D8 TISDAG 6 FEBRUARI 2007REDIGERARE: MIKAEL SÖRLINGPolitikerna påverkar dinVad är politik?Något diffust som sköts av någraokända män och kvinnor?Nej – kommunpolitik berör allainvånare på en rad områden.Politiker i fullmäktige, kommunstyrelsenoch de olika nämnderna,fattar beslut somi allra högsta grad har med din vardagatt göra.■ De avgör hur dina skattepengarska användas.■ De beslutar om hur förskoloroch skolor ska fungera och hurstora skolorna ska vara.■ De avgör var det ska byggas nyahus och hur mycket pengar somska gå till att laga trasiga gator.■ De bestämmer om man ska göradet lättare för företag att slå signer.■ De tar ställning till hur man kanstötta arbetslösa ungdomar.■ Hur ska bilarna få köra i samhället?Det bestämmer politikerna.Liksom hur mycket det ska kostaatt få soporna hämtade och vattenur kranarna.■ När ska det vara öppet på biblioteketoch hur många musiker skaspela i symfoniorkestern? Det styrpolitikerna genom att skicka mereller mindre av skattepengarna tilljust de områdena.■ Och när du blir gammal är detpolitikerna som styr över hurmycket det ska satsas på vård hemmaoch på olika sorters äldreboende.■ ETT ÄRENDES VÄGSKOLA50Petra Persson är politiker. Hon sitter i kommunfullmäktige ochhar engagerat sig i frågan om att sänka hastigheten på gatornautanför skolorna.– Det många föräldrar som har hört av sig och är oroliga föratt bilarna kör fort. Och jag har läst flera insändare och artiklari HD/NST, säger hon till sina partikamrater.1MotionBla, bla, bla, blaNu har Petra Persson sin åsikt klar. Det bästa är om hastighetensänks till 30 kilometer utan skolorna. Då kan barnenoch deras föräldrar känna sig trygga.Petra skriver en motion till fullmäktige om den saken.Motionen skickas ut på remiss till de nämnder och styrelsersom berörs av förslaget, till exempel tekniska nämnden ochskolstyrelsen. Politikerna där får läsa den och säga sitt.Så småningom kommer motionen tillbaka till fullmäktige medderas svar.Men först ska den passera kommunstyrelsen.2Så visst kan det löna sig att försökahänga med och påverka. Dethandlar ju om din tillvaro.Det är ändå du som har varitmed och röstat fram dem.Tidigare i den här tidningen harvi visat hur du kan göra för att fåfram din åsikt.Här berättar vi hur en kommunspolitiska organisation ser ut.JA!Detta är enseger för vårabarn!Yiphee!Äntligen!LITEN ORDLISTA■ Interpellation: En ledamot i kommunfullmäktigekan rikta en interpellation(fråga) till en ansvarigpolitiker. Alla ledamöter i fullmäktigefår lov att delta i debatten. Eninterpellation leder inte till någotbeslut i fullmäktige.■ Fråga: En ledamot i kommunfullmäktigekan ställa en fråga till enansvarig politiker. I debatten fårbara frågeställaren och den svarandedelta. En fråga leder inte tillnågot beslut i fullmäktige.■ Motion: Förslag som får väckasav ledamöterna i kommunfullmäktige.Alla motioner ska utredas innanfullmäktige får avgöra om detblir ja eller nej till förslaget.■ Remiss: Begäran om yttrande ellersynpunkter. Ofta är det kommunfullmäktigesom skickar ut enfråga på remiss till nämnder, styrelseroch råd.■ Votering: En ledamot i fullmäktigekan begära votering. Det innebäratt det blir en omröstning i denaktuella frågan. Alla ledamöter fårdå säga vad de tycker om förslaget.De kan säga ja eller nej elleravstå från att rösta.4Nej!Det är dags för fullmäktige att besluta om Petra Perssonsmotion.Hur ska det gå? Ska hon och kommunstyrelsens majoritet fåsom de vill? Även remissvaren är positiva till 30-gräns.Det blir först en ganska lång diskussion om för och emot.Politikerna går upp i talarstolen och argumenterar ochdebatterar. Det här är en fråga som intresserar många ochfullmäktiges ordförande får flera gånger påminna långpratareom att det finns en tidsgräns för hur länge var och en får talaför sin sak.Till sist säger de flesta politiker ja till förslaget.5På åhörarplatserna sitter flera föräldrar med barn i skolorna.De har lyssnat på diskussionen och beslutet och nu hörsspridda hurrarop. Fast egentligen ska det vara alldeles tyst pååhörarläktaren och fullmäktiges ordförande hyssjar därför lite.När föräldrarna lämnar åhörarplatserna väntar reportrar frånHD/NST och radion utanför fullmäktigesalen. De vill prata medföräldrarna om politikernas beslut.HD
TISDAG 6 FEBRUARI 2007D9vardagCITAT OMDEMOKRATI”Demokrati äratt låta andratala till punkt.”Pietro Nenni, italiensk politiker.FOLKETTillsätter politikernagenom val vart fjärde år.Ja!Ja!Ja!Ja!Nej!Ja!Nej!”Demokratin kanskeinte alltid verkar likaeffektiv som en delandra styrelseformer.Den hardock den fördelenatt man i så fall kanpåpeka det.”OkändUtskottKommunfullmäktigeKommunstyrelseNämnder ochstyrelserKommunalabolagGrafik: HDNu är motionen hos kommunstyrelsen som förbereder allaärenden som ska till fullmäktige. Kommunstyrelsens ordförandeskriver alltid ett förslag till hur fullmäktige ska beslutai de olika ärendena.Ja eller nej till Petra Perssons motion, således. Kommunstyrelsenär inte helt enig. Några tycker att det är onödigtmed sänkt hastighet, dagens begränsning på 50-kilometerräcker.– Alla vet ju att det ligger skolor här och inget pekar på attbilarna kör för fort, säger de.Men de flesta håller med Petra Persson och därför blir det jatill förslaget.6SKOLA30En tid efter beslutet i fullmäktige är de nya 30-skyltarna påplats utanför kommunens skolor.– Jättebra, tycker barnen och deras föräldrar.Petra Persson har fått blodad tand. Hon har fått igenom sittförslag och kommer alldeles säkert att skriva fler motioner.Barnen och deras föräldrar har också fått blodad tand. Dehar lärt sig att det kan löna sig att kämpa för sin sak.Politikerna tog frågan på allvar.3”När en demokratidör, dör den inteav brist på lagarutan av brist pådemokrater.”Dieter Lattmann, tysk författare.”Demokratinskännetecken är inteatt flertalet har rätt,utan att alla gerplats för varandra.”Danmarks drottning Margrethe.”Den som inte kanskratta kan intevara demokrat.”Bernhard Vogel”Demokrati är somsalt i vattnet: Detsprider sig snabbtöverallt. Därför ärdet omöjligt atttillåta bara en litensmula demokrati.”Ignazio Silone, italienskförfattare.”Den upproriskaungdomen ärden modernademokratinsvindtunnel.”Haldor Laxness, isländskförfattare.”Det är lika svårt attvara en liten smulademokratisk som attvara en liten smulagravid”Michael Davie, historiker ochförfattareSå ser den politiskaorganisationen ut■ KOMMUNSTYRELSENär stadens regering.Den leder och samordnar denkommunala verksamheten ochleds av en politiker från det partieller de partier som har makteni staden.Kommunstyrelsen förberederalla ärenden, exempelvis motioner,som ska upp i fullmäktige.Den politiska majoritet som styrkommunen behöver inte skrivaså många motioner. De kan föreslåsaker direkt till kommunstyrelsen.Styrelsen fattar också en delegna beslut.Kommunstyrelsens möten kanvara öppna för allmänheten ompolitikerna vill det.■ KOMMUNFULLMÄKTIGE ärstadens riksdag, det högsta beslutandeorganet.Det är väljarna som avgör hurkommunfullmäktige sättssamman. Politikerna får platserutifrån det antal röster som partiernahar fått. I bland har ettparti ensam majoritet, men vanligastär att en grupp partier gårsamman för att få makten.Fullmäktiges viktigaste uppgiftär att göra en budget för kommunen.Den avgör hur skattepengarnaska fördelas. Hur mycketsom ska gå till skola, äldrevård,gatu-underhåll, miljöförbättringaroch så vidare.Kommunfullmäktige bestämmerockså hur stor kommunalskattenska vara.Det är politikerna här som slårfast vissa riktlinjer för kommunensarbete, till exempel om privataföretag ska få driva äldrevård.Kommunfullmäktiges möten äralltid öppna för allmänheten.■ NÄMNDEROCH STYRELSERkan se olika ut i olika kommuner.Men principen är alltid densamma– det finns en nämnd för varjeansvarsområde. Nämndernabestår av politiker som dessutomhar en stab, förvaltning, medtjänstemän som arbetar med detpraktiska.Det parti eller de partier somhar majoriteten och därmed makteni fullmäktige tillsätter de flestaledamöterna i varje nämnd ochutser även ordföranden.I de allra flesta kommunerfinns det nämnder eller styrelserför skolan, äldrevården, miljön,sociala frågor, fritidslivet, byggnadsfrågor,kulturen, räddningsfrågoroch de tekniska frågorna.Ibland har en enda nämnd handom flera av de här områdena.Varje nämnd och styrelse får enpåse skattepengar från kommunfullmäktige.De ska använda demtill att konkret se till att kommunensverksamhet fungerar somdet är tänkt. Att de gamla fårvård, att det finns tillräckligt medskolor och lärare, att det är rentoch snyggt på gatorna och så vidare.Hur mycket pengar nämndernafår avgörs av hur mycket de styrandei kommunfullmäktige villsatsa på just deras områden.Ibland är nämndernas mötenöppna för allmänheten men vanligeninte. Inget hindrar dememellertid från att öppna dörrenom de vill.■ RÅD OCH UTSKOTTär enheter som kan få ta hand omen del begränsade områden. Exempelvispersonalfrågor. I en delråd sitter medborgare som fårvara med och tycka till om de frågorsom kommer på remiss.■ KOMMUNALA BOLAGEn kommun kan bestämma att endel verksamhet ska drivas av ettbolag som kommunen äger, helteller delvis. Kommunala bostadsbolagär vanliga.Text: Winnie GravlundTorbjörn SvenssonGrafik: Jonas Schultz