LUM nr 6 - 18 juni (PDF, 3MB, Nytt fönster) - Humanekologi Lunds ...

Rekrytering är hela universitetets angelägenhet och inte enbart enfråga för tekniker och naturvetare, skriver Elisabeth Nilsson på LTHsom ligger bakom Attitydprojektet som uppmärksammats nationelltsom ett gott exempel på studentrekrytering.Öka utbytet medlärarna på gymnasiet!gästkrönikanFör drygt ett år sedan föddes tanken hos oss,några lärare vid LTH, att skapa ett projektvars främsta mål är att långsiktigt förändraungdomars attityder till teknik och naturvetenskap.Med projektet vill vi synliggöra ingenjörersoch naturvetares roll i vårt så teknikintensiva samhälleför att till ungdomar förmedla budskapet att teknikoch naturvetenskap är något som rör oss alla.Många studenter och lärare med breda erfarenheteroch stora kontaktytor utåt har bidragit med idéeroch uppslag till Attitydprojektet. Resultatet har formuleratsi en projektbeskrivning med idéskisser till etttiotal delprojekt. Attitydprojektet har efter hand fåttmedial uppmärksamhet, och vi kan nu konstatera attåtminstone några av idéerna ser ut att bli realiserade.En utomstående skulle kunna få för sig att Attitydprojektetär ett akut rekryteringsprojekt – knutetframför allt till LTH. Sverige behöver ju fler ingenjörer– se då till att utbilda fler! Visst, jag är övertygadom att förändrade attityder leder till ökad rekrytering,men ökad rekrytering som följd av attitydförändringarsker på en helt annan tidsskala än resultatet av blixtinsatser.Förändrade attityder nu, ger fler studenter om20 år!Jag är också övertygad om att rekrytering är helauniversitetets angelägenhet, inte enbart en fråga förtekniker och naturvetare. Därför behöver mer kortsiktigarekryteringsåtgärder, där det alltså inte handlarom att förändra attityder, ske på bred front och meden gemensam strategi.Vi har duktiga studentambassadörer som arbetardirekt mot gymnasisterna. Vi har utmärkta studievägledaresom arbetar aktivt mot skolornas SYO-personal.Vad vore naturligare än att vi lärare vid LU togvårt ansvar och sökte vägar till kontakt med de människorgymnasisterna mest av alla kommunicerar med,dvs. lärarna?Det finns mycket enkla och omedelbara former förväxelverkan lärare emellan. Men för att få kontinuitetär det viktigt att denna inte begränsar sig till punktinsatser,t.ex. i form av enstaka föreläsningar eller studiebesök.Det är också viktigt att kontakten innebär ettömsesidigt utbyte, dvs. att vi tar tillfället i akt att läraoss mer om den skolform som majoriteten av våra studenterprecislämnat.Vid Sverigesgymnasieskolorfinnssamverkansgrupper,oftakallade programråd,i vilkafrågor rörandeallt från”Vad vore naturligare än att vilärare vid LU tog vårt ansvar ochsökte vägar till kontakt med demänniskor gymnasisterna mestav alla kommunicerar med, dvs.lärarna?”programutveckling och gymnasiereformer till nationellaprov och studiedagsaktiviteter avhandlas. I programrådenmöts elever, lärare, skolledare, lokala politikerm.fl. Om vi lärare på LU engagerar oss i dessaprogramråd får vi många möjligheter till direktkontakt.Samtidigt kan vi vara skolans och lärarnas länkdirekt in i LU.Via programråden kan vi ge lärarna redskap att konkretvisa på högre utbildning som ett attraktivt alternativför våra ungdomar. Det ger också en möjlighet föross att reflektera över våra egna attityder till utbildningoch till bildning! Något som är nog så viktigt för att viframgångsrikt ska kunna kommunicera ett tydligt budskaptill våra ungdomar.Låt oss genom ett gränsöverskridande samarbetevisa styrkorna hos det stora universitet vi arbetar vidoch få LU att framstå som det självklara valet för våragymnasister.Elisabeth NilssonUniversiteteslektor, Fasta tillståndets fysikLUM nr 6 | 2008 35