Det robusta sjukhuset - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Det robusta sjukhusetutgåva 2008kbm rekommenderar K2008:2

kbm rekommenderar 2008:2Det robusta sjukhusetutgåva 2008

Titel: Det robusta sjukhuset – Utgåva 2008Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM)Foto: Uno DellgarUpplaga: 2 000 exISSN: 1652-2893ISBN: 978-91-85797-15-8KBM:s dnr: 315/2008Grafisk form: AB TypoformSkriften kan erhållas kostnadsfritt frånKrisberedskapsmyndigheten, materielförvaltningE-post: bestallning@kbm-sema.seSkriften kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens webbplatswww.krisberedskapsmyndigheten.sekbm rekommenderar 2008:2

InnehållFörord 5Sammanfattning 6Läsanvisning 9DEL 1. ÖVERSIKTLIG DEL 11Inledning 12Bakgrund och syfte 14Bakgrund 14Mål för SSIK idag 16Syfte och målgrupp 17Avgränsning 17Aktörer som kan påverka robusthet 19Offentliga organisationer och regelverk 19Andra aktörer 24Hot och risker 25Beroenden i infrastruktur 25Inträffade händelser 27Allmänt om riskanalys 30Robusthet 39Robusthet mot vad? 39Robusthet för vem? 39Robusthet på vilket sätt? 40Funktionssäkerhet 41Generalplanearbete – detaljplanering 41Framsynt planering 42Byggnader och lokaler 43Säkerhet i driftmiljön 51Komplexa tekniska försörjningssystem 52

El 56Vatten 58Värme 59Övrig teknisk försörjning 60Skydd mot farliga ämnen 61Informationsteknologi 65Funktionssäkerhet över ansvarsgränser – samverkan 70Säkerhetsanalyser och funktionskontroll 73Byggnader och lokaler 73Försörjningssystem för el, vatten och värme 75Skydd mot farliga ämnen 82Tekniskt ledningsstöd för krisledning 84Sammanhållna funktionsprovningar 84Provningsrutiner - sammanfattning 86Uppföljning – fastighetsteknik 87Kontinuitetshantering 87Aktuella data från sjukhus 89DEL 2. FÖRDJUPNINGSDEL 91Fördjupning och praktiska råd 92Byggnader och lokaler 92El 106Reservvatten 126Värme 132Övrig teknisk försörjning 134Arbete med säkerhet och informationssäkerhetinom sjukvården 139Tekniskt ledningsstöd för hälso- ochsjukvården vid allvarlig händelse 147DEL 3. ADMINISTRATIV DEL 149Referenser och medverkande 150Litteratur 150Medverkande 153Ordförklaringar och definitioner 154

FörordSyftet med den här skriften är att förmedla kunskap, erfarenheteroch värderingsgrunder för att förbättra sjukvårdens funktionssäkerhet.Därmed kan vi möjliggöra en hög patientsäkerhet i vårdenäven under allvarliga händelser.Målsättningen är att åstadkomma en ändamålsenlig och funktionssäkersjukvård med säkra tekniska funktioner. Den tekniska försörjningssäkerhetenhar en avgörande betydelse för möjligheterna attupprätthålla sjukvårdens operativa förmåga i samband med kriser.Arbetet med sjukvårdens robusthet har under många år bedrivitsav Socialstyrelsen. Från den första januari 2007 har det arbetesom rör tekniska funktioner övergått till Krisberedskapsmyndigheten.Inom detta arbetsområde samarbetar Krisberedskapsmyndighetenmed Socialstyrelsen.Den här skriften är en vidareutveckling av en tidigare skrift medsamma titel, utgiven av Socialstyrelsen. Skriften ges ut i samrådmellan Krisberedskapsmyndigheten och Socialstyrelsen.Arbetet med skriften har följts av en allsidigt sammansattreferensgrupp. Dessutom har vi löpande förankrat skriften medberörda centrala myndigheter och med olika företrädare för sjukvårdshuvudmännen.Liksom i föregående skrift har vi arbetat inerfarenheter från ett mångårigt arbete med rådgivning och stöd tillsjukvårdshuvudmännen, liksom resultat från olika forskningsprojekt.Vi rekommenderar att skriften används vid planering, avtalsskrivning,byggande av anläggningar, drift och underhåll, analysarbete,utbildning, m.m. I första hand kan den användas inomhälso- och sjukvården, men även i andra tillämpliga sammanhang.Det är vår förhoppning att den här skriften ska kunna bidra tillatt förbättra krishanteringsförmågan inom berörda områden.Nils SvartzÖverdirektör, Krisberedskapsmyndighetenförord 5

SammanfattningSjukvården har på senare år fått ökade möjligheter, genom t.ex.nya sjukvårdsmetoder, ny teknik, ökad automatisering, ökad specialiseringoch differentierad organisation. Samtidigt uppstår nyasårbarheter på grund av t.ex. starka beroenden. Särskilt utvecklasberoendet av fastigheternas stödsystem, där el- och informationsförsörjningfår särskild betydelse. I takt med att komplexiteteninom olika områden ökar blir det allt svårare att överblicka detänkbara konsekvenserna av störningar.Målsättningen för SSIK-arbetet (Sjukvårdens säkerhet i kris ochkrig) är att stödja sjuk vårdshuvudmännen i deras arbete med attåstadkomma ända målsenliga och funktions säkra sjukhus med tillräckligareserv anord ningar. En viktig del i SSIK-arbetet är att byggaupp kunskap och att åter föra erfarenheter för att de olika funktionernaska bli säkra och uthålliga.Syftet med skriften är att förmedla kunskap, erfarenheter ochvärderingsgrunder för sjukvårdens robusthet, diskutera sätt attmöta krav på robusthet och ge tips på goda lösningar.Skriften tar upp frågor som främst berör allvarliga händelser,med fokus på anläggningar och verksamheter för hälso- och sjukvård.Skriften behandlar främst fastighets relaterade funktioner.När man planerar för säkerhet måste man ta hänsyn till attoväntade händelser inträffar. Förebyggande åtgärder kan naturligtvisinte helt undanröja konsekvenserna av stora olyckor ochkatastrofer, speciellt inte vid terrorist angrepp som utnyttjar svagheterav olika slag. Med en god robusthet kan man emellertidlindra konsekvenserna, även om de inte helt kan förhindras. Skadehändelserav mer eller mindre sannolika slag och med greppbaromfattning får inte ge katastrofala konsekvenser.I många fall kan storverk åstadkommas med små medel. Dettagäller inte minst i det tidiga arbetet när man planerar anläggningaroch funktioner, t.ex. vid generalplanearbete. Då kan man6 kbm rekommenderar 2008:2

undvika sårbarhet genom att göra översiktliga analyser. Det gällerfrämst sårbarhet som beror på hur man placerar eller utformarbyggnader, placerar tekniska anläggningar eller funktioner, förebyggerbristande redundans i system, etc. Att lägga en god grundför robusthet i tidiga skeden är sällan kostsamt, varken betraktatsom utredningskostnad eller som eventuell belastning på slutkostnaden.Det är viktigt att göra en kravformulering för säkerhet ochrobusthet. Kravformuleringen bör skrivas i dialog mellan företrädareför verksamheten, med ingående kunskaper om verksamhetensbehov, och företrädare för fastighet och tekniska system.I processen att skriva en kravformulering har beredskaps- ochsäkerhetsansvariga ett särskilt ansvar att se till att allvarliga händelserbeaktas.För att resultaten ska bli bra och kostnads effektiva måste manta hänsyn till funktions säkerhet och frågor om robusthet redani den tidiga planeringen av nya eller förändrade verksamheter,funktioner och tekniska system. En rad områden bör beröras: Analysprocesser Framsynt planering Robusthet i byggnader och lokaler Försörjningssäkerhet för el, vatten, värme, information m.m. Skydd mot farliga ämnenSjukhusbyggnader är i många fall stora och komplexa och sammanbyggdapå ett avancerat sätt. Verksamheten där är viktig församhället. Lokalerna används dessutom av och för svårutrymdamänniskor. Det medför bl.a. att man måste lösa problem medbrandsäkerhet och spridning av rök eller andra skadliga ämnen.Ett begränsat teknik beroende är att föredra.Tekniska installationer, såsom fjärrvärmeledningar,ångackumula torer, el-transformatorer, ställverk, syrgasförråd, kylmedietankaretc., kan orsaka explosioner, utsläpp, strålning, brandm.m. och måste placeras med hänsyn till detta.Avbrott i yttre försörjning av el, telekommunikationer, vatten,värme och IT får inte få allvarliga konsekvenser för verksamheten.Det betyder bl.a. att reserver är nödvändiga.sammanfattning 7

Som exempel på dimensioneringen av reserver kan nämnasreserver i elförsörjningen. För att klara ett avbrott i elförsörjningenbör akutsjuk husen få egen reservkraft motsvarande helst 100 procenteller mer. Vid val av täckningsgrad för reservkraft bör manockså ta hänsyn till att elberoendet kommer att öka i framtiden.Reserver bör provas under så realistiska förhållanden som möjligtoch i tillräcklig omfattning.Det händer att patienter som kommer till sjukhuset är kontaminerademed kemikalier, smittoämnen eller radioaktiva ämnen.För att dessa ska kunna tas om hand utan risk för personal, andrapatienter eller verksamheten, krävs att personalen vet hur de skata hand om patienten, och att de har lämplig sane rings utrustningomedelbart tillgänglig.Modern teknisk försörjning innehåller omfattande datoriseradestyr- och reglersystem som påverkar funktioner på olika nivåer. Föratt man ska kunna vidmakthålla en godtagbar funktionssäkerhetoch avhjälpa fel krävs en relevant dokumentation för driften avtekniska system. Det är angeläget att sådan dokumentation, förutomsed vanliga handlingar för drift och underhåll, även beskriverprojektörens tankar om system och funktioner. Dokumentationenmåste även beskriva hur man avhjälper fel, startar reservdrift,återgår till normaldrift, rapporterar avvikelser m.m.För att säkerheten ska bli det stöd som eftersträvas i en verksamhetär det viktigt att också säkerhetsfrågorna integreras i ochblir en naturlig del i sättet att utföra arbetsuppgifter. Kraven ökarockså på att man ska kunna säkerställa informationsflöden ochinformations försörjning med höga krav på säkerhet. Det gäller intebara inom de egna verksamheterna, utan även över ansvarsgränserna.Det är angeläget att man beaktar säkerhets- och funktionssäkerhetsfrågor,även för krissituationer och allvarliga händelser,vid upphandlingar och när man skriver avtal om entreprenader avolika verksamheter, exempelvis bolagisering, vårdavtal med externuppdragstagare, drift av tekniska system etc. Vid all upphandlingär god beställarkompetens avgörande för resultatet.8 kbm rekommenderar 2008:2

LäsanvisningSkriften är indelad i tre delar.Del 1, översiktlig delKapitlen i del 1 beskriver aktuella problemområden och förklararsynsätt och grunder för riskhantering inom dessa områden. Kapitlentar även upp en rad åtgärder som ökar robustheten. Kapitlen Inledning samt Bakgrund och syfte ger bakgrund,syfte och avgränsningar. Kapitlet Aktörer berör aktörer som är engagerade när det gälleratt påverka robusthet. Kapitlen Hot och risker samt Robusthet förklarar synsätt ochgrunder för den risk- och funktions säkerhetshantering somskriften handlar om. Kapitlet Funktionssäkerhet beskriver olika delområden och hurde berörs av arbetet. Kapitlet är avsett att ge en överblick. Kapitlet Säkerhetsanalyser och funktions kon troll beskriver hursäkerhet och funktionssäkerhet fortlöpande kan analyseras,provas och upprätthållas, och integreras i en verksamhet.Del 2, fördjupningsdelDen här delen vänder sig främst till den som arbetar inom respektivedelområde. Kapitlet Fördjupning och goda råd är en fördjupning av frågorsom tas upp i kapitlet Funktionssäkerhet.läsanvisning 9

Del 3, administrativ del Kapitlet Referenser och medverkande ger uppgifter om litteratursom hänvisas till i olika avsnitt och om annan litteratursom kan ge ytterligare bakgrund för den särskilt intresserade.Kapitlet redovisar också vilka personer som medverkat i arbetetmed den här skriften. Kapitlet Förklaringar tar upp några uttryck och förkortningarsom används i skriften.10 kbm rekommenderar 2008:2

del 1Översiktlig del

InledningNär man idag talar om beredskap menar man beredskap förmånga olika risker och hot vid sidan av beredskapen för krig.Samhället förväntas ha en god beredskap och förmåga att hanteraolika typer av händelser, alltifrån olyckor, extraordinära händelseroch katastrofer till svåra påfrestningar på samhället.Svåra påfrestningar har beskrivits som olika extrema situationermed låg sannolikhet för att de ska inträffa och som skiljer sig åti sak. Det finns dock många allvarliga händelser som kan drabbasjukvården och föranleda behov av särskild krisledning. Exempelpå sådana händelser kan vara långvarigt avbrott i sjukhusets försörjning med el, vatten ellervärme långvarigt avbrott i system för informationsteknik ellertelekommunikationer svår olycka med farliga ämnen och många skadade brand som ställer krav på utrymning av patienter, personaloch utrustning allvarlig smitta översvämning bombhot eller personhot terrorism extremt väder.Den tekniska, organisatoriska och ekonomiska utvecklingen skaparnya möjligheter men också nya risker. I takt med att de tekniskasystemen blir alltmer komplexa och inbördes beroende, att organisationernadrar upp nya ansvarsgränser, att specialiseringen ökar12 kbm rekommenderar 2008:2

etc., blir de tänkbara konsekvenserna av störningar allt svårare attöverblicka.Det är således viktigt att sjukvården har en inneboende robusthet.Robusthet i ett system innebär att systemet har förmåga atttillgodose ett behov trots att det uppstår en störning av ett visstslag. Robusthet är en viktig del i sjukvårdens operativa förmågaoch krisledningsförmåga.inledning 13

Bakgrund och syfteBakgrundNya sjukvårdsmetoder, ny teknik, ökad automatisering, ökad specialisering,differentierad organisation osv. leder i snabb takt tillnya möjligheter. Samtidigt uppstår nya sårbarheter på grund avt.ex. starka beroenden. Särskilt utvecklas beroendet av fastigheternasstödsystem, där el- och informationsförsörjning får särskildbetydelse.Den traditionella gränsdragningen mellan aktörer förändrasfortlöpande. Härigenom flyttas ansvarsgränser.En fysisk komplexitet finns i sjukvårdsanlägg ningar, som ofta ärstora byggnadsverk. De är på-, om- och tillbyggda i olika etapperoch har avancerad teknisk försörjning. Stora sjukvårds anläggningartillhör samhällets mest komplicerade byggnadsverk. Samtidigtpåverkas anläggningarna starkt av ständigt nya krav på funktion iolika avseenden och ekonomisk prioritering.HistorikÅr 1978 gav chefen för Socialdepartementet i uppdrag åt Civilförsvarsstyrelsenatt utreda hur skydd för sjukvården i krig skullekunna anordnas. Genom samma beslut fick utredningen om sjukvårdeni krig (USIK) i uppdrag att överväga och lämna förslag omhur ansvar och kostnader för anordnande av skydd för sjukvårdeni krig principiellt bör regleras. Regeringen förutsatte att de tvåutredningarna skulle samråda.Utgångspunkten för Civilförsvarsstyrelsens utredningsarbete ifrågan var en förstudie som gjordes under hösten 1977 av Civilförsvarsstyrelsen,Socialstyrelsen, Landstings för bundet, m.fl.Förstudien fick namnet Sjukvårdens skydd i krig, SSIK.14 kbm rekommenderar 2008:2

Allt detta lade grunden till Sjukvårdens skydd i krig, som fastställdesoch gavs ut av Civilförsvarsstyrelsen i december 1980 (litt 40).Vidare fick Socialstyrelsen i samband med 1982 års försvarsbeslutregeringens uppdrag att tillsammans med Civilförsvarsstyrelsenslutföra utredningen om sjukvårdens skydd i krig, SSIK. I denutredningen ingick omfattande inventerings- och analysarbete,samt flera pilotprojekt. I utredningen konstaterades att skyddsochsäkerhetsfrågorna bör ses i ett större perspektiv, där vissaåtgärder måste lösas långsiktigt i ett målmedvetet handlingsprogram,medan andra frågor kunde lösas på kortare sikt.Utredningen tryckte på behovet av breda synsätt i organisation,byggnation och tekniska system, för att bäst gagna funktionsförmåganoch den operativa förmågan i såväl krig som underpåfrestningar i fred. Utredningen Sjukvårdens säkerhet i krig, SSIKSlutrapport (litt 39) gavs ut 1986 och inriktningen lades fast vidförsvarsbeslutet 1987.Vid försvarsbeslutet 1987 tilldelades Socialstyrelsen ekonomiskamedel för att kunna ge stöd till sjukvårdshuvudmännen. I detfortsatta arbetet har benämningen ”SSIK” behållits för verksamhetsområdet,medan förkortningens (SSIK) betydelse modifieratstill Sjukvårdens säkerhet i kris och krig.I takt med samhällsutvecklingen och hotbildens utveckling, somåterspeglas i de senare försvarsbesluten, har fokus sedermera lagtspå allvarlig händelse, där extraordinär händelse i lagens meninginryms.Från och med år 2007 har SSIK-arbetet och det statliga stödet tillsjukvårdshuvud männen inom ramen för SSIK, övertagits av Krisberedskapsmyndigheten.Samverkan sker med Socialstyrelsen.bakgrund och syfte 15

Statligt stöd ges för tillägg utöver sjukvårdshuvudmännensegna vardagskrav. Förekomst och omfattning av det statliga stödetbeslutas från tid till tid.Syfte och målgruppSyftet med den här skriften är att redovisa kunskapsunderlag ochvärderingsgrunder för sjukvårdens robusthet, diskutera sätt attmöta krav på robusthet och ge tips på goda lösningar.För sjukvårdsanläggningar handlar det ofta om förebyggandeåtgärder. Även för reservanordningar, analyser, funktionskontrolleroch rutiner handlar det om förebyggande arbete, men också omkrishantering.Målgrupperna är främst beslutsfattare (politiker och tjänstemän) vid landsting (motsvarande),sjukhus och kommuner inom berörda områden samtandra vårdgivare verksamhets- och projektansvariga vid landsting (motsva ran de),sjukhus och kommuner inom berörda områden teknik- och driftansvariga inom berörda områden beredskaps- och säkerhetsansvariga vid landsting, sjukhus ochkommuner konsulter (utredare, projektörer, arkitekter m.fl.) entreprenörer inom berörda områden (byggande, teknisk drift,tekniskt underhåll, partnering-samverkan, verksamhetsdrift,m.m.).AvgränsningSkriften tar upp frågeställningar som främst berör allvarliga händelseroch med fokus på anläggningar och verksamheter för hälsoochsjukvård. För andra förut sättningar för planering, byggande,drift, m.m. hänvisas till dokument från Boverket och en rad andramyndigheter.Skriften behandlar främst fastighets relaterade funktioner.bakgrund och syfte 17

Den behandlar också frågor som rör funktionssäkerhet övertraditionella disciplingränser. Dit hör t.ex. vissa IT-frågor ochorganisa tionsfrågor.Den berör däremot inte, annat än sekundärt, frågor som rörexempelvis livsmedelsförsörjning, avfall eller medicintekniskutrustning.18 kbm rekommenderar 2008:2

Aktörer som kanpåverka robusthetRisk- och säkerhetsfrågor och frågor som rör funktionssäkerhetoch robusthet för samhällsviktiga verksamheter genomsyrar skildavetenskapsfält och ansvarsområden. Roller och ansvarsfördelning isamhället följer vid varje tid gällande lagar och förordningar, samtden praxis som utvecklats i samhället.Det finns ett behov av att vidareutveckla risk- och säkerhetsfrågorsåväl i krav och råd från myndigheter som hos aktörer sombygger och driver anläggningar och organisationer för samhällsviktigverksamhet.Offentliga organisationer och regelverkI det följande berörs några myndigheter som har anknytning tillfunktionssäkerhet och ro bust het för samhällsviktiga verksamheter iSverige. Dessutom behandlas planeringssystemet för bered skap ochkrishantering.Offentliga organisationerKommunerna har geografiskt områdesansvar och ansvar för hänsyntill miljö- och riskfaktorer i samband med samhällsplaneringoch bygglovsprövning inom eget geografiskt område. De har ocksåansvar för viss hälso- och sjukvård, socialtjänst m.m., liksomkommunalteknisk försörjning.Landstingen ansvarar bl.a. för att organisationen är ändamålsenliginom respektive landstings geografiska område och för funktions-och driftsäkerhet inom den landstingskommunala hälsoochsjukvården.Länsstyrelserna har geografiskt områdesansvar och bevakar statensintressen vad gäller samhällsplane ringen. De ska ingripa vidaktörer som kan påverka robusthet 19

översikts- och detaljplaner när det finns särskilda skäl. Länsstyrelsernaska också vara vägledande och rådgivande för kommunerna iarbetet med miljö- och riskfaktorer i samhällsplaneringen. De harockså ansvar för samordning vid svåra påfrestningar och krig.Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet,med en mycket bred verksamhet och många olika arbetsuppgifterinom områden som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård,hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi.Krisberedskapsmyndigheten, KBM, är en myndighet med uppgiftatt samordna arbetet med att utveckla krisberedskapen i detsvenska samhället.I princip vart tredje år (tidigare vart femte år) beslutar regeringoch riksdag övergripande i ett totalförsvarsbeslut om vilka satsningaroch prioriteringar som ska göras mot bakgrund av hotbilderoch förmåga. Det senaste försvarsbeslutet vid denna skriftstryckning togs år 2005/2006. Eftersom teknik-, samhälls- ochomvärldsförändringen går så snabbt kommer riksdag och regeringfrån och med 2005 att mer löpande följa upp Försvarsmaktensarbete, så att inriktningen kontinuerligt kan justeras för att manska nå de uppsatta målen.Regeringen beslutade i juni 2006 att tillkalla en särskild utredaremed uppdrag att genomföra en översyn av verksamheternavid Statens räddningsverk, Krisberedskaps myndig heten ochStyrelsen för psykologiskt försvar i syfte att lämna förslag till enpreciserad uppgifts-, ansvars- och resursfördelning. Utredningenöverlämnade i maj 2007 betänkandet Alltid redo! En ny myndighetmot olyckor och kriser (SOU 2007: 31) (litt 1). I mars 2008 lämnaderegeringen Proposition 2007/08:92 Stärkt beredskap – för säkerhetsskull, samt Kommittédirektiv 2008:27. Förändringen, som bl.a.innebär att KBM upphör den 31 december 2008, är aviserad i budgetpropositionenför 2008. Våren 2008 bildas en organisationskommittéför den nya myndigheten mot olyckor och kriser. Dennya myndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,MSB, beräknas börja verka från 1 januari 2009.Regelverk som styr krisberedskapPå uppdrag av regeringen utarbetades ett reformerat planeringssystemunder 2002 av Överstyrelsen för civil beredskap, i samarbetemed ett stort antal myndigheter. Se Ett refererat planeringssystem20 kbm rekommenderar 2008:2

I sin planeringsinriktning för hur arbetet ska genomföras angerKrisberedskaps myndig heten tre huvudprinciper; ansvars, likhetsochnärhetsprincipen.Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en vissverksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarandeansvar för verksamheten under en kris- eller krigssituation.Likhetsprincipen innebär att en verksamhets lokalisering ochorganisation så långt det är möjligt ska vara densamma såvälunder fredstida förhållanden som under kris eller krig.Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där deninträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.Andra viktiga regelverk för hälso- och sjukvården är Hälso- ochsjukvårdslagen (litt 7) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmännaråd SOSFS 2005:13 (litt 9).SamverkansområdenI planeringssystemet ingår Samverkansområden, inom och mellanvilka samverkans- och bevakningsansvaret har fördelats påcentrala myndigheter. Detta gäller enligt förordning (2006:942) omkrisberedskap och höjd beredskap (litt 5).Av de totalt sex samverkansområdena finns Socialstyrelsenrepresenterad i två, nämligen Skydd, undsättning och vård samtFarliga ämnen.Krisberedskapsmyndigheten finns representerad i samverkansområdenaGeografiskt områdesansvar, Farliga ämnen och Tekniskinfrastruktur.För samverkansområdet Skydd, undsättning och vård, finnsSocialstyrelsen, Statens räddningsverk och Rikspolisstyrelsen blandde centrala myndigheter som har särskilt ansvar.För samverkansområdet Farliga ämnen finns Krisberedskapsmyndigheten,Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, Statens räddningsverkoch Rikspolisstyrelsen bland de centrala myndigheter som harsärskilt ansvar.Samverkansområdet Teknisk infrastruktur avser i detta sammanhangden nationella infrastrukturen och inkluderar således intet.ex. den tekniska infrastruktur som finns inom ett sjukhusområde.De centrala myndigheter som har särskilt ansvar inom samverkansområdetTeknisk infrastruktur är: Affärsverket svenska kraftnät,Elsäkerhetsverket, Krisberedskapsmyndigheten, Livsmedelsverket,22 kbm rekommenderar 2008:2

MyndighetMyndighetKrisberedskapsmyndighetenRäddningsverketSmittskyddsinstitutetLivsmedelsverketSocialstyrelsenMyndighetBanverketLuftfartsstyrelsenSjöfartsverketVägverketMyndighetMyndighetMyndighetRäddningsverketRikspolisstyrelsenSocialstyrelsenTekniskinfrastrukturFarligaämnenEkonomisksäkerhetTransporterSkyddUndsättningVårdGeografisktområdesansvarMyndighetMyndighetMyndighetSvenska kraftnätLivsmedelsverketKrisberedskapsmyndighetenPost- och telestyrelsenMyndighetMyndighetMyndighetMyndighetMyndighetLänsstyrelsernaKrisberedskapsmyndighetenFigur 2. Exempel på myndigheter med särskild uppgift inom samverkansområdenför fredstida krishantering och höjd beredskap. Endast ett fåtalmyndigheter är nämnda i figuren. OBS! Bilden förändras från 1 januari 2009,då Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, börjar sin verksamhet,medan Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket upphör.Post- och telestyrelsen, Statens energimyndighet och Styrelsen förpsykologiskt försvar.Socialstyrelsen är således inte ansvarig myndighet inom samverkansområdetTeknisk infrastruktur. Däremot har Socialstyrelsenoch Krisberedskapsmyndigheten en rådgivande och stödjande rollnär det gäller sjukvårdens funktions- och driftsäkerhet, där bl.a.teknisk infrastruktur inom sjukhusområden ingår.Boverket verkar ur samhällsplaneringssynpunkt för att samordnamyndigheters arbete med underlag för att utforma och tillämpaplan- och bygglagen, PBL. Boverket har där ansvar för att förhindrasvåra påfrestningar på samhället i fred. Boverket finns dockaktörer som kan påverka robusthet 23

inte med bland de myndigheter som har särskilt ansvar inom samverkansområdenenligt regeringens förordning (litt 5).Andra aktörerFör att åstadkomma en grund för optimal utveckling, med hänsyntill sårbarhet och säkerhet, arbetar flera myndigheter på att ökakunskapen om vad olika funktionskrav innebär och hur man skakunna hantera riskfrågor bättre i framtiden. SSIK-arbetet är ett ledi detta.Det är ofta lämpligt att fastställa normer i form av funktionskravoch inriktningar och sådana har blivit allt vanligare. För att systemetska fungera krävs dels att respektive myndighet klargör vadnormen eller inriktningen innebär, dels att aktörer på marknadenhar rätt kunskap för de analyser och värderingar som måste göras.Det är också viktigt att forsknings- och undervis nings väsendetbackar upp med relevant kunskap och utbildning.Vid frågor som rör säkerhet och funktionssäkerhet för samhällsviktigverksamhet räcker inte alltid skrivna normer för att man skauppnå ett visst definierat resultat. Hot och möjliga skadehändelsermåste analyseras såväl med hänsyn till sannolikhet för att de skainträffa som till konsekvens om de inträffar.Det allmänna förhållningssättet på marknaden är att produkttillverkare,byggherrar, konsulter och entreprenörer koncentrerarsig på att följa lagar, förordningar och praxis. Vid frågor som berörexempelvis säkerhet, miljö eller resurshus hållning är det vanligtatt man undersöker vad som måste göras enligt tvingande dokument.Sådant som inte faller inom tvingande åtgärder riskerar attlämnas utan åtgärd. För extrema situationer hänvisas till forcemajeure, vilket bör uppmärk sammas när man skriver avtal.24 kbm rekommenderar 2008:2

Hot och riskerMed begreppet hot menas i denna skrift: Möjlighet att en skadehändelseska inträffa. Detta innefattar såväl naturliga, oavsiktligtframkallade som avsiktligt framkallade händelser.Begreppet risk används i dagligt tal i flera betydelser. Häranvänds riskbegreppet med följande innebörd: Risk är en kombinationav sannolikheten för skadehändelser och deras negativakonsekvenser för liv, hälsa, miljö och egendom.Beroenden i infrastrukturI takt med att samhället blir alltmer komplext ökar beroenden avolika slag. Medicinska och tekniska system är mycket beroende avel samt tele- och informationsteknik, IT. Samtidigt är försörjningenmed el, teleteknik, och information ömsesidigt beroende av varandra.På grund av ökande komplexitet ökar också beroendet avnyckelpersoner och experter. Liknande beroendeförhållanden finnsinom alla funktionsområden.I en krissituation måste ett antal system och funktioner fungerasom de alltid gjort, medan andra system som normalt inteär i drift, ska träda till. Exempel på de förra är elförsörjning,informations försörjning samt vatten- och värmeförsörjning. Exempelpå de senare är alternativrutiner, reservkraft, avstängning ibrandcellsgränser och rökevakuering.El, beroende av teleFör att analysera sårbarheten i elförsörjningen måste en radaspekter beaktas på både lokal, regional, nationell och, i allthögre grad, nordisk och internationell nivå. På senare år har enökad användning av informationsteknologi och elmarknadensreformering och internationalisering påverkat säkerheten inomelförsörjningen.hot och risker 25

Ungefär hälften av landets behov av elkraft täcks under normalaförhållanden av vattenkraft, medan den andra hälften dominerasav kärnkraft. En stor del av den svenska elkraften överförs mycketlånga sträckor eftersom de största vattenkrafttillgångarna finns iNorrland, medan tyngdpunkten på förbrukningen ligger i mellerstaoch södra Sverige.Från och med årsskiftet 1995/96 har den svenska elmarknadenavreglerats. Reformen syftar till att ge förutsättningar för ett rationellareutnyttjande av produktions- och överföringsresurserna ochatt tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjligapris.I och med avregleringen har ett antal produktionsanläggningarför topp- och reservdrift tagits ur drift. Det har medfört attelförsörj ningen på nationell nivå minskat sina marginaler, vilketförorsakat kritiska leveranssituationer under perioder med högefterfrågan. Samtidigt ökar elbehovet i samhället. På senare tidhar man åter i viss utsträckning börjat iordningställa topp- ochreservanläggningar.IT- och teleberoendet accentueras vid en kritisk leveranssituationför el eftersom förmågan att fördela de knappa resurserna dåhar extra stor betydelse. Ett bortfall av IT-stödet kan vid en sådansituation innebära att försörjningsstrukturen för riksnätet kollapsar.Tele, beroende av elSamhället blir alltmer beroende av teleteknik och Internet. Teleteknikhar genom bredbandsutvecklingen kraftigt ökat sitt beroendeav el.Bredbandsnätet har stora fördelar och får fler och fler användningsområden.Många av dem är avgörande för t.ex. betalningssystemoch för livsviktiga system, såsom telemedicin och sjukvårdi hemmet. Samtidigt blir samhället alltmer sårbart och känsligt försabotage. Strömavbrott får omedelbara och allvarliga konsekvenser.Det finns redan idag ett ömsesidigt beroendeförhållande mellanel och teleteknik. Vid långvariga strömavbrott riskerar även telesystemenatt släckas ner. Utan tillgång till IT-stöd via telesystemen ärdet mycket komplicerat och tidsödande att åter starta elsystem.En fördelaktig egenskap i det tidigare fasta telesystemet varatt det under ca åtta timmar var nära nog oberoende av energiförsörjningända ut till den enskilda telefonapparaten, eftersom26 kbm rekommenderar 2008:2

det fanns centrala reservbatterier och andra reservfunktioner. Detinnebar att det dåvarande telesystemet var mycket tillgängligt ochkunde användas som ett trygghetsskapande nödtelefon system– livlinesystem. Detta oberoende förändras när ansvarsfördelningoch teknik förändras.Med Internet och bredband försvinner oberoendet av energitillförselfrån det vanliga elnätet. Telefonapparaten som tidigare fickström från telenätet ersätts i Internet av en lokalt ansluten datoriseradtelefon.Inträffade händelserDet vi betraktar som osannolika händelser inträffar då och då.Många händelser är för stora, eller för nära, för att man ska kunnatro att de ska inträffa. För att inte tala om alla andra stora ochsmå olyckor och skador som inträffar och i många fall beror på denmänskliga faktorn.ElAvregleringen av elmarknaden i Kalifornien vid mitten av1990-talet, för att få en väl fungerande elmarknad med sänktaelpriser, startade en elkris. Under vintern och våren 2001 blev privatpersoneroch företag periodvis utan el på grund av oklara förutsättningarpå elmarknaden, dåligt samarbete mellan involveradeaktörer och bristande insikt om kommande elbehov. Ransonering,avkoppling av el, och roterande bortkoppling genomfördes.Under några kalla februaridagar 2001 stod Sverige nära ensituation där liknande åtgärder som i Kalifornien hade kunnatbli nödvändiga. Varningar för Sveriges del gick ut även för vintern2002/2003.I maj 2002 inträffade ett omfattande elavbrott i nordvästra Storstockholm.Ca 50 000 invånare, eller 17 000 elabonnenter, var utanelektricitet i drygt två dygn. Orsaken var överhettning i en kabeli Akallatunneln. Ett år tidigare inträffade en liknande händelsei samma område, även då orsakad av en brand i Akallatunneln.Gemensamt för de båda händelserna var att alternativa matningsvägarför elkraft saknades.hot och risker 27

VattenI september 2006 inträffade en vattenläcka vid råvattenintaget tillSörmons vattenverk, som bl.a. försörjer Centralsjukhuset i Karlstadmed vatten. Konsekvensen av läckan blev att pumpstationen ochhela ledningen till vattenverket slogs ut. Ledningen ligger på minståtta meters djup vilket försvårade reparationsarbetet. Verksamheterinom Centralsjukhuset i Karlstad som direkt hotades i en bristsituationförberedde handlingsplaner. Sjukhusen i Arvika, Torsby,Karlskoga och Örebro var varslade om situationen. Det tog fleraveckor innan det kritiska läget kunde brytas.I oktober 2007 har en halv miljon invånare i Oslo anmodats attkoka sitt dricksvatten, pga omfattande fynd av parasiter i vattensystemet.Sjukhusen Ullevål, Aker och Rikshospitalet, fick vattenfrån tankbilar.InformationsteknikI såväl Västra Götalandsregionen som Landstinget i Östergötlanddrabbades datasystemen av omfattande virusangrepp under 2001respektive 2002. Båda gångerna var det s.k. ”maskar” som angrepsystemen. Angreppen fick följder som varade i ca tio dygn. Integreradesystem gjorde t.ex. att angreppen på administrativa systemspreds vidare och störde styrningen av tekniska funktioner.I mars 2006 drabbades Landstinget i Östergötland av ett nyttomfattande avbrott i datasystemen. Avbrottet varade större delenav den normala arbetsdagen. Det ledde bl.a. till följande: detgick inte att ringa mellan sjukhusen, vissa dörrar gick i lås medanandra öppnades, ventilation slutade fungera, betydande delarav informationsutbytet omöjliggjordes, larm och indikeringar varur funktion, ritningar som behövdes för omkopplingar var inteåtkomliga, patientverksamheter måste avbrytas eller ändras, etc.Ett par av sjukhusen har separata system och berördes inte.TelekommunikationerEtt åskväder i juli 2006 förorsakade samtidiga telebortfall vid Universitetssjukhuseti Örebro och vid Lindesbergs lasarett. Vid Universitetssjukhuseti Örebro var alla akutnummer för personsökning vidlarm, samt 2000 anknytningar, ur funktion i femton timmar. Vid28 kbm rekommenderar 2008:2

Lindesbergs lasarett var det totalstopp i teletrafiken i drygt tio timmaroch stopp i 700 anknytningar i drygt sexton timmar.BrandI januari 2008 inträffade en brand på ett sjukhus i London. Detrör sig om en av världens främsta cancerkliniker. Ca 90 patienterbefann sig på sjukhuset, betydligt färre än normalt beroende påatt det var helg. Mitt i branden försökte kirurger avsluta sina operationer,men efter drygt två timmar hade all personal och allapatienter, tack vare gynnsamma omständigheter, evakuerats till enkyrka och två närliggande sjukhus.TerrorismTvå 110-våningars byggnader, World Trade Center i New York, medca 40 000 arbetsplatser angreps den 11 september 2001 under kontorstidav terrorister. Två kapade passagerarplan med passage rareombord flög rätt in i husen och kraschade. Samtidigt kraschadeett tredje kapat passagerarplan i försvars högkvarteret Pentagon.Höghusen fattade eld och kollapsade efter någon timme. Delarav försvarshög kvarteret fattade eld och kollapsade. Sammanlagtomkom flera tusen människor vid dessa händelser.Under hösten 2001 spreds antrax i brev, främst till flera adresseri USA. Samtidigt förekom ett antal brev som utgavs innehållaantrax, men visade sig vara ofarliga. Bl.a. Sverige drabbades avsådana brev.Den 20 februari 2002 rapporterade den italienska polisen attman gripit fyra personer med stora mängder cyanid och kartoröver Rom, där den amerikanska ambassaden var utmärkt. Personernagreps i en lägenhet i södra Rom. Där hittade man bl.a. fyrakilo cyanid, nog för att döda mängder av människor, och kartoröver den italienska huvudstadens vattensystem. Polisen kom dempå spåren när de utredde misstänkta terroristorganisationer i Italien.Utredningar som gjorts efter terrordåden i USA har visat attterrornätverk har använt Italien som bas för att planera attentat(Källa: TT 020220).hot och risker 29

Extremt väder och andra naturfenomenFärjan M/S Estonia sjönk 1994 i Östersjön med över 800 passagerare.En sådan olycka var tidigare otänkbar enligt den allmännauppfattningen.Extremt väder i januari 1998 förorsakade omfattande strömavbrotti östra Kanada (litt 30). Underkylt regn under flera dygn gavkraftig isbeläggning på elledningar, som tillsammans med vindpåverkanfick kraftledningsstolpar att brytas sönder i stor omfattning.Elsystemet bröts på några dagar successivt ner varvid tre miljonerinvånare blev utan elektricitet. Omkring 400 000 invånare var utanelektricitet i tre till fyra veckor. Återuppbyggnaden gjordes delvisprovisoriskt för att försöka minska avbrottets varaktighet. Tack vareviss grad av egen reservkraft klarade sig sjukvården någorlundabra, bl.a. genom starkt selekterad verksamhet under elavbrottstiden.Ett sjukhus var dock nära att behöva evakueras.Den 26 december 2004 tog en tsunami, en flodvågskatastrof,i Indiska oceanen en kvarts miljon människoliv. Många fler skadades,miste anhöriga eller förlorade sina hem. Allmänheten ficktidigt vetskap om det inträffade i mediernas rapportering. Snartstod det klart att en omfattande katastrof hade inträffat. Tusentalssvenskar som semestrade i Thailand i de berörda områdena hadedrabbats. Källa (litt 12).Stormen Gudrun drog in över Götaland och sydligaste Svealandunder lördagen och natten till söndagen den 8 och 9 januari 2005.Stormen ledde till störningar i elförsörjning, telekommunikationeroch trafik. Den 30 januari var fortfarande 12 800 hushåll utan eloch över 500 mil elkablar var trasiga.Räddningsverket tillhandahåller en databas över naturolyckor iSverige.Allmänt om riskanalysRiskanalyser kan utföras med en rad metoder, som var och en äranpassad för sitt speciella ändamål. Till riskanalyser brukar ävenräknas en rad metoder som egentligen inte är kompletta riskanalyser,utan mera delanalyser eller underlag till analyser.En vanlig metod att analysera risker är att studera sannolikhetför att oönskade händelser inträffar, samt konsekvenser om de30 kbm rekommenderar 2008:2

inträffar. En sammanvägning av sannolikhet och konsekvens geren fingervisning om risknivå och kan därmed utgöra ett beslutsunderlagför eventuella åtgärder.Beroende på sammanhang kan man behöva sortera sannolikhetoch konsekvens lite olika. Vid riskanalyser för samhällsbyggnadtillämpas långa tidsintervall för sannolikhet, varvid även mycketsällsynta händelser och möjliga händelser som ännu inte inträffatfångas in. Vid mera vardagliga analyser av verksamheter räcker detofta att ta med förhållandevis frekventa händelser.När man analyserar patientsäkerhet enligt HFMEA-metoden(Healthcare Failure Mode Effect Analysis) för vardagens sjukvårdbedöms sannolikhet och konsekvens, enligt Händelseanalys& Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete (litt 13), i principfrån patientens perspektiv.Lagen om extraordinära händelser (litt 4), ser mera ur ett samhällsperspektiv.Termer och begreppInnebörden av vissa begrepp beror bl.a. på vilket perspektiv manhar. Exempelvis innebär det katastrof för en patient om en händelsemedför kvarstående allvarliga men för hälsan, eller om livetinte kan räddas. För samhället innebär katastrof något annat.Enligt Fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggninginför höjd beredskap, SOSFS 2005:13 (litt 9) innebär katastrof följande:allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga iförhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög attnormala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas.Extraordinär händelse definieras enligt lagen om kommunersoch landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser ifredstid och höjd beredskap (litt 4) enligt följande: en sådan händelsesom avviker från det normala, innebär en allvarlig störningeller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioneroch kräver skyndsamma insatser av en kommuneller ett landsting. Begreppet extraordinär händelse inryms inombegreppet allvarlig händelse.Allvarlig händelse definieras enligt Fredstida katastrofmedicinskberedskap och planläggning inför höjd beredskap, SOSFShot och risker 31

2005:13 (litt 9) enligt följande: händelse som är så omfattandeeller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användaspå särskilt sätt.Av Socialstyrelsens termbank (litt 10) följer att:Allvarlig händelse används här som ett samlingsbegrepp inom hälso- ochsjukvård, hälsoskydd, smittskydd och socialtjänst för olika typer av händelserinklusive risk för eller hot om sådana. Som exempel på allvarligahändelser kan nämnas transportolyckor, explosioner, bränder, utbrottav allvarlig smitta, spridning av farliga ämnen, infrastrukturstörning ochväpnat angrepp samt psykosocial påverkan på samhället som en följd avtraumatiska händelser. Allvarliga händelser kan i vissa fall få konsekvensersom innebär att lagen om extraordinära händelser (litt 4) kan behöva tillämpas.Allvarliga händelser kan undantagsvis utgöra en svår påfrestningpå samhället i fred.RiskanalysAnalyser med funktionssäkerhetsperspektiv bör spegla ett spannsom inkluderar såväl vardagen som allvarlig händelse, men medtyngdpunkt på allvarlig händelse.Riskanalyser bör identifiera riskkällor, bedöma sannolikhet för oönskade händelseroch deras konsekvenser på lång och kort sikt lämna förslag på åtgärder före, under och efter händelsen elleravbrottet, för att säkra verksamheten och/eller den tekniskafunktionen ge svar på vad som sätter gränser för förmågan att omhändertadrabbade eller i övrigt mildra skadan.32 kbm rekommenderar 2008:2

”normala påfrestningar”ordinarie organisationextraordinära händelserkatastrofplaneringkrigsplanläggningallvarliga händelser”Vardagsolyckor”(akutsjukvård)StoraolyckorKatastrofer(vårdstandard kanej upprätthållas)KrigSannolikhetKonsekvenshotskalanFigur 3. Hotskala. Bilden ska inte läsas som en exakt beskrivning. Den harendast till uppgift att visa ungefärliga samband.För att bilda sig en god uppfattning om risknivåer är det lämpligtatt man sorterar sannolikhet respektive konsekvens utefter skaloroch sedan sammanställer resultatet i en matris.Man ska inte överskatta värdet och exaktheten i analyser somutförs med till synes matematisk noggrannhet. Det finns osäkerheteri alla bedömningar, även sådana som bygger på observeratutfall, särskilt eftersom vi här främst talar om allvarliga händelsersom inte har frekventa utfall. Man måste även hålla i minnet hurrisker uppfattas och vad som är skrämmande.Ändå är det mycket värdefullt att genomföra riskanalyser påett systematiskt sätt, där man tvingas kvantifiera på ett sätt som iefterhand ska kunna spåras.I arbetet med riskanalyser är det viktigt att företrädare försåväl verksamheten som fastighet och tekniska system medverkar.Beredskaps- och säkerhetsansvariga har särskilt ansvar att se tillatt allvarliga händelser inkluderas i analyserna. På så sätt kan realistiskakonsekvensbe dömningar balanseras mot riskreducerandeåtgärdsförslag med åtföljande kostnader. Det leder också till attman vet vilka realistiska krav man kan ställa vid förändringsarbeten.Se även avsnittet Framsynt planering.När man använder en riskmatris enligt figur 4, är det viktigt attman är konsekvent i sina värderingar. Skalornas olika steg bör hahot och risker 33

ett bestämt förhållande sinsemellan. I figur 4 representerar varjenytt steg på sannolikhetsskalan dubbelt så hög sannolikhet somvid närmast underliggande steg. I figuren representerar på motsvarandesätt varje nytt steg på konsekvensskalan fyra gånger såstor konsekvens som för närmast underliggande steg.I figur 4 finns fyra nivåer på vardera skalan. Man kan i ställetvälja fem eller sex steg om det är befogat.8321285121 Mycket litensannolikhet2 Liten4 Stor8 Mycket stor4166425628321281416641 Mindre 4 Måttlig 16 Betydande 64 Katastrofalkonsekvens, allvarlighetsgradFigur 4. Riskmatris. Siffrorna på de två axlarna representerar nivå, i relativaeller absoluta termer, för respektive axel. Siffrorna i rutorna representerar risknivå,där den översta högra rutan representerar en risknivå som är drygt 500gånger så hög som i den nedre vänstra rutan. Risknivå i figuren är en produktav sannolikhet och konsekvens.34 kbm rekommenderar 2008:2

När man diskuterar val av tidsintervall för inträffande, vidbedömning av sannolikhet, måste man komma ihåg att det handlarom en specifik händelse som drabbar en specifik funktion ellerplats. Om man exempelvis anser att ett tvåtimmars strömavbrottkan inträffa med tidsintervallet 1 till 2 år för ett utpekat sjukhus,så menas precis det sjukhuset, inte att ett sådant avbrott inträffarnågonstans i den landsändan med det intervallet.På sannolikhetsskalan kan man t.ex. välja att den nederstanivån representerar förväntat inträffande en gång inom 5 till 30 år,eller längre intervall. Den översta nivån kan exempelvis representeraförväntat inträffande flera gånger under ett år.På konsekvensskalan bör man bedöma olika konsekvensslag varför sig. T.ex. konsekvenser för hälsa, med obehag eller obetydligskada eller övergående funktionsnedsättning i rutan längst tillvänster. I rutan längst till höger kan man sätta flera dödsfall.Konsekvenser för organisationen eller egendomen kan bedömasi ekonomisk skada, med spännvidden exempelvis högst 0,5 mnkr iden nedre nivån och minst 20 mnkr i den översta.För skada på miljön använder Räddningsverket grad av utbredningeller grad av sanering som måttstock.Riskvärdering, prioriteringAtt värdera resultatet av en riskanalys och prioritera åtgärder därrisker bedöms vara för höga, är nästa steg. För beslutsunderlag ärdet ett bra sätt att ordna uppgiften i prioritetsnivåer. Om vi återgårtill figur 4 kan man sätta allt som fått risknivå över hundra i prioritet1, allt med risknivå över 50 men högst 100 i prioritet 2, etc.Skilda perspektivRisk- och sårbarhetsanalyser kan göras med olika perspektiv, beroendepå vad resultatet ska användas för.UnderifrånperspektivAnalys med underifrånperspektiv innebär att medarbetare ute iolika verksamheter svarar på enkäter, eller på annat sätt bidrarmed information om verksamhetens villkor, och bidrar med värderingar.hot och risker 35

Fördelar: Medverkande personal är kunnig i verksamheternasdetaljer och förstår vilka behov verksamheten har för att kunnadrivas normalt. Medverkande personal får ökad förståelse förvad som kan hota verksamheten. Nackdelar: Verksamheternas betydelse i organisationens totalauppdrag kommer inte fram tydligt. Värderingar görs med olikavärdeskalor, vilket försvårar en överblick. Analysen kan ge ettbegränsat underlag för extraordinära situationer.Tekniska analyser kan i många fall utföras med enbart konsekvenseri fokus, förutsatt att det finns en definierad hotbild ochatt analyser utförs av experter. I sådana fall är den övergripandeovanifrånanalysen redan gjord, eller på annat sätt känd i form aven kravbild. Tekniska analyser som utförs i syfte att avslöja svagalänkar i tekniska system, bristande redundans, etc., utan att värderahotbilder, kan betraktas som sårbarhetsanalyser.Inom sjukvården utförs förmågeanalyser av olika slag. Dessa äri många fall att betrakta som sårbarhetsanalyser, om de analyserarkapacitet för räddning och omhänder tagande av skadade personervid tänkta scenarier, utan att lägga värdering i sannolikhet för attdessa scenarier inträffar.OvanifrånperspektivOvanifrånperspektiv görs från landstingsledningens perspektiv föratt skaffa en grund för övergripande prioriteringar och satsningar.Allt i syfte att på ett optimalt sätt kunna bedriva organisationensverksamheter, trots hinder, störningar och extraordinära förutsättningar.Analyser med ovanifrånperspektiv måste som regel kompletterasmed detaljstudier med t.ex. tekniskt innehåll.Försörjningssystem för el, telekommunikationer och IT är systemsom alla verksam heter är starkt beroende av och som för mångaaktörer är svåra att förstå. Dessa tillhör därför sådana system sombör vara föremål för studier med ovanifrånperspektiv, även omdetaljerade analyser bör göras underifrån.36 kbm rekommenderar 2008:2

Risk- och säkerhetsplaneringVid säkerhetsplanering måste man ta hänsyn till att oväntadehändelser inträffar. Förebyggande åtgärder kan naturligtvis intehelt undanröja konsekvenser av riktigt stora olyckor, speciellt intevid terrorist angrepp som utnyttjar svagheter av olika slag. Robustheti generella termer innebär emellertid att konsekvenser kanlindras även om de inte helt kan förhindras.Hot om skadehändelser av mer eller mindre sannolika slag ochmed greppbar omfattning får inte ge katastrofala konsekvenser.Men människans samhällsplanering går inte alltid i takt mednaturlagarna. Nedan ges några exempel, där planeringen kräversärskilt framsynt analys.Stora vattendrag regleras och bebyggelsen växer in på områdensom tidigare översvämmades årligen. När översvämningar sedanåterkommer under extrema förhållanden är samhället mera sårbartän tidigare. Klimatförändringar leder också till att vattendragkan få höga vattenflöden och vattennivåer med ökad frekvens ochvid andra årstider än vad som tidigare varit normalt.Det fysiska brandskyddet kan försämras i nya byggnadskomplex,motiverat av att ny teknik skyddar. Under olyckliga omständigheterkan det leda till att brand och rök sprids mer eller mindre ohejdatom det visar sig att tekniken inte håller måttet, eller inte fungerarsom man tänkt sig.Elförsörjningen i Sverige är relativt leveranssäker och med brakvalitet. Den höga leveranssäkerheten, och att el är användbart tillså många system och funktioner, har gjort samhället mycket elberoende.Detta leder till ny sårbarhet för avbrott som ändå inträffar.Outvecklade ansvars- och garantisystem för installation avavbrottsfri elförsörjning stämmer inte alltid överens. Det medförunderhålls problem, sämre el-kvalitet (oren växelspänning), ochförsämrad funktion på relativt kort sikt.En sektoriserad organisation, med ökad grad av specialisering,kan ge minskad beredskap för oväntade situationer.Snabbt ökande beroende av IT på alla nivåer, kombinerat medoutvecklad säkerhet, otillräcklig kunskap och outvecklade rutinerbäddar för en ny sorts sårbarhet.Tekniska installationer kan bli till hot. Hetvattenledningar ochångackumulatorer med vattentemperatur mycket över 100 ºC kanriva hus om de springer läck. Oljebaserade transformatorer kanhot och risker 37

sprida brinnande oljedimma om de havererar. Ammoniak i kylanläggningarkan ge allvarliga personskador vid läckage. Gasledningarför exempelvis gasol eller syre kan vid en olycka påverkaomgivningen med häftiga bränder. Datorer ställer till med problemoch blir till ”sabotörer”. Ventilationsschakt m.m. blir rökspridningsvägar.Skydds funktioner för reservkraft bryter försörjningen,trots att det bara är fel på skyddsgivare.OptimeringI många fall kan man göra en optimering, där säkerhets- ochskyddsåtgärder ställs mot risktagande och förväntad konsekvens.I figur 5 representerar kurva 1 förväntad konsekvens mätt mednågot mått som översatts till kostnad. Kurva 1 sjunker åt högervartefter som säkerhetsnivån förbättras. Kurva 2 representerarkostnad för skydds- eller säkerhets åtgärder för att minska den förväntadekonsekvensen eller för att minska sannolikheten för attkonsekven ser uppträder. Kurva 2 stiger åt höger vartefter investeringargörs i förbättrad säkerhetsnivå. Kurva 3 representerar totalkostnad,dvs. summan av kostnad enligt kurvorna 1 och 2. Denlägsta punkten på kurva 3 visar var optimal säkerhetsnivå ligger.Observera att säkerhet i många fall kan höjas betydligt utankostnad, kurva 2 börjar horisontellt från vänster.kostnad (motsv.)321säkerhetsnivåFigur 5. Optimering.38 kbm rekommenderar 2008:2

RobusthetRobusthet i ett system är systemets förmåga att tillgodose ettbehov trots störning av ett visst slag. Robusthet är en viktig del ien verksamhets operativa förmåga och krisledningsförmåga.Robusthet mot vad?De hotmiljöer som är aktuella har stor spännvidd. De omfattar alltfrån vardagens små och stora störningar, till olyckor och katastrofer,och vidare till svåra påfrestningar på samhället.Osäkerhet på grund av oklara ansvarsgränser kan i detta sammanhangockså betraktas som hot, eftersom det kan medföra attoptimal funktionssäkerhet inte kan hållas i hela den kedja av stödoch åtgärder som sjukvården vilar på.Det kan få konsekvenser för liv, hälsa, egendom och miljö.Robusthet för vem?Robusthet kan tillämpas på olika nivåer i samhället och ur olikaperspektiv. Man kan tala om robusthet för nationen, sjukvårdshuvudmanneneller individen. Man kan också tala om robusthet försjukvårdsfunktionen på olika nivåer.Val av perspektiv beror på vem som är aktör, vem som kanpåverka, eller vem som får bära konsekvenser. Slutkunden är samhället,sett ur ett samhällsperspektiv, och den enskilde patienten,sett ur ett individperspektiv.robusthet 39

Robusthet på vilket sätt?Hög robusthet kan uppnås på olika sätt.En viss form av robusthet är om exempelvis ett reservelverk taröver elförsörjningen vid ett elavbrott, eller om teletrafiken går överen alternativ telestation eller annan teknik vid ett teleavbrott. Försörjningentillgodoses, men annorlunda än normalt. Systemet har”redundans”.Begreppet redundans innebär i princip ”överflöd”, dvs. närvaroav extra komponenter utöver dem som krävs för en apparatsnormala funktion (”både hängslen och livrem”). Redundans innebäratt funktionen kan upprätthållas trots fel eller avbrott, menannorlunda än normalt.Ett system som återgår till normal funktion direkt efter ett feleller avbrott, och då alla data är tillgängliga, är rätt och uppfattasrätt av systemet, har också en form av robusthet. Systemet har”resiliens”.Begreppet resiliens, ”eftergivlighet”, ”elasticitet”, används iöverförd betydelse för tekniska system som återgår till normalfunktion direkt efter ett fel eller avbrott.Ett tekniskt avancerat samhälle kan sägas ha både ökande ochsjunkande robusthet. Ökande tekniskt beroende i kombinationmed stora och svårförutsebara konsekvenser av inträffade skadehändelsertyder på ökande sårbarhet eller sjunkande robusthet.Ökande mängd alternativa sätt att lösa en uppgift i kombinationmed ökande förmåga att snabbt reparera skador tyder på ökanderobusthet.Robusthet på vilket sätt är det huvudsakliga ämnet i fortsättningeni denna skrift.40 kbm rekommenderar 2008:2

FunktionssäkerhetGeneralplanearbete – detaljplaneringI många fall kan storverk åstadkommas med små medel. Dettagäller inte minst i det tidiga arbetet när man planerar anläggningaroch funktioner, t.ex. vid generalplanearbete. Då kan manundvika sårbarhet genom att göra översiktliga analyser. Det gällerfrämst sårbarhet som är betingad av placering eller utformning avbyggnader, placering av tekniska anläggningar eller funktioner,bristande redundans i system, etc. Att lägga god grund för robustheti tidiga skeden är sällan kostsamt, varken betraktat som utredningskostnadeller som eventuell belastning på slutkostnaden.Det kan t.ex. handla om ”programkonflikter” av typen att manvill underlätta persontransporter mellan garage och sjukvårdslokaler,men samtidigt undvika att rök vid en brand i garaget sprids tillandra lokaler, eller att en räddnings- eller släckningsinsats måstepunktera viktiga avgränsningar. Vid storskalig planering kan maninte fullt ut förlita sig på teknik, t.ex. sprinkler, om konsekvensernablir stora vid fallerande teknik.Det kan också handla om placering av tekniska installationer,som vid en olycka kan bli till hot. Andra viktiga områden är möjlighetatt klara viktig teknisk försörjning trots skada, dvs. redundansi tekniska system i tillräcklig omfattning.Säkerheten för teknisk försörjning påverkas också av utformningoch placering. Exempelvis kan verksamheter som placeras högtupp i en byggnad lättare bli utan vattenförsörjning vid en läckaeller störning som ger tryckbortfall i vattensystemet.Mycket kan också göras i detaljplaneringen i ett senare skede.Men då är många faktorer styrande, sådana som läggs fast i generalplaner.Att försöka skapa god robusthet enbart i sena skeden ärmöjligt för vissa slag av tekniska system, men svårt och mera kost-funktionssäkerhet 41

samt eller rent av omöjligt i andra sammanhang för byggnader ochtekniska system.Många av de tekniska sammanhang som behandlas nedan, tillhörsådana där tidiga hänsyn i planeringsprocessen är viktiga föratt man ska uppnå ett gott resultat.Framsynt planeringSjukvårdsbyggnader innehåller verksamheter med snabb utveckling.Det innebär att lokaler och tekniska system måste utformasför stor generalitet och flexibilitet. Det är också avgörande att tekniskafunktioner har hög tillförlitlighet. Det innebär att all planering,för såväl teknik som verksamhet och personal, måste inriktaspå att tekniska system och rutiner ska kunna provas och övas. Förtekniska system är det viktigt att provningar görs under realistiskaförhållanden och av hela sammanhållna system. Se vidare omdetta under avsnittet Säkerhetsanalyser och funktionskontroll.Med hänsyn till att fastighetstekniken, fastighetsdriften ochverksamheten ständigt vidareutvecklas, att nya krav reses för miljöskyddoch energieffektivitet etc., är det viktigt att pröva olika, elleralternativa, sätt att åstadkomma redundans i tekniska system.Det är viktigt att verksamhetsföreträdare med ingående kunskaperom verksamhetens behov för en dialog med företrädare förfastighet och tekniska system, så att en kravformulering kan göras.Utan en sådan dialog är det lätt att det uppkommer orealistiskakrav, eller outtalade krav eller förväntningar som inte uppfylls,eller att parterna inte förstår varandra och har svårt att hitta optimalalösningar. I processen har beredskaps- och säkerhetsansvarigaett särskilt ansvar att se till att allvarliga händelser beaktas. Sevidare under avsnittet Allmänt om riskanalys.42 kbm rekommenderar 2008:2

Byggnader och lokalerHär berörs viktiga aspekter på funktionssäkerhet för: Ny-, till- och ombyggnader av sjukhus Sjukhusstorlek Placering och utformning av byggnader Placering av anläggningar som kan tillföra risk Bärförmåga och skadetålighet hos byggnadskonstruktioner Komplexa byggnader och tekniska system Spridningsvägar för brand och brandgas (rökgas) Nuvarande nivå på skydd mot rökspridning Utrymning Luftburen smitta Översvämning Säkerhet i driftmiljönNy-, till- och ombyggnader av sjukhusHelt nya sjukhus byggs numera inte så ofta i Sverige, även om detförekommer. Det senast byggda sjukhuset, Sunderby sjukhus västerom Luleå, var klart för inflyttning år 1999. Ett helt nytt sjukhusplaneras för Karolinska i Solna.Omfattande till- och ombyggnader förekommer däremot ofta.Vid den analys av behov och villkor, där såväl verksamhetenssom fastighetsägarens behov ska komma fram, är funktionssäkerhetunder extrema villkor en given frågeställning.Översvämningsrisk i området, järnväg eller trafikled i närhetendär farligt gods transporteras, industrier med verksamhet som kangenerera utsläpp av farliga ämnen eller andra olyckor, är faktorersom har betydelse för vilken säkerhet som kan uppnås utan storakostnader för sjukhuset.Är markförhållandena sådana att skredrisk föreligger vid en kraftigmarkvibration, bör området undvikas, eller marken förstärkas.Riskförhållanden lokalt är således viktiga faktorer som alltid måstekartläggas och värderas. Några ytterligare aspekter berörs nedan.funktionssäkerhet 43

SjukhusstorlekDet finns inget automatiskt samband mellan sjukhusets storlek ochdess sårbarhet. Det finns exempel på mycket stora, såväl som småsjukhus, som kan ligga var som helst på en robusthetsskala. Denrobusthet som avses i detta sammanhang gäller fysisk sårbarhetför t.ex. bränder, röksprid ning och andra liknande olyckor.Det finns dock en tendens att större sjukhus medför större ochhögre byggnader och att successiva ombyggnader leder till komplexaoch sårbara byggnadsstrukturer.Placering och utformning av byggnaderMånga sjukhus är utformade så att en tillbyggnation tenderar attinnebära förtätning. Säkerheten vid olyckor av typen brand ellerutsläpp påverkas starkt av hur byggnadskomplex är utformade ochav möjligheter att göra avgränsningar inom och mellan byggnadskroppar.I många fall kan det vara en konflikt i planeringen, mellanbekväm gång- eller transportväg och krav på avgränsningar motrökspridning vid en brand. Detta måste lösas så att säkerheten fårhög prioritet.Placering av anläggningar som kan tillföra riskSjukhus är tekniskt komplicerade anläggningar med en mängdtekniska anordningar och försörjningssystem. Tekniska anläggningarkan i många fall medföra risker för den omgivande verksamheten.Dit hör anläggningar eller enheter som kan explodera,anstifta eller förvärra brand, släppa ut eller sprida farliga ämnen,emittera farlig strålning etc.Vid riskanalyser är det inte ovanligt att man hittar exempelvisoljebaserade transformatorer eller hetvattenledningar på olämpligaställen i byggnadskomplex. Anläggningar som kan medföra farabör placeras så att konsekvenserna inte blir stora vid en olyckshändelse.När man utformar behörighetsgränser och tillträdesskydd inomsjukhusområdet bör man vidta åtgärder för att försvåra obehörigttillträde till anläggningar där avbrott eller olyckor kan inträffa avoaktsamhet eller genom sabotage.44 kbm rekommenderar 2008:2

Bärförmåga och skadetålighethos byggnadskonstruktionerVid nyproduktion av sjukhusbyggnader ställs stora krav på flexibilitetoch på att det går att bygga om. Ofta ställs också krav påsnabbhet i uppförandet. Byggnadsindustrin erbjuder lösningar,som i olika grad tillfredsställer ställda krav. Olika lösningar kanskilja sig åt avsevärt när det gäller robusthet mot olyckspåverkanav olika slag, trots att det inte automatiskt avspeglar sig i kostnaderna.När man ska välja bärande stomme, brand- och rökavgränsandepartier etc. bör man ta hänsyn till robusthet vid tänkbara olyckor.Lösningarna bör vara ”stryktåliga”. För stommens ”stryktålighet”räcker det inte att enskilda byggnads komponenter är starka. Förbindningarmåste kunna tåla stor deformation utan att helt förlorabärförmågan. Hela konstruktioner ska kunna ta upp betydandeenergi under ett skadeförlopp, så att utbredningen av skadanbegränsas vertikalt och horisontellt. Särskilt sårbara punkter somvid skada kan leda till stora raskonsekven ser måste elimineras.Brand- och rökavskiljande väggar, dörrar etc., särskilt i anslutningtill husgränser mot förbindelsegångar och kulvertar ellerandra husgränser, ska vara såväl täta som motståndskraftiga mott.ex. brandgasexplo sioner.Komplexa byggnader och tekniska systemLuft transporteras genom byggnader och lokaler på ett antal vägar,inte endast via de särskilt anordnade ventilationssystemen. Lufttransporteras genom alla de kommunikationsvägar som finns tillgängliga.Flera av dessa vägar är normalt okända för lokalernasbrukare och driftansvariga.Drivtryck för ofrivilliga luftrörelser orsakas av termisk stigkraft,vindpåverkan, obalans mellan olika delar av ventilationssystemoch av expansion av gaser i ett rum vid brand eller utsläpp.De samlade egenskaperna i ett byggnadskomplex påverkarsåväl vardagen med komfort och ekonomi, som händelseförloppvid t.ex. brand eller utsläpp. Även spridning av luftburen smittapåverkas av luftrörelser i byggnadskomplexet.Därför bör analyser av luftrörelser ingå i riskanalyser vid ny-,om- och tillbyggnader av sjukhus.funktionssäkerhet 45

FläktarExternagasmolnVindpåverkanTermiktryckVärmeledningTryckfall överfasader ochinnerväggarExpansionsflödenTryckfalli T-rörOtätheterKanalfriktionKoncentrationerKulvertförbindelser och schaktvändigt.Figur 6. Komplexa byggnader och system.I vissa fall kan även avsiktliga utsläpp, t.ex. släckmedel vid enbrand, innehålla en farlig vara, som inte bör spridas mer än nöd-Spridningsvägar för brand och brandgas (rökgas)Vid en brand finns risk att det sprids rök och gaser via kanaler,schakt och liknande till avlägsnare delar av byggnaden. Inom ettsjukhus finns ett flertal kommunikationssystem för transport av46 kbm rekommenderar 2008:2

personer, material, vätskor, gaser, energi och information som iolyckliga fall även kan transportera rök och brandgaser.Krav på att olika funktioner ska ligga nära varandra, förekomstav hög installationstäthet och en komplex byggnadsform, särskilt ikombination med höga byggnader, leder ofta till oönskade luftrörelser.En följd av detta kan dels vara komfortproblem medstarka luftströmmar i t.ex. kulvertar och trapphus. En annan följdär att rökspridning vid brand kan bli mycket förödande.Kommunikationsvägar för persontransport, inklusive hissar, ärockså transportvägar för rök och gaser. Kanalsystem för ventilationsom genomkorsar byggnaden och bryter byggnadstekniskaavgränsningar minskar säkerheten mot spridning av gas och rök.Dessutom finns i alla konstruktionstyper otätheter i väggar ochbjälklag där luft, gaser och rök kan läcka igenom.De gällande normerna för byggande ger inte tillräcklig vägledningför att undvika svåra konsekvenser vid allvarliga händelser,varför det krävs särskild kunskap och omtanke av marknadensaktörer i processer där ny-, till- och ombyggnad av sjukhuskomplexplaneras och byggs.Exempelvis tillåter byggnormerna att man tillämpar s.k. teknikbyten.Det innebär t.ex. att om man installerar sprinkler fårman ha lägre kvalitet på avgränsningen mellan byggnadskroppar,brandcellernas storlek tillåts öka, byggnadsstommen tillåts hasämre brandskydd etc. Men om det medför ökat teknikberoendekan det få negativ påverkan på säkerheten.Ett annat exempel är följande: En branddimensioneringsmetodsom blivit allt vanligare är att skapa ett beroende av att ventilationssystemenska vara i drift vid brand. Detta ger ett teknikberoendesom är en sårbarhet i sig.Nuvarande nivå på skydd mot rökspridningDe sjukhusbyggnader som används idag har huvudsakligen byggtsunder de senaste 50–100 åren. Ventilationssystem har bytts ut,men det finns fortfarande kanalsystem som kom till på 1950-talet.Under en tidsperiod på 50 år har kraven varierat på hur ventilationssystemska utformas med hänsyn till risk för rökspridning.Kunskapen om rökspridning i kanalsystem vid brand har längevarit bristfällig.funktionssäkerhet 47

Med dagens kunskap, baserad på prov och datasimuleringar,vet vi att det har varit tillåtet att utforma system så att rök medstor sannolikhet kommer att spridas vid brand. De största bristernafinns som regel i ventilationssystem från 1960- och 70-talen.Under senare år har kraven skärpts och standarden blivit betydligtbättre.Även kraven på brandcellsskiljande gränser har varierat överåren. Inte ens idag finns tillräckligt preciserade krav på täthet isammansatta brandcellsgränser. Det finns inte heller specificeradekrav för mekanisk hållfasthet mot explosioner eller expansionstryckvid brand. Kvaliteten på brandcellsgränser kan därför variera inomvida gränser.Det innebär att dessa faktorer särskilt bör beaktas i alla förändringssituationer.Det innebär dessutom att nytillkomna byggnadskroppar,som ofta dockas mot befintliga byggnader, kraftigt påverkasav de riskfaktorer som redan finns inbyggda.UtrymningMånga anläggningar är planerade för att utrymning vid brand skaske till en angränsande avdelning. I övrigt förlitar man sig på attomfattningen av brand- eller röksprid ningen inte blir värre än attsituationen kan klaras.Detta räcker inte när man ska beakta allvarliga händelser. Delskan situationen bli värre än det tekniska skyddet är dimensioneratför, dels kan avgränsningar, som är avgörande för säkerheten påtillflyktslokalen, öppnas upp av själva utrymningsproceduren, ellerav räddningsåtgärder.Utrymning måste alltid kunna ske till det fria, eller till någontillflyktsort som är oberoende av händelseutvecklingen i de lokalerman utrymmer ifrån. Det innebär inte att utrymning alltid måstefullföljas hela vägen, men möjligheten måste finnas.Luftburen smittaVarför skydd mot luftburen smitta?Luftburen smitta är en del av hälso- och sjukvårdens vardag, ochhälso- och sjukvården lägger stort fokus på att så långt som möjligtundvika att luftburen smitta sprids inom sjukvårdens fysiskabyggnader.48 kbm rekommenderar 2008:2

I speciella lokaler, t.ex. infektionsavdelningar eller lokaler medsärskilda renhetskrav, vidtas normalt åtgärder för att undvika luftburensmittspridning. Men det finns skäl att generellt lägga enhög ambitionsnivå på hälso- och sjukvårdslokaler för att begränsaluftburen smittspridning.Vid stora utbrott av en smittsam sjukdom kan man aldrig varahelt säker på var smittan förekommer, men smittspridning förebyggsmed tydliga rutiner för vårdhygien. Vid hot om pandemi kanman behöva använda vissa sjukvårdslokaler på alternativa sätt.Spridning mellan lokalerMed normal modern byggteknik kan det finnas avsevärda luftkommunikationermellan olika lokaler som kan verka avskilda.För att smitta ska kunna överföras från en lokal till en annankrävs det att smittämnet överlever tiden för transporten utanförmänniskan (värden). Bakterierna Mycobacterium tuberculosis ochMycobacterium bovis är exempelvis tillräckligt långlivade för detta.Det krävs också att koncentrationen eller dosen av smittämnenär tillräckligt hög efter en transport med deponering och avdödning,för att en smittad person ska bli sjuk.Pådrivande krafterKlimatskalet och invändiga täthetsgränser utsätts för tryckkraftersom orsakas av termik, vindtryck, mekaniskventilation, m.m.Termiska drivkrafter och luftströmningkallas ofta skorstensverkan och är en följd avtryckskillnader som uppstår därför att varmluft är lättare än kall.Figur 7 visar en varmluftsballong somhålls uppe av termiktryck. Det behövs ingenrörelse och inget flöde för att ballongen skasväva. Den varma luften i ballongen kanvara helt stillastående, och ballongen kanstå helt stilla, eller stiga, förutsatt att det ärvindstilla.I normala byggnader fungerar termik på Figur 7. Termiktryck lyfter ballongen.samma sätt som i ballongen.funktionssäkerhet 49

När det blåser mot en fasad byggs det upp tryckskillnader (avvindtryck) som också driver luftflöden genom byggnaden.Luftflöden från mekaniska ventilationssystem påverkar luftläckagetöver täthetsgränser förutsatt att det inte råder fullständigbalans mellan från- och tilluftsflöde inom varje luftcell. Oftainjusteras luftflöden i ett system, som i princip är balanserat, ändåmed en viss obalans för att eliminera olika problem som orsakasav luftläckaget.Spridning mellan personer inom samma lokal– väntrumsproblemetHälso- och sjukvården har tydliga rutiner för hur de ska omhändertapatienter med smittsamma sjukdomar. Dessa patienter placerasi ett eget rum omgående efter ankomst till mottagningeneller vårdavdelningen för att förhindra att smitta sprids till andra.När större utbrott av någon smittsam sjukdom har inträffat kanpatienter med samma symtom vänta i samma rum om inget annati deras medicinska tillstånd hindrar detta.En effektiv ventilation med riktad luftföring i rummet minimerarspridning. Smitta sprids lokalt i rummet framför allt via aerosolertill närmaste omgivning vid hosta och nysning. Aerosoldropparsedimenterar och ventilation i väntrum bör möjligen anordnas såatt den inte motverkar denna sedimentation. Man kan övervägaom inte luft ska tillföras i tak med låg hastighet och evakueras vidgolv i sådana lokaler.ÖversvämningDet är tyvärr alltför vanligt att tekniska installationer för försörjningmed el, teleteknik och IT placeras i lågt liggande utrymmen,som i vissa fall kan bli utsatta för översvämning. Placeringen styrsofta av att tekniska installationer inte ska konkurrera med andrafunktioner om ljusa och lättåtkomliga lokaler.Översvämningsrisk kan bero på vatteninträngning från markellergrundvatten, översvämning i närliggande vattendrag, skadadevattenledningar, etc. Klimat föränd ringar medför i många fall attsannolikheten för höga vattennivåer i mark och vattendrag ökar.50 kbm rekommenderar 2008:2

Det är viktigt att tekniska installationer som inte tål att ligga ivatten placeras och skyddas så att de inte hotas av vatteninträngningeller översvämning.Säkerhet i driftmiljönHär berörs viktiga aspekter på funktionssäkerhet för: Teknikrum SkalskyddTeknikrumTeknikrum måste anordnas så att högt ställda krav på säkerhetsochdriftmiljön kan uppfyllas.Egenskaper som påverkar säkerhets- och driftmiljön för teknikrumär bl.a. skalskydd, brandskydd, elförsörjning (reservkraft ochUPS – Uninterupted Power System), klimat, elektrisk och magnetiskskärmning (åskskydd m.m.), larmning, övervakning samt drift- ochservicefrågor.Till detta kommer krav på placering. Teknikrum för viktiga tekniskasystem bör t.ex. lokaliseras till områden där det inte finnsrisk för översvämning eller annan skadlig påverkan.Viktig IT-teknik bör samlas i lokaler där säkerheten och driftmiljönkan kontrolleras i tillräckligt hög grad. Möjligheten till ensäker och ändamålsenlig förvaltning och drift av ett datasystem ärtill stor del beroende av att man har definierat verksamhetens kravpå tillgänglighet och sekretesskydd av information. Detta ger ocksåen vägledning om vilka säkerhetsåtgärder som behöver vidtas idriftmiljön.SkalskyddSjukvårdsanläggningar är av tradition förhållandevis öppna för tillträde.På senare tid har öppenheten diskuterats och i många fallomprövats.En förändrad hotbild leder till att skalskyddet behöver förbättras,i vissa fall markant. Ett förbättrat skalskydd kan motiveras aven rad skäl, t.ex. skydd för känslig och oumbärlig teknik, skydd förfunktionssäkerhet 51

kulvertar och andra stråk med viktiga kablar för data, teleteknikoch energi, skydd mot avsiktlig eller oavsiktlig skadegörelse, skyddav information, skydd av stöldbegärlig teknik eller medicin, skyddför funktioner, skydd mot olycksfall.För vissa utrymmen kan skalskyddet aktiveras vid behov, beroendepå möjligheten att bevaka och övervaka. För andra utrymmenbör skalskyddet alltid vara aktivt.Vid val av skalskyddsnivå måste man väga in den förändradehotbilden och effekterna av en allvarlig händelse.Komplexa tekniska försörjningssystemHär berörs följande: Allmänt om funktionssäkerhet i tekniska försörjningssystem Nuvarande säkerhetsnivå Målsättning för säkerhetsnivåAllmänt om funktionssäkerheti tekniska försörjningssystemDen tekniska försörjningssäkerheten beror framför allt på förmåganatt klara långa störningar med bibehållen hög kapacitet. Sjukvårdenkan inte fungera utan el, vatten, värme och telekommunikationer.En bra teknisk försörjningssäkerhet får man i första handgenom att förse sjukhusen med egna reservanordningar.Försörjningssäkerheten vid svåra påfrestningar kan förbättrasytterligare om man dessutom förser sjukhusen med flera elleralternativa inmat ningspunkter för den externa el-, vatten- ochvärmeförsörjningen och även möjlig gör matning från flera elleralternativa ”produktionsställen” (olika elfördel nings stationer,vattenverk, värmeverk).Målsättningen för den tekniska försörjningssäkerheten är i förstahand att hela sjukhuset ska kunna fungera i full utsträckningså länge som möjligt även om den yttre försörj ningen är avbruten,speciellt beträffande el, vatten och värme. Sjukhusets tekniskaförsörjnings system, inklusive reservanordningar, bör vara dimensioneradeför att kunna klara sjukhusets försörjning under minsten veckas tid.52 kbm rekommenderar 2008:2

Den tekniska försörjningssäkerheten kompliceras av att mångaolika system är beroende av varandra. Nästan alla tekniska systemär beroende av el. Elavbrott i kombination med otillräcklig reservkraftkan därför ge många olika effekter. Vissa effekter ger sig tillkänna omedelbart, medan andra kommer smygande. Om det t.ex.saknas reservkraft för cirkulationspumpar till värmesystemet, kanett strömavbrott på ett dygn, eller några timmar vintertid, innebäraatt temperaturen inomhus sjunker kraftigt, trots att värmeförsörjningeni övrigt fungerar.En tillförlitlig och väl dimensionerad reservkraft kan lösa mångaproblem.För att de olika försörjningssystemen ska vara tillförlitliga krävsatt alla kringutrustningar och hjälpsystem är minst lika funktionssäkrasom huvudsystemen. Det gäller även reservanordningar.Nuvarande säkerhetsnivåSjukhusens nuvarande tekniska försörjningssäkerhet kan sammanfattasenligt nedan, med ledning av tekniska analyser av landetsakutsjukhus.Den nuvarande reservkraften för elförsörjning är inte tillräckligvid vissa sjukhus och inte heller utformad för drift under långaavbrott. Det finns dock sjukhus som har utbyggd och väl fördeladreservkraft, ibland hundraprocentig försörjning. För att klara avframtida behov har några sjukhus satsat på reservkraft som avsevärtöverstiger 100 procent av dagens behov.Vid ett antal sjukhus har ordinarie elförsörjning och reservkraftgemensamma sårbara punkter, t.ex. ett enda primärt fördelningsställeför all utgående elkraft inom sjukhuset. Det kan slå ut all verksamhetvid sjukhuset, exempelvis vid kortslutning i ett ställverk.En annan vanlig sårbarhet, är samförläggning av huvudledningarför el och gaser i kulvertar. Även en liten brand i ett kabelförbandfå till följd att en fog i ledningen för syrgas brister, och detkan leda till ett mycket svårbemästrat brandförlopp.Vattenförsörjningen är också en svår och känslig fråga för sjukhusen.De flesta är helt beroende av den kommunala vattenförsörjningen.Många sjukhus har en egen vattentäkt, och ytterligareutbyggnad är på gång, men vid flera av dessa sjukhus är vattentäkteninte tillräcklig för att klara sjukhusets normalbehov. Därförhar man inte kopplat in vattentäkten till sjukhusets vatten system.funktionssäkerhet 53

För att lösa problemet pågår flera utredningar. Vissa sjukhus harborrat efter reservvatten och fått tillräckligt mycket, men de hardäremot inte kopplat in reservvattnet mot sjukhuset. Det kanbland annat bero på konstaterad icke godtagbar vattenkvalitet.Akutsjukhusens värmeförsörjning baseras i hög grad på fjärrvärme.När fjärrvärme kopplats in har man i en del fall bevaratden egna panncentralen som reserv för sjukhuset och ibland ävenför kommunen. Vissa sjukhus har inkopplingspunkter för mobilareserv värmepannor. Dock har de inte alltid säkerställd tillgång tillen mobil värmepanna.Många fjärrvärmeförsörjda sjukhus saknar reserver och är därförsårbara vad gäller värmeförsörjningen.En sårbarhet för all teknisk försörjning kommer också av attman inte har provat befintliga resurser, eller att man inte har provatdem på ett ändamålsenligt sätt.Telekommunikationer är svåra att säkerställa, bl.a. på grundav att sjukhusen oftast är anknutna till telenätet med ett endakabelförband och till en enda telestation. Det är angeläget attsjukhusen ställer krav på den som levererar teletjänster för att fåstörre säkerhet. Ett antal sjukvårdsanläggningar har övergått tillIP-telefoni eller planerar att göra detta, vilket i sig skapar ny ellerförändrad sårbarhet i telekommunikationerna. Se även avsnittetKommunikationssystem för ledning under avsnittet Informationsteknologi.Den tekniska försörjningen av akutsjukhusen omfattar ocksåavlopp, ånga, medicinska gaser och kyla. Även här förekommerbrister, särskilt med tanke på långa elavbrott. En stor del av dessarisker kan elimineras med ökad försörjning med reservkraft tillsammansmed andra ofta smärre och enkla åtgärder.Målsättning för säkerhetsnivåMånga sjukhus har alltjämt brister i funktions säkerheten och uppbyggnadenav reserv anordningar. På grund av förändringar av olikaslag, exempelvis ökad elförbrukning, krävs också åtgärder för attvidmakthålla en redan uppnådd robusthet.Målsättningen för SSIK-arbetet inom området teknisk försörjning,är att genom utredning, information och vissa ekonomiskabidrag påverka och stödja sjuk vårdshuvud männen i deras arbete54 kbm rekommenderar 2008:2

med att åstadkomma ändamåls enliga och funktionssäkra sjukhusmed tillräckliga reserv anord ningar för främst el, vatten och värme.Att det finns brister i reservanordningarna, trots mångårig SSIKverksamhet,kan bl.a. förklaras av följande förhållanden: Sjukvårdsverksamheten kräver alltmer el, vilket innebär attbefintliga reservkrafts anläggningar blir otillräckliga. Ökad elanvändningkan exempelvis bero på– ny elberoende medicinteknisk utrustning– konvertering av äldre röntgen till digitalisering– fler datorer och ökad datoranvändning– ökad användning av UPS (Uninterupted Power System), somger vissa energiförluster i elanvändningen. Vid många sjukhus har man provborrat för grundvattentäkt, föratt säkra vattenförsörjningen. Trots det har man anlagt reservvattenanläggningarendast i begränsad omfattning, bl.a. avkapacitetsskäl. Flertalet sjukhus är idag anslutna till fjärrvärme. Det har iåtskilliga fall inneburet att reserv värme funktioner, som egenpanncentral, har avvecklats. I många fall har sjukvårdshuvudmanoch leverantör inte träffat avtal om reservvärme.Erfarenheterna från genomgången av de svenska akutsjukhusenvisar att det är rimligt att utgå från följande för sjukhusens tekniskaförsörjning: Reservanordningar för den externa försörjningen med el,vatten och värme bör finnas inom eller invid sjukhusen.Reservanordningarna bör dimensioneras för självständig driftunder minst en vecka, i den omfattning som krävs för att drivafull sjukvårdsproduktion. Reservanordningar för vatten och värme ska kunna försörjasmed el från sjukhusets reservelsystem och inte vara beroendeav yttre allmänna ledningssystem.Sjukhuset bör således så långt som möjligt vara självförsörjandemed el, vatten och värme för reservdrift. Det minskar dock intebehovet av en stark yttre försörjning.funktionssäkerhet 55

ElHär berörs: Avbrottsfri kraft Reservkraft Mobila elaggregatÄven under normala förhållanden kan det förekomma avbrott ielförsörjningen som varar många timmar eller till och med någotdygn, även om det är förhållandevis ovanligt. I kris situationer,med svåra påfrestningar som följd, måste man räkna med längreavbrott. Det kan ta flera dygn, eller till och med veckor, innan denyttre försörjningen kan upprättas på nytt. Det kan bero på skadorsom orsakats av olyckor, extremt väder eller sabotage, men ocksåav terrorhandlingar eller motsvarande.Sådana skador behöver inte primärt drabba själva sjukhuseteller ens den ort där sjukhuset är beläget. Hela system kan ha slagitsut genom omfattande skador långt borta. Om elförsörjningenfaller bort försvinner också i många fall, inom relativt kort tid,både vatten- och värmeförsörjningen.De flesta kommuner har ingen möjlighet att ordna egen tillräckligelförsörjning. Ibland saknas även reservkraft till vatten- ochvärmeverk.El utifrån till sjukhus, speciellt större, bör kunna levereraspå flera vägar, från olika fördelnings stationer och till olikamottagnings stationer.Avbrottsfri kraftMånga primära system och funktioner kräver avbrottsfri elförsörjning(UPS, Uninterupted Power System), eftersom även mycketkorta elavbrott kan orsaka stora skador.UPS ska inte förväxlas med reservkraft från reservkraftaggregat.UPS kräver tillgång till el för uppladdning för att kunna leverera elunder annat än begränsad tid.Allt fler utrustningar förses med UPS-kraft. Många gånger ingårUPS som en del av en utrust ning, vilket ofta innebär att ansvaretför drift och underhåll blir otydligt. Det är inte ovanligt att en56 kbm rekommenderar 2008:2

utrustnings bunden UPS-anläggning används utan att driftprovaseller underhållas på ett riktigt sätt. Det medför en uppenbar riskatt UPS-anläggningen inte fungerar när den väl behövs.Ett sätt att motverka detta är att placera UPS-anläggningarna påett fåtal ställen och att lägga driftan svaret hos sjukhusets organisationför fastighetsdrift. Då blir det möjligt att prova UPS-anläggningarpå ett godtagbart sätt.ReservkraftFör att klara avbrott i elförsörjningen bör akutsjukhusen försesmed egen reservkraft motsvarande 100 procent av maximalt effektuttageller mer. När man väljer täckningsgrad för reservkraft börman också ta hänsyn till att elberoendet kan öka i framtiden.Om hela sjukhuset är försörjt med reservkraft behöver man interåka ut för obehagliga överraskningar när verksamheter som ärberoende av reservkraft byter lokaler.Figur 8. Reservkraftsaggregat vid Sunderby sjukhus.funktionssäkerhet 57

Sjukhusens reservkraftskapacitet utnyttjas bäst om man installerarsamtliga stationära aggregat i samdrift på ett gemensamt nät.Reservkraftaggregaten bör utformas och anordnas så att dekan drivas kontinuerligt vid långa avbrott. För uthålligheten krävsockså tillräckliga oljetankar. Bränslet i de fulla tankarna bör räckaför minst en veckas förbrukning vid full last.Mobila elaggregatSjukhusens reservkraftskapacitet kan ofta med fördel utökas medmobila reservkraftsaggregat och inkopplings punkter vid viktigalågspännings ställverk, speciellt vid mindre sjukhus, vårdcentraler,sjukhem, och andra anläggningar för vård och omsorg. Med mobilaaggregat och inkopplingspunkter finns möjligheter till försörjningäven vid planerade avbrott eller haverier på högspänningssidan.För att de mobila reservaggregaten för el ska fungera är detviktigt att hela kedjan är beskriven och provad, såväl teknik somorganisation och rutiner.VattenVatten är vårt viktigaste livsmedel. Vattenförsörjningen är en svåroch känslig fråga för akutsjukhusen. Så gott som alla sjukhus ärvid normal drift beroende av den kommunala vattenförsörjningen.Under normala förhållanden är kommunernas anlägg ningar förvattenförsörjning tillförlitliga.Det kan emellertid inträffa skador som avbryter vattenleveransernaför kortare eller längre tid. Orsakerna kan vara enomfattande brand, ett långvarigt elavbrott eller svårigheter attsnabbt få reservdelar till skadad utrustning. Det kan också tillkommarisker genom sabotage och terrorism. Ett annat scenario ärsmittspridning via det kommunala vattenledningssystemet.Om kommunens elförsörjning har slagits ut försvinner inomrelativt kort tid även vattenförsörjningen i många fall. Mångakommuner saknar fortfarande reservkraft till sina vattenverk ochpumpstationer. Flertalet akutsjukhus är inte rustade att mötalånga avbrott i vatten försörjningen.Akutsjukhusen är stora vattenförbrukare. Det är knappast realistisktatt räkna med att man kan försörja ett stort sjukhus fråntankbilar och liknande under någon längre tid. Den bästa försörj-58 kbm rekommenderar 2008:2

ningssäkerheten får man genom att ordna en grundvattentäkt förreservvattendrift inom sjukhuset.En reservvattentäkt kan anordnas som antingen en grundvattentäkteller en ytvattentäkt beroende på de lokala förhållandena.Det finns för- och nackdelar med båda lösningarna.Grundvattentäkter har ofta en begränsad kapacitet men gerbättre skydd mot mikrobiologiska föroreningar. Grundvattnetskemiska beskaffenhet kan dock kräva viss rening, både av tekniskaoch hälsomässiga skäl.Ytvattentäkter har nästan alltid en låg mikrobiologisk kvalitetvilket kräver omfattande rening. Däremot är kapaciteten sällannågot problem. Ur kemisk synpunkt kan viss beredning krävas,framför allt av tekniska skäl, t.ex. skydd mot korrosion.Endast ca 30 procent av sjukhusen har idag (2008) grundvattentäktför reservvatten som täcker mer än 70 procent av den normalavatten förbrukningen. Flertalet av dessa grundvattentäkter är dockinte inkopplade för en fungerande reservvattendrift.VärmeHär berörs: Ordinarie värmeförsörjning ReservvärmeOrdinarie värmeförsörjningSjukhusens värmeförsörjning baseras på fjärrvärme eller egenvärmeproduktion. I några fall har man kvar den egna värmeanläggningenäven efter anslutning till fjärrvärme.Andelen akutsjukhus med fjärrvärme ökar. De nya miljökravenställer sådana reningskrav på sjukhusens egna värmecentraler attdet kan bli billigare eller enklare att gå över till fjärrvärme än attinvestera i egna reningsanläggningar eller nya pannor.För distribution av värme i byggnader är det vanligast med vattenburenvärme och radiatorer. En viss komplettering förekommerofta genom uppvärmning av ventilationsluften.funktionssäkerhet 59

Enbart eller huvudsakligen luftburen värme var under en perioden vanlig lösning. Det kräver emellertid mycket el för fläktarna,både vid ordinarie drift och vid reservkraftsförsörjning.Direktverkande el (el-radiatorer, tak- eller golvvärme) förekommeri enstaka sjukhusbyggnader.ReservvärmeVid anslutning till fjärrvärme bör man om möjligt behålla sjukhusetsgamla panncentral, eventuellt i ”konserverat” skick, förreservvärmedrift.Tyvärr lägger sjukhusen ofta ner panncentralen sedan maninstallerat fjärrvärme. Det gör det svårare att åstadkomma funktionssäkrareservvärme system.Endast ca 40 procent av sjukhusen har idag (2008) en egenpanncentral eller motsvarande för reservvärme.Reservvärmeanordningar bör provas regelbundet (i likhet medreservkraftsanläggningar), under åtminstone ett dygns drift. Detbör göras minst vartannat år under uppvärmningssäsong, medsjukhusets fulla last.När sjukhusen avvecklar den egna panncentralen, och därmedsänker funktionssäkerheten, är det viktigt att sjukvårdshuvudmannenoch fjärrvärmeleverantören tecknar avtal omreservvärme. Avtalet om reservvärme bör upprättas samtidigtsom man upprättar avtal om fjärrvärme till sjuk huset. Förhandlingssituationenär i detta läge bättre för sjukhuset.Övrig teknisk försörjningTill övrig teknisk försörjning räknas i detta sammanhang bl.a. system för styrning och övervakning av tekniska funktioner larm för tekniska fel och för brand eller obehörigt intrång produktion av varmvatten produktion av ånga produktion av tryckluft distribution av gaser omhändertagande av avlopp60 kbm rekommenderar 2008:2

produktion och distribution av kyla luftbehandling.Man bör ta hänsyn till funktionssäkerhet hos de olika systemen iförhållande till hur allvarliga konsekvenserna av fel eller avbrottär. Dessa tekniska försörjningsområden behandlas vidare i del 2.Skydd mot farliga ämnenHär berörs: Allmänt om sanering av personer Skydd mot luftburna kemikalier från inträffad skadehändelseMan delar upp farliga ämnen i tre grupper, nämligen kemiskaämnen (C – chemical), biologiska ämnen (B), och ämnen somavger joniserande strålning (R – radiolo giska och N – nukleära).Hantering av kemiska ämnen förekommer ofta och i stor skala.Det medför att människor löper risk att skadas och kontaminerasav kemiska ämnen, exempelvis inom industrin, vid idrottsanläggningaroch i samband med transporter. Därtill kommer riskerna förkemiska stridsmedel i en terror- eller krigssituation. Under vissaförhållanden kan människor även kontamineras med radioaktivaeller biologiskt aktiva ämnen.Detta ställer krav på att sjukhusen kan ta hand om personersom kontaminerats med farliga ämnen utan att personalen, sjukhuseteller omgivningen kommer till skada. För att sanera dessapersoner ställs speciella krav på saneringslokalen, för att uppnåsäkerhet och fullständig sanering.Allmänt om sanering av personerDet finns riktlinjer för sanering av kontaminerade personer iKemiska olyckor och katastrofer, Medicinskt omhändertagande,Planerings inriktning, SoS-rapport 1998:3 (litt 35).Utvärdering av försök redovisas i Socialstyrelsens rapportNBC-saneringsanläggningar för personsanering vid sjukhus– validering av rutiner och funktion. Sammanställning av tvåförsöksserier. Rev april 2005. Artikelnr 2005‐123-12 (litt 11).funktionssäkerhet 61

Vid sjukhus behövs saneringsanläggningar av två skäl. Det enaär att saneringen av de kontaminerade personerna kräver speciellutrustning. Det andra är att farliga ämnen inte får riskera att förasin i sjukhuset, vilket skulle kunna hända om man sanerade personernai ordinarie tvättrum eller liknande.I vissa fall kan sjukhusens anläggningar få ta emot ett störreantal osanerade personer, men sjukhusens prestanda och rutinerär av resursskäl ofta dimensionerade för ett begränsat antal personersamtidigt.Generellt gäller att saneringsanläggningen vid ett sjukhus omedelbartska kunna tas i drift för sanering. Detta är ett villkor för attman ska kunna upprätthålla säkerheten vid sjukhuset, vilket ställeren del krav på lokalen. Saneringsanläggningen bör kunna användasför såväl kem- som radiakkontaminerade personer. Det bör gå attsanera minst två liggande personer samtidigt eller fyra stående.Saneringsanläggningar vid sjukhus ska i första hand hålla godsäkerhet, i andra hand hög kapacitet. De bör även vara lämpligaför dagligt bruk av mera ofarligt slag, t.ex. normala rengöringsändamåloch avspolning.62 kbm rekommenderar 2008:2

Figur 9. Saneringsenhet vid Södertälje sjukhus.Funktionskraven på anläggningar för sanering av personer vidsjukhus finns att läsa i Socialstyrelsens meddelandeblad Enheterför personsanering 2007-01-11 (litt 3). Funktionskraven måstesedan anpassas till individuella kravspecifika tioner för varje enskiltsjukhus.Personer som kontaminerats med biologiskt aktiva ämnenmåste tas om hand med hänsyn till vilket ämne det är fråga om.Landstingets smittskyddsläkare ska alltid kontaktas för instruktionerom personsanering vid biologisk kontaminering. I vissa fallingår avtvättning som vid kemisk kontaminering. I sådana fall kansaneringsanlägg ningen normalt användas även vid biologisk kontaminering.Skydd mot luftburna kemikalierVid skadehändelser av olika slag, exempelvis oavsiktliga utsläppfrån industrin, trafikolyckor eller bränder, kan skadliga ämnentränga in i byggnader.funktionssäkerhet 63

Figur 10. Risk för inträngning av skadliga luftburna ämnen.När ett skadligt moln av kemikalier finns nära en byggnad är detviktigt att ventilationen minimeras för att minska inläckningstakten.Ett sätt att minska inläckningstakten är alltså att nödstoppaden mekaniska ventilationen. Det bör därför gå att snabbt stängaav alla ventilationsfläktar i sjukhuset, med ett handgrepp på ettställe. En avstängningsanordning bör placeras både i en lokal somär ständigt bemannad, företrädesvis akutmottagningen, och vidbrandkårstablån.När utomhusluften åter är ren är det viktigt att ventilationensätts igång snarast möjligt, för att ventilera ut de skadliga ämnensom hunnit tränga in. Normalt återstartas ventilationen av drifttekniker.Nödstopp av ventilationen ska inte omfatta ventilationen inomenheter för personsanering vid saneringsdrift. Den ska alltid vara idrift vid sanering.64 kbm rekommenderar 2008:2

InformationsteknologiHär berörs: Allmänt om informationsteknologi och informationsförsörjning Vård – inte bara på sjukhus Kommunikationssystem för ledning(telekommunikationer och data) Utvecklingsmål för informationsteknikAllmänt om informationsteknologiTillgång till relevant information är en grundläggande förutsättningför de flesta funktioner inom ett sjukhus. Dels krävs relevantoch kvalitetssäkrad information för administrativa och operativabeslut, dels krävs information till och från tekniska styr- och stödsystem.Med ett ökat beroende av informationsförsörjning ställs ocksåökande krav på informationsteknologin, och hur den införs ochförvaltas.Begrepp som används ges ofta olika innebörd vilket kan ledatill missförstånd och oklara ansvarförhållanden, som i värsta fallkan få allvarliga konsekvenser för verksamheten. Det är exempelvisviktigt att skilja mellan informationsteknik (kommunikation) ochinformation (informationsförsörjning).Information består av ljud, text, bild eller video, och användsför att t.ex. fatta beslut. Informationsteknik är bäraren av information.Det är viktigt att använda denna definition konsekvent för attkunna ange tydliga ansvarsförhållanden inom ett sjukhus. Respektiveanvändare av information har ansvar för att ange vilka kravderas verksamhet har på säkerhet. Det gäller krav på tillgänglighet,riktighet, spårbarhet, sökbarhet och hur informationen ska varaskyddad mot obehöriga.Den som ansvarar för informationstekniken (IT-, och fastighetsansvarigasamt de som ansvarar för kommunikation) har i sittansvar att tillgodose kraven. I deras ansvar ingår också att tydligtsäga ifrån när de krav som ställs inte är möjliga att uppfylla.funktionssäkerhet 65

Detta beställar- och leverantörsförhållande kan tyckas varasjälvklart och enkelt men speciellt inom sjukvården är det inteså. De system som används är alltmer komplexa och används förberäkningar och analyser som ställer mycket speciella krav på demsom ska ansvara för drift och förvaltning. Detta har stor betydelseför operativ förmåga och för patientsäkerhet.Dagens sjukvård har ett ökande beroende av en tillgänglig ochtillförlitlig informationsteknologi. Det innebär att man måste prioriteraåtgärder för att göra dessa system robusta på samma sättsom övriga funktioner inom ett sjukhus.System är ofta sammankopplade och samverkande i nätverk,vilket gör att det sällan går att ange vad som är ett system och huransvarsgränserna går mellan system. I arbetet med att uppnå enrobusthet även i informationsförsörjningen ställs därför särskildakrav på tydlighet då det gäller ansvar och på en nära samverkanmellan funktionsföreträdare. Det behövs för att säkerställa enbalanserad säkerhet i de processer som stöds av informationsteknik.Den snabba tekniska utvecklingen och ökade IT-användningen,såväl i fastighetsdriften som i själva sjukvården, medför både nyamöjligheter och nya risker. Det ökar också vikten av samordningoch samverkan för att utveckla säkerhetstänkandet och arbetetmed säkerhet.Användning av IT-baserad teknik i sjukvården, exempelvis digitaliseradefunktioner för röntgen, laboratorieteknik, journaler ochtelemedicin, medger i snabb takt nya möjligheter till effektivarevård. Samtidigt leder detta till ett beroende av teknikstöd, ökadspecialisering etc. Särskilt starkt ökar beroendet av hög tillförlitlighetoch tillgänglighet till fastighetssystem, speciellt till styrsystemför el- och kommunikationsnätverk. Fastighetssystem kan ocksåanvändas som stöd för viktiga medicinska funktioner inom ettsjukhus.Fastighetstekniken genomgår en snabb utveckling med bl.a.ökande fjärrstyrning av anläggningar och system. Fastighetsdriftenövertar funktioner som tidigare mera hört hemma hos verksamheten(hyresgästen). Dessutom tillkommer helt nya funktioner meds.k. ”smarta hus” eller ”intelligenta hus”.Gränsdragningen mellan aktörer förändras alltså, vilket leder tillatt ansvarsgränser flyttas. Sådana förändringar ställer bl.a. ökadekrav på kompetens hos de organisationer och personer som upp-66 kbm rekommenderar 2008:2

handlar system, samt på hur avtal utformas mellan kunder ochleverantörer av IT-stöd.Med de nya krav som ställs på samhällsviktiga funktioner,såsom sjukhus, ställs också nya krav på de avtal som tecknas. Demåste även vara giltiga vid allvarliga händelser (vilket inkluderarextraordinära händelser) för att säkerställa att IT-stödet är tillgängligtunder olika grader av påfrestningar.Vård – inte bara på sjukhusVården påverkas av förändrade omvärldskrav, ökad andel äldrei samhället och begränsade ekonomiska och personella resurserinom hälso- och sjukvården. Dessa förändringar kommer att fordraoptimala vårdprocesser för att trygga tillgänglighet och säkerhetsamt för att möjliggöra logistikvinster.I den avancerade hemsjukvården har det tillkommit nyapatientgrupper. Dessa kan t.ex. vara patienter som oavsett ålderutreds och får diagnos på ett sjukhus eller en mottagning, mensom huvudsakligen behandlas utanför sjukhuset. Dessutom ökarde polikliniska utredningarna. En annan ”ny” kategori är s.k. tidighemgång, alltså patienter som opereras på sjukhus men som vårdaspostoperativt i hemmet.Patienter som tidigare vårdades i slutenvård kan nu vårdashemma trots svåra sjukdomar och besvärliga symtom. I framtidenräknar man med att ytterligare patientgrupper kommer att vårdasi hemmet.Med fler svårt sjuka i hemmiljö och med ökad användning av IToch medicinteknisk apparatur ökar också sårbarheten. I framtidenkommer det inte alltid att vara möjligt att garantera en vårdplatspå sjukhus (reträttplats) för dem som vårdas i hemmet.En slutsats blir att utformning och kvalitet i reservrutinerna ären kritisk framgångsfaktor för att man ska kunna utföra avanceradsjukvård, oavsett om det är på sjukhus, på vårdcentraler, i kommunaltboende eller i det egna hemmet. Om det finns fungerandereservrutiner kommer sofistikerade tekniklösningar inte att upplevassom ”onda” utan som ”goda”, under förutsättning att vårdprocessensolika funktioner alltid kan upprätthållas för brukaren– patienten.funktionssäkerhet 67

Kommunikationssystem för ledningTelekommunikationer har en mycket stor betydelse för att sjukvårdshuvudmännenska kunna leda verksamhet under allvarligahändelser (vilket inkluderar extraordinära händelser) . Därför ärdet helt avgörande att den teknik som används är beprövad ochhar hög funktionssäkerhet.Tekniken för telekommunika tioner har utvecklats och snabbtdatoriserats, på samma sätt som övrig informationsteknologi. Därförär det inte längre lämpligt eller möjligt att se IT-system ochtelekommunikationer som skilda teknikområden. Detta oavsett omvi menar IP-telefoni eller så kallad traditionell telekommunikation.Telekommunikationer bör därför ingå under IT-funktionens ansvar.IP-telefoni innebär att man använder ett datornät med utnyttjandeav Internet Protocol (IP) för överföring av telefonsamtal.Tekniskt innebär IP-telefoni att röstsamtal överförs i små digitaladatapaket, till skillnad från i det analoga telefonnätet. IP är fastställdaregler efter vilka datorer kommunicerar över InternetSom vid alla teknikskiften uppstår en diskussion mellan olika teknikföreträdareom, när och på vilket sätt man ska övergå till ny teknik.Detta gäller också övergången till IP-telefoni inom sjukvården.Säkerhetskraven på kommunikationssystem som används inomsjukvården är i de flesta fall mycket höga och i vissa fall livsavgörande.Beslut om att införa ny teknik måste därför tas på myckethög nivå och av verksamhetsansvariga chefer.De telefonisystem som införs bör vara testade under lång tidmed dokumenterade testresultat. Referenser till motsvarandeanvändningsoråden bör kunna uppvisas. Tekniken som användsbör vara certifierad ur säkerhetssynpunkt. Kraven på säkerhet gällerinte endast den teknik som införs. Det är också viktigt att kartläggavilken kompetens som krävs för drift, förvaltning och underhåll.För kritiska funktioner bör det också finnas reservsystem somär oberoende av huvudsystemen.I frågan om hur och när övergången från traditionell telefonitill IP-telefoni kan ske finns ingen generell rekommendation.Utgångspunkten för ett beslut om införande bör vara en genomfördriskanalys för den aktuella verksamheten. Verksamhetsansvarig chefutgår från vilka konsekvenser som kan bli följden om kommunikationssystemeninte är tillgängliga i en krissituation, och beslutarom huruvida dessa konsekvenser är acceptabla eller inte.68 kbm rekommenderar 2008:2

Utvecklingsmål för informationsteknikTeknisk utvecklingNär man utvecklar eller anskaffar informationssystem, administrativasystem eller processtyrningssystem är det viktigt att få enbalans mellan verksamhetskrav och teknik.För system inom sjukvården är detta särskilt viktigt av flera skäl: Den teknik som eftersträvas är oftast mycket avancerad(spetsteknik). System tillverkas i små serier av specialinriktade tillverkare. Säkerhetskraven på systemen är oftast mycket höga. Upphandling kräver mycket hög verksamhetskompetens. IT-system inom vården anskaffas ofta lokalt.Med allt vanligare och mer avancerad teknik ökar kraven på attteknikstödet ska vara tillgängligt. Nya generationer av vårdpersonalutbildas till att bli alltmer beroende av teknikstöd för att kunnagenomföra sina arbetsuppgifter. För planering av verksamhet i enkris- eller beredskapssituation är detta viktigt att beakta då verksamhetenmåste kunna genomföras utan tillgång till det IT-stödman har normalt.I en situation där man måste flytta människor till t.ex. enannan kommun, eller mellan landsting och kommun, måste ocksåpatienternas uppgifter kunna överföras till den nya vårdgivaren.Om man inte samordnar kraven på anskaffning och uppbyggnadav de IT-system som hanterar sådana uppgifter begränsas möjligheternaatt överföra informationen elektroniskt. Det ställer krav påreservrutiner.Sjukhusens teknikutveckling bör följas gemensamt och informationbör delges övriga inom vården för att så långt möjligt få enlikartad utveckling mellan sjukhus.I den lokala och regionala krisplaneringen bör även teknik ocharbetsprocesser samordnas. Krisplaneringen bör inriktas mot att deavancerade IT-system som används i den normala verksamhetenockså ska vara tillgängliga i en krissituation.funktionssäkerhet 69

Teknikanpassning till användareFör att de IT-system som införs i en verksamhet ska uppnå deuppsatta målen krävs att organisationen och de enskilda användarnaaccepterar och kan hantera tekniken, oavsett om målet äreffektivare verksamhet, ökad kvalitet eller förbättrad säkerhet. Särskiltinom vården och i synnerhet inom hemsjukvården kan vananvid IT-teknik variera mycket.När man utvecklar och inför teknikstöd i t.ex. hem måste manalltså ta hänsyn till de förutsättningar som vårdtagaren har för attanvända tekniken. Därför går det inte att jämföra möjligheten attanvända avancerad teknik inom t.ex. ett sjukhus, med tillgång tillkompetent personal, med möjligheten att införa teknik vid vård ihemmet.Funktionssäkerhet över ansvarsgränser– samverkanUtvecklingen med ökad komplexitet inom en rad områden ledertill ökad specialisering. Även utlokalisering och bolagisering inomsåväl fastighetsdrift som själva sjukvården innebär i många fallstora förändringar som medger nya möjligheter men som ocksåmedför nya risker.Här berörs: Det offentliga åtagandet Samverkan med kommuner och leverantörerDet offentliga åtagandetI Den tekniska infrastrukturens sårbarhet, funktion och säkerhet– TIS (litt. 32) diskuterar forskarna bl.a. det offentliga åtagandet.Där kan man läsa följande:”Ska säkerhetskraven kunna hävdas parallellt med avreglering, privatiseringoch konkurrensutsättning ställer det krav på en delvis nyroll för det offentligas agerande för att styra mot mål som tar siktepå infrastrukturens sårbarhet och robusthet. Rätt utformad kanman tänka sig att en tydlig sådan offentlig beställarroll kan förbättramöjligheterna att nå en god beredskap. Huvudvillkoret för att70 kbm rekommenderar 2008:2

detta skulle kunna bli fallet är att en tydlig dialog etableras mellankravställare och utförare, där respektive parts ansvar klargörs. Dettaskulle kunna leda till ett effektivt utnyttjande av de resurser somanslås för robusthetshöjande åtgärder. En förutsättning är dessutomatt kravställaren har den kompetens och information, samt de ekonomiskaoch juridiska styrmedel som krävs för att formulera relevantakrav, stimulera fram ett genomförande, samt avgöra om kravenhar uppfyllts.”Sjukvårdshuvudmannens ansvar för vården av den enskilde kanaldrig överföras till en extern utförare genom utlokalisering. Omman jämför med andra funktioner i samhället där man utnyttjarexterna resurser för att fullfölja ett åtagande finns för sjukvårdenspeciella krav som måste beaktas. Den enskildes rätt till likartadoch relevant vård ställer särskilda krav på att det ska gå att mätahur aktuella tjänster utförs.Detta måste säkerställas i de avtal som tecknas även inomområden som rör funktionssäkerhet, t.ex. fastighetsdrift och fastighetsförvaltning,då dessa kan påverka hur vården utförs. Dettagäller även i en krissituation.Det är viktigt att de avtal som tecknas är väl förankrade i respektiveverksamhetsledning. Avtalens omfattning och möjliga konsekvenserska vara kända och beslutade på rätt nivå i respektiveorganisation. Det ska också finnas en möjlighet att utkräva ansvar.Det finns exempel på upphandlingar i konkurrens, där man intetagit tillräcklig hänsyn till ett sjukhus speciella krav. Dessa upphandlingarhar lett till att de upphandlade driftentreprenörernainte varit tillräckligt kompetenta för att driva och sköta de kompliceradeanläggningar som finns vid ett sjukhus. Detta har bl.a.inneburit misstag vid drift av reservkraftsanläggningar. Ett annatexempel är anläggningarna för medicinska gaser, där det krävsspecialkompetens.Samverkan med kommuner och leverantörerSjukhusets driftansvariga bör ha en väl utvecklad samverkan medden som är teknikansvarig hos en leverantör av kommunaltekniskförsörjning och räddningstjänst. På så sätt lär man känna varandrassystem beträffande brister och möjligheter, något som kan fåstor betydelse i en krissituation. Samarbetet bör bygga på ömsesidigkännedom om förmågan hos aktörer i olika situationer.funktionssäkerhet 71

Vid samverkan mellan landstingens sjukvård och kommunernassjukvård och omsorg är det viktigt att man redan på ett tidigtstadium beaktar säkerhets- och funktionssäkerhetsfrågor, även förkrissituationer. Det gäller vid all upphandling och avtalsskrivningom entreprenader av olika verksamheter, exempelvis bolagisering,vårdavtal med extern uppdragstagare, drift av teknisk försörjning,etc.72 kbm rekommenderar 2008:2

Säkerhetsanalyseroch funktionskontrollSedan början av 1980-talet har man utfört säkerhets- och sårbarhetsanalyser av lokaler och teknisk försörjning vid akutsjukhusen.Avsikten har varit att studera och beskriva säkerhets- och sårbarhetsaspektermed fokus på funktionssäkerhet under påfrestning.Det redovisade analysmaterialet har använts vid lands tingensoch sjukhusens investerings- och underhållsplanering och vidberedskaps pla nering på både lokal, regional och nationell nivå.Säkerhets- och sårbarhetsanalyserna är också viktiga för statligamyndigheter. De ger en överblick över huvudmännens behov avstöd, rådgivning och ekono miska bidrag.Säkerhets- och sårbarhetsanalyser bör göras regelbundet, föratt fånga upp dels tekniska förändringar, dels förändrade krav somberor på förändringar i verksamheten eller i hotbilden. Se ävenavsnittet Allmänt om riskanalys.Nedan ges viktiga parametrar som bör finnas med i säkerhetsochsårbarhetsanalyser vid sjukhus, samt några viktiga kriteriersom bra anläggningar bör uppfylla.Säkerhets- och sårbarhetsaspekter hos byggnader, lokaler och tekniskförsörj ning ska bedömas med utgångspunkt från hur de fungerarvid en allvarlig händelse (vilket inkluderar extraordinär händelse).Byggnader och lokalerVid återkommande säkerhetsanalyser är följande frågor särskilt viktiga: Är byggnaderna utformade för robusthet? Finns det generellaegenskaper som möjliggör bra skydd mot brand- och rökgasspridning,även när tekniska anordningar för skydd (sprinkler,dörrstängare m.m.) inte kan skydda eller inte fungerar fullt ut?Alltså grad av teknikberoende.säkerhetsanalyser och funktionskontroll 73

Finns det skydd mot brand- och rökgasspridning i byggnaderna?Har man utnyttjat möjligheterna till avgränsningar, särskilt ihusgränser och i gränser mot kulvertar och förbindelsegångarmellan byggnader? Finns det skydd mot brand- och rökgasspridning i ventilationssystemen? Finns det möjlighet att utrymma eller evakuera patienter? Allapatienter och all personal bör vid behov kunna utrymmas tilldet fria. Finns det insatsvägar för räddningstjänst? Finns det möjlighet att sanera kontaminerade patienter? Finns det möjlighet att begränsa inläckning av farliga gaser?Det bör finnas nödstopp för all mekanisk ventilation som ventilerarmot omgivningen. Finns det skydd mot luftburen smitta? Kan hetvattenledningarna tillföra risker? Finns det andra anläggningar eller objekt som kan medföra risker? Finns det skydd mot översvämning från vattendrag och mot attgrundvatten tränger in? Extrema vattenståndsförhållanden börbeaktas särskilt. Finns det tillräckligt skalskydd?Vid drift och underhåll är det svårt att påverka frågor av typen placeringoch utformning av byggnader, robusthet hos byggnadskonstruktioneroch undergrund, ventilationssystemens principiella utformningoch utrymningsmöjligheter i stort. Dessa frågor bör beaktas vid planeringoch projektering av ny‐, till- och om bygg nad.74 kbm rekommenderar 2008:2

Försörjningssystem för el, vatten och värmeHär berörs bedömning av säkerhets- och sårbarhetsaspekter för: El – egenskaper för bra försörjning Vatten – egenskaper för bra försörjning Värme – egenskaper för bra försörjningBedömningarna bör baseras på vad som krävs för att omdömetBra ska kunna tillämpas på de olika försörjningsområdena el, vattenoch värme. Bedömningarna bör också delas upp på respektiveområde: kapacitet, distributiondrift och uthållighet.Kraven bör redovisas tillsammans med en beskrivning av olikatekniska lösningar. Lösningar i tabellerna nedan exemplifierarkravnivåer och är standarder. Den optimala lösningen för varjeenskild funktion måste dock bedömas utifrån gällande förutsättningarvid varje anläggning.Ett sammandrag för omdömet bra för el, vatten och värme följerhär.El – egenskaper för bra försörjningTabell 1 och 2 beskriver vad som behövs för att elförsörjningen skaförtjäna omdömet bra inom områdena kapacitet, distribution, driftoch uthållighet.säkerhetsanalyser och funktionskontroll 75

Tabell 1. El – egenskaper som krävs för bra försörjning inom områdena kapacitetoch distribution.El – KapacitetEl – DistributionYttre försörjningAnläggningarinom sjukhusetYttre försörjningAnläggningarinom sjukhusetRåkraft till sjukhusetkan levererastill minsttvå mottagningsstationer.Var och en avsjukhusets mottagningsstationerklarar sjukhusetsmaxbelastning.Varje mottagningsstationförsörjs frånskilda fördelningsstationer.Alternativ matningsvägklararsjukhusets maxbelastning.Sjukhusets transformatorstationer• kan utgöra viss reserv förvarandra• har dubblerade transformatoreroch vardera transformatornär dimensionerad för attklara transformatorstationenshela last vid full last• har inkopplingspunkt förmobilt reservkraftsaggregat.Alternativt förses sjukhusetsviktigare byggnader medinkopplingspunkt.Sjukhusets reservkraftsanläggning• klarar sjukhusets hela last• består av minst två, helst treOrdinarie matningsvägtillsjukhusetsmottagningsstationerhardubbleradeåtskilda kabelförbanddär vart ochett av förbandenensamt klararsjukhusets max.belastningDetta gäller ävenalternativ matningsväg.Sjukhusets huvuddistributionsnätär uppbyggdamed matningfrån mer än etthåll till transformatorstationeroch viktiga fördelningscentralerl,t.ex. genom ringmatning• reservkraftsaggregat. Reservkraftsaggregatenär anordnadeför samdrift.Om ett aggregat, oavsettvilket, tas ur drift för serviceeller vid driftstörning, klararåterstående aggregat minst70 procent av sjukhusets maxbelastning.Alla viktiga sjukvårds-, driftochlarmfunktioner är, förutomreservkraftsförsörjning, förseddamed batterikraft ellerdär så behövs (för vissa datorerm.m.) avbrottsfri kraft (UPS) förminst en halv timmes drift.76 kbm rekommenderar 2008:2

Tabell 2. El – egenskaper som krävs för bra försörjning inom områdena drift ochuthållighet.El – DriftEl – UthållighetYttre försörjningAnläggningarYttre försörjningAnläggningarinom sjukhusetinom sjukhusetAlternativ mat-Sjukhusets reservkraftsanlägg-Bränsleförråd finnsDieseloljeförrådningsväg till sjuk-ningar provas med avseende påsom täcker minstfinns som täckerhuset provas minsttvå gånger per år.Instruktioner finnsför omkoppling till• startfunktioner, minst tvågånger per månad• nätavbrott, minst varje kvartaldock helst en gång peren veckas drift avkommunens lokalaanläggning förkraft produktion.minst en veckasdrift vid full last.Reservkraftsaggregatalternativ matningsväg.Prioriterad försörjningav sjukhusetfrån kommunenslokala anlägg ningför kraft produktionprovas minst engång per år.månad• fullastprov på detreservkraftsför sörjda nätet,minst två gånger per år dockhelst varje kvartal.Mobila startbatterier finnsi reserv.För elanläggningar, ordi narieoch reserv, finns instruktionerför alla start- och driftsituationer,även nöddrift.Driftpersonal för drift avreserv anordningar utbildasregel bundet. Utbildningen ärdokumenterad med personligaintyg.Personal i platsorganisa tionenhar tillräcklig kompe tens föratt handha och sköta systemet,Reservdelar finnsvid sjuk husetför alla kritiskadelar i sjukhusetsmottagningsstationerför el.Reservdelar finnsinom kommunenför alla kritiskadelar i kommunenslokala anläggningför kraftproduktion.• är anordnade förlångtids drift• är försedda meden anordning föråterföring av värmeså att en temperaturpå minst 20 °Ckan hållas i driftutrymmen vid driftvid kall väderlek.Reservdelar finnsvid sjukhusetför alla kritiskadelar i sjukhusetsställverk,transformatorstationerochanlägg ningar förreservkraft.samt att åtgärda fel och brister.Kompetensen är dokumenterad.Handlingsplanen för allvarligahändelser (vilket inkluderarextraordinära händelser) ärvälkänd och övad av berördpersonal.säkerhetsanalyser och funktionskontroll 77

Vatten – egenskaper för bra försörjningTabell 3 och 4 beskriver vad som behövs för att vattenförsörjningenska förtjäna omdömet bra inom områdena kapacitet, distribution,drift och uthållighet.Tabell 3. Vatten – egenskaper som krävs för bra försörjning inom områdena kapacitetoch distribution.Vatten – KapacitetVatten – DistributionYttre försörjningAnläggningarinom sjukhusetYttre försörjningAnläggningarinom sjukhusetReservvattentäkter förkommunens vattenverkfinns och dessakan under en veckastid täcka minst 70 procentav den normalavattenför brukningeninom kommunen.Samtliga råvattenochdistributionspumparhar reservkraftsförsörjning.Avtal finns med denkommunala dricksvattendistributörenangående reservvattenförsörjning fråndet kommunala nätet.Reservvattentäkt inomsjukhusområdet finns och• kapaciteten täcker70–100 procent avnormalbehovet• råvatten- och distribu tionspumparhar reserv kraftsförsörjning• reservpumpar finns• dricksvattenkvalitet klaras• bufferttank finns somtäcker en timmes maxbelastning.Sektioneringsmöjligheterfinns så att högreservoar ikommunens vattensystemkan avskiljas och riktas motsjukhuset.Alternativa matningsmöjligheterfinns till sjukhusetmed försörjning från skildadistributionsområden.Reservvattentäkten ärinkopplad till sjukhusetsordinarie system.De tryckhållningspumparsom eventuellt behövs ärreservkrafts försörjda.Alternativa matningsvägarfinns till viktiga byggnader.Avstängningsventiler försektionering finns.Rörnätsplaner finns medsektorsindelning förrespek tive ventil samt medangivan de av åtgärd vidrörbrott eller liknande.78 kbm rekommenderar 2008:2

Tabell 4. Vatten – egenskaper som krävs för bra försörjning inom områdena drift ochunderhåll.Vatten – DriftVatten – UthållighetYttre försörjningAnläggningarYttre försörjningAnläggningarinom sjukhusetinom sjukhusetReservvatten-Motionskörning och kvalitets-Reservvattenför-Reservvattentäktförsörjning, riktadmot sjuk huset,provas minst enkontroll av vattnet genomförsregelbundet, minst två gångerper månad eller vid behov.sörjning riktad motsjukhuset klararminst två veckorsklarar minst tvåveckors drift.gång per år.Instruktioner förreservvattenförsörjningfinns.Reservvatten försörjning provasminst en gång per år.Instruktioner för reservvattenförsörjningfinns.drift.Sektionering och alternativamatningssystem provas minsten gång per år.Personal i platsorganisa tionenhar tillräcklig kompe tens föratt handha och sköta systemetsamt att åtgärda fel och brister.Kompeten sen är dokumenterad.Handlingsplanen för allvarligahändelser (vilket inkluderarextraordinära händelser) ärvälkänd och övad av berördpersonal.säkerhetsanalyser och funktionskontroll 79

Värme – egenskaper för bra försörjningTabell 5 och 6 visar vad som behövs för att värmeförsörjningen skaförtjäna omdömet bra inom områdena kapacitet, distribution, driftoch uthållighet.Tabell 5. Värme – egenskaper som krävs för bra försörjning inom områdena kapacitetoch distribution.Värme– KapacitetVärme – DistributionFjärrvärmeförsörjningEgen panncentralvid sjukhusetFjärrvärme–försörjningEgen panncentralvid sjukhusetFjärrvärmesystemets basproduktionär baserad på inhemsktbränsle.Alternativ oljebaserad produktionsanläggning,som täckerhela fjärrvärme systemetseffektbehov, finns och är placeradi annan het vattencentral änbas produk tionen.Produktionsanläggningar harreserv krafts försörjning både förbasproduktion och för alternativproduktion.Reservvärmeanläggning, baseradpå inhemskt bränsle ellerolja, som klarar sjuk husets helavärmebehov finns placerad vidsjukhuset.Pannor och pumpar vid sjukhusetsreserv-värme anläggninghar reservkrafts försörjning.Reserv kraftsförsörjda inkopplingspunkterför mobilt reservvärmeaggregatfinns vid sjukhusetsviktigare byggnader.Två pannenheterfinns som varderaklarar minst 70procent av sjukhusetsmaximalavärmebehov.Pannor och pumparvid sjukhusetspanncentral harreservkrafts försörjning.Reservkraftsförsörjdainkopplingspunkterförmobilt reserv-värmeaggregatfinnsvid sjukhusetsviktigare byggnader.Mobila reservvärmeaggregatfinns, reserveradeför sjukhusetsbehov.Distribu tionsanläggningarhar reserv kraftsförsörjningbådeför basproduktionoch för alter nativproduktion.Flera matningsvägarfinns frånfjärrvärme systemetsproduktionsanläggningar tillsjukhuset.Samtliga huvudpumparochcirkulationspumpari shuntgrupperär försörjdamedreservkraft.Alternativa matningsmöjligheterfinns.Avstängningsventilerför sektioneringfinns.Rörnätsplanerfinns med sektorsindelningförrespek tive ventilsamt med angivandeav åtgärdvid rörbrott ellerliknande.Mobila reservvärmeaggregatfinns, reserverade för sjukhusetsbehov.80 kbm rekommenderar 2008:2

Tabell 6. Värme – egenskaper som krävs för bra försörjning inom områdena driftoch uthållighet.Värme – DriftVärme – UthållighetFjärrvärmeförsörjningEgen panncentralFjärrvärme­Egen pann centralvid sjukhusetförsörjningvid sjukhusetProv utförs regelbundet avreservvärme försörjning avsjukhuset under uppvärmningssäsong och medsamtidig reserv krafts försörjningav reserv värmeanläggningen.Minstvartan nat år.Prov utförs regelbundetav reservvärmeförsörjningenavsjukhusets viktigarebygg nader, viainkopplingspunkterför mobilt reservvärmeaggregat, underuppvärm nings säsongoch med samtidigreservkrafts försörjningav reservvärmeaggregaten.Minstvartan nat år.Bränsleförråd förinhemskt bränsleoch för olja finnssom täcker minsttvå veckors driftvid hög belastningför båda bränsletyperna.Bränsleförråd finnssom täcker minsten veckas drift vidhög belastning.GenerelltProvning av sektionering och alternativa matningssystemutförs minst en gång per år.För värmeanläggningar, ordinarie och reserv, finnsinstruktioner för alla start- och driftsituationer.Utbildning av driftpersonal, avseende drift av reservanordningar,sker regelbundet. Utbildningen ärdokumenterad med personliga intyg.Personal i platsorganisationen har tillräcklig kompetensför att handha och sköta systemet samt attåtgärda fel och brister. Kompetensen är dokumenterad.Handlingsplanen för allvarliga händelser (vilketinkluderar extraordinära händelser) är välkänd ochövad av berörd personal.säkerhetsanalyser och funktionskontroll 81

Skydd mot farliga ämnenFasta anläggningar för sanering av personerVid sjukhusen bör det finnas anläggningar för sanering av personersom är kontaminerade med kemiska, biologiska eller radioaktivaämnen. Dessa anläggningar bör i normala fall användas äventill vardaglig rengöring.För att funktionsförmågan ska vara tillräcklig vid sanering avpersoner som är kontaminerade med farliga ämnen, måste anläggningenprovas och underhållas. Saneringen ska ju inte bara räddaden kontaminerade patienten, utan även skydda personal, patienteroch lokaler mot att skadliga ämnen kommer in i sjukhuset.Enklare tester bör göras minst en gång per månad. Då bör manbl.a. kontrollera dörrarnas slussfunktion, mäta ventilationensundertryck och kontrollera duschspolningen vid saneringsdrift.Mera tekniskt baserade provningar bör göras minst varje halvår,en gång på sommaren och en gång på vintern. Då bör alla tekniskafunktioner kontrolleras och kalibreras vid behov.För sådana återkommande provningar behöver inte saneringutföras som övning. Däremot bör man emellanåt utbilda och övapersonalen, med försöks personer eller dockor. Frekvensen pååterkommande utbildning och övningar bestäms i första hand avpersonalomsätt ningen. Det är viktigt att personal som ska arbetamed sanering kan sin anläggning och känner till de rutiner somkrävs för god säkerhet och kapacitet.De återkommande tekniska provningarna av anläggningen börutgå från kravspecifikationen för den aktuella anläggningen ochden sammanställning som gjordes när anläggningen var ny.Särskilt viktiga punkter vid saneringsdrift är: Ventilationens undertryck och flöde i saneringslokal och sluss(där sådan förekommer). Mätning bör göras dels med stängdadörrar till anläggningen, dels med olika kombinationer avöppnad dörr. Backspjällsfunktion i överströmningsanordningen mellan sluss(där sådan förekommer) och saneringslokal. Vattenflöde och vattentemperatur i duscharna, samt inställningsmöjligheter.82 kbm rekommenderar 2008:2

Duschslangarnas kondition. Dörrarnas passagesystem. Driftstyrningens funktion. Temperatur i lokalerna och värmetillförsel. Täthet hos dörrar och eventuella genomföringar genom väggaroch bjälklag. Sambandssystemets funktion.Kontroll enligt särskild kontrollplan utförs dels av brukaren, dels avdrifttekniker i samarbete med ansvarig personal hos brukaren.Vid nybyggda anläggningar tillkommer ytterligare provningar isamband med att anläggningen tas i bruk.säkerhetsanalyser och funktionskontroll 83

Tekniskt ledningsstöd för krisledningOavsett vem som styr krisledningen och var i krisledningskedjanman befinner sig, måste en tillräckligt funktionssäker krisledningkunna upprätthållas. Hela ledningskedjan måste kunna fungera.Nedanstående tabell 7 är en sammanställning av fastighetsrelateratmaterial som tillämpas på regional nivå, men är i principrelevant för hela ledningskedjan.Sammanhållna funktionsprovningarI takt med att tekniska system för försörjning, brandskydd m.m.blir alltmer komplexa ökar också kraven på funktionskontroll, bådevid installation och vid den fortsatta driften. Komplexiteten kräverdessutom att ett antal specialister från olika företag sätter sammandelar till ett totalt system. Funktionskontroller görs som regel vidnybyggnad och nyinstallation, men risken för brister uppkommerofta i samband med alla mindre ombyggnader och förändringar.För att vara effektiv måste en funktionskontroll kontrollera heladet sammanhängande systemet. Detta ligger många gånger utanförnormal entreprenadbesiktning, eftersom sådana följer entreprenadgränser.För delsystem, t.ex. brandsäkerhetssystem, som brandlarm ochbrandspjäll i kanalsystem, finns det föreskrifter för funktionsprovning.Rök- och brandspjäll ska vara utrustade med automatiskasystem som kontrollerar funktionen med vissa intervaller. Manstänger då spjället och kontrollerar att man får indikation påstängt spjäll. Skulle spjällbladet vara skadat eller om något annatär fel får man dock ingen information om detta.Ett sätt att kontrollera sammanhängande system som skabegränsa rökspridning, är att rökfylla ett rum med teaterrök ochsätta det under övertryck som överstiger trycket i tilluftsdon. Mankontrollerar sedan om rökdetektorerna indikerar rök, om spjällenstängs eller om rök sprids på ett felaktigt sätt.Att funktionskontroller av hela systemen i många fall integenomförs beror ofta på att det är risk för att kontrollen ska störaden ordinarie verksamheten. Det är därför nödvändigt med enomfattande planering. Det borde vara så att kärnverksamheten,som är beroende av att systemen fungerar under extrema situationer,också kräver genomgripande funktionsprovningar.84 kbm rekommenderar 2008:2

Tabell 7. Tekniskt ledningsstöd för krisledning – egenskaper som krävs för bra nivå.OmrådeTelekommunikationerEgenskaperTeleväxel med en lösning som hindrar att fel eller överbelastning iordinarie system automatiskt bryter krisledningens telekommunikationer.Anslutning till allmänna nätet via två alternativa vägar.Extra anslutningar för stabsarbete.Tillgång till direktabonnemang utanför växel.Anslutning till försvarets telenät i vissa fall.Datanät, LAN/WANAnslutning till det allmänna nätet via två separata eller alternativa vägar.Extra anslutningar för stabsarbete.NyhetsmediaElektronisk postWebbplatsDriftmiljöTillgång till svenska och internationella nyhetssändningar på radio och TV.Tillräcklig kapacitet i reserv.Anpassad för krisinformation.Kapacitet för krisledningens behov, inklusive utveckling för t.ex. samverkans system med andra aktörer och geografiska informa tionssystem.Driftgodkända system för verksamhetens behov.Redundant kablage, skyddat mot skadegörelse.ElförsörjningAnslutning till fast installerad reservkraft.Avbrottsfri kraft för viktiga funktioner för krisledning.TillträdesskyddLokaler förkrisledningMöjlighet att, beroende på situation, selektera tillträdet till lokaler förkrisledning. Skyddsklass 2 enligt SSF 200:3.Krisledning ska kunna genomföras under lång tid utan påverkan avkringliggande verksamheter.Tillgång till hygieninrättningar, pentry, m.m.Säkerhet motolyckorAlternativa platserUppföljning ochkontrollKompetensFörstärkt säkerhet mot brand, översvämning, åska, m.m. för teknik ochledningslokaler.Förberedda alternativ för tekniskt ledningsstöd för krisledning på alternativplats.Regelbunden kontroll av samtliga funktioner.Tillgång till nyckelpersonal för drift av teknik stöd säker ställd (jour ellerbered skap). Vid beroende av extern kompetens ska denna vara säkerställdi avtal.säkerhetsanalyser och funktionskontroll 85

Provningsrutiner - sammanfattningTabell 6 sammanfattar några översiktliga provningsrutiner. Rutinernaför el-, vatten- och värmereserver, samt ordinarie resurs försanering av kontaminerade personer, redovisas i egna tabeller iseparata kapitel. Detta är bara en översikt.Tabell 8. Sammanfattning av provningsrutiner.Funktion eller system Typ av provning Provningsinter vallEl – alternativ matning tillsjukhusetEl – prioriterad försörj ning frånkommunens lokala anläggningför kraftproduktion, där sådanfinnsInkopplingProduktion och inkopplingMinst 2 gånger/årMinst 1 gång/årEl – reservkraft Startprov Minst 2 gånger/månadVia nätavbrottFull verklig lastMinst 1 gång/kvartal,helst 1 gång/månadMinst 2 gånger/år,helst 1 gång/kvartalEl – UPS Motionsdrift Enligt SS 4371002Belastningsprov1 gång/årVatten – yttre reserv matning Inkoppling Minst 1 gång/årVatten – egen reservMotionskörning och kvalitetskontrollav vattnetProvning och sektio ne ringinom sjukhusetMinst 2 gånger/månadeller vid behovMinst 1 gång/årVärme – reserv Inkoppling Minst 1 gång/2 år, underuppvärmnings säsongEnhet för personsaneringProvning av sektio nering ochalternativa matningssystemEnklare tester som kan görasav personalen på avdelningenTeknisk provningMinst 1 gång/år, underuppvärmnings säsongMinst 1 gång/månadMinst 1 gång/sommaroch 1 gång/vinter86 kbm rekommenderar 2008:2

Uppföljning – fastighetsteknikDet är viktigt att följa upp tekniska och organisatoriska förändringar,dels för att vidmakthålla uppnådd robusthet, dels för att blivarse behov av förändringar. En ökad elförbrukning vid ett sjukhusär ett exempel på en situation där man kan behöva göra en uppföljning,i form av uppdatering eller uppgradering på olika sätt,för att vidmakthålla en redan uppnådd robusthet. Man bör ocksåalltid uppdatera säkerhets- och reservanordningar i samband medrenovering, om- eller tillbyggnad av lokaler eller byggnader.För att uppnå en godtagbar uppdatering och uppgradering krävsuppföljningsrutiner. När man utarbetar uppföljningsinstruktionerär det mycket viktigt att skapa rutiner så att man kan följa upphur installationer och verksamhet har förändrats. Ett exempel urverkligheten visar en tidigare reservkraftsförsörjd verksamhet, somblev utan reservkraft när den flyttades till lokaler som inte harreservkraftsförsörjning. Skälet till detta angavs vara att installationernaoftast är knutna till fastigheten och således inte följer medverksamheten.Det är också av stor vikt att alla ansvarsfrågor klaras ut vid uppföljningen.I uppföljnings instruktionerna bör det framgå vem somansvarar för uppföljningen vid olika typer av genomförda tekniskaoch organisatoriska åtgärder/ändringar, t.ex. teknisk drift och service,medicin-teknisk avdelning, förvaltare eller verksamheten. Detbör också framgå vem som ska få informationen om åtgärder ochändringar, och hur de ska få informationen.KontinuitetshanteringKontinuitetshantering innebär i korthet att långsiktigt etablera ochvidmakthålla en förmåga att återuppta, eller ännu hellre upprätthålla,sin verksamhet oavsett vad som inträffar. Kontinuitetshanteringenbör fokusera på verksamhetens kritiska processer, alltsåde processer som är nödvändiga för att verksamheten ska kunnaleverera sina tjänster eller produkter.Kontinuitetsplanering – informationsteknikKontinuitetsplanering syftar till att minska konsekvenserna av enskada eller ett avbrott, samt att fortast möjligt få igång normalsäkerhetsanalyser och funktionskontroll 87

drift efter avbrottet. En kontinuitetsplan ska aktiveras när en allvarlighändelse eller ett allvarligt avbrott inträffat eller när manbefarar att det kommer att inträffa.En kontinuitetsplan bör innehålla instruktioner och checklistor om inledande aktiviteter- analys av händelsen- larmning avbrottsplan- checklistor vid olika typer av händelser aktivering av reservdrift- beslut- organisation- reservdrift och reservrutiner återgång till normal drift- checklistor för återstart av verksamhet- dokumentation- backuphantering- underhållsrutiner informationsspridning- internt- externt person- och rollistor.När man beslutar om en kontinuitetsplan bör man också ta beslutom vilken grad av sekretess för dokumentation och informationsom ska gälla när kontinuitetsplanen är aktiverad.88 kbm rekommenderar 2008:2

Aktuella data från sjukhusDet finns en översiktlig sammanställning (SSIK:s databas) över denaktuella situationen inom några teknikområden vid de större sjukhusen.Databasen uppdateras årligen. Den används i första handsom ett hjälpmedel när man skapar underlag för information tillSocialstyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten (KBM) samt derasuppdragsgivare inom berörda departement. Databasen ger förnärvarande information om statusen hos reservanordningar för el,vatten och värme vid landets akutsjukhus.akutella data från sjukhus 89

del 2Fördjupningsdelförord 91

Fördjupningoch praktiska rådHela del 2 är en fördjupning av områden som har berörts i tidigareavsnitt. Delen vänder sig till experter och sakföreträdare inom olikadelområden.Byggnader och lokalerHär berörs: Placering och utformning av byggnader Placering av anläggningar som kan tillföra risk Spridningsvägar för brand och brandgas (rökgas) Luftburen smitta TeknikrumPlacering och utformning av byggnaderPlaceringen av nya byggnader i förhållande till andra byggnaderpåverkar de risker som hör samman med brand- och rökspridningoch spridning av andra luftburna farliga ämnen, smittspridning,samt för utrymning vid fara.Riskanalyser av de svenska sjukhusen visar att byggnaders storlekoch hur de länkas mot andra byggnader starkt påverkar robusthetenför hela sjukhuset. Måttligt stora byggnader med ett fåtalvåningar är ofta relativt säkra från brand- och rökspridningssynpunkt.Sådana byggnader är också ofta relativt lätta att utrymmavid en olycka.Kommunikation och transport mellan olika byggnader ochavdelningar kan med fördel lösas med förbindelsegångar somsammanlänkar olika hus och enheter. Det är lättare begränsa t.ex.92 kbm rekommenderar 2008:2

ökspridning när man har förbindelsegångar än när man har engräns med stor kontaktyta mellan byggnaderna.När man sammanlänkar höga och låga byggnader, uppstårtermiska drivkrafter på luftströmmar. Det skapar såväl komfortproblemsom ökad risk för snabb rökspridning vid brand eller utsläpp.Förbindelselänkar med god slussförmåga kan mildra denna effekt.Vid gränser mellan huskroppar bör det alltid finnas brandgränser,gränser för ventilationsförsörjning och särskilda krav på tätheti konstruktionerna. Annars kan det uppstå en allvarlig sårbarhetför bränder, effekter vid utsläpp eller smittspridning, även förbränder på större avstånd.Placering av anläggningar som kan tillföra riskSjukhus är tekniskt komplicerade anläggningar med en mängd tekniskaanordningar och försörjningssystem. Tekniska anläggningarkan i många fall tillföra risker för den omgivande verksamheten.Landningsplats för helikopterVid en del sjukhus finns en helikopterplatta placerad på taket tillett relativt högt hus.Där det är mycket trångt och det finns hinder för inflygning frånalla håll, kan takplacering vara det enda godtagbara alternativet.Det finns dock nackdelar med takplacering. En allvarlig nackdel ärsämre säkerhet. Om helikoptern havererar på ett tak, finns det riskför stora skador på sjukhuset, exempelvis brand.Vid takplacering måste man vidta omfattande brandskyddsåtgärderoch eventuellt särskilda åtgärder för att avgaser från helikopterninte ska tränga in i byggnaden. Det påverkar bl.a. ventilationssystemet,som eventuellt måste stängas av vid landning ochstart med helikopter.Andra anläggningarÅngackumulatorer bör i möjligaste mån placeras i särskilda byggnader,skilda från byggnader där sjukvård bedrivs.Primärledningar för fjärrvärme bör så långt som möjligt förläggasi marken eller i en kulvert utanför sjukhusets byggnader. Vidintagspunkten till sjukhusets byggnader bör primärledningarna gåså kort sträcka som möjligt inomhus fram till värmeväxlaren.fördjupning och praktiska råd 93

Transformatorer inom ett sjukhusområde bör inte vara oljebaserade.De bör placeras på avstånd från lokaler där människor uppehållersig annat än tillfälligt.Rökevakueringsluckor bör placeras så att friskluftsintag interiskerar att ta in rök vid en brandolycka.Kylanläggningar innehåller olika typer av kylmedier i vätskeform.Sedan det visat sig att de mest effektiva typerna av kylmedierförstör ozonskiktet vid utsläpp, används andra lösningar.Ammoniak, som var det vanligaste kylmediet före freonerna, hardärför ökat i användning igen. Ammoniak kan bl.a. orsaka allvarligaskador i luftvägarna.Tankar och ledningar för brännbara eller på annat sätt farligagaser ska placeras och avgränsas med hänsyn till gasernas farlighet.Spridningsvägar för brand och brandgas (rökgas)Vid en brand riskerar rök och gaser att spridas via kanaler, schaktoch liknande till mer avlägsna delar av en byggnad. Inom ett sjukhusfinns ett flertal kommunikationssystem för transport av personer,material och medier. De kan i olyckliga fall även transporterarök och brandgaser.Kommunikationsvägar för persontransporterKommunikationsvägar för persontransporter är potentiella transportvägarför rök och gaser. Här gäller det att finna sätt att vid enkrissituation effektivt hindra rökspridning utan att allvarligt försvårautrymning och andra nödvändiga transporter. Insatsvägar förräddningspersonal är ett speciellt problem, eftersom dessa dörrarkommer att vara öppna vid en insats. Man måste därför så långtsom möjligt undvika att insatsvägar korsar viktiga avgränsningar.Hissdörrar inom sjukhus är huvudsakligen av typen teleskopdörrar,där två eller flera sektioner skjuts åt sidan. En sådan dörrkonstruktionhar betydligt större luftläckage än slagdörrar som slutermot en karm. För att avgränsa skilda våningsplan från varandrakrävs därför att hissarna byggs in i en hisshall som avgränsas motvåningsplanen med tätare dörrar.Våningsplan under mark når man ofta endast via tillträdesvägari trapphus som är placerade inne i byggnader. De kan därför intenås direkt utifrån. Sedan 1975 finns det enligt byggnormen krav94 kbm rekommenderar 2008:2

på att det ska finnas insatsvägar utifrån även till våningar undermark. Sjukhusbyggnader som är byggda innan 1975 har normaltinte sådana insatsvägar.Vid en räddningsinsats förblir de dörrar som räddningspersonalenhar passerat öppna på grund av brandslangar, reträttvägetc. Det innebär att man inte kan förutsätta att det finns någonrökgräns längs med insatsvägarna. Insatsvägarna innebär därför imånga fall en allvarligare risk för rökspridning än utrymningsvägar,där sannolikheten är lägre att dörrar står öppna under längre tid.Det är därför angeläget att nedgångar direkt utifrån till kulvertsystemplaceras så att man kan nå kulvertsystemet utan att brytarökavgränsningar till byggnader eller i kulvertarna. Nedgångarnabör även placeras med hänsyn till rökschakt. Rökschakten bör liggaså långt bort från nedgångarna som möjligt så att rök dras bortfrån dem.Kanalsystem för installationerOm ett kanalsystem för ventilation genomkorsar en byggnad ochbryter byggnadstekniska avgränsningar försvagar den säkerhetenmot spridning av gas och rök. Varje luftkommunikation är en riskfaktor.Ur denna aspekt är det önskvärt att systemen delas upp såmycket som möjligt utan inbördes samband. Ett ventilationssystemför varje brandcell är det bästa från säkerhetssynpunkt. Dettaär oftast omöjligt att genomföra. Man måste därför vidta andraåtgärder för att förhindra spridning.Det finns två huvudprinciper för detta. Antingen stängs kanalsystemenav med spjäll i händelse av brand eller så evakuerasgaserna ut i det fria. Evakuering kan ske med självdrag eller medfläktar. Principen för avstängning är enkel: det gäller att spjällenfungerar, är täta och motstår det tryck som kan uppstå vid brand.Evakuering är en mer komplicerad metod. Den gas och den röksom ska evakueras via kanalsystemet måste ersättas av annan luftutifrån, till alla rum i byggnaden. Rök ska evakueras från både tillochfrånluftssystem. I små ventilationssystem kan det i vissa fallräcka med otätheter i ytterväggarna för att förse byggnaden medersättningsluft, men på sjukhus har man oftast ventilationssystemmed stora kanaldimensioner och då räcker inte detta.En metod är att åstadkomma ett kraftigt undertryck i byggnadenoch på detta sätt suga till sig ersättningsluft, men det medförfördjupning och praktiska råd 95

andra risker för spridning via väggar och bjälklag. Att enbart ökafrånluftsventilationen i lokaler i direkt anslutning till brandenskulle vara bra. Tyvärr finns den möjligheten sällan i stora sammanhängandekanalsystem utan avstängningsspjäll.I vissa fall är ventilationssystemen projekterade att vara i driftvid brand. Det ställer extra krav på säkring av eltillförseln så attden inte bryts vid en brand. Det är dock i praktiken mycket svårtatt få eltillförseln till fläktar att alltid klara brandpåverkan. Det ärockså svårt att få ventilationskanal systemet att fungera på rätt sättmed tanke på den tryck- och flödes påverkan som branden ochtermiska drivkrafter ger. Rök kommer att spridas via systemet.Det går därför inte att förlita sig enbart på att fläktar ska vara idrift vid brand. Många faktorer kan medföra att fläktarna inte gåroch då måste röksprid ningen ändå begränsas med andra medel.Vid en brand på de nedersta våningsplanen kan rök kommaatt tryckas ut i kanalsystemet på grund av termisk stigverkan ochdet eventuella övertryck som uppstår på grund av temperaturhöjningenom brandcellen är sluten.Röken går via kanalsystemet ”helst” upp till de överstavåningsplanen, om detta inte förhindras av t.ex. spjäll. Rökgasflödetökar markant om fönster öppnas i översta våningsplanet. Sannolikhetenär stor att någon öppnar ett fönster när de känner denförsta röklukten.Scenariot är allvarligt då det innebär att våningsplan även långtfrån branden drabbas trots att de skulle kunna hållas relativt rökfria.Spridningen kan dessutom på det här sättet gå snabbare jämförtmed spridning via läckage från våningsplan till våningsplan.En viktig slutsats för utformning av ventilationssystem är att deinte får bidra till skadlig utveckling vid en brand eller ett utsläpp.Ett par egenskaper som har betydelse är att branddimensionering sker med förutsättningen att fläktarinte måste gå att våningsplan och brandceller inte okontrollerat sammankopplasvia kanaler.Systemegenskaper med betydelse för säkerheten framgår nedan.96 kbm rekommenderar 2008:2

Typisering av kanalsystem för ventilationFör att underlätta identifiering och analys av risk för rökspridningvia kanalsystem för ventilation visas här några principiella systemtypermed kommentarer. Typindelningen gäller både till- ochfrånluft för ventilationssystem.A. Bra utförandeVarje rökcell försörjs av ett separat aggregat och har en separatventilationskanal.Det finns ingen kontakt mellan skilda rökceller via kanalsystemet.förklaringarVentilationsaggregatRökevakueringFigur 11. Bra utförande från rökspridningsssynpunkt. Det finnsinga gemensamma kanaler där rök kan spridas vid brand.fördjupning och praktiska råd 97

B. Utförande med högt teknikberoendeTill denna grupp hör ett antal systemtyper med varierande säkerhetmot rökspridning via ventilationssystemet.Gemensamt för system inom denna grupp är att flera rökcellerhar ett gemensamt ventilationsaggregat.förklaringarSpjällVentilationsaggregatRökevakueringFigur 12. Vid brand stängs rökspjällen och kontakten mellan rökcellernabryts. Säkerheten mot rökspridning vid brand är beroendeav att spjällen fungerar.98 kbm rekommenderar 2008:2

förklaringarSpjällVentilationsaggregatRökevakueringFigur 13. Vid brand öppnas spjällen högst upp i systemet och rökevakueras ut i det fria. Evakueringen måste vara väldimensioneradoch kontrollerad. Interna tryckförhållanden i byggnaden eller vindpåverkankan störa evakueringen, med rökspridning som följd. Bypass-funktioner i aggregaten klassas inte som rökevakuering.förklaringarVentilationsaggregatRökfläktRökevakueringFigur 14. Aggregaten och kanalsystemen är dimensionerade fördrift vid brand. Det finns både utföranden där rökcellerna harseparata kanaler och där de har en gemensam kanal. Utförandetär tveksamt med hänsyn till teknikberoendet. Om fläktarna stannarsprids rök mellan rökcellerna.fördjupning och praktiska råd 99

C. Utförande med hög risk för rökspridning vid brandTill denna grupp hör systemtyper utan skydd mot rökspridning.Systemtyperna förekommer främst i äldre byggnader.förklaringarVentilationsaggregatRökevakueringFigur 15. Flera rökceller har ett gemensamt aggregat. Det saknasspjäll för sektionering och rökevakuering saknas. Vid brand spridsrök mellan rökcellerna.Otäta byggnadskonstruktionerI alla konstruktionstyper kommer det i väggar och bjälklag att finnasotätheter där luft, gaser och rök kan läcka igenom. Boverketsbyggregler BBR (litt 8) anger att "Brandcellsskiljande byggnadsdelarska vara täta mot genomsläpp av flammor och gaser och vara såvärmeisolerande att temperaturen på den av brand opåverkadesidan inte medför risk för brandspridning."Det är således upp till byggherren och hans kvalitetsansvarigaatt fastställa dessa täthetskrav. För att göra detta bör man hamöjlighet att bedöma eller beräkna konsekvenserna av läckage. Inästa steg ska konstruktören utforma konstruktionerna så att detgår att uppnå ställda krav.Entreprenören ska säkerställa att konstruktionen inte har någrafel som försämrar tätheten. Tätheten är starkt beroende av utförandet.Alla inblandade hantverkare måste därför veta vad somkrävs för att uppnå en viss täthet.100 kbm rekommenderar 2008:2

Slutligen är resultatet beroende av att det finns en professionellkontroll. För det flesta konstruktionstyper är det mycket svårt attokulärt hitta läckagepunkter. Därför kan man behöva mäta läckaget.RökschaktFrån kulvertar under mark ska det finnas rökevakueringsschakt.I sjukhusanläggningar bygger dess funktion oftast på att rök skaevakueras med självdrag. Det kan fungera under förutsättning attkulvertsystemet inte påverkas av luftkommunikationer till anslutnabyggnader. Ofta är ett flertal hus anslutna till kulvertsystemet.Termik ger, främst vintertid, oftast ett undertryck i förhållande tilluteluften i lågt belägna våningar.Om man öppnar ett rökschakt med enbart självdrag ökar rökspridningenkraftigt till entréplanet eller högre belägna plan.Därför är det oftast nödvändigt att förse evakueringsschakt medfläktar.Fläktarnas varvtal och flödesriktning bör kunna styras. Ävenspjäll eller luckor bör kunna öppnas och stängas i samband meden insats.För att rök ska kunna evakueras måste man även se till attersättningsluft kan föras in i det kulvertavsnitt som ska evakueras.Tekniska byten, sprinklerByggnormerna tillåter teknikbyten.Om vattensprinkling används får man ha lägre kvalitet påavgränsningarna mellan byggnadskroppar. Brandcellernas storlektillåts också öka och byggnadsstommen tillåts ha sämre brandskyddetc. Det medför ett teknikberoende som alltid innebär risker.Att införa sprinkler i stor skala i sjukhus kan därför, under vissabetingelser, påverka säkerheten negativt.Sprinkling är beroende av en rad tekniska villkor för att fungera.t.ex. att det finns vatten med tillräckligt flöde, att kranar är rättställda, att tryckstegringspumpar fungerar och får elkraft och attenskilda sprinklerhuvuden fungerar. Om möjligheten till tekniskabyten utnyttjas mycket, kan konsekvenserna vid brand bli större änannars, i det fall sprinklern inte tidigt släcker elden.Sprinkler kan också påverka säkerheten negativt på ett annatsätt, genom att de kyler ner brandröken så att den blandas full-fördjupning och praktiska råd 101

ständigt med luften. Det kan försvåra utrymningen genom att detinte blir några rökfria partier kvar i utrymningsvägen.Naturligtvis är sprinkler i många fall bra från brandsäkerhetssynpunkt,exempelvis vid brand i obevakade utrymmen med särskiltstor brandbelastning från fibrösa ämnen. På sjukhus bör mandock inte urskillningslöst kombinera införandet av sprinkler medförsvagningar i andra hänseenden. Sprinkling bör installeras somkomplement där det är befogat, men inte i stället för god säkerheti övrigt.Luftburen smittaSpridning av smitta – omfattning och begränsningDet finns allmänna åtgärder för att hindra storskaliga luftrörelser ibyggnadskomplex. Dessa åtgärder kan även minska omfattningenav luftburen smittspridning. Sådana åtgärder är nyttiga även motrökspridning vid brand och vid spridning av luftburna ämnen frånutsläpp. Åtgärderna handlar det om att begränsa de öppna luftvägarnamellan huskroppar och mellan våningar i höga hus.För lokaler där det är motiverat med ökat skydd mot smittspridninggäller följande:Det finns två skilda möjligheter att förhindra lufttransport frånett smittat till ett rent rum. Antingen åstadkommer man absoluttäthet mellan rummen eller så ser man till att tryckskillnaderna ärsådana att det rena rummet har högre lufttryck än det orena.Om man samtidigt med säkerhet vill hindra spridning via läckagebåde till och från ett rum måste man anordna zoner, barriärer,runt rummet. Om man trycker in ren luft i väggarna runt rummetsom ska skyddas hindras läckage från rummet och läckage frånomgivningen. Att sätta en omgivande zon i undertryck är mer riskabelteftersom man då drar in eventuell smitta i konstruktionenfrån båda rummen. Motsvarande förhållande gäller för slussar tillett skyddat rum. Om rummet har en yttervägg måste en zon, barriär,skapas även där om systemet ska vara fullständigt.Genom öppna dörrar sprids luft på samma sätt som genom allaövriga luftkommunikationer på grund termik, vind och obalanseradventilation. Dessutom dras luft in tillsammans med personersom passerar genom dörren. Temperaturskillnader mellan de tvårummen driver på luftutbytet. Om temperaturskillnaden mellan102 kbm rekommenderar 2008:2

ummen är exempelvis 2 °C sker ett luftutbyte på 30–40 liter persekund genom den öppna dörren, beroende på termik. En personsom passerar en dörr drar med sig i storleksordningen 1 000 literluft.Ofta förekommer återkoppling utanför byggnaden mellan ventilationensfrånluft och tilluft, om inte frånluften förs bort helt frånbyggnaden, t.ex. genom att den förs upp i en högre skorsten ellerblåses vertikalt uppåt med hög hastighet.Om frånluften inte försvinner bort från byggnaden kan den ävensugas tillbaka via otätheter i höljet.Man får även se upp med var i systemet frånluftsfläkten är placerad.Ingen vanlig ventilationskanal är helt tät och det finns alltiden risk att smitta kan läcka ut och spridas från den kanal som liggerefter frånluftsfläkten, eftersom kanalen har övertryck i förhållandetill omgivningen.SedimenteringFallhastigheten för en partikel är beroende av partikelns storlek,form och densitet. Mycket små partiklar rör sig som gasmolekyleroch sedimenterar alltså inte.Olika rapporter angående smittspridning indikerar att bakterieroch virus sprids genom att de häftar fast vid de partiklar som finnsi luften. Man ställer sig då direkt frågan om olika mikroorganismerhar någon preferens när det gäller partikelstorlek. Om de häftarfast vid stora partiklar sedimenterar de snabbt och om de sitter påmindre partiklar svävar de omkring längre. Storleksfördelningenav de partiklar som finns i luften borde ha en inverkan på antaletmikroorganismer som svävar i luften.Halten av bakterier, virus och sporer i luften beror inte bara påtillförsel och sedimentering. Livslängden hos sjukdomsalstrandebakterier och virus utanför människans eller värddjurets kropp är imånga fall förhållandevis kort. Typisk avdödningstid är från någraminuter och upp till en timme. Undantag finns dock, främst blandsporbildande bakterier och vissa virus, som kan ha en mycket långlivslängd utanför värdkroppen.För kortlivade mikroorganismer har livslängden betydelse förhur smitta kan spridas via luft.Det är osäkert hur väsentlig sedimenteringsfrågan är. Frågankan vara väsentlig om man har möjlighet att vidta åtgärder somfördjupning och praktiska råd 103

förändrar den normala storleksfördelningen av partiklar i luften,t.ex. genom en filtrering som enbart tar bort de största partiklarna.Frågan är också väsentlig vid beräkning av smittspridningsriskvia luften.Filtrering, adsorption, deponeringVid luftläckage via otätheter i en byggnad kan det tänkas att vissaämnen avsätts på ytor i läckagevägarna. Om och hur detta sker ärberoende av egenskaperna hos smittämnet och hos den partikelsom smittämnet är häftat vid. Läckagevägarnas egenskaper kanvariera kraftigt. Det kan vara öppna hål i skivmaterial, passage viafilterliknande isoleringsmaterial eller tunna sprickor i homogenamaterial som betong. Det är ett omfattande arbete att utredahur stora otätheter som finns, och detta görs sällan. Att dessutomi detalj utreda vilka egenskaper dessa otätheter har, är intemeningsfullt att ägna tid åt i detta sammanhang. Man får i ställeten viss ledning när det gäller otätheternas utseende genom attstudera dess flödeskarakteristik.TeknikrumTeknikrum bör anordnas så att högt ställda krav på säkerhets- ochdriftmiljön kan uppfyllas. Här bör man särskilt ta hänsyn till skalskyddoch brandskydd, men även frågor rörande skydd mot översvämningeller annan vatteninträngning bör få hög prioritet.Tillträde till datarum och andra för datadriften vitala utrymmenbör regleras med en kombination av tekniska och administrativaåtgärder.Om inte högre krav på brandskydd är motiverat bör följandetillämpas för serverrum eller motsvarande: Datadriftstället samtutrymmen för klimat- och elinstallationer bör var för sig utgöraseparata brandceller, avgränsade i minst brandteknisk klass EI 60,med brandlarm kopplat till larmmottagare etc. Avgränsningarnabör också vara röktäta.Man bör göra en analys för att identifiera vilka utrustningar iett datasystem som är av sådan vital betydelse att de ska utrustasmed avbrottsfri kraft, UPS.För att uppnå hög driftsäkerhet måste ett stabilt lokalklimatupprätthållas i alla serverrum. Normalvärden för temperatur och104 kbm rekommenderar 2008:2

luftfuktighet är 20 °C respektive 50 procent. Kylaggregat bör placerasutanför serverrummet och kylningsluften tillföras via kanaler.Med dubblerade kylaggregat utanför serverrummen kan service ochunderhåll av kylutrustningen utföras med oförändrat klimat.Det bör inte finnas ledningar som innehåller vatten eller ånga idatorrummet.Det bör finnas reservkraft även för klimatanläggningen för attundvika driftavbrott.Datorutrustningen bör få sin elförsörjning från en separatgruppcentral. Varje dator bör ha en separat gruppledning. Kylanläggning,belysning m.m. bör anslutas till en separat elcentral.Dessutom bör det finnas en jordplint (potentialutjämning) i datorrummet.En byggnad med ett datorrum bör förses med åskskydd enligtsvensk standard. Det bör omfatta minst mottagare, avledare ochjordning. Åskskyddets jordtag bör sammankopplas med anläggningensjordtag.Matning av inkommande el till en elcentral i en datorhall börförses med överspänningsskydd (ventilavledare) och minst omfattaåtgärder för skydd av datorer, utrustning för datakommunikationoch kraftförsörjning. En UPS kan innehålla ett visst skydd mottransienter när den är i drift. Det bör dock kombineras med överspänningsskyddpå nätverk och ingående datakommunikationslinjereftersom det är relativt vanligt att åskväder slår ut datakommunikationsutrustning.Ut- och inkommande terminalledningaroch liknande bör förses med överspänningsskydd eller motsvarande,beroende på anläggningens belägenhet och utformning.Vid förläggning av ledningar för IT inom sjukhusen utnyttjasvanligen befintliga kabelstegar för el och telekommunikationer. Attlägga ledningar för IT och el tillsammans leder dock i många falltill störningar i IT-systemen.fördjupning och praktiska råd 105

ElI avsnittet berörs: Mottagningsstation Alternativa matningsvägar Dubblerade transformatorer Huvuddistributionsnät Inkopplingspunkter för mobila reservkraftsaggregat Batterianläggning Olika lastsituationer ReservkraftMottagningsstationMatningen till sjukhus, speciellt större, bör kunna göras på fleravägar från olika fördelningsstationer i det yttre försörjningsnätettill minst två olika mottagningsstationer inom sjukhuset. Varjemottagningsstation bör klara sjukhusets hela effekt. Se ävenfigur 16.Om en mottagningsstation slutar fungera bör det finnas enfunktion som automatiskt växlar över till den andra mottagningsstationen.Ett alternativ till denna lösning är att reservkraftengår in och tar över lasten. Den andra mottagningsstationen är dåreserv om reservkraftsanläggningen skulle svikta. På så sätt motionerasreservkraften dessutom på ett naturligt sätt. Ett annat alternativär att reservkraften startar när en mottagningsstation slutarfungera, men står kvar i väntläge och tar över lasten endast omväxlingen till den andra mottagningsstationen inte fungerar.Alternativa matningsvägarEtt kraftförsörjningssystem bör utformas på ett sådant sätt att ettfel i systemet ska kunna uppstå utan att en oacceptabel störninguppstår. Detta kan åstadkommas genom att man i så stor utsträckningsom möjligt anordnar alternativa matningsvägar. Dock är detinte realistiskt att anordna alternativa matningsvägar ända ut tillleveranspunkten. Däremot kan man planera så att övrig eller viktiglast och mycket viktig last hämtas från olika skenor i de matande106 kbm rekommenderar 2008:2

Inkommande nät 111 kVnb1nsms1nsnsnsnsns sbh1nsRKSt7t5t3t111 kVsbhhgb2nötb7tb5tb3tb1hgb1nö gb1nö gb2nögb3nö gb4nösb4sb3sb2sb1tb8tb6tb4tb2g1g2g3g4t8t6t4t2nst 4nst 3nst 2nst 1ltAlt.matning(VL fi )400/230VNollpunktsmotstånd11 kVnsFavoriserad centralnsnsnsns sbh2nsms2förklaringarG GeneratorGB GeneratorbrytareHGB HuvudgeneratorbrytareLT LokaltransformatorMS MottagningsstationNB NätbrytareNS Normalt slutenNST Nätstation/transformatorstationNÖ Normalt öppenRKS ReservkraftsstationSB Sektioneringsbrytare (lågspänning)SBH Sektioneringsbrytare (högspänning)T TransformatorTB TransformatorbrytareVLfi Viktig last (Fast inkopplad)nb2Inkommande nät 2nöFigur 16. Högspänningsmatning till sjukhus bör ske genom flera vägar(inkommande nät 1, respektive nät 2) till olika mottagningsstationer(MS1 respektive MS2). Observera att figuren är förenklad.fördjupning och praktiska råd 107

ställverken (från mottagningsstation 1 respektive från mottagningsstation2 i figur 17). Då får viktig utrustning som ansluts till vägguttagredundanta matningsvägar, om än i skilda vägguttag. För fastinstallerad utrustning får man acceptera att den sista delen frånställverket saknar alternativ matning. Se även figur 17.Mottagningsstation11 kV 111 kVMottagningsstation2Leveranspunkttransformator t1transformator t2vl (grön)tb1vl (grön)tb2MVL-centralVL-centralsb1mvl (brun)vl (grön)mmupsmmmmförklaringarM Manövreringsdon, effektbrytareMVL Mycket viktig lastSB SektioneringsbrytareTB TransformatorbrytareUPS Anläggning för avbrottsfri kraftVL Viktig lastFigur 17. Matning från olika skenor i lågspänningsställverk ger ökad leveranssäkerhet.För att skapa möjligheter att koppla från mindre viktig last, videxempelvis reservkraftsstart eller när man har reducerad reservkraftskapacitet,bör ställverket delas upp, förslagsvis i fastighetseloch verksamhetsel. Ställverket bör också anordnas med manövreringsmöjligheti utgående fack. Se även fall 1, figur 18. Ett sådantsystem ger sjukhuset större flexibilitet och tillgänglighet än i falletdär man kopplar bort hela byggnader eller ena skenan i ställverket.108 kbm rekommenderar 2008:2

Mottagningsstation11 kV 111 kVMottagningsstation2Leveranspunkttransformator t1transformator t2vl (grön)tb1vl (grön)tb2MVL-centralVL-centralsb1mvl (brun)vl (grön)mBelysningmupsmmVentilationFall 1mmförklaringarM Manövreringsdon, effektbrytareMVL Mycket viktig lastSB SektioneringsbrytareTB TransformatorbrytareUPS Anläggning för avbrottsfri kraftVL Viktig lastFigur 18. Bortkoppling av mindre viktig last, vid exempelvis reducerad reservkraftskapacitet,kan ske om ställverket uppdelas samt anordnas med manövreringsmöjligheti ställverkets utgående fack.Som manövreringsdon till ställverkets utgående fack förordar vieffektbrytare av typen MCCB (Moulded Case Circuit Breaker) medmotordon. Vid dimensioneringen av MCCB måste man ta hänsyntill behovet av flexibilitet. Till exempel bör man vid val av storlekpå brytarna ta hänsyn till kommande verksamhetsförändringar ocheventuella utbyggnader. Om man väljer dimensionering på dettasätt kan det hända att sjukhuset får kostnader trots att MCCB initialtinte används fullt ut. MCCB-funktionen säkerställer dock attdet finns möjlighet att på alla ställen motormanövrera ställverketsutgående fack, även efter ändrad verksamhet inom sjukhuset.fördjupning och praktiska råd 109

Dubblerade transformatorerSjukhusets transformatorstationer bör utformas så att de kan fungera som reserv för varandra. Denna reservfunktionkan exempelvis klaras genom att man anordnar ledningsförbandpå lågspänningssidan mellan viktiga transformatorstationerså att sjukhusets viktigaste last (VL FI ) har matning frånminst två transformatorstationer dubblerade transformatorer finns transformatorer, med lågspänningsfördelning, är brandavskiltplacerade från varandra vardera transformatorn är dimensionerad för att klara transformatorstationenshela last vid full last.Respektive transformators försörjningsområde bör inte ha ett störreeffektbehov än motsvarande halva transformatoreffekten. För attleva upp till den beskrivna önskvärda ambitionsnivån bör respektivetransformator initialt ges en viss överkapacitet och rutinerskapas som fastställer att effektsituationen inom de olika försörjningsområdenaschemabundet stäms av mot den aktuella transformatorkapaciteten.HuvuddistributionsnätEtt huvuddistributionssystem bör byggas upp på ett sådant sätt attett fel i systemet ska kunna uppstå utan att en oacceptabel störninguppstår, exempelvis att en hel avdelning släcks.Sjukhusets huvuddistributionsnät bör således anordnas medmatning till transformatorstationer och viktiga fördelningscentralerfrån mer än ett håll, t.ex. genom ringmatning. Om huvuddistributionsnätetistället utformas med radiell matning bör kablarnavara dubblerade och matningsvägarna skilda för respektive kabel.Åtskild matning bör anordnas hela vägen fram till inkopplingspunktenför respektive transformator.Ibland undrar sjukvårdshuvudmännen om de inte göra kanförenklingar i distributionsnätet om det finns reservkraft finns somtäcker mer än 100 procent av sjukhusets maxlast, t.ex. genom attmatningar för ordinarie kraft och reservkraft kan slås samman tillen matning. Det finns dock andra skäl till att alternativa mat-110 kbm rekommenderar 2008:2

ningsvägar alltid ska finnas, exempelvis för att mildra konsekvenservid avbrott i sjukhusets interna distributionsnät.Ett bra exempel på skilda matningsvägar är att förlägga enkabel i mark och en i en installationskulvert. Om denna kulvertdessutom har elkablar separerade från VVS-ledningarna (bl.a. gas)genom en brandavskiljande vägg får man ytterligare en förbättring.Inkopplingspunkter förmobila reservkraftsaggregatInkopplingspunkterna för anslutning av mobila resevkraftsaggregatvid viktiga lågspänningsställverk bör dimensioneras för minst 800ampere. Anslutningspunkten bör placeras utomhus (där det går attställa upp ett mobilt elaggregat). Om det inte finns jordlinenät fråntvå skilda håll bör ett separat jordtag anordnas.BatterianläggningFör vissa primära system och funktioner, som teleanläggningaroch brytarfunktioner inom ställverk samt i vissa fall operationsbelysning,finns likströmsbaserade batterianläggningar. En variantav batterianläggning, med specifika egenskaper för växelström,benämns UPS (Uninterrupted Power System).Avbrottsfri kraft för växelström, UPS, är en form av batterianläggningsom minskar risken för störningar vid elavbrott. EttUPS-system ska dock inte betraktas som reservkraft. En UPSanläggning,se figur 19, ger kontinuerligt skydd mot nätstörningar,inklusive nätavbrott, när den är i drift. Skydd mot nätstörningaråstadkoms genom att oreglerad växelspänning med störningar, vialikriktare och statisk växelriktare, omformas till reglerad störningsfriväxelspänning. UPS-anläggningens batterikapacitet motsvararnormalt ca en halvtimmes drift, vid full last, vid nätavbrott. Omelavbrottet kvarstår, eller om reservkraft inte är tillgänglig när UPSanläggningensdrifttid är slut, upphör kraftleveransen från UPSanläggningen.Återhämtningstiden för en UPS-anläggning kan varafrån flera timmar och upp till ett dygn, beroende på hur lång tidelavbrottet varat.Det bör finnas en funktion med elektronisk omkopplare, en s.k.statisk switch (by pass), som automatiskt och helt utan avbrottfördjupning och praktiska råd 111

fördelningscentralhb1Matning 3fördelningscentralk1nöMatning 3Från transformatorstation 1Från transformatorstation 1Från transformatorstation 2Från transformatorstation 2hb1 k1Matning 2hb2k2Matning 2hb2Matning 1k2Matning 1förklaringarFörregling mellan kontaktorerAC Alternating current (växelspänning)DC Direct current (likspänning)HB HuvudbrytareKförklaringarKontaktorLR Likriktare Förregling mellan kontaktorerMVL AC Mycket Alternating Viktig Last current (växelspänning)NS DC Normalt Direct sluten current (likspänning)NÖ HB Normalt Huvudbrytare öppenSSW K Statisk-switch Kontaktor (By-pass)VXR LR Växelriktare LikriktareMVL Mycket Viktig LastNS Normalt slutenNÖ Normalt öppenSSW Statisk-switch (By-pass)VXR VäxelriktarelrlrsswsswBatteriBatterivxrvxrnöAvbrottsfrilast (MVL)Avbrottsfrilast (MVL)nsnsOregleradväxelspänningInkommande näteller reservkraftOregleradväxelspänningInkommande näteller reservkraftLikriktareAC/DCLikriktareAC/DCRegleradlikspänning(Kapacitet 15–30 min)UnderhållsladdningRegleradlikspänningUnderhållsladdningFulladdat batteriStatiskväxelriktareDC/ACStatiskväxelriktareDC/ACRegleradväxelspänningAvbrottsfrilast (MVL)RegleradväxelspänningAvbrottsfrilast (MVL)Fulladdat batteri(Kapacitet 15–30 min)NätavbrottNätavbrottLikriktareAC/DCLikriktareAC/DCBatterimatningBatterimatningStatiskväxelriktareDC/ACStatiskväxelriktareDC/ACRegleradväxelspänningAvbrottsfrilast (MVL)RegleradväxelspänningAvbrottsfrilast (MVL)Figur 19. Vid fel på UPS-utrustning bör belastningen automatiskt anslutas till nätvia statisk switch/by pass. En yttre by pass frigör UPS-utrustningen vid service.112 kbm rekommenderar 2008:2

ansluter belastningen till nät vid ett eventuellt fel på UPS-utrustningen.Denna funktion bör också träda i kraft vid överbelastning.Även en yttre by pass bör finnas för att helt kunna frigöra UPSanläggningenför service eller utbyte utan störningar. Matningentill respektive UPS-aggregat bör ske från två skilda transformatorstationer.Det bör finnas omkopplingsutrustning med spänningsavkänning,som vid spänningsbortfall i den ordinarie matningsvägenautomatiskt kopplar över till alternativ matningsväg. Se ävenfigur 19.Det finns indikationer som tyder på att UPS och reservkraftblandas ihop, alltså att UPS får ersätta reservkraften. Man bör därfördiskutera och analysera vilka funktioner som har ett verkligtbehov av UPS och vad som kan klaras med en väl utbyggd och välfungerande reservkraftsanläggning.Man bör vara medveten om att UPS-anläggningarna inte ärförlustfria. Förlusterna kan uppgå till ca 5–10 procent av denavbrottsfria eleffekten. Det innebär att sjukhusets effektuttag ökarsom en följd av att UPS-anläggningar installeras.UPS-anläggningar bör vara anordnade för motionsdrift, kapacitetsprovoch kapacitetsövervakning av batterier. Motionsdrift kanexempelvis ske genom att man bryter matningen till likriktarna i 15minuter en gång per månad.BrandsäkerhetBränder i UPS-anläggningar kan också slå ut mycket annat, beroendepå placering respektive försörjningsområde. I en fastighetförstördes en hel datahall vid en brand i ett olämpligt placeratUPS-batteri. Därför bör UPS-anläggningars batterier placeras i ettseparat och brandavskilt teknikutrymme.Central eller lokal UPS – några alternativ för lokaliseringSjukhusen har ofta en central UPS för fastighetsknutna system ochen lokal UPS för datorer, IT etc. Denna lösning kommer sannoliktatt få gälla på många håll ytterligare en tid framöver. Trenden ärdock att en större del av sjukhusets funktioner knyts till centralaUPS-anläggningar. Ett viktigt skäl till detta är att datorer i mångafall saknar UPS, och att de därför störs av vissa reservkraftsprov.Det medför i sin tur störningar i sjukvårdsproduktionen.fördjupning och praktiska råd 113

Denna typ av störningar vid prov kan undvikas om datorernakopplas till en central UPS. Denna centrala, heltäckande UPS, eneller flera, bör kunna ta 100 procent av sjukhusets last under kortaretid (60 sekunder). Denna typ av UPS-lösning används bl.a.inom industrin när man har höga krav på avbrottsfri kraft.I sjukhussammanhang har heltäckande UPS-lösningar ännu intetillämpats, dock kan det finnas anledning att diskutera några alternativalösningar. Inledningsvis bör man undersöka i vilken omfattningen centraliserad UPS-anläggning kan minska behovet av lokal UPS, omden centrala UPS-anläggningen har kapacitet för kort drifttid och klararstörningsfri drift av alla datorer inom sjukhuset. Om lösningen kanskapa en avsevärd reducering av antalet lokala UPS-anläggningar ärdet lättare att motivera ett mer centraliserat UPS-system.Ett alternativ för placering bygger på en enda centralt placeradUPS, eventuellt heltäckande (se ovan), för hela sjukhuset. Nackdelenmed en sådan lösning är att avståndet mellan UPS-anläggningenoch objekt med UPS-behov kan bli besvärande långt.Mycket kan hända på vägen. En variant är att matningen från dencentrala UPS-anläggningen sker via ett separat uppbyggt högspänningsnät.Fördelen med detta arrangemang är att matning via etthögspänningsnät reducerar spänningsfallen vid långa avstånd.Ett annat alternativ är att placera UPS–anläggningar på centralmellannivå, förslagsvis i respektive ställverk och där i anslutningtill transformatorns fördelningsskena (se även figur 18. Med dennalösning reduceras riskerna jämfört med en alltför centraliseradlokalisering.Spänningsvariationer vid motorstart– sammanfattande rekommendationI strävan att åstadkomma tillräckligt omfattande UPS-system föratt minska störningarna i datordriften måste man dock alltid tahänsyn till att det uppstår spänningsvariationer vid motorstarter.Sammanfattningsvis kan detta innebära att den lösning som börrekommenderas måste möjliggöra en särskiljning av olika försörjningsområden,oavsett om UPS-anläggningen placeras centralteller på mellannivå vid respektive ställverk. Uppdelningen börutföras så att en UPS kan försörja verksamheter med bl.a. datoreroch annan utrustning som är känslig för spänningsvariationer skiltfrån de försörjningsområden som innehåller motordrifter.114 kbm rekommenderar 2008:2

Tabell 9. Beskrivning av olika lastsituationer.Beteckning Reservkraft FörklaringÖL = Övrig last Ej reservkraftsförsörjd last I de fall då reservkraftskapacitetenklarar hela sjukhusets last användsnormalt inte uttrycket ÖL.Maxlast – Sjukhusets abonnerade effekt är normaltliktydig med maximalt effektuttag(maxeffekt, maxlast) uttryckt som1 timmeseffekt.VL = Viktig last Reservkraftsförsörjd last VL motsvarar den förutbestämda maximalanivå som reservkraftsanläggningenlevererar. I många fall klararreservkraftskapaciteten hela sjukhusetslast.VL FI = Viktig last,fast inkoppladReservkraftsförsörjd lastVL FI motsvarar den nivå som reservkraftsanläggningenkan leverera istartskedet, s k stum start eller fastinkopplad last som inte frånskiljes.Detta effektbehov motsvarar sjukhusetsviktigaste last. Se punkterna b.1och b.2 i tabell 10, Viktig last.MVL = Mycket viktiglast– MVL används i många sammanhangför UPS-last.Olika lastsituationerTabell 9 förklarar några uttryck som kommer till användning förbeskrivning av olika lastsituationer. Uttrycken är inte entydiga ochflera andra uttryck förekommer. Se även SS 437 10 02, Elinstallationeri byggnader – Medicinska utrymmen.ReservkraftReservkraftsaggregaten bör utformas och anordnas så att de kandrivas kontinuerligt vid långa avbrott. För uthålligheten krävsockså ett tillräckligt bränsleförråd. Bränsleförrådet bör dimensionerasför en förbrukning som motsvarar minst en veckas drift vidfull last. Med full last avses maximalt kapacitetsutnyttjande avinstallerad reservkraftseffekt.Om bränsleförrådet utformas på det sättet blir drifttiden normaltlängre än en vecka, vilket är önskvärt, eftersom lasten kom-fördjupning och praktiska råd 115

mer att variera över dygnet. Bränslet bör fördelas på flera tankenheter.Normalt behöver inte hela tankvolymen vara uppfylld.Det är oftast tillräckligt att en mindre del av volymen är fylld medbränsle och att det finns ett avtal om tryggad bränsleleverans viden krissituation. Detta medför att bränslet inte behöver bli förgammalt och att rengörningen av tankarna underlättas.Beträffande rekommenderad uppbyggnad av bränslesystem, sefigur 20.Beräkningen av effektbehovet för reservkraft baseras på sjukhusetsmaxeffekt. Ett vanligt värde är att reservkraften dimensionerasför 120–130 procent av maxeffekten. Vid dimensionering av dieselmotorbaseratreservkraftsaggregat är ISO 8528 underlag. För reservkraftvid sjukhus bör motordelen dimensioneras för baskrafteffektÅtercirkulationDagtankDagtankAvtappningÅtercirkulationPåfyllnadReservkraftReservkraftReservkraftReservkraftPumparFörrådstankFörrådstankFörrådstankFörrådstankFigur 20. Vid start av reservkraftsanläggning måste bränslepump starta. Återcirkulationbör gå från dagtankar till förrådstankar. De i figuren ljusare förrådstankarnasymboliserar ej fyllda tankar116 kbm rekommenderar 2008:2

(Prime power, PRP) medan generatordelen och kringutrustning somkylare, ventilation, kablage etc. dimensioneras för reservkraftseffekt(Limited time running power, LTP).En reservkraftsstation med högspänningsgenerator bör försesmed en lokal transformator för lågspänningsmatning av helareservkraftsstationen. Denna matning bör även försörjas med lågspänningfrån en annan transformator- eller reservkraftsstation viareservkraftsförsörjningen för VL FI . Se även figur 18.En mycket god säkerhet får man om man förutom en centralreservkraftsanläggning, som försörjs via sjukhusets högspänningsnät,har lokala reservkraftsanläggningar på lågspänningssidan förde viktigaste sjukvårdsfunktionerna. Den på 2000-talet byggdareservkraftsanläggningen vid sjukhuset i Borås är utformad på detsättet.Reservkraftsanläggningen bör placeras i lokaler med robustaegenskaper mot t.ex. brand eller översvämning.Sjukvårdsproduktionens behov av reservkraftReservkraftsförsörjningen har tidigare ofta inriktats mot primärafunktioner som är känsliga för korta avbrott, som operations- ochbehandlingsrum och utrymningsvägar. Andra delar, som blir kritiskavid ett länge avbrott, kan sakna reservkraft. Långa elavbrottkan också påverka övrig teknisk försörjning.Idag utformas dock reservkraftsanläggningarna ofta så att dekan klara sjukhusens hela effekt vid topplast. Detta bl.a. mot bakgrundav att sjukvårdsproduktionen till mycket stor del baseras påutrustning som kräver elförsörjning. Om reservkraftsanläggningeninte klarar hela sjukhusets effekt har sjukhuset skilda uttag förreservkraft (VL) och övrig last (ÖL). Detta kan leda till att viktigutrustning blir kopplad till uttag för övrig last, trots att uttagenär märkta. Det skapar osäkerhet och onödig stress för den även iövrigt hårt ansträngda sjukvårdspersonalen.Den omfattande omflyttningen av verksamheter som sker inomsjukvården talar också för en utökning av reservkraften. Med enheltäckande reservkraft uppstår inte risken att viktig verksamhetblir utan reservkraft efter ett lokalbyte.fördjupning och praktiska råd 117

Ansluten effektVid riskanalyser har man konstaterat att tillgänglig reservkraftskapaciteti många fall har en låg nyttjandegrad. Ca 80 procent avsjukhusen har idag (januari 2008) en reservkraftskapacitet som ärstörre än 70 procent, men endast ca 55 procent av sjukhusen haranslutit reservkraft som motsvarar mer än 70 procent. Skälen tillatt reservkraften inte ansluts i större omfattning varierar, men envanlig orsak är att man vill ha aggregat i reserv om något aggregatskulle drabbas av en driftstörning, alltså reserv för reserven.Ansluten effekt är den del av reservkraftsaggregatens sammanlagdaeffekt som är ”stumt” anslutet till sjukhusets distributionssystemför reservkraft. Med stum anslutning menas den effekt somautomatiskt distribueras ut på sjukhusets reservkraftsnät när ettreservkraftsaggregat startar i samband med ett autentiskt strömbortfall.Till kategorin ansluten effekt (VL) räknas även stegvis inkoppling,exempelvis via styrdator, enligt ett förutbestämt prioriteringsschema.SSIK:s syn i denna fråga är att ansluten effekt (VL) bör vara såhög som möjligt, helst 100 procent av maxlasten. Om något reservkraftsaggregatfaller bort bör det finnas en anordning (styrdator)som snabbt kopplar bort last i motsvarande omfattning.Placering av reservkraftstationVid de säkerhetsanalyser som genomförts under en lång följd av århar man noterat att reservkraftsdriften utsätts för olika driftstörningar.Den vanligaste störningen är att olika säkerhetsfunktioner,som ska skydda reservkraftsaggregaten, träder i funktion och stopparaggregaten eller blockerar distributionen av reservkraft. Närman analyserat orsaken till att säkerhetsfunktionerna aktiveratshar man dessutom i flera fall visat att det rört sig om falsklarm,exempelvis ett temperaturlarm aktiverats trots att temperaturenlegat inom godtaget intervall.Problemet är således att reservkraftsaggregatens huvuduppgift,att leverera elkraft vid avbrott, blir sekundär medan säkerhetsfunktionernablir primära, med sina felkällor. Det har därför diskuteratsatt det i vissa fall kan vara bättre att minska antalet säkerhetsfunktioner,för att på så sätt få ut mer reservkraftsleverans vidolika avbrottssituationer.118 kbm rekommenderar 2008:2

Reservkraftsaggregaten kan placeras uppdelade på flera reservkraftsstationer,geografiskt åtskilda inom sjukhusområdet. På såsätt minskar risken för en total utslagning av reservkraften om enreservkraftsstation slås ut på grund av brand eller annan störreskada.Nackdelen med en sådan lösning är att driftövervakningenkompliceras. En inte ovanlig situation är att jourhavande drifttekniker(inte alltid en eltekniker) kallas till sjukhuset när ordinarieelförsörjning brutits och reservkratsaggregaten har startat utanatt någon el distribueras ut på sjukhusets reservkraftsnät. Felsökningenförsvåras då om aggregaten är placerade på skilda ställen.Reservkraftsaggregaten kan också placeras tillsammans. Detinnebär att man prioriterar drifttekniskt enkla lösningar och överskådlighet.Även om man normalt förlitar sig på en datoriseraddriftövervakning, är den rådande uppfattningen att det kännstryggt att kunna överblicka aggregaten vid krissituationer, bådeatt faktiskt kunna se alla aggregat samtidigt och att snabbt kunnagöra manuella omställningar.Vid de diskussioner som förts med företrädare för sjukvårdshuvudmännenkan man konstatera att de föredrar den senare lösningen.De bedömer att driftavbrott vid reservkraftsanläggningaroftare beror på tekniska fel än på brand eller annan skada.När reservkraftsaggregaten är samlade i en byggnad bör de sinsemellanvara avgränsade och brandavskilda samt försedda medpassande släcksystem.Reservkraftsstationen bör placeras och anordnas så att utmatningkan gå via ett eget ställverk, som bör vara brandavskilt frånövriga ställverk i mottagnings- och fördelningsstationer. Det börockså finnas alternativa matningsvägar, så att utmatningen kanfortsätta även om en matningsväg slagits ut.InvallningDet är extra viktigt att de utrymmen där man förvarar bränslet tillreservkraft och liknande vallas in, alltså att utrymmena förses medskyddsvallar som hindrar att bränslet läcker ut. Vallarna måstebyggas ytterst noggrant, eftersom ett bränsleläckage kan förstörasjukhusets grundvattentäkt för reservvattendrift.fördjupning och praktiska råd 119

ProvningVid många sjukhus är det av olika skäl svårt att få verksamhetenatt godkänna provningar av reservkraftssystemen. Detta är olyckligteftersom det behövs adekvata provningar för att man ska kunnavidmakthålla och även förbättra sjukvårdens funktionssäkerhet,och på så sätt säkerställa en hög patientsäkerhet i vården underallvarliga händelser.Nedan följer en sammanställning över rekommenderade provningarav reservkraftsanläggningar. Startfunktioner hos sjukhusets reservkraftsanläggningar börprovas minst två gånger i månaden. Sjukhusets reservkraftsanläggningar bör provas via arrangeratnätavbrott minst varje kvartal men helst en gång per månad.Aggregaten bör vara i drift i minst två timmar. Provningen börgenomföras dagtid, vid hög belastning. Datorer och annansärskilt viktig last bör man då – liksom vid verkliga elavbrott– klara med helt avbrottsfri kraft, via UPS-anläggningar, förtiden innan reservkraften startat och tar last. Provning av sjukhusets reservkraftsanläggningar vid för aggregatenmaximal last bör göras minst två gånger per år menhelst varje kvartal. Aggregaten bör vara i drift minst två timmar.Drifttiden bör dock utökas till minst sex timmar en gångper år. Med den längre drifttiden fås en kontroll av att detaljer,packningar m.m., som är känsliga för höga temperaturer, är ifunktionsdugligt skick.Vid provning med full last bör det finnas anordningar för parallelldriftmot nät så att verksamheten inte störs. Då krävs tillräckligtsnabba skydd (språngskydd snabbare än 30 millisekunder) förfrånskiljning av nät vid störningar hos yttre nät. För att genomföraprov med parallelldrift mot nät krävs tillstånd från elleverantören.Driftpersonal bör utbildas för att kunna genomföra olika provningar.DieselaggregatDen normala typen av reservkraftsaggregat vid sjukhus är dieselmotordriven.Starttiden är ca 15–20 sekunder. Vid större effekterkrävs ett, i allmänhet elektronikbaserat, system för successiv120 kbm rekommenderar 2008:2

inkoppling, eftersom aggregaten är känsliga för att belastas försnabbt. Om anläggningen består av flera mindre dieselaggregatbör dessa kunna samköras på ett gemensamt nät.Det mest funktionssäkra kylsystemet består av en påbyggdkylare med en kylfläkt som drivs direkt av dieselmotorn. Dieselmotornkyls samtidigt som maskinrummet ventileras.Distribution av reservkraftOm ordinarie kraft och reservkraft ligger på olika nät bör kablarnaför huvudmatning helst förläggas åtskilda. Huvudmatningar förel bör läggas brandavskilt från övrig försörjning. Se även ovan,avsnittet Huvuddistributionsnät.Distribution av reservkraft mellan mottagningsstationer ochställverk bör gå via högspänningsnätet.StartfunktionerDe problem som noterats vid start och drift av sjukhusens reservkraftsanläggningarberor ofta på att startfunktionerna är allt förkomplicerade eller på att en mångfald driftvillkor, ofta via nätstyrdator,måste uppfyllas.Därför bör man sträva efter enkelhet när man utformar startfunktioneroch driftvillkor för reservkraftsanläggningar, för attuppnå en bra funktionssäkerhet. Det bör t.ex. alltid finnas möjlighetatt starta anläggningen manuellt.För att minska antalet felkällor kan man anordna tillräckligkapacitet för att klara ”stum” start, utan nätstyrdator, om endasttvå av tre reservkraftsaggregat tar last. I det fallet är det mycketviktigt att fastighetsdatorn har inprogrammerade fördröjningar förfläktar, pumpar, kompressorer etc.Funktionssäker reservkraftFör att uppfylla kravet på robusta el- och reservkraftsanläggningarfordras att både start och drift av reservkraftsaggregaten är funktionssäkra.För distributionen krävs lösningar med enkla försörjningar,ett minimum av felkällor och kraftfulla förband. Följandeär exempel på hur anläggningarna bör anordnas. Reservkraftsaggregatens antal bör anpassas så att sjukhusetsviktiga last (VL) – ca 70 procent av sjukhusets maxlast – kanfördjupning och praktiska råd 121

klaras även om ett av aggregaten är drabbat av driftstörningoch inte tar last. Se figur 21.Viktig last är enligt tidigare beräkningar ca 70 procent av sjukhusetsmaxlast. Anläggningar och funktioner enligt tabell 10 börminst vara försörjt med reservkraft.Sjukhusetmax last70 % = VL90 %Aggregat 190 %Aggregat 2DriftavbrottAggregat 3VLViktig LastFigur 21. Exempel på normalbelastning vid reservkraftsdrift. Reservkraftsaggregaten bör dimensioneras så att effektbehoveti startskedet vid tillslag inte överstiger ca 70 procent av effektenhos de reservkraftsaggregat som är i drift i en driftsituationnär ett av aggregaten inte tar last. Detta effektbehov motsvararsjukhusets viktigaste last VFFI (Viktig Last Fast Inkopplad) ochöverensstämmer normalt med punkterna b.1 och b.2 i tabell 10.Om en reservkraftsanläggning t.ex. innehåller tre aggregatsom tillsammans klarar ca 110 procent av sjukhusets maxlast såklarar två av aggregaten ca 70 procent av maxlasten. För startskedetgäller då en ytterligare reducering med 70 procent alltså0,7 x 0,7 vilket ger ca 50 procent av lasten för VL. Se figur 22.Fastighetsdatorn och de fördröjningar som programmerats därför fläktar, pumpar, kompressorer etc. underlättar reservkraftensstartskede.122 kbm rekommenderar 2008:2

Sjukhusetviktig last50 % = VL fi70 %Aggregat 170 %Aggregat 2DriftavbrottAggregat 3VL fiViktig Last, fast inkoppladFigur 22. Exempel på startskede vid reservkraftsdrift. För att åstadkomma en funktionssäkrare reservkraftsdistributionbör brytare i försörjningssystemet för sjukhusets viktigastelast (VLFI) normalt vara i tillslaget läge. Reservkraftsanläggningens startskede bör normalt vara mindreän 15 sekunder. Med startskede avses tiden från startorder tilllastpåläggning vid tillslag. Lastpåläggning efter startskede till full last – inklusive ventilationm.m. – bör göras inom tio minuter. Lastpåläggningen börgöras i enlighet med framtagen prioriteringslista. Full last bör inte överstiga 90 procent av tillänglig reservkraftseffektmed samtliga aggregat i drift. En viss buffert bör finnasför intermittenta laster, exempelvis hissar. Reservkraftsanläggningen bör anordnas så att reservkraftsaggregatenbelastas parallellt – med lika stor belastning– vidnormala driftsförhållanden.fördjupning och praktiska råd 123

Elanläggningen bör anordnas med selektiv och fördröjd lastpåläggningvid normalt tillslag efter kort elavbrott så att inkommandebrytare inte utlöses på grund av för hög tillslagsström.Med kort elavbrott avses här ett avbrott mindre än 4 sek,vilket motsvarar startfördröjning hos reservkraftsaggregatLastpåläggningen vid reservkraftsdrift bör göras på samma sätt. Eventuell bortkoppling av fläktar, kylmaskiner etc. för attreducera reservkraftseffekt, bör göras via sjukhusets system förfastighetsautomation (fastighetsdatorn) och inte via nätstyrdatorn.Detta för att undvika onödigt komplicerade funktioner inätstyrdatorn, och därmed felkällor. Vid bortfall av reservkraftsaggregatets datorbaserade styrsystem(med skyddsfunktioner) eller av det överordnade nätstyrsystemet,bör det vara möjligt att manuellt sköta både start ochdrift av reservkraftsaggregaten samt distribution av reservkraft.Vid sådan driftsituation sker övervakning av skyddsfunktionermanuellt, så kallad nöddrift. Här är en kontrolltavla ett brakomplement. En kontrolltavla ger möjlighet att dels manövrerabrytare manuellt, dels överblicka den aktuella driftsituationen.Övervakning, via nöddrift, måste anordnas så att lagar ochförordningar inte överträds och så att personsäkerheten inteäventyras. Bl.a. övervakas kylvattentemperatur, oljetryck, spänning,frekvens och effekt manuellt. Luftintag och luftutsläpp till reservkraftsaggregaten är normaltförsedda med motormanövrerade spjäll. Reservkraftsaggregat börvid drift ha en omgivande temperatur på mindre än 35 °C föratt ge full effekt. För att undvika för hög motortemperatur sätterman in en temperaturgivare i kylsystemets returledning, föratt minska återluftsflödet vid för hög kylvätsketemperatur. Närdenna skyddsfunktion träder in bör larm ges. För att undvika enalltför låg maskinrumstemperatur under vinterperioden bör dockdessutom ett blandningsspjäll monteras i reservkraftsaggregatetsluftutsläpp. Blandningsspjället styrs av rumstemperaturen. Varje reservkraftsstation bör förses med en huvudgeneratorbrytare,gemensam för aggregaten i stationen. Det skyddar denelektroniska utrustningen bättre vid reservkraftsstart. Det gördet också möjligt att prova och öva sig på reservkraften utanatt sjukhusets elförsörjning störs.124 kbm rekommenderar 2008:2

Tabell 10. Funktioner och anläggningar som bör räknas som viktig last. Se ävenSvensk standard SS 437 10 02, Elinstallationer i byggnader – Medicinska utrymmena. Anläggningar och funktionera.1. All utrustning för uppvärmning av byggnaden, t.ex. pannor och pumpara.2. Tryckstegringspumpar, pumpgropspumpara.3. Hissara.4. Laddningsaggregat för viktiga batterikraftanläggningar, såsom UPS, operationslampor,styr- och övervakning, larm, brandlarm samt telea.5. El-autoklaver och desinfektorera.6. Kompressorer för andningsluft *)a.7. Ledbelysning i kulvertar, korridorer och trapphusa.8. Fläktar och kyla för operationsavdelning (eventuellt även för IVA och akutmottagning)och viktig processkyla, såsom datorrum, datortomograf och televäxela.9. Reservanordningar för vatten och värmeb. Avdelningar och lokalerb.1. Operationssalar, enhet för personsanering och sjukhusets katastrofledningscentral:100 procent reservkraftb.2. Operationsavdelning, akutmottagning, UVA, IVA, HIA, sterilcentral,röntgenavdelning, neonatalavdelning och dialys: minst 75 procent reservkraftb.3. Laboratorier, förlossning, endoskopi, kök, städcentral och verkstäder: minst 50 procentreservkraftb.4. Mottagningar och undersökningsrum: några uttag och undersökningslampab.5. Vårdavdelning och vårdrum: något uttag, belysning (även i wc och tvättrum)Tabellen gör inte anspråk på att vara heltäckande. Andra funktioner och lokalerkan också vara i behov av reservkraft.*) I SIS Handbok HB 370, Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar (litt 17) står följande: ”Kompressorerför andningsluft ska anslutas till skilda säkringsgrupper i elcentralen.” Detta krav innebär att kompressorernaska försörjas från två skilda transformatorstationer.fördjupning och praktiska råd 125

ReservvattenHär berörs: Förutsättningar för resevvatten Exempel på olika lösningar för reservvattenOm ett sjukhus får ett avbrott i vattenförsörjningen blir följdernaminst lika långtgående som när elen slås ut.Förutsättningar för reservvattenNuvarande situationDet är snarare regel än undantag att sjukhusen inte har en fungerandelösning för reservvatten att sätta in vid en krissituation.Detta är inte godtagbart, eftersom funktionssäkra reservvattensystemär nödvändiga för att man ska kunna åstadkomma en starkfunktionssäkerhet hos sjukvården, och på så sätt säkerställa enhög patientsäkerhet under allvarliga händelser.Endast ett fåtal sjukhus har kommit så långt att en övergångtill reservvatten och sedan tillbaka till kommunalt vatten verkligenskulle fungera i ett skarpt läge. Detta trots att ett 80-tal akutsjukhusi landet uppger att de har teknisk möjlighet att koppla in etteget reservvattensystem om det allmänna vattensystemet skullesluta fungera. I de allra flesta fall saknas nämligen de rutiner sombehövs. Bland annat saknas oftast rutiner för hur provtagning avreservvattnet ska ske.Föreskrifter och direktivI september 2005 trädde en föreskrift från Socialstyrelsen i kraftsom innebär att landstingen i sin planering ”särskilt ska beakta”försörjningssäkerheten vid en krissituation för bland annat vatten,SOSFS 2005:13, (litt 9).Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvattengäller för vattenverk och dricksvattenanläggningar som producerar 10 m 3 /dygn eller mer tillhandahåller dricksvatten till 50 personer eller fler oavsett ovanstående tillhandahåller eller använder dricksvattnetsom en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet.126 kbm rekommenderar 2008:2

Detta innebär att kvalitetskraven i dricksvattenföreskrifterna skavara uppfyllda när ett reservvattensystem för dricksvatten tas ibruk vid ett sjukhus.ReservvattenproduktionLandstinget, sjukhuset eller den entreprenör för reservvattenanläggningensom sjukhuset delegerat driftansvaret till via avtalansvarar för drift och underhåll av reservvattentäkten och ansvararockså för att den vid igångsättandet uppfyller kraven i dricksvattenföreskrifterna.Kraven gäller t.ex. att dricksvattnet uppfyllerkvalitetskraven, att det finns ett tillräckligt antal barriärer motmikrobiologisk förorening och att det finns larm i den utsträckningsom krävs.Den kommunala kontrollmyndigheten utövar offentlig kontrollöver de dricksvattenanläggningar som finns i kommunen och enordinarie dricksvattenanläggning ska godkännas eller registrerashos kontrollmyndigheten. Kontrollmyndigheten kan dock intekräva att ett reservvattenverk ska godkännas eller registreras innandet tas i bruk. Den ansvarige vid sjukhuset bör dock informerakontrollmyndigheten om att sjukhuset har en reservvattentäkt ochi samråd med kontrollmyndigheten diskutera hur ett eventuelltigångsättande av reservvattentäkten ska utföras. Kontrollmyndighetenska alltid informeras när en reservvattentäkt tas i bruk(§ 16 dricksvattenföreskrifterna).VattenskyddsområdeVid planeringen av en vattentäkt för reservvattensystem vid ettsjukhus bör man så långt som det är möjligt ta hänsyn till vadsom stadgas i Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden(NFS 2003:16).När ett sjukhus redan har en etablerad grundvattentäkt börman regelbundet undersöka om man kan förbättra vattenskyddet.Bland annat bör man studera om man kan minska eventuella risker,t.ex. transporter av farligt gods samt hantering eller lagring avpetroleumprodukter. En sådan undersökning bör göras regelbundetsamt vid alla större om- eller tillbyggnader.fördjupning och praktiska råd 127

VattenkvalitetEfter samråd med Livsmedelsverket förordar SSIK att sjukhusensreservvattenanläggningar anordnas så att det producerade vattnetmotsvarar dricksvattenkvalitet. Detta grundar sig på att Livsmedelsverketanser att man inte med avsikt ska planera att distribueraett vatten som inte uppfyller kvalitetskraven för dricksvatteni en anläggning avsedd för dricksvatten. Tillhandahållande avdricksvatten med fullgod kvalitet är särskilt viktigt med tanke påatt patienterna på ett sjukhus har nedsatt motståndskraft och ärmycket känsligare för infektioner av olika slag. Många sjukhus harockså tillagningskök där dricksvattenkvalitet enligt SLVFS 2001:30måste uppfyllas på det vatten som används för tillagning av mat.Dessutom finns det många övriga funktioner på ett sjukhus somknappast kan upprätthållas med ett vatten av sämre kvalitet, t.ex.laboratorieverksamhet och dialys.I de undantagsfall då dricksvattenkvalitet inte, av något specielltskäl, kan tillhandahållas för reservvattenändamål måste detvatten som levereras i en reservvattenanläggning ändå som lägstuppnå godtagbar kvalitet. Reservvattnet får bl.a. inte innehållasådana föroreningar som skapar risk för att det ordinarie vattensystemetkontamineras och därmed inte kan användas efter avslutadreservvattendrift. Vilken kvalitet som är godtagbar bestäms idet enskilda fallet utifrån de specifika förutsättningarna samt utifråndet planerade användningsområdet.När det distribuerade vattnet inte håller dricksvattenkvalitet skaalla användare informeras om eventuella risker och om vad vattnetfår användas till.För att kunna upprätthålla en önskad vattenkvalitet är det avstor vikt att rörsystemet för reservvatten anordnas på ett hygienisktvis. Detta innebär bland annat att det inte får finnas några ledningssträckordär vatten kan riskera att bli stillastående.Rutiner för driftMånga sjukhus har bristande rutiner för reservvatten, vilket ledertill svårigheter att åstadkomma funktionssäkra reservvattensystemvid sjukhusen.128 kbm rekommenderar 2008:2

För att säkerställa en övergång från normal drift, med försörjningfrån kommunens nät, till drift baserad på sjukhusets reservvattensystemkrävs framtagna rutiner bl.a. för motionsdrift provtagning och kvalitetskontroll av vatten (kvalitetskrav enligtSLVFS 2001:30) förfaringssätt vid in- och urkoppling av reservvatten ansvarsfördelningen vid in- och urkoppling av reservvatten driftinstruktioner för styrning av processen vid vattenverket rutiner för information om reservvattendrift till den kommunalakontrollmyndigheten, den kommunala dricksvattenproducenten,smittskyddsläkare och de ansvariga på sjukhuset eller landstinget.Dessa rutiner bör tas fram i samverkan mellan sjukhusets ansvarigeför teknisk drift, sjukhusets hygienansvarige samt den kommunaladricksvattenproducenten.In- och urkoppling av reservvattenFör att åstadkomma en säkerställd övergång från normal drift tillreservvattendrift krävs alltså framtagna rutiner, bl.a. för in- ochurkoppling av reservvatten. Dessa rutiner bör tas fram i samverkanmellan sjukhuset och den kommunala dricksvattenproducenten.Erfarenheterna från genomförda samverkansmöten är överlag goda även om vissa spörsmål förorsakar problem. Ett sådantspörsmål är hur in- och urkoppling av reservvatten ska ske och närskyddsdon respektive passbit kan och ska användas.SSIK:s målsättning är att reservvatten ska kunna kopplas inoch ur på ett enkelt sätt (med enkla rutiner) och rekommenderardärför sjukhusen att i första hand använda skyddsdon eller återströmningsskydd(SS-EN 1717) mellan anläggningen för reservvattenoch den allmänna anläggningen. Passbit bör endast användas iundantagsfall, när särskilda skäl föreligger. Detta eftersom inkopplingav passbit kan vara tidsödande och kräva utbildad tekniker.Man bör även ta hänsyn till att vissa utfällningar i ledningsnätetkan uppstå efter inkopplingen, även om dricksvattnet från reservvattentäktenuppfyller kvalitetskraven. Det kan t.ex. bero på attdet kan finnas skillnader i vattnets hårdhet.fördjupning och praktiska råd 129

Samverkan med kommunenDet har under senare tid blivit allt tydligare att samverkan medden kommunala dricksvattenproducenten är ett mycket viktig elementvid åstadkommandet av funktionssäkra reservvattensystemvid sjukhusen. Väsentliga delar i en sådan samverkan är att kommunenutför eller medverkar vid provtagning av reservvatten, ochmedverkar vid drift och skötsel samt vid framtagande av rutinerför in- och urkoppling av reservvatten. I vissa fall kan kommunensmedverkan även vara nödvändig vid framtagandet av en lämpliglösning för reservvatten. Sjukhuset och kommunen bör också planeraoch avtala om hur reservvattenförsörjning från det kommunalanätet till sjukhuset kan ske i olika avbrottssituationer. Det ärockså av stor vikt att sjukvårdshuvudmannen får tidig informationfrån dricksvattenproducenten när det finns misstankar om kontamineringav det kommunala vattennätet.SSIK:s utgångspunkt är att sjukhuset så långt som möjligtvid behov ska vara självförsörjande när det gäller el, vatten ochvärme. Det minskar dock inte behovet av en stark yttre försörjning.Exempel på olika lösningar för reservvattenDe olika sjukhusen har högst varierande förutsättningar för attanordna reservvatten. Det är känt att en egen grundvattentäktinom sjukhusområdet ger den främsta förutsättningen för attskapa en funktionssäker reservvattenförsörjning, men det finnsalternativa lösningar för de sjukhus som inte har den möjligheten.Vid anläggandet av grundvattentäkt bör man alltid ta hänsyntill Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden(NFS 2003:16) (litt 16). Dessutom kan olika undersökningar bli nödvändiga,beroende på de lokala förutsättningarna. Exempelvis börman alltid göra en hydrogeologisk undersökning för att utrönamöjligheterna till uttag av grundvatten. Det bör också klargöras ommarken tidigare kan ha kontaminerats av spill från industri ellerom större spillvattenledningar finns i närheten.Exempel 1 – grundvattentäkt: Vid lasarettet i Eksjö har tre grundvattentäkterinom sjukhusområdet sammankopplats. Med dennalösning får de en reservvattenanläggning som klarar ca 85 procentav sjukhusets normala förbrukning. Se även figur 23.130 kbm rekommenderar 2008:2

Figur 23. Egen grundvattentäkt inom sjukhusområdet ger den främsta förutsättningenatt skapa en funktionssäker reservvattenförsörjning.Exempel 2 – separat kommunal ledning: Vid lasarettet i Karlskronaanordnas reservvattenförsörjning via en nylagd separat ledning(längd ca 4,5 km), från en kommunal grundvattentäkt. Meddenna lösning får de en reservvattenanläggning som klarar 100procent av sjukhusets normala förbrukning.Exempel 3 – ytvattentäkt: Flera sjukhus (t.ex. Umeå, Karlstad ochÖrebro) planerar och diskuterar hur de ska kunna ordna reservvattenförsörjningbaserad på ytvatten från rinnande vattendrag.Vid sjukhuset i Gällivare finns reservvattenförsörjning baserad påälvvatten, dock inte av dricksvattenkvalitet. Med denna lösning fårman i regel en reservvattenanläggning som klarar 100 procent avsjukhusets normala förbrukning. Se även figur 24.Vid en sådan lösning bör en separat ledning anordnas mellanvattentäkten och sjukhuset, samt nödvändig vattenrening.Exempel 4 – avbrottsmagasin: Om inga andra alternativ är möjligakan man ordna reservvatten genom ett avbrottsmagasin. Detger dock en begränsad försörjning. Vid sjukhuset i Kalmar finns ettavbrottsmagasin som täcker 80 procent av ett dygns normala förbrukningvid sjukhuset. Vid en sådan lösning måste man dock tahänsyn till risken för kontamination av vattnet i magasinet.fördjupning och praktiska råd 131

Figur 24. Om det inte är möjligt att anordna reservvatten från grundvattentäktkan man undersöka om vatten från närliggande vattendrag kan användas somreservvatten.VärmeFunktionssäker reservvärmedriftEtt sjukhus kan sägas ha en bra reservvärmeförsörjning om dethar en egen panncentral och om panncentralen är bestyckad medtvå pannenheter som vardera klarar minst 70 procent av sjukhusetsmaximala värmebehov, antingen vid ordinarie drift eller vidreservvärmedrift.Vid fjärrvärmeförsörjning är ett annat sätt att få till stånd en brareservvärme att placera en reservvärmeanläggning vid sjukhuset,som klarar sjukhusets hela värmebehov.Reservproduktionav värmeOrdinarie värme från fjärrvärmeFigur 25. Schematisk bild över reservvärmeförsörjning när ordinarie värme kommerfrån fjärrvärme.132 kbm rekommenderar 2008:2

Ytterligare andra sätt att trygga reservvärmeförsörjningen är attanordna inkopplingspunkter för ett mobilt reservvärmeaggregatvid sjukhusets viktigaste byggnader. Det bör också finnas mobilareservvärmeaggregat som är reserverade för sjukhusets behov.I de fall då man inte lyckas åstadkomma en funktionssäkerreservvärmedrift inom sjukhuset, och där sjukhuset är för stort föratt inkoppling av reservvärmeaggregat ska vara realistiskt, krävsextra starka och dubblerade matningsvägar (se vidare tabell 5). Varoch en av matningarna bör vara försedd med egen produktionsenhetför fjärrvärme, ordinarie eller reserv.Övergång till fjärrvärme – avtalNär sjukhuset ansluts till fjärrvärme bör sjukhusets panncentralbehållas för reservvärmedrift.Vid övergång till fjärrvärme är det vanligt att man ifrågasätterbevarandet av den gamla panncentralen. För att möta situationerdär den egna panncentralen avvecklas på bekostnad av funktionssäkerhetenär det viktigt att teckna avtal om reservvärme mellansjukvårdshuvudmannen och fjärrvärmeleverantören. Avtalet omreservvärme bör upprättas samtidigt som avtalet om fjärrvärmeleveranstill sjukhuset.Där inkopplingspunkter förekommer är det också viktigt att detfinns avtal som säkrar att mobila reservvärmeaggregat är reserveradeför sjukhusets behov.ProvningReservvärmeanordningar bör prövas regelbundet med sjukhusetsfulla last under minst ett dygns drift och minst vartannat år underuppvärmningssäsong.Prov med reservvärmeförsörjning av sjukhusets viktigare byggnader,via inkopplingspunkter för mobilt reservvärmeaggregat, börutföras regelbundet, minst vartannat år.Provning av sektionering och alternativa matningssystem börutföras minst en gång om året.fördjupning och praktiska råd 133

Övrig teknisk försörjningHär berörs: Styrning och övervakning Avlopp Varmvatten Ånga Gas och tryckluft Kyla LuftbehandlingStyrning och övervakningOlika former av styr-, regler- och övervakningssystem finns idagvid alla sjukhus. Systemen är idag oftast helt datoriserade och stårbl.a. för den automatiska styrningen av sjukhusens luftbehandlings-,värme- och elanläggningar. Brandlarmsanordningarna äroftast också datoriserade.En centraliserad styrning och övervakning av VVS- och elfunktionerger goda möjligheter att anpassa driften till rådande energisituation.Det gör det också möjligt att centralt slå till och frånfläktar, vilket är speciellt viktigt om uteluften är kontaminerad avexempelvis en brand eller en kemisk olycka.Datorutvecklingen inom styr- och övervakningsområdet harlett till att anläggningarna i viss mån är mycket komplicerade. Vidstörningar i systemen kan det därför vara svårt att upprätthållanormal drift av VVS- och elanläggningar.Vid ett eventuellt bortfall av datoriserade och centrala styr- ochövervakningssystem är det viktigt att driften av olika anläggningarockså kan skötas manuellt. För värme- och luftbehandlingsanläggningarbör det finnas lokala manöver- och avläsningsanordningarför flöde, temperatur, tryck etc.För att få en godtagbar funktionssäkerhet med goda möjligheteratt avhjälpa fel krävs att relevant dokumentation upprättas fördriftskedet och att den revideras vid förändringar. Sådan dokumentationbör, förutom sedvanliga handlingar för drift och underhåll,innehålla beskrivningar av hur projektören tänkt att systemen134 kbm rekommenderar 2008:2

ska fungera. Här bör det också finnas uppgifter om ursprungligainställningsvärden, samt inloggningskoder.AvloppSjukhusens avloppssystem utgör i regel inget större problem. Detförekommer dock att avloppet måste pumpas och detta kan gällabåde dag- och spillvatten. Det måste finnas en mycket god funktionssäkerhetför pumpanläggningar för avlopp. En havereradpump kan leda till översvämningar och kanske utslagning av vitalafunktioner inom el- och VVS-försörjningen. Viktiga avloppspumparbör därför dubbleras och förses med reservkraft. Se även tabell 10.VarmvattenVarmvatten bereds oftast i undercentraler på ett eller flera ställeni sjukhuset. Det värms i allmänhet med hetvatten från fjärrvärmenäteteller från en egen panncentral. Vid flera sjukhus förvärmsvarmvatten, via värmeväxlare, med återvunnen värme från kylvattentill kylkompressorer eller andningsluftskompressorer. I sambandmed värmeåtervinning är det särskilt viktigt att man skapartillräckligt höga vattentemperaturer i ledningar och apparater, föratt minimera risken för tillväxt av legionella i vattnet. Man måstedock ta hänsyn till risken för legionella i vattensystemet i sin helhet,men varmvattensystemet kan vara känsligast.Varmvatten för operation och akutmottagning bör kunna tasfrån alternativa beredningsställen eller eventuellt från en egenmindre reservberedning.ÅngaEn del sjukhus har centrala ångsystem, som förser främst sterilcentraloch centralkök med ånga.Produktion av ånga sker i en del fall i en egen panncentralmed större kombipannor för hetvatten och ånga eller med mindrepannor enbart för ångproduktion. De större kombipannorna drivsvanligen med biobränsle – med olja som alternativ – medan demindre drivs antingen med olja eller med el. Oftast framställs dockånga i el-ångpannor som är centralt eller lokalt placerade.Ångförsörjningen har på många sjukhus lagts om till lokalael-ångpannor eller till utrustningsknutna, el-baserade ånggene-fördjupning och praktiska råd 135

atorer för autoklaver, desinfektorer, kokgrytor etc. Det har ökatbehovet av reservkraft.En fördel med oljebaserad ångproduktion, central eller lokal, äratt den minskar sjukhusets elbehov, vilket är speciellt viktigt vidreservkraftsdrift. Exempelvis behöver då autoklaver och kokgrytorel enbart för manövrer.Gas, tryckluftGaser för medicinskt bruk inom sjukvården är huvudsakligen andningsluft,oxygen och lustgas. För dessa finns det centrala system förlagring och distribution. Andningsluft produceras av kompressorer.Reservanordningar finns i form av reservflaskor för oxygen ochlustgas samt reservkompressor för andningsluft. Kompressorer förandningsluft är numera alltid reservkraftsförsörjda. Medicinskagaser distribueras i många fall via ringmatning inom sjukhusetscentrala delar. Inkopplingspunkter för lokala reservflaskor medoxygen, lustgas och andningsluft finns normalt vid viktiga avdelningarsom operationsavdelning, IVA, röntgenavdelning och akutmottagning.Huvudledningar för gaser bör alltid ha brandavskiljning mothuvudmatningar för el, både i kulvertar och i schakt.Kraven för säkerhet i medicinska gasanläggningar finns i SISHandbok HB 370 Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar.Nedan följer några frågor och synpunkter framförda av representanterför sjukvårdshuvudmän i olika sammanhang. Citaten ärhämtade ur SIS HB 370.”2.5.3 Gasflaskreserven; Reservförsörjningens kapacitet skall varatillräcklig för de maximala behov som finns för avdelningen. Gasflaskstorlekoch antal gasflaskor i reserv fastställs i samråd mellanmedicinskt och tekniskt ansvariga chefer och /eller gaskommitté3.2 Kapacitetskrav;- Såväl drift- som reservsida skall täcka den beräknade maximalagasförbrukningen för anläggningen. Lämplig utförandeform fastställsi samråd med gasleverantör- Den tillgängliga gasvolymen i oxygentank får ej understiga tvådygns förbrukning. Försörjningen från reservgaskällorna i kombinationmed oxygentank skall vardera täcka behovet i två dygn, d.v.stotalt fyra dygn. Vid försörjning med enbart flaskpaket skall varje136 kbm rekommenderar 2008:2

driftsida täcka behovet i minst fyra dygn och reservgaskälla i minsttvå dygn. Gasförrådets storlek (tillgänglig gasvolym) skall från börjanavgöras av sjukhusledningen i samråd med gaskommittén och gasleverantören(se även anm. Under 11.5.2 punkt 1)3.5 Anläggningar för komprimerad luft3.5.1 AllmäntLuftförsörjningen skall bestå av tre enheter enligt något av följandealternativ:1. Två kompressorenheter med två luftbehållare, dubbelt luftbehandlingssystemoch ett reservförsörjningssystem med gasflaskpaket2. Tre kompressorenheter med två luftbehållare och dubbelt luftbehandlingssystemI bilaga F finns dessutom; Exempel på principscheman (Figur F2 – F6)för medicinska gasanläggningar”Fråga 1: Vilka kapacitetskrav gäller om två oxygentankar, varav denena utgör reservgaskälla, anordnas vid ett sjukhus?SSIK:s tolkning: När man har en reservgaskälla (oxygentank) ikombination med ytterligare en oxygentank (ordinarie källa) börvardera källan täcka behovet i två dygn, alltså totalt fyra dygn.Eventuella gasflaskreserver är att betrakta som en extra säkerhet.Fråga 2: Om tre eller flera kompressorenheter placeras i olikateknikutrymmen vid ett sjukhus, vad gäller beträffande HB 370,avsnitt 3.5.1 punkt 2? (se ovan)SSIK:s tolkning: Om man har tre kompressorenheter och tvåluftbehållare samt dubbelt luftbehandlingssystem så utgör placeringenav kompressorenheter i olika teknikutrymmen inget hinderför att betrakta lösningen som godtagbar. Anordnande av eventuellagasflaskpaket är att betrakta som en extra säkerhet.KylaKylanläggningar installeras inom sjukvården dels för att man skakunna upprätthålla ett godtagbart inomhusklimat, dels för atttäcka olika kylbehov som uppkommer i olika processer.Behov av processkyla finns främst vid vissa laborativa verksamheter,blodcentral, röntgen m.m. och i datorrum. Till processkylanräknas också kyl- och frysrummen för sjukhusets centralkök.fördjupning och praktiska råd 137

Kyla för inomhusklimat och process produceras vanligen i eneller flera kylcentraler, där systemen för komfortkyla och processkylaoftast kombineras. Även fjärrkyla förekommer och blir allt vanligare.Kyla distribueras genom rörledningar i ett köldbärarsystem.En kylcentral kräver ofta så stor eleffekt att det inte är rimligtmed full produktion av kyla vid reservkraftsdrift. Det bör dock finnasmöjlighet att producera kyla i begränsad omfattning, eftersomdet är viktigt att kunna begränsa rumstemperaturen i främstoperationssalar, inte minst i krissituationer då arbetsbelastningenkan bli hög dygnet runt. Detta kan lösas med lokala reservkylaggregateller genom att den centrala kylanläggningen anordnas förbegränsad produktion, så att kyla kan produceras och distribuerastill de viktigaste funktionerna utan behov av stor eleffekt.LuftbehandlingLuftbehandlings- eller ventilationssystem finns i större eller mindreomfattning vid alla sjukhus. En av huvuduppgifterna för ventilationssystemenär att föra bort luftburna föroreningar inomhus.Operationsverksamheten ställer störst krav på låga halter av föroreningar.En annan uppgift är att åstadkomma ett godtagbart termisktinomhusklimat. Människors prestationsförmåga sjunker om temperaturenär högre än 27 °C. Hög prestationsförmåga är specielltviktig för operationspersonalen.De flesta operationsavdelningar har luftbehandlingsanläggningarmed fläktar, filter, värmare och kylare. Efterbehandlingsdelarär försedda med värmare, kylare och någon typ av finfilter.Tillhörande kanalsystem försörjer operations,. förberedelse- ochavvecklingsrum. Frånluft förs bort via frånluftsfläktar med tillhörandekanalsystem anslutna till lokalerna i samma utsträckningsom tilluften.Ventilationsanläggningar för övriga avdelningar, mottagningaretc. är uppbyggda efter samma grundprincip, men ofta utan kylningoch efterbehandlingsaggregat. Gemensamt för anläggningarnaär att de vanligen har någon typ av värmeåtervinning.Ventilationen av sjukhus har blivit alltmer komplex, med ökatberoende av mekanisk ventilation och luftbehandling, med bådeuppvärmning och kylning av olika lokaler. Anläggningarna är van-138 kbm rekommenderar 2008:2

ligtvis stora, centrala system, där många delsystem måste samverka– el, tryckluft, styrsystem, värme och kyla.Ventilationsanläggningen bör sektioneras för att man ska kunnastänga av delar vid avbrott i elförsörjningen. Man uppnår ocksåbättre säkerhet om luftbehandlingssystemen är utformade i mindredelsystem som är anpassade till de olika verksamheterna. Ensådan begränsning av systemens storlek är även säkrare vid brand.Hela eller delar av ventilationsanläggningen bör förses medreservkraft, med tanke på längre avbrott i den yttre elförsörjningen.Speciellt gäller detta fläktar till operationsavdelningar,helst även till intensivvård och andra akutbehandlingsavdelningar.Se även tabell 10.Om sjukhusbyggnader har enbart eller huvudsakligen luftburenvärme bör de luftbehandlingsaggregat som är nödvändiga för värmedistributionförses med reservkraft.Arbete med säkerhet ochinformationssäkerhet inom sjukvårdenHär ges exempel på ett sätt att arbeta med säkerhet ochinformationssäkerhet, under följande rubriker: Säkerhet – en del av verksamhetsansvaret ”Stuprörssystem” Krisberedskapsmyndighetens rekommendationer förinformationssäkerhet Arbetsprocessen – ett exempel på arbetssätt medinformationssäkerhet Systemsäkerhetsplan Verksamhetsbeskrivning Krav på säkerhetsåtgärder Säkerhetsprofil Säkerhetsgranskning Driftgodkännande Uppföljningfördjupning och praktiska råd 139

Säkerhet – en del av verksamhetsansvaretMålet med att införa informationsteknologi i en verksamhet ärofta att uppnå rationaliseringsvinster. För att nå det målet måsteorganisationen och arbetssättet anpassas så att de kan utnyttja demöjligheter som den nya tekniken medger.I takt med att IT-beroendet ökar bör även sättet att bedrivasäkerhetsarbete anpassas och utvecklas. Inte minst för att minimerade risker som teknikanvändning och teknikberoende medför.Säkerhet bör ses som en funktion som ska bidra till en effektivproduktion och verksamhet. Säkerhetsfunktionen bör så långt sommöjligt samverka med och stödja de verksamhetsansvariga.Säkerhet måste på ett bättre sätt integreras i och bli naturlig delav det dagliga arbetet i en verksamhet. En verksamhet består oftaav ett antal processer i vilka säkerhet är en del. Kraven ökar ocksåpå att man ska kunna säkerställa kommunikation och informationsspridningöver ansvarsgränser med höga krav på säkerhet.I de flesta organisationer fastställs policyer och regler för säkerhetdirekt av en administrativ ledningsfunktion. Med ökande kravpå produktion, lönsamhet och rationaliseringar bör regelverkenutarbetas i dialog med respektive verksamhet och utgå från dekrav som verksamheten ställer för att uppnå de uppsatta målen.Beslut om att ta risker ingår i ett verksamhetsansvar. För att tadetta ansvar krävs att säkerhetsfunktionen tydligt kan redovisavilka risker som ett beslut medför.LedningSäkerhetsfunktionFigur 26. Processens utgångsvärden. Verksamhetens behov är styrande.Säkerhet bör ses som en funktion som ska bidra till eneffektiv produktion och verksamhet.140 kbm rekommenderar 2008:2

Det är heller inte tillräckligt att endast besluta att vidta åtgärderutan att ange hur man ska införa eller genomföra dem. Tydligainstruktioner om detta är en förutsättning för att säkerhetsarbetetska bli accepterat, kreativt och förebyggande.Med en dialog mellan företrädare för IT, säkerhet och verksamhetförstår berörda parter bättre vilka krav som verksamheten ställerpå IT-verksamheten, och verksamheten förstår bättre vad somär tekniskt möjligt med bibehållen säkerhetVad ärteknisktmöjligt?Vad behövsi verksamheten?Figur 27. Teknik bör införas därför att den gagnar verksamheten,inte bara därför att det är möjligt.”Stuprörssystem”Ansvaret inom vården delas mellan landsting, kommuner och privatainstitutioner, stiftelser och vårdgivare enligt avtal med kommuneller landsting.Beslutet om hur en patient ska vårdas kan förändras beroendeav hur patienten förflyttas i vårdkedjan. Detta gäller även i enkrissituation.Alla dessa vårdinstanser har IT-system för administration ochoperativ verksamhet. Systemen utvecklas, anskaffas och drivs medhänsyn till verksamhetens ekonomiska ramar. IT-systemen anpassasför att uppfylla den egna verksamhetens krav. Detta kan innebäraatt information inte kan överföras elektroniskt mellan systemoch vårdinstanser och därmed inte användas av flera och merutnyttjas.Det saknas rutiner för samordning mellan de olika delarnai vårdkedjan.fördjupning och praktiska råd 141

Resultatet av denna brist på samordning kan bli en fortsattuppbyggnad av så kallade ”stuprörssystem”. Information om enindivid som införs i ett system i en kommun kan som regel inteutnyttjas i någon annan kommun eller inom landstinget.För att undvika en fortsatt utveckling av stuprörssystem krävs samverkan mellan organisationer vid anskaffning av informationsteknologi samverkan mellan teknik- och verksamhetsföreträdare vidteknisk utveckling och anskaffning av IT-system.Vidare bör utvecklingen av process- och övervakningssystem gesprioritet då en sådan utveckling underlättar t.ex. vård i hemmeteller vård på annan plats utanför den ordinarie sjukvården. Dennautveckling ställer höga krav på en utbyggd infrastruktur i form avnätverk för data och telekommunikationer och tillförlitlig el- ochvattenförsörjning.Krisberedskapsmyndighetens rekommendationerför informationssäkerhetKrisberedskapsmyndigheten (KBM) rekommenderar att de IT-systemsom samhällsviktiga funktioner är beroende av för sin verksamhetbör ha en grundsäkerhetsnivå angiven i BITS, Basnivå för IT-säkerhet(litt 18). BITS följer internationella standarder för IT-säkerhet och idenna anges åtgärder som bör vidas för att uppnå en grundsäkerhet.BITS ger ett exempel på arbetsgång för arbetet med informationssäkerhet.I BITS anges bland annat att det bör utarbetas ensystemsäkerhetsplan för IT-system.Ett viktigt mål med en systemsäkerhetsplan är att verksamhetsledningenska ha möjlighet att ta aktiva beslut om vilken säkerhetsom är rimlig och vilka risker som kan accepteras. Verksamhetsledningenfattar dessa beslut, men det är säkerhetsfunktionensansvar att ta fram beslutsunderlag som gör det möjligt att fattabeslut och som gör att konsekvenserna av besluten blir tydliga.Verksamhetsledningen bör bl.a. fastställa tydliga ansvarsgränserför den information och de informationssystem som används. Debör också fastställa de långsiktiga målen för säkerhetsarbetet.142 kbm rekommenderar 2008:2

Exempel på beslut som bör tas av verksamhetsledningen: Verksamhetsledningen bör utse en ”ägare” till varje system, ensystemägare. Det blir allt vanligare att system ingår i nätverkoch samverkar i ”processer”. Det gör att det kan det vara svårtatt ange vad som är ett system. I dessa fall är det särskilt viktigtatt man i samverkan anger ansvarsgränser och utser vemsom är säkerhetsansvarig för ”processen”. Verksamhetsledningen bör driftgodkänna verksamhetskritiskaIT-system enligt vad som anges i BITS. Verksamhetsledningen bör vidta åtgärder så att IT-systemenuppnår en grundsäkerhet motsvarande vad som anges i BITS.Arbetsprocessen – ett exempel på arbetssättmed informationssäkerhetVarje organisation fastställer vilken grad av säkerhet som krävs förde egna IT-systemen så att verksamheten kan utföras på ett tillfredsställandesätt.Huvuddragen i en arbetsprocess för att integrera säkerhet i enverksamhet illustreras i figur 28.SystemsäkerhetsplanGranskningReferensramHUR?RedovisningBakgrundDriftgodkännandeFigur 28. Processen i stort för att integrera säkerhet i en verksamhet.fördjupning och praktiska råd 143

Nedan följer ett exempel på en lämplig arbetsgång för informationssäkerhet: Organisationen definierar målen och inriktningen med sittsäkerhetsarbete i en informationssäkerhetspolicy. Utifrån denna tas en systemsäkerhetsplan fram för varje enskiltinformationssystem. I systemsäkerhetsplanen anges, utöver vadsom anges i BITS för grundsäkerhet, styrande krav i lagar ochförordningar för den aktuella verksamheten, verksamhetskravpå sekretess, tillförlitlighet och tillgänglighet samt vilka särskildahot och risker som kan påverka säkerheten. Med utgångspunkt i informationssäkerhetspolicyn och systemsäkerhetsplanenutarbetas säkerhetsinstruktioner och anvisningar. Verksamhetsansvarig chef fastställer vilka åtgärder som ska vidtas. För att kontrollera att säkerheten i informationssystemet uppfyllerställda krav granskas det befintliga säkerhetsskyddet.Granskningen leder till en säkerhetsutvärdering. Denna säkerhetsutvärderingligger till grund för beslut om driftgodkännande.Ett beslut kan vara att det aktuella IT-systemet godkännsutan vidare åtgärder, att det godkänns med förbehåll om attåtgärder ska vidtas enligt en fastställd tidplan, alternativt attsystemet inte driftgodkänns då riskerna med en fortsatt driftbedöms vara för stora.Arbetet bör genomföras av och inom respektive verksamhet. Systemägareneller den som verksamhetsledningen utser bör tillhöraden operativa verksamheten med befogenhet och resurser att fattaoch genomföra beslut.SystemsäkerhetsplanSystemsäkerhetsplanen är det dokument som anger verksamhetskravenpå det aktuella IT-systemet. Dokumentet ska vara ettunderlag för beslutet om vilka åtgärder som ska vidtas. Kraven skakunna omsättas i krav på tekniska och administrativa säkerhetsåtgärder.144 kbm rekommenderar 2008:2

VerksamhetsbeskrivningFör varje IT-system beskrivs hur systemet används av de verksamhetersom är beroende av det aktuella IT-systemet.I verksamhetsbeskrivningen bör man identifiera de arbetsprocessersom använder IT-systemet och ange deras beroende av ITsystemet.Även systemets beroende av indata eller krav på att levererautdata till annat system bör anges. I verksamhetsbeskrivningenbör det också finnas en beskrivning av den information som finns isystemet och en bedömning av vilken sekretess den bör ha.För att få en överblick över var information är lagrad och hurden transporteras i kommunikationssystem bör verksamhetsbeskrivningeninnehålla en enkel systemskiss.1324information – informationsflöde1. Arbetsplatsen/applikationen2. Lokala nätet3. Nätoperatör4. ”Servicebyrå”Figur 29. Exempel på systemöversikt.Krav på säkerhetsåtgärderEfter att verksamhetsbeskrivningen är genomförd fastställs vilkakrav på säkerhet som ska ställas på systemet. Kraven anges i verksamhetstermeroch omsätts därefter i krav på tekniska och administrativasäkerhetsåtgärder.fördjupning och praktiska råd 145

Åtgärder bör vidtas för att skydda information från obehörig åtkomst säkerställa tillförlitlighet och spårbarhet säkerställa tillgång till information och system.De flesta verksamheter styrs även av externa krav, t.ex. kundkraveller lagar och förordningar. De externa kraven ska utvärderas ochanges. Lagstiftning gäller i de flesta fall sekretess men även kravpå tillförlitlighet (kvalitet) och tillgänglighet kan vara reglerade ilagar och föreskrifter.SäkerhetsprofilFör att få en översikt över de områden som bör prioriteras, utifrånde krav som ställs på säkerhet, sammanställs och redovisas kraveni en säkerhetsprofil.mycket hög nivåhög nivånormal nivågrundnivåSekretessTillförlitlighet TillgänglighetFigur 30. Exempel på säkerhetsprofil.SäkerhetsgranskningMålet med en säkerhetsgranskning är att klarlägga om man harvidtagit planerade säkerhetsåtgärder och om de fungerar och uppfyllerkraven i systemsäkerhetsplanen.DriftgodkännandeDriftgodkännande är det beslut som fastställer om ett IT-system,i en given miljö, på ett tillfredsställande sätt kan leva upp tillsäkerhetskraven. Det är systemägaren eller motsvarande sombeslutar om driftgodkännande. Driftgodkännandet utgår från vadsom framkommit av systemsäkerhetsplanen.146 kbm rekommenderar 2008:2

Underlaget för ett driftgodkännande måste tydligt ange vilkakrav som ställs på det aktuella IT-systemet, vilka åtgärder som ärvidtagna, samt vilka eventuella brister som finns och vilka konsekvenserdessa kan leda till för verksamheten.UppföljningDet övergripande målet med IT-säkerhetsprocessen är att införaen rutin i den dagliga verksamheten som innebär att de krav somställs på säkerhet uppfylls. Inom alla områden inträffar ständigtförändringar: förändrad teknik, förändrad organisation och förändraderutiner. Detta påverkar kraven på säkerhet och gör attäven sättet att skydda information och system kan behöva förändras.Systemsäkerhetsplanen bör därför regelbundenhet granskasoch vid behov kompletteras eller göra om.Beträffande uppföljning av inträffade händelser, se avsnittetKontinuitetshantering under Del 1.Tekniskt ledningsstöd för hälsoochsjukvården vid allvarlig händelseHär beskrivs begreppet förmåga och vad som krävs för att uppnåförmåga att hantera en allvarlig händelse. Arbete vid landsting eller motsvarande Åtgärder inom sjukvården i övrigtArbetet vid landstingen eller motsvarandeLandstingen har med statligt stöd genomfört ett omfattandearbete för att införa rutiner och ett tekniskt ledningsstöd för ledningunder en allvarlig händelse (vilket inkluderar extraordinärhändelse). Som underlag för detta har Socialstyrelsen tagit fram enkriterielista för hur det tekniska ledningsstödet bör utformas.För att kunna leda en verksamhet under en allvarlig händelseär det helt nödvändigt att kunna inhämta och sända information.Därför är redundanta sambands- och IT-system prioriterade. Avdessa är tillgången till ”vanlig” telekommunikation särskilt viktig.Ett för flera organisationer gemensamt radiokommunikationssystem,RAKEL (radiokommunikation för effektiv ledning), imple-fördjupning och praktiska råd 147

menteras för närvarande (2008) över hela landet av Krisberedskapsmyndigheten.Systemet ska vara utbyggt omkring år 2010.Åtgärder inom sjukvården i övrigtPå motsvarande sätt som landstingen har ett ledningsstöd förregional ledning har sjukhusen sådana för lokal ledning. Det gällerfrämst akutsjukhusen.De flesta sjukhus har ledningsrum för ledning av verksamhetenvid stora olyckor inom det egna ansvarsområdet. Med de nya kravsom ställs på förmåga behöver ledningsfunktionerna förstärkas.Ledning under en allvarlig händelse (vilket inkluderar extraordinärhändelse) ska kunna bedrivas utan avbrott under minst 7 dygn.Samverkan ska kunna ske med andra aktörer, t.ex. med kommuneroch företag.Till detta kommer en förändrad hotbild där hot även kan riktasmot sjukvårdens egen verksamhet vilket leder till en förändrad synpå säkerhet. Nuvarande åtgärder är oftast inte anpassade för attmöta sådana hot.De nya förutsättningarna innebär också nya krav på planering,utbildning och övningar. För att uppnå vad som i detta fall menasmed förmåga ska ett sjukhus med mycket kort förvarning (någraminuter till en timma) kunna ställas om, och med utnyttjande avsamtliga resurser kunna verka under lång tid. Sjukhusen ska undersamordning från landstingets regionala nivå kunna skicka och taemot resurser till och från andra sjukhus eller landsting, inom Sverigeeller utomlands. De ska också kunna samverka med andra aktörer.Behovet av ett tekniskt ledningsstöd för ett sjukhus är i stortsett detsamma som för den regionala nivån. Ledningsfunktionenmåste ha tillgång till reservkraft och till redundanta kommunikationssystem,tillträdesskydd o.s.v.Under avsnittet Säkerhetsanalyser och funktionskontroll återgesi sammanfattande form de kriterier som tillämpats vid uppbyggnadav tekniskt ledningsstöd på regional nivå vid landstingen.Dessa kan även tillämpas vid uppbyggnaden av motsvarande funktionervid sjukhus.148 kbm rekommenderar 2008:2

del 3Administrativ delförord 149

Referenser och medverkandeLitteratur1. Regeringen. Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser.SOU 2007:31. ISBN 978-91-38-22743-5.2. Krisberedskapsmyndigheten. Samhällets krisberedskap.Inriktning för verksamheten till och med 2011.Planeringsprocessen 2007:2. ISBN 978-91-85797-03-5.3. Socialstyrelsen. Enheter för personsanering. Meddelandeblad,2007-1-11.4. Regeringen. Lagen om kommuners och landstings åtgärderinför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjdberedskap (SFS nr: 2006:544).5. Regeringen. Förordning om krisberedskap och höjd beredskap(SFS 2006:942).6. Regeringen. Förordning om kommuners och landstings åtgärderinför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjdberedskap (SFS nr: 2006:637).7. Regeringen. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, inkl ändringar).8. Boverket. Boverkets Regelsamling för byggande BBR.9. Socialstyrelsen. Fredstida katastrofmedicinsk beredskap ochplanläggning inför höjd beredskap. 2005. SOSFS 2005:13.Artikelnr 2005-10-13.10. Socialstyrelsens termbank. http://app.socialstyrelsen.se/termbank/ViewTerm.aspx?TermID=4123.11. Socialstyrelsen. NBC-saneringsanläggningar för personsaneringvid sjukhus – validering av rutiner och funktion.Sammanställning av två försöksserier. Rev april 2005. Artikelnr2005 123-12.12. Krisberedskapsmyndigheten. Tsunamins genomslag. KBM:stemaserie 2005:13. ISBN 91-85053-93-7.150 kbm rekommenderar 2008:2

13. Socialstyrelsen, et al. Händelseanalys & Riskanalys, Handbokför patientsäkerhetsarbete. December 2005. ISBN 91-7164-093-2.14. Swedish Standards Institute. Standards för informationssäkerhetISO 27001 och 27002.15. Swedish Standards Institute. Elinstallationer i byggnader –Avsnitt 710: Medicinska utrymmen. SS 4371002.16. Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden(till 7 kap. 21, 22 och 25 §§ miljöbalken). 2003.NFS 2003:16.17. Swedish Standards Institute. SIS Handbok HB 370. Säkerhetsnormför medicinska gasanläggningar.18. Krisberedskapsmyndigheten. Basnivå för IT-säkerhet (BITS).KBM rekommenderar 2003:2.19. Överstyrelsen för Civil Beredskap. Ett reformerat planeringssystem.Slutrapport 28 juni 2002, dnr 5-931/2001.20. Överstyrelsen för Civil Beredskap. Reservanordningar för kommunaltekniskförsörjning – Erfarenheter från 13 års verksamhetmed statsbidrag till kommuner, 2002.21. Socialstyrelsen. Det robusta sjukhuset. 2002. Artikelnr2002-110-19. ISBN 91-7201-707-4.22. Energimyndigheten. Elkrisen i Kalifornien – orsak, åtgärderoch konsekvenser, Mars 2002. ET6:2002.23. Landstinget i Östergötland. Informationsteknik i sjukvård ochsjukvårdsanläggningar, 2002. Ett uppdrag från Socialstyrelsen.LiÖ 2000-1440.24. Räddningsverket. Hot och risker vid integrerade funktioner.Värderingsmetod för räddningscentraler. Uno DellgarRådgivning och Tyréns, 2002. B54-218/02.25. Regeringen. Säkerhet i en ny tid. Sårbarhets- och säkerhetsutredningen.SOU 2001:41.26. Livsmedelsverket. Statens livsmedelsverks föreskrifter omdricksvatten. SLVFS 2001:30.27. Socialstyrelsen. Medicinska katastroftermer och begreppsdefinitioner,EpC/Klassifikationer och terminologi, 2001. Dnr24-8781/2001, 2001-09-24.28. Dellgar U et al. Kemsaneringsanläggningar för personsaneringvid sjukhus. Validering av rutiner och funktion.Kompletterande försök. Tyréns, Uno Dellgar Rådgivning, FOIreferenser och medvrkande 151

NBC-skydd, DEMC, Sunda Hus Rådgivning, December 2001. Ettuppdrag för Socialstyrelsen.29. Dellgar U et al. Kemsaneringsanläggningar för personsaneringvid sjukhus. Validering av rutiner och funktion. Tyréns,Uno Dellgar Rådgivning, FOI NBC-skydd, DEMC, SkyddS, SundaHus Rådgivning, Maj 2001. Ett uppdrag för Socialstyrelsen.30. Socialstyrelsen. Isstormen i östra Kanada januari 1998.Kamedo 74, 2000. SoS-rapport 2000:09, Art.nr 2000:03-009,ISBN 91-7201-468-7.31. Överstyrelsen för Civil Beredskap. Auckland Unplugged,CRISMART. Försvarshögskolan, utgiven av ÖCB år 2000. ISBN 917097 082-3.32. Överstyrelsen för Civil Beredskap. Den tekniska infrastrukturenssårbarhet, funktion och säkerhet – TIS. Metodstudie medexemplet värmeförsörjning och dess stödsystem. Tyréns, KTHoch FOA, 2000. ISBN 91-7097-077-7.33. Försvarets forskningsanstalt. Svåra påfrestningar på samhället– konsekvenser för hälso- och sjukvården inomSocialstyrelsens ansvarsområde. Oktober 1999. FOA-R--99-01220-240--SE.34. Socialstyrelsen, Bohuslandstinget/Göteborgs Sjukvård.Funktionssäkerhet vid akutsjukhus. Byggnadsteknisk säkerhet.Försörjningsteknisk säkerhet. Kemskydd. Handbok medExempel för utbildning, 1998.35. Socialstyrelsen. Kemiska olyckor och katastrofer. Medicinsktomhändertagande. Planeringsinriktning, 1998. SoS-rapport1998-3-3. ISBN 91-7201-259-5.36. Överstyrelsen för Civil Beredskap. Den kommunala risksituationenvid millennieskiftet – en modell för sårbarhetsanalys.Faktablad från ÖCB, 1998.37. Socialstyrelsen. Akutsjukhus. Funktionssäkerhet i fred ochkrig, 1996. SoS-rapport 1996:1. ISBN 91-7201-095-9.38. Socialstyrelsen. Planering för säker sjukvård i krig –Byggnader och anläggningar, 1989. Allmänna råd frånSocialstyrelsen 1989:2. ISBN 91-38-11086-5.39. Socialstyrelsen. Sjukvårdens säkerhet i krig. SSIK slutrapport,1986. Socialstyrelsen redovisar 1986:12. ISBN 91-38-09341-3.40. Civilförsvarsstyrelsen. Sjukvårdens skydd i krig. 1980. Publ nr1.07-80 FK.152 kbm rekommenderar 2008:2

MedverkandeFörfattareUno Dellgar, sammanhållande, Uno Dellgar Rådgivning ABConny Lindqvist, teknisk försörjning, EnergoRetea ABEskil Häggström, elförsörjning, Rejlers Ingenjörer ABSune Häggbom, fastighetsteknik, Sunda Hus Rådgivning ABChrister Dahlberg, informationsförsörjning, Procerto Consulting ABReferensgruppMarianne Bergendahl, chef Div konsult & serv,Landstinget VästmanlandHelge Brändström, beredskapsöverläkare,Västerbottens läns landstingKjell Nyberg, Enheten för krisberedskap, SocialstyrelsenMikael Olsson, driftledare, Karolinska universitetssjukhuset,Stockholms läns landstingLars-Åke Pettersson, informationssäkerhetschef,Landstinget i ÖstergötlandTorbjörn Pettersson, risksamordnare, Landstinget i ÖstergötlandErik Pålsson, fastighetsdirektör, Landstinget i Jönköpings länAgneta Tollin, Enheten för inspektion, LivsmedelsverketBirgitta Westberg, beredskapschef, Örebro läns landstingMedverkande från KrisberedskapsmyndighetenHans-Erik Olofsson, sektionschef, Tekniska enhetenRonny Fryksten, projektledare SSIK, Tekniska enhetenMedverkande från Socialstyrelsen (utöver i referensgruppen)Jonas Holst, Tf enhetschef, Enheten för krisberedskapPer-Åke Nilsson, Enheten för krisberedskapÅsa Ljungquist, Enheten för krisberedskapreferenser och medvrkande 153

Ordförklaringaroch definitionerAdsorption Förloppet när ett fast ämne (adsorbent) till sin ytaupptar och binder (adsorberar) ämnen från en gas eller vätskaAllvarlig händelse Definieras enligt SOSFS 2005:13 (litt 9) enligtföljande: händelse som är så omfattande eller allvarlig att resursernamåste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Ibegreppet allvarlig händelse inryms begreppet extraordinär händelse.Ansvarsprincipen Definieras av KBM enligt följande: Ansvarsprincipeninnebär att den som har ansvar för en viss verksamhetunder normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar förverksamheten under en kris eller krigssituation.Extraordinär händelse Definieras enligt Lagen SFS nr: 2006:544(litt 4) enligt följande: en sådan händelse som avviker från detnormala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk fören allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsammainsatser av en kommun eller ett landsting.Generalplan I denna skrift avses med generalplan ett översiktligtinstrument för att förverkliga målen för lokalerna och verksamheteninom ett geografiskt sjukhusområde, samt i förekommande fallmål för förändring och förnyelse.Hot Med begreppet hot menas normalt och i denna skrift följande:potential till skadehändelse. Detta innefattar såväl naturliga,oavsiktligt skapade som avsiktligt skapade händelser.IP Internet Protocol. Fastställda regler efter vilka datorer kommuniceraröver Internet.IP-telefoni Användande av datornät med utnyttjande av InternetProtocol (IP) för överföring av telefonsamtal. Tekniskt innebär IP-154 kbm rekommenderar 2008:2

telefoni att röstsamtal överförs i små digitala datapaket, till skillnadfrån det analoga telefonnätet.IT Informationsteknologi.Katastrof Definieras enligt SOSFS 2005:13 (litt 9) enligt följande:allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållandetill det akuta behovet och där belastningen är så hög attnormala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas.KBM Krisberedskapsmyndigheten.Likhetsprincipen Definieras av KBM enligt följande: Likhetsprincipeninnebär att en verksamhets lokalisering och organisation sålångt det är möjligt ska vara densamma såväl under fredstida förhållandensom under kris eller krig.Närhetsprincipen Definieras av KBM enligt följande: Närhetsprincipeninnebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av demsom är närmast berörda och ansvariga.Redundans ”Överflöd”, närvaro av extra komponenter utöver demsom krävs för en apparats normala funktion ("både hängslen ochlivrem"). Innebär att funktionen kan upprätthållas trots fel elleravbrott, men annorlunda än normalt.Reservkraft Reservkraft för elförsörjning.COP motsvarar det lägsta effektuttaget, PRP ett något högre ochLTP det högsta effektuttaget. Skillnaden mellan de olika effektnivåernaär ca 10 procent.COP: Contineous power = Kontinuerlig effekt är den effekt somett dieselmotordrivet generatoraggregat kan avge kontinuerligtunder ett obegränsat antal timmar per år mellan fastlagdaunderhållsperioder och under fastlagda miljöbetingelser.COP används främst för stationära anläggningar utan tillgång tillnätbunden el, exempelvis oljeplattformar.PRP: Prime power = Baskrafteffekt är den högsta tillgängligaeffekt som ett dieselmotordrivet generatoraggregat kan avge vidvarierande (begränsad) last under ett obegränsat antal timmarper år mellan fastlagda underhållsperioder och under fastlagdamiljöbetingelser.ordförklaringar och definitioner 155

LTP: Limited time running power = Reservkrafteffekt är denmaximala effekt som ett dieselmotordrivet generatoraggregatkan avge upp till 500 timmar per år, varvid max 300 timmar ärkontinuerlig drift.Resiliens Eftergivlighet, elasticitet. Används i överförd betydelseför tekniska system som återgår till normal funktion direkt efter ettfel eller avbrott.Risk Begreppet risk används i dagligt tal i flera betydelser. I dennaskrift används riskbegreppet med följande innebörd: Risk är enkombination av sannolikheten för skadehändelser och dess negativakonsekvenser för liv, hälsa, miljö och egendom.Riskanalys Systematisk identifiering av risker förknippade medviss verksamhet samt uppskattning av riskernas storlek. Begreppetriskanalys är ibland synonymt med sårbarhetsanalys.Robusthet Robusthet i ett system är den förmåga som systemethar att tillgodose ett behov trots störning av visst slag. Robusthetär en viktig del i operativ förmåga och krisledningsförmåga.SSIK Sjukvårdens säkerhet i kris och krigUPS Uninterupted Power System, eller avbrottsfri kraft.Beteckningarna Uninterupted Power Supply, Uninteruptible PowerSystem, respektive Uninteruptible Power Supply används också(dock inte i denna skrift) och med samma innebörd.156 kbm rekommenderar 2008:2

kbm rekommenderar2008:2 Det robusta sjukhusetUtgåva 20082008:1 Vägledning inför kriserDel 1. Att planera inför kriserDel 2. Att planera för en pandemi2007:3 Utbildning och övning inom krisberedskapsområdetInriktning och modell för planering2007:2 IT-säkerhetsstandarden Common Criteria (CC) – en introduktion2007:1 Kommunens geografiska områdesansvarKrishanteringsrådets samordnande roll2006:3 Så vill vi utveckla övningsverksamhetenEn strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället2006:2 Kommunens övningsverksamhetTre enkla sätt att öva kommunledning och förvaltningar i krishantering2006:1 Basnivå för informationssäkerhet (BITS)Utgåva 32004:1 Kommunens plan för hantering av extraordinära händelserVägledning från Krisberedskapsmyndigheten2003:2 Basnivå för IT-säkerhet (BITS)2003:1 Risk- och sårbarhetsanalyserVägledning för statliga myndighetersema recommends2008:3 Risk and vulnerability analyses – Guide for governmental agencies2003:2 Basic level for IT Security (BITS)kbm rekommenderar 157

KrisberedskapsmyndighetenBox 599101 31 StockholmTel 08-593 710 00Fax 08-593 710 01kbm@kbm-sema.seISSN: 1652-2893ISBN: 978-91-85797-15-8www.krisberedskapsmyndigheten.se