HT-20070206-1-01-H.qxd (Page A1) - Helsingborgs Dagblad

TISDAG 6 FEBRUARI 2007D9vardagCITAT OMDEMOKRATI”Demokrati äratt låta andratala till punkt.”Pietro Nenni, italiensk politiker.FOLKETTillsätter politikernagenom val vart fjärde år.Ja!Ja!Ja!Ja!Nej!Ja!Nej!”Demokratin kanskeinte alltid verkar likaeffektiv som en delandra styrelseformer.Den hardock den fördelenatt man i så fall kanpåpeka det.”OkändUtskottKommunfullmäktigeKommunstyrelseNämnder ochstyrelserKommunalabolagGrafik: HDNu är motionen hos kommunstyrelsen som förbereder allaärenden som ska till fullmäktige. Kommunstyrelsens ordförandeskriver alltid ett förslag till hur fullmäktige ska beslutai de olika ärendena.Ja eller nej till Petra Perssons motion, således. Kommunstyrelsenär inte helt enig. Några tycker att det är onödigtmed sänkt hastighet, dagens begränsning på 50-kilometerräcker.– Alla vet ju att det ligger skolor här och inget pekar på attbilarna kör för fort, säger de.Men de flesta håller med Petra Persson och därför blir det jatill förslaget.6SKOLA30En tid efter beslutet i fullmäktige är de nya 30-skyltarna påplats utanför kommunens skolor.– Jättebra, tycker barnen och deras föräldrar.Petra Persson har fått blodad tand. Hon har fått igenom sittförslag och kommer alldeles säkert att skriva fler motioner.Barnen och deras föräldrar har också fått blodad tand. Dehar lärt sig att det kan löna sig att kämpa för sin sak.Politikerna tog frågan på allvar.3”När en demokratidör, dör den inteav brist på lagarutan av brist pådemokrater.”Dieter Lattmann, tysk författare.”Demokratinskännetecken är inteatt flertalet har rätt,utan att alla gerplats för varandra.”Danmarks drottning Margrethe.”Den som inte kanskratta kan intevara demokrat.”Bernhard Vogel”Demokrati är somsalt i vattnet: Detsprider sig snabbtöverallt. Därför ärdet omöjligt atttillåta bara en litensmula demokrati.”Ignazio Silone, italienskförfattare.”Den upproriskaungdomen ärden modernademokratinsvindtunnel.”Haldor Laxness, isländskförfattare.”Det är lika svårt attvara en liten smulademokratisk som attvara en liten smulagravid”Michael Davie, historiker ochförfattareSå ser den politiskaorganisationen ut■ KOMMUNSTYRELSENär stadens regering.Den leder och samordnar denkommunala verksamheten ochleds av en politiker från det partieller de partier som har makteni staden.Kommunstyrelsen förberederalla ärenden, exempelvis motioner,som ska upp i fullmäktige.Den politiska majoritet som styrkommunen behöver inte skrivaså många motioner. De kan föreslåsaker direkt till kommunstyrelsen.Styrelsen fattar också en delegna beslut.Kommunstyrelsens möten kanvara öppna för allmänheten ompolitikerna vill det.■ KOMMUNFULLMÄKTIGE ärstadens riksdag, det högsta beslutandeorganet.Det är väljarna som avgör hurkommunfullmäktige sättssamman. Politikerna får platserutifrån det antal röster som partiernahar fått. I bland har ettparti ensam majoritet, men vanligastär att en grupp partier gårsamman för att få makten.Fullmäktiges viktigaste uppgiftär att göra en budget för kommunen.Den avgör hur skattepengarnaska fördelas. Hur mycketsom ska gå till skola, äldrevård,gatu-underhåll, miljöförbättringaroch så vidare.Kommunfullmäktige bestämmerockså hur stor kommunalskattenska vara.Det är politikerna här som slårfast vissa riktlinjer för kommunensarbete, till exempel om privataföretag ska få driva äldrevård.Kommunfullmäktiges möten äralltid öppna för allmänheten.■ NÄMNDEROCH STYRELSERkan se olika ut i olika kommuner.Men principen är alltid densamma– det finns en nämnd för varjeansvarsområde. Nämndernabestår av politiker som dessutomhar en stab, förvaltning, medtjänstemän som arbetar med detpraktiska.Det parti eller de partier somhar majoriteten och därmed makteni fullmäktige tillsätter de flestaledamöterna i varje nämnd ochutser även ordföranden.I de allra flesta kommunerfinns det nämnder eller styrelserför skolan, äldrevården, miljön,sociala frågor, fritidslivet, byggnadsfrågor,kulturen, räddningsfrågoroch de tekniska frågorna.Ibland har en enda nämnd handom flera av de här områdena.Varje nämnd och styrelse får enpåse skattepengar från kommunfullmäktige.De ska använda demtill att konkret se till att kommunensverksamhet fungerar somdet är tänkt. Att de gamla fårvård, att det finns tillräckligt medskolor och lärare, att det är rentoch snyggt på gatorna och så vidare.Hur mycket pengar nämndernafår avgörs av hur mycket de styrandei kommunfullmäktige villsatsa på just deras områden.Ibland är nämndernas mötenöppna för allmänheten men vanligeninte. Inget hindrar dememellertid från att öppna dörrenom de vill.■ RÅD OCH UTSKOTTär enheter som kan få ta hand omen del begränsade områden. Exempelvispersonalfrågor. I en delråd sitter medborgare som fårvara med och tycka till om de frågorsom kommer på remiss.■ KOMMUNALA BOLAGEn kommun kan bestämma att endel verksamhet ska drivas av ettbolag som kommunen äger, helteller delvis. Kommunala bostadsbolagär vanliga.Text: Winnie GravlundTorbjörn SvenssonGrafik: Jonas Schultz