierat och kuperat landskap. Den dominerandemarkanvändningen utgörs av skog men utmed älvdalarna och de större sjöarna förekommer även bördigajordbruksmarker. I de båda avrinningsområdena finns höga akvatiska naturvärden i form av bl.a.livskraftiga bestånd av flodpärlmussla och flodkräfta, unika röding- och öringstammar samt glacialreliktakräftdjur. Inom de båda avrinningsområdena finns flera vattendrag som ingår i det europeiska nätverketNatura-2000.De största fors- och fallsträckorna i älvarna är utbyggda av vattenkraften. Den kvarvarande akvatiskafaunan som är knuten till dessa miljöer är numera hänvisad till mindre och medelstora vattendrag avvilket det finns en stor rikedom inom avrinningsområdena. I Byälvens nedre delar sker uppvandring avbl.a. gös och asp under lekperioderna. En stor del av vattendragen i älvsystemen har blivit rensade för attunderlätta för timmerflottning.Framförallt de nedre och centrala delarna av avrinningsområdena har under industriepoken varit kraftigtpåverkade av föroreningar. I området finns flera nedlagda industrier där gamla utsläpp fortfarande läcker uttill vattensystemen.Genom att avrinningsområdena till stor del består av jordarter med svag buffringsförmåga har delar avälvsystemen drabbats av försurning. Omfattande kalkning sker idag av sjöar, vattendrag och våtmarkerinom avrinningsområdena.34