Källkritik och moderna perspektiv i undervisningen - Sanoma ...

Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #3·2010Aktuell ekonomi 3Ett förslag om förenklingarvid bokföring och bokslut harlagts fram för riksdagen.Aktuell politik 4Om regeringens förslag gårigenom måste alla lärare varalegitimerade från 1 juli 2012.Och enigheten i riksdagenverkar vara stor.Arbete & Pengar 6Om kontokort, ny konsumentkreditlagoch rätten att arbetatill 69 års ålder.Källkritik och modernaperspektiv i undervisningenKällkritiken är ett redskap som används för att avgöra vad som är sant eller falskt.De källkritiska kriterierna tendens, beroende och närhet i tid har länge varit etable-rade bland historikerna. Men frågan är hur långt ett inskränkt sökande efter denobjektiva sanningen leder oss när vi vill förstå vår historia. Historia är nämligen entolkande vetenskap och syftar inte till att visa hur det egentligen var. Jag menar attman även måste resonera kring olika sorters information i källorna, såsom fakta,värderingar och tolkningar.Franska flugor inför rättaEtt exempel på hur den traditionella källkritikeninte räcker till kan vara någrarätte gångar i Frankrike under 1500-talet.Där väcktes år 1545 åtal mot flugor för attha förstört skörden.FORTS. SIDAN 8Historia & Religion 10Håller religionen åter på attbli en del av det offentligarummet? Det finns mångatecken som tyder på det.Skola & Utbildning 12Vad kommer egentligenden nya gymnasiereformengy2011 att medföra?Johan Eriksson: «Somliga menar att ingen ska behöva köpa dyra läromedel i framtiden. Redan idag finns ett överflöd avgratis material på sajter som Lektion.se, Dela, Utbudet och Freebook. De gratisluncher som serveras där har dock en kostnadsom inte syns i skolans läromedelsbudget.» SIDAN 7

Förläggaren har ordetNystart i skördetidOm 30–40 år finns det inga levande kvarsom kan berätta om hur planscherna somföreställde olika sädesslag, ståndare ochpistiller högtidligt hämtades från materialrummetoch förevisades i klassrummet.Planscherna har ersatts av datoreroch projektorer. Svarta tavlan, eller för dendelen den gröna tavlan, har förpassats tillmiljöstationen eller till våra museer ochersatts av interaktiva skrivtavlor. Inte överallt,jag vet, men riktningen är tydlig. Förnågra av oss kan det ibland kännas tråkigtatt invanda mönster och gammal kunskapmåste lämna plats för det unga och nya.Men så är nu livets gång. Det är nu intealltid av ondo. Allt var inte bättre förr! Nej,men allt var heller inte alltid sämre. Införviljan att förändra och förnya har iblandäven det som varit bra fått vika. Det ärdå vi måste våga visa mod och säga att vigjorde misstag.Historieämnet fick åter igen i 1994 årsläroplan för gymnasiet ge vika för den nyatiden. Det var ett ödesdigert misstag. Idagvet vi bättre. Kunskaper om vår historiaär nödvändig för att vi ska förstå vår egensamtid. Det är därför glädjande att se attdet finns politiskt mod att åter införa ämnetpå alla gymnasieprogram. För mig somförläggare på Bonnier Utbildning är detdubbel glädje då det sammanfaller med attvi på förlaget i våras kunde presentera vårförsta bok i historia för gymnasieskolan –Samband. Och ännu roligare är det att nu,när eleverna återvänt från sommarlovetoch bönderna tagit in årets skörd, utan attflertalet ungdomar längre kan skilja påråg och vete, kan konstatera att Sambandmötts med respekt och beundran.Kanske är det inte längre viktigt att vetaom det är korn eller vete som har långaspröt, såvida man inte odlar spannmål,men det är viktigt för alla att känna tillhur Sverige industrialiserades och demokratiserades,vad som hände under andravärldskriget, varför invandrare sökte sigtill Sverige och hur de tillsammans med inföddasvenskar byggde landet. Särskilt i entid som präglats av misstro och intolerans.Många lärare har redan inför detta läsårvalt Samband. Jag är också övertygad omatt andra kommer att ansluta redan nästatermin eller till kommande läsår.Samband är en stor framgång för osssom förlag men också för alla som älskarhistoria. Samband är ett bevis på att hårtoch målmedvetet arbete kring innehåll ochstruktur lönar sig. Om modet finns, om vimenar allvar med att förbättra svensk skolaoch om vi menar allvar med att förpassahistorielösheten till historiens bakgård, dåär också vi på Bonnier Utbildning bereddaatt fortsätta att arbeta hårt och målmedvetetför att förse dig och dina elever medbra läromedel i historia och i andra ämnen.Håll utkik! Redan i vår kommer fler nyaspännande titlar från oss på Bonnier Utbildning.Wolfram Trostek,förläggareSaxat ur bloggosfärenI sin blogg Man oroar sig inte för småsakerskriver gymnasieläraren GertieHammarberg Tersmeden bland annatföljande om Samband historia:"Den absolut bästa historielärobokeni mitt tycke hade ännu inte kommit utpå marknaden när jag gjorde mitt val.Den boken heter Samband och hållervad namnet utlovar. Den har ett enkeltspråk utan att vara förenklad. [...] "Läs mer påhttp://lararegertie.blogspot.com/2010/04/larobocker-som-kalla-tillkunskap.htmlINNEHÅLLSFÖRTECKNINGAktuell ekonomi 3ANSVARIG FÖRLÄGGARE: Wolfram TrostekTEL: 08-696 86 04E-POST: wolfram.trostek@bonnierutbildning.seGRAFISK FORMGIVNING: Lars ÖhmanTRYCK: Trosa Tryckeri AB 2010UTGES AV:BONNIER UTBILDNING,BOX 3159, 103 63 STOCKHOLMTEL: 08-696 80 00WEBB: www.bonnierutbildning.seAktuell politik 4Arbete & Pengar 6Gästskribent: Johan Eriksson 7Tema: Källkritik 8Historia & Religion 10Skola & Utbildning 12Ekonomifakta 14

Aktuell ekonomiFörenklingar vid bokföring och bokslutFriare regler vid beräkning av anskaffningsvärde, slopande av krav påredovisning av extraordinära intäkter och kostnader, en utökad användningav kontant metoden och lättnader i hanteringen av bokföringsår.Det är bara några av de förslag till förenkling av bokföring och bokslutsom regeringen nu lagt fram.Regeringen har lämnat ett förslag tillriksdagen om förenklingar av företagsbokföring och upprättandet av bokslut.Till grund för förslaget ligger utredningen”Enklare redovisning” där utredarnatyckte att reglerna om vanligt årsbokslutskulle slopas och att alla skulle kunnaupprätta ett förenklat årsbokslut. Med dagensregler får företag med en årsomsättningunder tre miljoner kronor upprättaett förenklat årsbokslut endast om de inteär skyldiga att lämna en årsredovisning.Regeringen ändrar inte dessa regler, menvill underlätta för de företag med omsättningöver tre miljoner kronor som måsteupprätta ett vanligt årsbokslut.Lättnaden föreslås bland annat innebäraatt vissa bestämmelser när det gälleranskaffningsvärdet för anläggningstillgångarupphävs. Det innebär att anskaffningsvärdetenligt regeringsförslaget skabestämmas till det belopp som motsvararutgifterna för förvärv eller tillverkning.Det blir därmed upp till företagen, inomramen för god redovisningssed, att avgöraom indirekta kostnader, räntor och andrautgifter som är hänförliga till förvärvetska räknas in i anskaffningskostnaden.Extraordinära intäkter och kostnaderslopasEnligt dagens regler ska intäkter och kostnadersom hör till annan verksamhet änden normala redovisas som extraordinäraintäkter och kostnader. Avsikten med dettaär att det ska vara möjligt för den somanalyserar bokslutet att bedöma företagetsintjäningsförmåga. Regeringen villta bort detta krav eftersom ett årsbokslut,till skillnad från en årsredovisning, inte äravsett att offentliggöras varför det sällanbehöver analyseras på detta sätt.Regeringen vill vidare att företag somupprättar årsbokslut ska få samma möjlighetatt upprätta en förkortad balansräkningpå samma sätt som aktiebolagsom upprättar en årsredovisning. Dessutomföreslås förenklingar i form av färretilläggsupplysningar i bokslut och färreregler för hur dessa ska ställas upp. Fortfarandemåste dock ett företag lämna upplysningarom vilka principer för värderingav tillgångar, avsättningar och skuldersom har tillämpats, hur värdet på varjeanläggningstillgång har beräknats ochhur stor del av skulderna som förfaller tillbetalning under det kommande räkenskapsåret.Fler förslås få använda kontantmetodenI förslaget ska också alla företag som haren omsättning under tre miljoner kronorfå rätt att använda kontantmetoden. Vilketaktiebolag bara får göra med dagensregler om det har ett mindre antal fakturori verksamheten och dessa inte uppgårtill avsevärda belopp.Kontantmetoden innebär att man löpandeunder året endast bokför de affärshändelsersom avser in- och utbetalningarsamt insättningar och uttag. I sambandmed bokslutet bokförs alla övriga affärshändelsersom är nödvändiga för attfastställa bolagets ställning, till exempelobetalda fordringar och skulder. Regeringenföreslår även att dessa företag vidredovisning av moms ska få använda bokslutsmetoden,vilket är detsamma somkontantmetoden.Även begränsningen för brutna räkenskapsårslopas. Fysiska personer, vissasamfällighetsförvaltande juridiska personer,dödsbon och handelsbolag med fysiskapersoner som ägare ska normalt hakalenderår som räkenskapsår. Alla andraföretag får ha brutna räkenskapsår. Meddagens regler är bara vissa perioder förbrutna räkenskapsår tillåtna.Regeringens förslag innebär att ett företagkan välja vilken period som helstbara räkenskapsåret omfattar tolv kalendermånader.Det ska också vara möjligtför fler företag att kunna använda en gemensamverifikation vid kontanthandel.Regeringen föreslår även att arkiveringstidenför bokföringsmaterial förkortasfrån tio år till sju år.Reglerna föreslås gälla från och medden 1 januari 2011.Bo Egervall3

Aktuell politikAntalet personröster ökade i årets valEfter en nedåtgående trend ökade i årets riksdagsval antalet väljare som röstade på person.Samtidigt var det också fler politiker som tog sig in i riksdagen med hjälp av personkryssen.REDAKTÖR: LARS NOHAGENI Sverige har vi ett valsystem som främstbygger på partival. Det är partierna somutser och rangordnar sina kandidater påvalsedeln. Vid riksdagsvalet 1998 blev detockså möjligt med personval i Sverige. Dåvalde omkring 30 procent att rösta på enviss person. Andelen personröster sjönkdock i de efterföljande valen 2002 och2006 ner till 26 respektive 22 procent. Iårets val skedde dock en ökning då 25 procentvalde att personrösta.För att få en plats i riksdagen med hjälpav personröster krävs att minst 8 procenti en valkrets kryssar för personen på röstsedeln.Den som passerar denna spärrflyttas då upp som första namn i invalsordningen.Skulle flera personer passeraspärren, sker en intern rangordning efterandelen personröster.I årets val var det 59 kandidater somklarade denna åttaprocentsspärr. Deflesta hade ändå kommit in då de redanvar placerade högt upp på valsedeln avsina partier. Men i åtta fall bidrog kryssandettill att personer som annars intefått mandat nu kom in i riksdagen. Mestuppmärksamhet fick nog Maria Ferm,språkrör för Grön Ungdom, som kryssadesförbi den tidigare vänsterpartisten KarinSvensson-Smith på Miljöpartiets lista.Trots att personröstningen ökade i årkan man nog säga att personvalet inteblivit någon jättesuccé. En återkommandekritik har varit att partierna inte lyckasmarknadsföra sina kandidater tillräckligtväl. Det har också diskuterats om intespärren ligger för högt. Därför kommerriksdagen att under hösten ta ställning tillett förslag om att redan till nästa riksdagsvalsänka spärren till fem procent. Kanskekommer detta att öka personvalets betydelsei Sverige.FORUM SAMHÄLLSKUNSKAPFå överblick, förstå och utvecklaett vetenskapligt förhållningssätt.BESÖK FORUMS WEBBPLATS!Gratis lärarhandledning ochmånga elevövningar påwww.bonnierutbildning.se/forumForum har en unik struktur, den:Kultur, Ekonomi,Politik Kommunikation och medier,grund,individ, nationellt globalt4

NYA MILLENNIUMTar steget in i 2010-talet.Nya Millennium diskuterar aktivt politiskaomvälvningar och ekonomiska förändringarsamtidigt som de sätts i ett globalt ochhistoriskt sammanhang.Nya Millennium ger bakgrund samtidigt somläromedlet utmanar och manar till analys.Nya Millennium är uppdelad i fyra centrala blocksom vart och ett utgår från individen och därefterrör sig utåt mot de globala samhällsfrågorna.WEBBASERAD LÄRARHANDLEDNING!Besök vår hemsidawww.nyamillennium.bonnierutbildning.seOrder/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10, www.bonnierutbildning.seLärarlegitimation från 2012I dag är ett stort antal obehöriga lärareoch förskollärare anställda i skolan. Dettamenar regeringen inte är bra. Genom attinföra en lärarlegitimation vill man ökakvaliteten i skolan och höja statusen påyrket. Dessutom anser man att rättsäkerhetenkring betygsättningen då kommeratt bli bättre.Regeringen vill att endast legitimeradelärare ska kunna bli fast anställda och fåsätta betyg. För att få legitimation ska enlärare först och främst ha en utbildningoch en examen. Därefter ska läraren underen introduktionsperiod på minst ett årvisa sig lämplig för uppdraget. Detta föreslårregeringen i en remiss till riksdagenslagråd. Bestämmelserna föreslås att börjatillämpas från den 1 juli 2012.Det är Skolverket som ska utfärda legitimationerna.En ny nämnd, Lärarnasansvarsnämnd, kommer att inrättas inomSkolverket. Nämnden ska varna och i allvarligafall kunna dra in legitimationenom en lärare är grovt oskicklig eller begåttgrova brott.Den lärare som får lärarlegitimation blirinte automatiskt behörig att undervisa ialla ämnen. Behörigheten kommer baraatt gälla för viss verksamhet eller skolformer,årskurser och ämnen. I vissa fall skaobehöriga lärare få sätta betyg – men dåmåste det göras tillsammans med en legitimeradlärare.Samtliga riksdagspartier ställer sigöverlag positiva till förslaget.Färre utvecklingsländer får mer svenskt biståndSida har på senare tid fått utstå en del kritikav regeringen för bristande ekonomiskkontroll. Detta har tvingat den svenskabiståndsmyndigheten att göra en del ingreppi sin verksamhet. Bland annat harpersonalen bantats rejält.Regeringen vill höja effektiviteten i organisationen.Man anser att resursernakan utnyttjas bättre om man minskarantalet biståndsländer. Denna processstartade redan hösten 2006 då regeringenbeslutade om en kraftig nedbantning avantalet biståndsländer – från 70 länder tilldagens drygt 30. För dessa länder upprättasnu särskilda samarbetsstrategier.Sida har ett långsiktigt samarbete medtolv utvecklingsländer. Nio av dessa liggeri Afrika, två i Asien och ett i Latinamerika(se tabell). För att biståndet ska vara riktigteffektivt bör det inte understiga 300 miljonerkronor per land och år. I dag är detendast fyra långsiktiga samarbets länder– Tanzania, Mocambique, Zambia och Kenya– som lever upp till detta krav. Detinnebär att biståndet till dessa kommeratt öka, samtidigt som övriga biståndsländerfår mindre pengar i framtiden.Biståndsland mkr Biståndsland mkr1 Tanzania 720 7 Uganda 2752 Moçambique 700 8 Bangladesh 2443 Zambia 380 9 Etiopien 2144 Kenya 363 10 Bolivia 2055 Burkina Faso 285 11 Kambodja 1806 Mali 280 12 Rwanda 180Så här mycket får Sidas tolv långsiktiga samarbetsländeri bistånd år 2010.5

GästskribentenAlla bordekunna liteföretagsekonomi!FOTO: PRIVATMer gratis information, någon?Det fanns en tid när pigor och drängar satt i fotogenlampans sken på lördagskvällenoch girigt slukade populärvetenskapliga framställningar i mekanik, kemioch geologi – samt en och annan billig roman. De få böcker man kom över utlovadebildning, frigörelse och jämlikhet. Informationen var knapp, och det trycktaordet värderades högt. Sen sköljde informationssamhället över oss och ställdeallt på ända.Idag är det väl få som suktar efter merinformation i slutet av arbetsveckan, efteratt ha blivit dränkta av mejl, sms, tweets,rss-flöden, och nya tips om pedagogiskaportaler. Det mesta är ”free”, gratis ochöppet. Informationen har drabbats av inflation,och värdeminskningen spiller överpå läromedlen.Somliga menar att ingen ska behövaköpa dyra läromedel i framtiden. Redanidag finns ett överflöd av gratis materialpå sajter som Lektion.se, Dela, Utbudetoch Freebook.De gratisluncher som serveras där hardock en kostnad som inte syns i skolansläromedelsbudget. Kostnaden består iökad arbetstid för lärarna när de ska producerasitt eget material, leta efter andras,samt värdera och anpassa det tillsin egen undervisning. Gratislunchernabetalas också genom annonser, pengarfrån Svenskt Näringsliv, LO, PR-byråer ochandra intresseorgan. Samhället använderalltså stora resurser för att producera ettsplittrat utbud av ”gratis” läromedel, sominte sällan styrs av olika särintressen.Tänk om motsvarande resurser kundeanvändas till att bjuda in våra främstaexperter och författare till skolan, för attskapa läromedel som vi läser noga eftersomde är noggrant skrivna, som vi minnseftersom de är fokuserade, och som innehållerdjupa tankemönster som vi kanbära med oss hela livet.Ett läromedel i historia av Peter Englundoch Karin Johannisson kanske, eller en nyklassiker i religionskunskap av Mattiasoch Jonas Gardell – skapade i samarbetemed kunniga ämneslärare och förlagsredaktörer.Det är produkter som skullekunna säljas i drivor på mackar, mataffäreroch bokklubbar, men varför känns denärmast otänkbara i skolans värld?Informationstekniken och de öppna lärresursernager oss fantastiska möjligheteratt producera, återvinna, dela och spridainformation. Men information och teknikskapar inga läromedel. Till det krävsämneskunskaper, källkritik, pedagogiskoch språklig omsorg, ett mod att välja utrelevant lärostoff, och en berättarglädjesom gör att mottagaren lyssnar.Bra läromedel kommer att kosta även iframtiden. Frågan är om skolpolitikernaär villiga att erkänna och bära den kostnaden.Johan ErikssonLäromedelsförfattare och journalistFöretagsekonomi för icke-ekonomerbeskriver på ett enkelt ochkonkret sätt företagsekonomifrån början. Boken behandlarallt från affärsidé till inköp,marknadsföring, kalkyler,bokföring och beskattning.Till boken finns ävenuppgiftsbok med ett stortantal övningsuppgifter,diskussionsuppgifter och facitmed utförliga lösningar.För dig som lärare finns även stöd i form av bokenshemsida www.bonnierutbildning.se/icke-ekonomerdär du kostnadsfritt kan hämta OH-underlag ochPowerPoint-filer med många av läromedlets figurer.Order/information:Tel 08-696 86 00,fax 08-696 86 10,www.bonnierutbildning.se

TEMA KällkritikMONTAGE: LARS ÖHMANforts. från sidan 1Domstolen avfärdade dock åtalet och menadeatt folket istället skulle bättra sig,eftersom flugorna säkerligen var Gudsstraff.På 1570-talet förstördes skörden igen avflugor och ett nytt åtal inleddes. Biskopenledde förhandlingarna och en skicklig kanoniskförsvarsadvokat utsågs till flugorna.Denne menade att flugorna bara lyddeGud: ”Gud välsignade dem och sade: ’Varfruktsamma och föröka er och uppfyll sjöaroch hav. Och på jorden skall fåglarnaföröka sig.’” Detta var ett argument sombönderna köpte – de höll med om att flugornahade rätt att föröka sig och erbjöddärför flugorna ett område bortom åkrarna,mot att de skulle lämna åkrarna i fred.Om källkritiken är detsamma som attta reda på vad som är sant och falskt, såhjälper den oss inte. Vi kan visserligenvara ganska säkra på att flugorna förstördeskördarna, att byborna åtalade dem,att det blev en rättegång och att bybornaföreslog landbytet. Men vi är fortfarandelika konfunderade.WeibullarnaCurt och Lauritz Weibull utvecklade denmoderna källkritiken. De förkastade vissa«Jag menar att man kanfå kraftfullare verktyg –både för professionellahistoriker och gymnasieelever– om man för inbegreppen fakta, värderingaroch tolkningar iden källkritiska verktygslådan.»källtyper, till exempel de isländska sagorna,som källor till vad som faktiskt hänt.De menade att dessa källor inte var trovärdiga.De hade skrivits ner långt efterdet att de påstådda händelserna inträffat(närhet i tid) och de hade passerat genommånga led i den muntliga traditionen (beroende),innan de nedtecknades av lärdakristna på 1200-talet.I Egil Skallagrimssons saga kan man tillexempel läsa hur Egils far och äldre brorskulle på ölgille hos en granne. Egil, blott3 år gammal, ville följa med, men fick inte:”Inte kan du vara med bland så mycketfolk och där det dricks så mycket, du somär svår att komma till rätta med redan dådu är nykter”, menade hans far. De gav sigiväg, men Egil gav sig inte utan följde efterdem. På gillet kvad Egil vackra visor ochimponerade stort på alla.Vi kan förstås inte tro på att det gicktill som sagan berättar. Däremot kan vifå reda på att det inte var något konstigtmed att barn drack öl och att det förekomölgillen (dock inte hur vanliga sådana var).Problemet var att Weibullarna kastadeut barnet med badvattnet. De isländskakällorna går alldeles utmärkt att användasom historiska källor, men inte för enskildahändelser eller vad som faktiskt hände,utan genom att studera vikingarnas (ellerde lärda kristnas) värderingar och syn påsamhället. ”Synen på” olika aspekter i äldretider har på senare år blivit ett vanligtoch spännande område för nya doktorsavhandlingar.Det har på senare år talats om en nykällkritik, eftersom många har insett attden ”gamla” inte alltid räcker till.Fakta, värderingar och tolkningarDet senaste är att man har börjat prataom att en text innehåller olika slags information.Detta är förstås ingenting nytt,men man har börjat uppmärksamma detkällkritiskt. Exempelvis har Torsten Thuréntagit upp det när han skriver om källkritikpå internet.En källa är inte bara en källa – en berättandekälla eller en kvarleva, med dengamla terminologin. Det kan finnas enpoäng att tala om att de flesta källor harbåde en berättande aspekt (det vill sägaanspråk på att beskriva verkligheten)och en kvarleveaspekt (källans tillkomstprocess).Men dessutom finns det i deflesta källor information av olika karaktär.En grov indelning kan vara fakta, värderingaroch tolkningar.Fakta är sådana beskrivningar av verklighetensom är sanna eller falska. Hurmånga människor mördades i Förintelsen?Frågan har ett – och endast ett svar– oberoende om det är möjligt för oss attkomma fram till det exakta talet. Här intebara håller den klassiska källkritiken –den är helt nödvändig.Värderingar i källorna förkastas i principav den klassiska källkritiken (som tendens).De kan inte säga någonting om hurverkligheten var, eftersom de är åsikter.Och en sådan åsikt kan inte vara sanneller falsk. Men för historiker kan värderingarvar en guldgruva för vissa under-8

sökningar, till exempel ”synen på” något.Men Weibullbröderna var inte intresseradeav sådant.Tolkningar innebär ofta att man förklararett skede. Föreställ dig en man medluva på huvudet och pistol i handen somspringer in i en butik, det hörs skottlossningoch sedan springer mannen ut meden påse som det regnar pengar ifrån. Dettaär fakta. Men att säga att det är ett rånär inte att konstatera fakta utan att tolkahändelsen, att fylla ut tomrummen medmening. Tänk om det var en filminspelningeller om skottet barmhärighetsdödadeden sjuka kaninen på bakgården …Olika tolkningar kan vara sanna samtidigt,på samma sätt som att tre personersom står på tre sidor av ett och sammaberg beskriver berget på olika sätt, trotsatt alla tre beskriver samma berg.De franska flugorna igenHur ska vi då förstå djurrättegångarna?Den klassiska källkritiken går uppenbarligenbet.Om vi bara försöker fastslå fakta, detvill säga vad som var sant eller falskt – atträttegångarna faktiskt ägt rum och så vidare– är det ingen meningsfull kunskap.Vi förstår dem inte!Om vi ägnar oss åt de värderingar somkommer till uttryck i dessa källor kan vi nåviss kunskap. Möjligen skulle man kunnafå en bild av den här tidens människorsvärderingar av djur eller rättvisa. Men inteheller det ger någon särskilt meningsfullkunskap. Vi förstår fortfarande inte varförde gjorde som de gjorde.Men om vi fokuserar på de tolkningarav världen som framkommer, så kan vifå en glimt av deras världsbild. Tidigarehistoriker har förklarat dessa rättegångarmed att den tidens människor var okunnigaoch vidskepliga. De tillhörde en ”primitiv”kultur med en ”barbarisk” rättvisa.Men denna förklaring håller inte, tyckerjag. Flugorna fick ju försvarsadvokateroch domstolarna var mycket noga medde processuella reglerna. De trodde inteatt insekterna var rationella – därför fickde advokater. Domstolarna trodde inte attdet gick att förhandla med insekter.Människans plats i världenDessa rättegångar sköttes av de kyrkligadomstolarna, inte de världsliga, och dehandlade om människans plats i världen.Djuren var till för människan. Om djurenskadade människan hade de gjort fel. Ien del rättegångar menade man att dessadjur var djävulens agenter. Det finns tydligalikheter med häxprocesser undersamma tid.Djuren var också en del av den gudomligaskapelsen. Därför kunde de dras införden kyrkliga domstolen. Genom att dömadjuren till lydnad så fastställdes också dengudomliga ordningen. Men människanfick inte döma naturen utan Guds godkännande,vilket de fick i och med att rättegångarnahölls i den kyrkliga domstolen.På detta sätt fastslogs människansplats i (och över) naturenEn modern källkritikJag menar att man kan få kraftfullareverktyg – både för professionella historikeroch gymnasieelever – om man förin begreppen fakta, värderingar och tolkningari den källkritiska verktygslådan.Det gör att vi kan förstå vår historia bättreoch att vi samtidigt inser varför vi förstården bättre.Niklas EricssonÄNNU ETT PRIS TILL GOODWILL!För fyra år sedan fick GoodwillFöretagsekonomi pris. Nu har ävenGoodwill Redovisning & beskattningärats med pris för ”Bästa läromedel iföretagsekonomi 2008”. Priset delasut av Företagsekonomiska Institutet.Goodwill är ett heltäckande ochgrundläggande läromedel i företagsekonomi.Genom hela serien varvasfakta med tillämpningar och exempel.PRISBELÖNTBesök Goodwills hemsidor:www.bonnierutbildning.se/goodwillawww.bonnierutbildning.se/goodwillbwww.bonnierutbildning.se/goodwill-rbOrder/information:Tel 08-696 86 00,fax 08-696 86 10,www.bonneriutbildning.se9

Historia & ReligionReligionens återkomst i det offentliga rummetSverige har genomgått en omfattande sekulariseringsprocess under de senastetrehundra åren. Ända sedan upplysningen har kyrkans inflytande minskat påområde efter område. Under de senaste årtiondena har dock religionen åter börjatfå ett större utrymme i samhällsdebatten, och numera talar man om ”religionensåterkomst i det offentliga rummet”.I få andra europeiska länder har sekulariseringennått längre än i Sverige, därreligionen har trängts undan från offentlighetenoch alltmer blivit en privat angelägenhet.En del forskare har utmålatSverige som världens mest sekulariseradeland. Men på senare tid har religionensåterkomst blivit tydlig även i vårt land.Det går inte längre att hänvisa till religionsom en privatsak. Religionens återkomstär synlig på många områden, inte sällansådana som har lett till offentlig debatt.Teologer tar plats vid samtalsbordenTeologer har ofta en given plats vid samtalsbordennär man behandlar frågor somberör samhället på ett genomgripandesätt, t.ex. miljö, vård, dödshjälp, djurförsök,genetisk forskning m.m. Teologermedverkar i radio- och tv-sända debatter iolika ämnen, inte bara kring etiska frågor,och landets ärkebiskop är ofta inbjudenatt delge sina synpunkter i media.Religiösa friskolorSedan friskolereformen har ett stort antalskolor med religiös inriktning startats. År2007 fanns det 49 friskolor med en kristenprofil, åtta med en muslimsk och tre meden judisk profil. Det har debatterats huruvidadet bör vara tillåtet med religiösafriskolor i ett land där all undervisningenligt läroplanen ska vara icke-konfessionell.Religiösa inslag i skolanÄven inom den offentliga skolan diskuterasreligiösa inslag. Är det tillåtet attfira skolavslutningar i kyrkan eller att låtaelever bevista gudstjänster? SkolverketSAMSPEL SAMHÄLLSKUNSKAP ANär alla kan delta.Samspel är uppdelat i fyra block:10

poängterar att det är tillåtet att låta eleveriaktta religiösa ritualer, men att maninte får tvinga någon att delta. Samtidigtbetonas att kyrkorummet, kristna högtideroch psalmer utgör en viktig del av detsvenska kulturarvet.Tro och vetandeLångt ifrån alla är positiva till religionensökade synlighet i samhället. FöreningenHumanisterna har utmanat utvecklingenoch lyft upp frågor kring tro och vetande,t.ex. genom kampanjen ”Gud finns noginte”. Det har också hållits ett antal välbesöktadebatter där dessa frågor ställtspå sin spets. Tidigare i år hölls en sådani Stockholm mellan bl.a. ateisten ChristerSturmark (Humanisternas ordförande)och John Lennox, kristen professor frånOxford.Omskärelse av religiösa skälEn fråga som placerar religion på agendanär omskärelse. Läkare har motsatt sigatt tvingas utföra kirurgiska ingrepp sominte är medicinskt motiverade, i synnerhetom det bekostas av allmänna medel.En annan frågeställning rör bedövning.Enligt svensk lag måste barnen bedövasföre ingreppet, men judiska företrädarehävdar att detta går emot judisk sed ochatt det kränker religionsfriheten.Rituell slaktEtt annat aktuellt ämne är religiös slakt.Enligt judisk och muslimsk tradition börman endast äta nötkött som slaktats rituellt,så kallad skäktning. Djuret avlivasgenom att det töms på blod – utan bedövning.Religiösa företrädare hävdar attdetta är skonsamt för djuret, men svensklagstiftning säger nej då man menar attdjuret utsätts för onödigt lidande.Burka på offentlig platsFrågor kring religiös klädsel återkommerofta i offentlig debatt. Är den muslimskaslöjan ett uttryck för förtryck, eller är denen frivillig identitetssymbol? Bör heltäckandeklädsel vara tillåten på offentligaplatser? Är det rimligt att förbjuda burkai skolan med hänvisning till pedagogiskaskäl?Konsekvenser för skolanVad innebär då detta för oss som undervisari religionskunskap? Ämnet var starktifrågasatt under många år men har medtiden fått en allt starkare ställning. Ovanståendeområden pekar tydligt på viktenav att ha goda kunskaper om religioner,livsåskådningar och etik. Detta bör göraoss lärare frimodiga, eftersom vi intelängre behöver försvara oss – det räckermed att slå upp en dagstidning för att insehur viktigt ämnet är.Ulf JämterudEN MOSAIK RELIGIONSKUNSKAP AEn bild av mångfalden.Mosaik består av tre större block:KULTUR OCH RELIGIONKulturVi människor är lika och olika. Vi föds, lever våra liv och dör.Levnadsvanor och tankebanor skiljer sig mellan kulturer och mellanindivider. Hur olika tillåter vi oss att vara? Bör man dela tankar ochvanor med majoriteten för att ett samhälle ska fungera? Kan man somgrupp sticka ut eller är det bäst att smälta in?Kultur är ett ord som vi ofta möter. Man talar om matkultur ochom svensk, samisk och amerikansk kultur. Det finns kulturarbetare,vi har en kulturminister och vi hör ofta att Sverige numera är ettmångkulturellt land. Men vad betyder egentligen kultur och vadinnebär mångkultur?VAD ÄR KULTUR?Ordet kultur är latin och betyder ”odling”, alltså något som man såroch som växer. Odling är även en process, exempelvis något somformas, påverkas eller skapas. Men detta säger inte allt om vad ordetkultur innebär. När vi ska använda begreppet är det därför viktigtatt vi förklarar vad vi menar. Det finns i dag flera olika definitionerav kultur. Här följer två av dem:Kultur är när vi skapar till exempel ett konstverk, litteratur, filmeller musik. Men kultur är också när vi tar del av det skapade,till exempel läser en bok, ser på film eller går på en konsert ellerett konstmuseum.3KAPITEL 1KULTUR11

Skola & utbildningFOTO: LARS ÖHMANGymnasiereformen hösten 2011Förra året fattade riksdagen beslut om en ny gymnasieskola från hösten 2011.Under 2010 har riksdagen fattat beslut om inriktningar, examensmål och förordning.Riksdagen har också antagit en ny skollag som gäller från 1 augusti 2010.Under tiden har Skolverket utarbetat nya ämnesplaner och kunskapskrav. Dessaska fastställas under oktober månad. Här är en sammanställning av de viktigasteförändringarna i gymnasiereformen.Hösten 2011 börjar de första eleverna iden nya gymnasieskolan. Den kommer attbestå av två delar; en del som leder till enyrkesexamen och en del som ger en högskoleförberedandeexamen. Tillsammansmed yrkesprogrammen införs en lärlingsutbildningsom till största delen kommeratt bedrivas på en eller flera arbetsplatser.Den leder till samma yrkesexamen somett skolförlagt yrkesprogram.Högre kravKraven för att börja på gymnasieskolankommer att höjas. Först och främst måstealla vara godkända i svenska, engelskaoch matematik från grundskolan. Därutövermåste de som vill gå ett högskoleförberedandeprogram vara godkänd i ytterligarenio ämnen. Motsvarande kravför de yrkesförberedande programmen ärgodkända betyg i fem ämnen.Nya examensmålDagens programmål ersätts av nya examensmål.Dessa ska ligga till grund förplaneringen av utbildningen på respektiveprogram. Eftersom examensmålen skastyra utbildningen och gymnasiearbetetsutformning och innehåll, måste även inriktningar,yrkesutgångar och eventuellasärskilda varianter kopplas till examensmålen.Gymnasiereformen 2011 –en sammanfattning av de viktigaste förändringarna:Låt Stå!• Högre behörighetskrav till gymnasiet• Två examen införs: yrkesexamen och högskoleförberedande examen• Förändrad programstruktur• Kärnämnen ersätts med gymnasiegemensamma ämnen• Kursplaner byter namn till ämnesplaner• Historia blir obligatoriskt ämne• Mer tid för yrkesämnen och mindre för allmänteori på yrkesprogrammen• Lärlingsutbildning införs• Näringslivet ges mer inflytande över yrkesutbildningen• Ny betygsskala (A-F) och ämnesbetyg i stället för kursbetyg• Valfriheten stramas upp – lokala varianter begränsas eller avskaffas• Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet12

Ny programstrukturDen nya gymnasieskolan kommer att beståav 18 nationella program – 12 yrkesprogramoch 6 högskoleförberedande.Skillnaderna mellan programmen kommeratt bli större. Generellt kan man sägaatt det blir mer fokus på programmenskaraktär.Alla program kommer precis som tidigareatt omfatta 2 500 poäng. Inom varjeprogram kommer det att finnas åttagymnasiegemensamma ämnen (tidigarekärnämnen), ett antal karaktärsämnen,elevens individuella val och ett gymnasiearbete(tidigare projektarbete).På yrkesprogrammen utökas tiden föryrkesämnen samtidigt som tiden för deteoretiska ämnena minskas. I den nyagymnasieskolan får branscher och högskolorett stort inflytande. På yrkesprogrammenkommer de nationella programrådenatt exempelvis kvalitetssäkragymnasiearbetena.Fem introduktionsprogram ersätter dagensindividuella program för att bättresvara mot elevernas behov. De utgörs avpreparandutbildning, programinriktat individuelltval, yrkesintroduktion, individuelltalternativ och språkintroduktion.Ny betygsskalaEn ny sexgradig betygsskala införs, A–F.Det bästa betyget är A och lägst betyg förgodkänt är E. Den som får betyget F uppfyllerinte kriterierna för godkänt. Om underlagför bedömning saknas får elevenett streck i stället för betyg. Eleverna fårbetyg efter varje avslutad kurs och eftergenomfört gymnasiearbete. Det är densist lästa kursen som fastställer ämnesbetyget.Valfriheten begränsasAlla utbildningar ska vara nationella program.Därmed försvinner möjligheten tillspecialutformade program, lokala inriktningaroch lokala kurser. Huvudmannenkan få göra en avvikelse från den nationellastrukturen genom att ansöka omsärskilda varianter och nya kurser hosSkolverket.Vad krävs för en gymnasieexamen?Kraven för gymnasieexamen är att 90procent av kurserna på ett nationellt programär godkända. För yrkesexamen krävsockså godkänt betyg i de viktigaste yrkeskursernasamt att gymnasiearbetet ärgodkänt, liksom betygen i svenska, engelskaoch matematik.För en högskoleförberedande gymnasieexamenkrävs betyget godkänd i kursersom omfattar 300 poäng svenska, 200 poängengelska, 100 poäng matematik ochpå gymnasiearbetet.Skärpta krav för högskolebehörighetFör grundläggande behörighet till högskolangäller samma krav som för högskoleförberedandeexamen. Elever på yrkesprogramska ha rätt att läsa de kursersom krävs för att uppnå grundläggandebehörighet inom sitt individuella val ochsom utökat program. De ska även kunnakomplettera sin yrkesexamen genom attinom gymnasial vuxenutbildning läsain de kurser i svenska och engelska somkrävs för högskoleförberedande examen.Lars NohagenGLOBAL CONFLICTS: PALESTINESIMULERA I KLASSRUMMETPrisbelönt datorspelLåt dina elever själva uppleva konfliktenmellan Israel och Palestina ur bådasidors perspektiv. Eleverna får lära sigkonflikt analys och att hantera fakta,källor, argumentation, retorik ochstrategier med datorn som redskap.Konfliktspelet riktar sig till elever i åldrarna13–19 år. Spelet passar utmärkt i samhällskunskap,historia, religionskunskap, mediekunskapoch i språkundervisningen.Spelet har utvecklats speciellt för undervisningsbruk,med modern 3D-grafik förmaximal känsla av närvaro. Spelet kan spelaspå svenska, engelska och tyska.Snabbguide till speletI Global Conflicts: Palestine spelar elevenrollen som en av två reportrar i sex olikauppdrag med ökad svårighetsgrad.Uppdragen bygger på verkliga händelseroch vittnesmål. Det finns tre tidningar –Palestine Today (pro-palestinsk), GlobalNews (västerländsk) eller The Israeli Post(pro- israelisk) att arbeta för.Elevens arbete är att samla in informationfrån olika källor som stödjer den valdatidningens perspektiv. Detta görs genomatt intervjua olika karaktärer i spelet.Spelet avslutas med att eleven komponeraren nyhetsartikel. Eleven får poängutifrån citatets nyhetsvärde och överensstämmelsemed den valda tidningens perspektiv.Ju högre poäng, desto bättre anseendesom reporter.Licens hel skola: best.nr. 62290269, pris 3 600 kronorLicens 15 användare best.nr. 62290283, pris 2 600 kronorOrder/information: Tel. 08-696 86 00, fax 08-696 86 10, www.bonnierutbildning.se

EkonomifaktaREDAKTÖR: LARS NOHAGENOffentliga sektornsinkomster och utgifter 2009Den offentliga sektorn får sina inkomsterfrån fyra olika håll: skatter på inkomst,kapital, konsumtion samt sociala avgifter.Medan staten får den största delen av sinainkomster genom konsumtionsskatter (t.ex.moms) och sociala avgifter, får landstingenoch kommunerna sina inkomster främst fråninkomstskatter.12%KAPITALSKATT31% INKOMSTSKATTSOCIALA AVGIFTER 27%483 151 417 391Totalainkomster =1 44242mdrOFFENTLIG SEKTORTotala utgifter = 1 635 mdrKONSUMTIONSSKATT30%De offentliga utgifterna består i huvudsak avolika tjänster (t.ex. vård, skola, omsorg) ochtransfereringar inom socialförsäkringssystemet.Övriga utgifter går till investeringari främst bostäder och infrastruktur samt tillräntebetalningar på statsskulden.Källa: SCB och Ekonomistyrningsverket6%53%INVESTERINGARTJÄNSTERFörsvar, sjukvård, skola m.m.106 859 33 638TRANSFERERINGARPensioner, socialbidrag m.m.RÄNTOR PÅ STATSSKULDEN39%2%Den svenska statsskulden 1975-2009 i procent av BNP100 %Diagrammet visarstorleken på den svenska80statsskulden i förhållandetill den totala produktionen(BNP). Sedan Sverige60blev medlem i EU 1995finns ett utgiftstak uppsatt,vilket inneburit att40statsfinanserna saneratskraftigt.Den streckade linjen visarett av EU:s konvergenskriterier;kravet på att ettmedlemslands statsskuldinte får överstiga 60 procentav landets BNP.Källa: Konjunkturinstitutet och SCB200EU:s konvergenskriteriumn19751976197719781979198019811982198319841985198619871988198919901991199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009Skattetrycket i 25 länder 2008Skattekvoten – eller skattetrycket – beräknassom kvoten mellan de totala skatteintäkternaoch BNP. Detta mått brukar användasför att ange den offentliga sektorns storlek.Nästan hälften av den svenska skattekvotenbestår av transfereringar, dvs. pengar somomfördelas via den offentliga sektorn.Källa: OECDDanmarkSverigeItalienFrankrikeFinlandNorgeUngernNederländernaTjeckienPortugalTysklandIslandStorbritannienPolenSpanienKanadaGreklandAustralienSchweizJapanIrlandUSASydkoreaTurkietMexiko15 20 25 30 35 40 45 50%14

Den privata konsumtionen 2009Den privata konsumtionen bestårav allt det hushållen köper på olikamarknader och uppgick år 2009 till1 260 miljarder kr. Figuren visar hur vifördelade dessa pengar på olika varoroch privata tjänster. Den offentligakonsumtionen, dvs. de tjänster somtillhandahålles via offentliga sektorn,uppgick samma år till 470 mdr kr.Hotell och restaurangbesök: 6 %Fritid: 11 %Övrigt: 11 %Livsmedel: 13 %Alkohol och tobak: 4 %Kläder och skor: 5 %Utgifter för bostad och livsmedel haralltid dominerat den privata konsumtionen.Tillsammans står dessa för 40procent av hushållsutgifterna. Förr togmaten den största delen av hushållskassan,i dag är det boendet. Det berorbland annat på att vi fått en högreboendestandard.Källa: SCBTelefon och internet: 3 %Transport: 12 %Hälso- och sjukvård: 3 %Möbler mm: 5 %Boende (inkl uppvärmning):27 %Totalt: 1 260 mdr krVälfärdsligan 2009Köpkraftsindex240210180OECD rangordnar varje år världensrikaste länder i en välfärdsliga. Denkallas också för köpkraftsligan då detär medelinkomsten (BNP per invånare)som ställs i relation till prisnivån inomlandet, vilket talar om hur mycketman kan köpa för sin lön.Sverige har på senare år tagit ett rejältkliv uppåt i välfärdsligan. Att Luxemburghar ett högt index förklaras avatt många från grannländerna arbetardär, vilket ökar BNP per invånare.Källa: OECD1501209060300LuxenburgNorgeUSASchweizIrlandNederländerna naAustralienÖsterrikeKanadaSverigeIslandDanmark arkStorbritannienTysklandBelgien enFinland ndFrankrike keJapan anSpanienItalienGreklandNya ZeelandSydkoreaTjeckien enPortugalSlovakienUngernPolenTurkietMexicoSvensk ekonomi just nuEkonomiska nyckeltalSiffrorna gäller augusti 2010 – om inget annat angesLäget för den svenska ekonomin ser allt bättre ut. Exportenhar ökat kraftigt i takt med den globala återhämtningen.Hushållens stigande konsumtion och näringslivets ökadeinvesteringar bidrar också till att stärka konjunkturen. Motbakgrund av att hushållens sparande är historiskt högt ochränteläget lågt förväntas konsumtionen stiga snabbare äninkomsterna under de närmaste åren.Återhämtningen gör att det ser ljusare ut för de offentligafinanserna. Ett underskott uppstår i statsbudgeten detta år,men redan nästa år kommer den att nå balans. Längre bort iprognoshorisonten räknas överskotten bli mycket stora.Den stigande aktiviteten i näringslivet har gjort att sysselsättningenockså ökar snabbt. Trots detta kommer arbetslöshetenatt vara relativt hög under de närmaste åren.Stabiliseringspolitiken kommer därför att vara expansiv ävenunder nästa år.Men den ljusa bilden skuggas av att återhämtningen i världsekonominär bräcklig. Vägen tillbaka till balans är fortfarandelång och kantad av osäkerhet.Produktionens storlek 2009 – BNP3 057 mdr. krTillväxten – BNP-förändring i procent (kv. 2 2010 jmf. med kv. 2 2009) 4,6 %Medelinkomsten 2009 – BNP per invånare327 000 krUtrikeshandeln 2009 – varuexporten998 mdr. kr2009 – varuimporten 911 mdr. krInflationen – Konsumentprisindex (KPI) 0,9 %Räntenivån – Reporäntan 0,75 %Arbetslösheten – enligt ILO-definitionen 9,2 %Statens inkomster 2010 – enligt vårpropositionen 2010710 mdr. krStatens utgifter 2010 – enligt vårpropositionen 2010781 mdr. krStatsskulden1 055 mdr. kr– varav lån i utländsk valuta 306 mdr. krPrisbasbeloppet 201042 400 krKällor: SCB, Riksbanken, Finansdepartementet, Riksgälden15

SAMBAND HISTORIA PLUSFrån forntid till nutid −med fokus på källkritik. LärarhandledningSamband har två spårOrder/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10, www.bonnierutbildning.se