KÃ¤llkritik och moderna perspektiv i undervisningen - Sanoma ...

More documents

Recommendations

Info

EkonomifaktaREDAKTÖR: LARS NOHAGENOffentliga sektornsinkomster och utgifter 2009Den offentliga sektorn får sina inkomsterfrån fyra olika håll: skatter på inkomst,kapital, konsumtion samt sociala avgifter.Medan staten får den största delen av sinainkomster genom konsumtionsskatter (t.ex.moms) och sociala avgifter, får landstingenoch kommunerna sina inkomster främst fråninkomstskatter.12%KAPITALSKATT31% INKOMSTSKATTSOCIALA AVGIFTER 27%483 151 417 391Totalainkomster =1 44242mdrOFFENTLIG SEKTORTotala utgifter = 1 635 mdrKONSUMTIONSSKATT30%De offentliga utgifterna består i huvudsak avolika tjänster (t.ex. vård, skola, omsorg) ochtransfereringar inom socialförsäkringssystemet.Övriga utgifter går till investeringari främst bostäder och infrastruktur samt tillräntebetalningar på statsskulden.Källa: SCB och Ekonomistyrningsverket6%53%INVESTERINGARTJÄNSTERFörsvar, sjukvård, skola m.m.106 859 33 638TRANSFERERINGARPensioner, socialbidrag m.m.RÄNTOR PÅ STATSSKULDEN39%2%Den svenska statsskulden 1975-2009 i procent av BNP100 %Diagrammet visarstorleken på den svenska80statsskulden i förhållandetill den totala produktionen(BNP). Sedan Sverige60blev medlem i EU 1995finns ett utgiftstak uppsatt,vilket inneburit att40statsfinanserna saneratskraftigt.Den streckade linjen visarett av EU:s konvergenskriterier;kravet på att ettmedlemslands statsskuldinte får överstiga 60 procentav landets BNP.Källa: Konjunkturinstitutet och SCB200EU:s konvergenskriteriumn19751976197719781979198019811982198319841985198619871988198919901991199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009Skattetrycket i 25 länder 2008Skattekvoten – eller skattetrycket – beräknassom kvoten mellan de totala skatteintäkternaoch BNP. Detta mått brukar användasför att ange den offentliga sektorns storlek.Nästan hälften av den svenska skattekvotenbestår av transfereringar, dvs. pengar somomfördelas via den offentliga sektorn.Källa: OECDDanmarkSverigeItalienFrankrikeFinlandNorgeUngernNederländernaTjeckienPortugalTysklandIslandStorbritannienPolenSpanienKanadaGreklandAustralienSchweizJapanIrlandUSASydkoreaTurkietMexiko15 20 25 30 35 40 45 50%14
Den privata konsumtionen 2009Den privata konsumtionen bestårav allt det hushållen köper på olikamarknader och uppgick år 2009 till1 260 miljarder kr. Figuren visar hur vifördelade dessa pengar på olika varoroch privata tjänster. Den offentligakonsumtionen, dvs. de tjänster somtillhandahålles via offentliga sektorn,uppgick samma år till 470 mdr kr.Hotell och restaurangbesök: 6 %Fritid: 11 %Övrigt: 11 %Livsmedel: 13 %Alkohol och tobak: 4 %Kläder och skor: 5 %Utgifter för bostad och livsmedel haralltid dominerat den privata konsumtionen.Tillsammans står dessa för 40procent av hushållsutgifterna. Förr togmaten den största delen av hushållskassan,i dag är det boendet. Det berorbland annat på att vi fått en högreboendestandard.Källa: SCBTelefon och internet: 3 %Transport: 12 %Hälso- och sjukvård: 3 %Möbler mm: 5 %Boende (inkl uppvärmning):27 %Totalt: 1 260 mdr krVälfärdsligan 2009Köpkraftsindex240210180OECD rangordnar varje år världensrikaste länder i en välfärdsliga. Denkallas också för köpkraftsligan då detär medelinkomsten (BNP per invånare)som ställs i relation till prisnivån inomlandet, vilket talar om hur mycketman kan köpa för sin lön.Sverige har på senare år tagit ett rejältkliv uppåt i välfärdsligan. Att Luxemburghar ett högt index förklaras avatt många från grannländerna arbetardär, vilket ökar BNP per invånare.Källa: OECD1501209060300LuxenburgNorgeUSASchweizIrlandNederländerna naAustralienÖsterrikeKanadaSverigeIslandDanmark arkStorbritannienTysklandBelgien enFinland ndFrankrike keJapan anSpanienItalienGreklandNya ZeelandSydkoreaTjeckien enPortugalSlovakienUngernPolenTurkietMexicoSvensk ekonomi just nuEkonomiska nyckeltalSiffrorna gäller augusti 2010 – om inget annat angesLäget för den svenska ekonomin ser allt bättre ut. Exportenhar ökat kraftigt i takt med den globala återhämtningen.Hushållens stigande konsumtion och näringslivets ökadeinvesteringar bidrar också till att stärka konjunkturen. Motbakgrund av att hushållens sparande är historiskt högt ochränteläget lågt förväntas konsumtionen stiga snabbare äninkomsterna under de närmaste åren.Återhämtningen gör att det ser ljusare ut för de offentligafinanserna. Ett underskott uppstår i statsbudgeten detta år,men redan nästa år kommer den att nå balans. Längre bort iprognoshorisonten räknas överskotten bli mycket stora.Den stigande aktiviteten i näringslivet har gjort att sysselsättningenockså ökar snabbt. Trots detta kommer arbetslöshetenatt vara relativt hög under de närmaste åren.Stabiliseringspolitiken kommer därför att vara expansiv ävenunder nästa år.Men den ljusa bilden skuggas av att återhämtningen i världsekonominär bräcklig. Vägen tillbaka till balans är fortfarandelång och kantad av osäkerhet.Produktionens storlek 2009 – BNP3 057 mdr. krTillväxten – BNP-förändring i procent (kv. 2 2010 jmf. med kv. 2 2009) 4,6 %Medelinkomsten 2009 – BNP per invånare327 000 krUtrikeshandeln 2009 – varuexporten998 mdr. kr2009 – varuimporten 911 mdr. krInflationen – Konsumentprisindex (KPI) 0,9 %Räntenivån – Reporäntan 0,75 %Arbetslösheten – enligt ILO-definitionen 9,2 %Statens inkomster 2010 – enligt vårpropositionen 2010710 mdr. krStatens utgifter 2010 – enligt vårpropositionen 2010781 mdr. krStatsskulden1 055 mdr. kr– varav lån i utländsk valuta 306 mdr. krPrisbasbeloppet 201042 400 krKällor: SCB, Riksbanken, Finansdepartementet, Riksgälden15
Page 1 and 2: Ekonomi, Samhälle, Historia och Re
Page 3 and 4: Aktuell ekonomiFörenklingar vid bo
Page 5: NYA MILLENNIUMTar steget in i 2010-
Page 8 and 9: TEMA KällkritikMONTAGE: LARS ÖHMA
Page 10 and 11: Historia & ReligionReligionens åte
Page 12 and 13: Skola & utbildningFOTO: LARS ÖHMAN
Page 16: SAMBAND HISTORIA PLUSFrån forntid

KÃ¤llkritik och moderna perspektiv i undervisningen - Sanoma ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?