skolbladet 1.06.indd - Sundsvall

rst.sundsvall.se
  • No tags were found...

skolbladet 1.06.indd - Sundsvall

Informations- och personaltidning för anställda vid Barn- och utbildningsförvaltningen, Sundsvalls kommun NR 1-2006skolbladetElevernas IT-vardag– en egen världDet är inne att berättaSkolteater – bra för fantasin och empatin


Foto: Mediaprogrammet/Chris AnderssonRedaktörens raderVälkommen till ett nytt nummer av Skolbladet! Som vanligt vi bjuder påen blandad kompott. Allt från lekarbete till skolans roll i förhållande tillInternet och i Galleriet visas Malte Larssons vackra och välgjorda keramik.Internet fanns inte när jag växte upp, även om jag nu tar det som ensjälvklarhet precis som många andra. Men jag vill tillägga och understrykaatt jag befinner mig på en helt annan nivå i mitt Internetanvändandeän vad många barn och speciellt ungdomar gör. För många hardet blivit en livsstil eller ett så pass naturligt sätt att kommunicera såatt det har börjat ersätta gamla traditionella vägar. Många behöverockså ha tillgång till sin ”Internetvärld” nästan hela tiden, man bådevill och behöver vara ”on line” så mycket som möjligt.Man har konstaterat att många föräldrar och lärare inte har någonaning om vad barnen egentligen gör på Internet och känner sigosäkra på hur man ska möta barnen och ungdomarna i ”Internetvärlden”.Därtill kan också finnas en motvilja till att släppa in vuxna,men antagligen har den mest med ovana att göra. Oftast blir ju barnoch ungdomar glada över vuxnas uppmärksamhet och engagemang,men visst kan såväl etiska som moraliska dilemman uppstå när manska mötas i cyber. De flesta skulle aldrig drömma om att bryta upplåset på barnets dagbok eller läsa barnets post, men när det gällerInternet hur ser man då på vad som är privat och inte? Att lära kännavarandra framför datorn kan vara en arbetsam men nödvändig processsom kräver respekt och lyhördhet och vuxna som vågar fråga. Det ärviktigt att tillsammans kunna se både fördelar och nackdelar med Internet.Hela situationen är unik. Aldrig tidigare i historien har våra barn och ungdomarbehärskad en kanal på det här viset. Samtidigt så är det vi vuxna somhar erfarenheten och förhoppningsvis ”klokskapen”. Vi hamnar i en intressantsymbios som ingen vet var den kommer att leda till. Det är dock alltid viktigtatt engagera sig i vad barnen och ungdomarna håller på med och vad som ärviktigt för dem. Antagligen är det ändå inte så olikt det vi gjorde som unga,det handlar kanske bara om nya kommunikationsmöjligheter.Jag satt och jobbade vid datorn hemma en kväll och femåringen ville hakontakt…– Mamma, det verkar så tråkigt att sitta så där.– Vad menar du, frågar jag.– Ja, sitta och titta på en skärm så där, svarar han.– Ja, men det händer ju en hel del på skärmen, kom och titta här, säger jag.– Kan inte DU komma till min värld i stället för att vara i datorvärlden, sägerhan.Jag kommer inte på något vettigt att säga utan kramar om honom ochnjuter av hans kloka barnslighet och tänker många tankar i min tysthet.innehållRedaktörens rader 2Ledaren:Att utvecklamedan lärande pågår 3Elevernas IT-vardag– en egen värld 4Skolledare från Londonpå besök 7Utvecklande lekarbete 8Skriva bör man, annars… 9Konsten att trollbinda 10Berättande på Norra Berget 11Skolteater – bra förfantasin och empatin 12Biljetter till tio tusen 13Vägen är viktigareän målet 14Galleriet:Malte kopplar avmed keramik 16skolbladetInformations- och personaltidning föranställda vid Sundsvalls kommuns skolorBarn- och utbildningskontoretSundsvalls kommunNorrmalmsgatan 4851 85 SundsvallRedaktör Pia Åkerströmtel 19 14 82pia.akerstrom@sundsvall.seAnsvarigutgivare Daniel AntonssonRedaktions- Kenneth Steinerkommitté bitr.skoldirektörBjörn SwedénenhetschefAnn-Britt SörensenrektorProduktion Fryklundskommunikation & designTryck Tryckeribolaget, SundsvallOmslagsbild Foto: Pia Åkerström2Tips & synpunkter till: pia.akerstrom@sundsvall.setel 060-19 14 82Skolbladet finns också påwww.skola.sundsvall.se


Sundsvalls stadsvision– att utveckla medan lärande pågårledareDu kan inte ha missat att vi alla är inbjudna tillatt utforma visionen för hur Sundsvall ska varaom 30 år. En svindlande utmaning med tanke påallt som skett de senaste 30 åren som ingen dåhade en aning om eller kunde förutse. Men visstär det uppiggande att spana in i framtiden och• Genusperspektivet, dvs de förutsättningarsom pojkar respektive flickor ges i sitt lärande.De stora skillnaderna mellan flickors och pojkarsmåluppfyllelse leder till att förutsättningarnamåste analyseras så att arbetsformer som motverkartraditionella könsroller utvecklas. Bådeoch lycka att lära som finns hos de allra flestaförskolebarn går att hålla vid liv ända upp i vuxenålder. Men än så länge saknar vi kunskap ochfärdigheter för att lyckas se och ge varje barndet stöd det behöver. Kan det handla om bristpå mod?nog ska förskola/skola ha en plats i den visionen.Vad gör du om 30 år och hur vill du ha det då?pojkar och flickor ska ha likvärdiga möjligheterför sin utveckling och sitt lärande.Tänk om de unga sundsvallsborna som om 30 årläser Sundsvalls stadsvision, som antogs 2007,Visst vet du att du jobbar inom den verksamhetsom är viktigast och mest avgörande för Sundsvallsutveckling och framtid?Alla kanske inte håller med om att förskola• Barns och elevers inflytande i/över sitt egetlärande.Att bli varse hur ens eget lärande går till och attutifrån sin egen mognad få stöd i att ta ansvarär helt oförstående till att det funnits ett problemi Sundsvalls förskolor och skolor med attalltför många elever tappar sugen under skolåren.Det är väl en vision om något!och skola är den viktigaste framgångsfaktorn,men jag är övertygad om det. Om vi lyckas medvårt uppdrag kommer Sundsvall och regionenhäromkring att vara ett attraktivt område förboende, etableringar och annat i en välfunge-för lärandet är en viktig förutsättning för måluppfyllelsen.Utifrån de senaste kvalitetsredovisningarna ärdet helt uppenbart att de tre områdena är enFast så fungerar det förstås inte. Det kommer juatt finnas sådana som jag, som passerat 80 medråge och kan berätta hur det var. Måtte vi intetycka att det var bättre förr…rande livsmiljö som är avgörande för hur Sunds-gemensam angelägenhet. Många jobbar redanvall utvecklas, allra helst om man har ett långsik-storartat med att vidareutveckla och bli ännutigt perspektiv för en hållbar utveckling. Lyckasbättre på det vi ska göra, dvs att ge förutsätt-vi inte kommer vi att se ett annat Sundsvall. Debarn som idag går i grundskolan blir vuxna, harförhoppningsvis familj och jobb år 2025. Detsom dom idag upplever i våra förskolor ochskolor kommer att vara av mycket stor betydelseningar för varje barns och elevs utveckling ochlärande. Blir det dessutom en självklarhet attdela med sig av sina erfarenheter och lärdomar,OCH att det blir en självklarhet att lyssna till ochlära sig av varandras lärdomar, då kommer vi attFoto: Malte Larssonför hur de i sin tur kommer att forma samhälletlyckas. Visst kommer det att också behövas tra-på 2030-talet.ditionell kompetenshöjning, men den främstaFör den skull är inte vårt uppdrag enbart attframgångsfaktorn är jag övertygad om ligger iförbereda för vuxenlivet. Livet nu är minst likaatt ta vara på vårt eget lärande, och låta lärdo-viktigt.mar vara grund för utvecklingen. Tveklöst måstefler barn och elever få lyckas och nå både kun-För att vara en riktigt bra förskola/skola behöverskapsmålen och demokratimålen, oberoende avvi samlas kring följande tre utvecklingsområdenhur ”deras” Sundsvall kommer att se ut.under de närmaste åren, i alla fall under fem årframöver.Den allra största utmaningen har vi nog i att• Språkutveckling och läsförståelse.stödja barn och elevers utveckling på ett sådantFörutom demokratiaspekten, att ha tillgång tillsätt att lusten att lära nytt fortsätter att vara ensitt språk, är resultaten i övrigt skolarbete avhängigtelevens läsförståelse.självklarhet för alla ända upp i vuxen ålder!Jag är helt övertygad om att den nyfikenhetChristin StrömbergDirektör för Barn- och utbildningsförvaltningen3


Var nyfiken. Våga släppa lärarrollen och fråga barnen. Det är det bästa sättet att lära sig om Internetoch om barnens och ungdomarnas IT-vardag. Ungdomarna visar och berättar gärna. Det är AndersUllbergs erfarenhet. Han är lärare på Bosvedjeskolan och han menar att vi vuxna har en skyldighet attkänna till, förstå och ha åsikter om barnens IT-värld.Foto: Hans-Erik ÅkerstedtElevernas IT-vardag– en egen världJu äldre man är, desto mindre kanAnders stödjer sin åsikt på läroplanensför och främja elevernas förmåga att göraman. Det är ett faktum i dagens IT-(LPO94) beskrivning av skolans uppdrag:personliga ställningstaganden.”samhälle.”Skolan har i uppdrag att överföra– Nästan allt som skolan gör handlar omIT, framför allt i form av datorergrundläggande värden och främja elevernasatt förbereda barnen för livet i samhället,med Internetuppkoppling, utgörlärande för att därigenom förbereda demutanför skolan. Det handlar om trafikkun-en växande del av barnens ochför att leva och verka i samhället. Elevernaskap, miljömedvetande, näringslära, sexual-ungdomarnas vardag. Och vad denskall kunna orientera sig i en komplexkunskap och så vidare. Vägledning i bådevardagen egentligen innehåller ärverklighet, med ett stort informations-praktisk och moralisk IT-användning liggerdet få vuxna som verkligen vet.flöde och en snabb förändringstakt. Dethelt i linje med detta, tycker Anders.– Skolan och skolans personalär också nödvändigt att eleverna utvecklarhar skyldighet att känna till, förståsin förmåga att kritiskt granska fakta ochSunt förnuftoch ha åsikter om barnens IT-värld,förhållanden och att inse konsekvensernaHan får medhåll av Helena Westin, sommenar Anders Ullberg, lärare påav olika alternativ. Det perspektivet skallär IT-ansvarig i Njurunda-Bredsands skol-4Bosvedjeskolan.prägla skolans verksamhet för att ge grundområde.


– Även om de flesta unga är duktigare änbåde föräldrar och lärare på att hantera endator så har vi vuxna kunskaper, erfarenheteroch sunt förnuft att bidra med för attgöra deras IT-vardag trygg, säker och hanterbar.Det kan vara att lära barnen hanteraInternet på ett ansvarsfullt sätt – t ex att deinte ska lägga ut bilder på Internet hur somhelst – men också informationssökning,värdering av information och källkritik,säger Helena.– Genom att överföra pengar från dinmobiltelefon kan du t ex köpa idolbilderoch ringsignaler. Det är klart att det lockar,det är ju så lättillgängligt. Jag tror att dettakommer att öka och jag tycker att det ärviktigt att föräldrar och lärare förstår hurdet fungerar. Snart kommer nog även spelom pengar på Internet att sprida sig ner iåldrarna, säger han.Föräldramöte om InternetPå Bosvedjeskolan arrangerar man Internetkvällarför föräldrar. Syftet är att ge föräldraroch skola en möjlighet att tillsammansöka kunskapen om vad Internet är och vadman kan göra på Internet. Målet är attbilda sig en egen uppfattning om och skaffasig åsikt om Internet och barnens Internetanvändning.forts. nästa sidaVåga frågaMen hur ska man som vuxen ta sig in i ITvärlden?Vad börjar man med, om man inteens vet vad LunarStorm, Habbo Hotell,chatt eller MSN är?– Var nyfiken. Våga släppa lärarrollenoch fråga barnen, rekommenderar Anders.Det är så han har lärt sig. Han har vågatfråga. Och eleverna har med glädje visathonom och berättat.– Ibland har jag blivit förskräckt när jagfått reda på vad som kan hittas på Internet.Allt finns, bara en knapptryckning bort.Men det stärker än mer min uppfattningatt vi vuxna, inklusive skolan, måste skaffaoss kunskap, för att kunna ta ställning, såatt vi kan stötta barnen och ungdomarnaoch ta vårt ansvar för att vägleda och”fostra”.Det som förskräcker Anders handlarinte nödvändigtvis om lättillgängliga porrsajter.Det gäller lika mycket de allt vanligarebetaltjänsterna, som vänder sig direkttill barn och ungdomar.Kunskap är enda vägen till ett förhållningssätttill barnens IT-vardag, menar Helena Westin, ITansvarigi Njurunda-Bredsands skolområde ochAnders Ullberg, lärare på Bosvedjeskolan.Foto: Pia Åkerström5


– Kunskap är enda vägen till ett för-Skolan släpar efterfrämst som en avancerad skrivmaskin.hållningssätt till barnens IT-vardag, sägerBåde Anders och Helena är smått förund-– Det skiljer sig nog åt från skola tillAnders Ullberg, som även har hållit irade över att varken användandet av ellerskola, menar Helena. Men rent generellthalvdagsutbildningar för sina kollegor pådiskussionerna kring datorer och Internetmåste lärarna våga ta för sig mer av möjlig-skolan i samma syfte.fått större genomslag i skolan.heterna med IT i undervisningen.Intresset för att arrangera Internetkvällar– Det är inte mycket som hänt i skolan– En majoritet av eleverna, årminstoneför föräldrar börjar också sprida sig tillsedan ITiS-satsningen för några år sedan,från år 5 och uppåt, har infrastrukturenandra skolor i kommunen. Medierådet ochkonstaterar Anders. Visst har det lagtsklar – och de använder sig av den. InomMyndigheten för skolutveckling har tagitmycket tid och kraft på att öka tillgäng-skolvärlden släpar vi efter. Det är till exem-fram en mängd aktuellt och användbartligheten till datorer på skolorna. Men tillpel inte alls givet att en elev som skickararbetsmaterial att använda vid just föräldra-vad använder vi datorerna egentligen? Jage-post till sin lärare får svar, konstaterarmöten på temat Internet. Se faktarutan.vet att många lärare fortfarande ser datornAnders.Fakta& lästipsombarn, ungaoch InternetFoto: Pia Åkerström6• Enligt Medierådets undersökningUngar & Medier 2005:54 procent av 12-15-åringarna använderInternet minst en-två timmar/dag.22 procent av 12-15-åringarna använderInternet minst tre-fyra timmar/dag.23 procent av 9-11-åringarna använderInternet minst en-två timmar/dag.7 procent av 9-11-åringarna använderInternet minst tre-fyra timmar/dag.• www.medieradet.se presentararmatnyttig information. På hemsidanfinns tips och information för bådevuxna och barn. Här kan man ladda nereller beställa lärarhandledningar, pedagogiskaverktyg, fakta m m.• Verktygslådan. För stöd och inspirationvid undervisning och diskussioner kringhur Internet och andra moderna medieranvänds och bör användas. Innehållerpedagogiskt material, informationsbroschyreroch fördjupningsmaterial. Beställeller ladda ner från www.medieradet.se• Livstid. Ett elevmaterial med lärarhandledningriktat till år 6-9. Innehållerövningar, förslag och exempel på diskussionsämnenkring områden som integritet,källkritik och personligt ansvarpå Internet. Beställ eller ladda ner frånwww.medieradet.se• Nosa på nätet – Superundersökarna.Ett högläsningsmaterial somvänder sig till dem som arbetar medbarn i åldrarna 5-8 år. Syftet medberättelsen är att lägga grunden förett nyfiket och kritiskt förhållningssätttill Internet. Det finns också en lärarhandledningtill materialet. Beställ ellerladda ner från www.medieradet.se


Barnstödteamets Ulla Jacobsson Hemgren, till vänster och Katarina Nygren, i vit jacka, tog emotKate Crowe och Patricia Wallson, skolledare från Tower Hamlets i London. Foto: Pia ÅkerströmSkolledare från London nyfikna påintegration och inskolningBarnstödteamets Ulla JacobssonHemgren och Katarina Nygrenhar 2004 och 2005 besökt TowerHamlets i London, ett områdesom till stor del är slitet och nedgånget.Arbetslösheten är högoch området befolkas till störstadelen av immigranter.I Tower Hamlets tampas skolan medproblem som vi inte är i närheten av iSundsvall. Exempelvis finns det drygt20 socialarbetare som jobbar med skolornaoch deras huvuduppgift är att fåbarnen att komma till skolan varje dag.Under besöken till London knötsmånga kontakter och i början av februarifick Sundsvall besök av två skolledarefrån Tower Hamlets. De villebland annat se hur förskolan i Sundsvallarbetar med integrationsfrågor och tittanärmare på den svenska inskolningsmodellen.Gästerna fick göra studiebesökpå Solrosens förskola, Lövhyddans förskolaoch Vretens förskola.– Syftet med utbytet är att stärka ochförmedla kontakter och skapa mötenmellan människor som jobbar medbarn. Verksamheter möts på ett fantastisktsätt, menar Katarina Nygren.– Man får alltid nya intryck när manmöter andra människor. Vi känner tillområdet Tower Hamlets och kan biståmed viktiga kontakter för dem som ärintresserade. Kanske leder det här vidaretill ett Commenicusprojekt, säger UllaJacobsson Hemgren.Fotnot: Ett Commenicusprojekt är ett EUfinansieratskolprojekt som kan innehållatre delar:• skolprojekt med elevutbyte mellan minsttre länder• språkprojekt med utbyte av elever mellantvå länder• skolutvecklingsprojekt med deltagandeav endast personal från minst tre länder.Matforspersonali fädrens spårVi har vid Matfors skola bestämt att arbetamålmedvetet för skolans profil ”Kropp ochsjäl”. Vi tror mycket på de vuxnas roll somförebilder efter det kända mönstret ”barnoch unga gör inte som vi säger dom görsom vi vuxna gör”.Under hösten har många i personalenarbetat målmedvetet för att komma i konditionoch genomföra ”StafettVasan”. I lagom fem gällde det att ta sig från starten iSälen (Berga by) till målet i Mora, alltså dekända nio milen i Gustav Vasas spår.Fem lag från Matfors skola kom tillstart och alla fullföljde hela sträckan! Gottsamarbete med bra logistik gjorde det helamöjligt. Alla som deltog oavsett uppdrag:själva åkningen, mathållningen, alla transportereller värdinneskap i bussen drog sittstrå till stacken.Mona RunsvikResultat:Matfors skola lag 1 06:41:50Matfors skola lag 2 06:34:52Matfors skola lag 3 07:04:19Matfors skola lag 4 07:38:47Matfors skola lag 5 06:06:43Nr 69 Johanna Agrell och nr 73 SusannaÅström väntar på sina kollegor från Matforsskola för att få växla in i StafettVasan.7


Utvecklande lekarbeteLekarbete är en specialpedagogisktMitt förhållningssätt är att vara intresseradmetod som syftat till att stödjaobservatör, att bekräfta och beskriva vadbarnet i dess utveckling av för-barnet gör. Jag varken ifrågasätter, beröm-mågan att leka, arbeta och lära imer eller korrigerar – jag bara bekräftargrupp tillsammans med andra barn.barnet i leken.I Sundsvalls kommun arbetar Inga-Lena Kjellin Haglund enligt den härStödja och stärkametoden med barn i förskola, för-I sitt arbete möter Inga-Lena både utåt-skoleklass och grundskola.agerande, forcerade barn och tystlåtna, tillbakadragnabarn.Leken har stor betydelse för barn lärande– Metoden jag jobbar med är alltidoch utveckling. I leken övas samarbete,densamma, berättar hon. I lekarbetet harsamförstånd, empati, fantasi och mycket,barnet alltid min fulla uppmärksamhet.mycket annat. Även språket utvecklas närHär blir barnet sett och bekräftat, helt ut-barn leker. Det är styrkt i såväl forskningifrån sina egna villkor. Här får barnet isom beprövad erfarenhet.lugn och ro upptäcka sina egna förmågor– Men en del barn behöver stöd av entill bland annat koncentration och ska-vuxen under en period för att kunna ut-pande, får dessa bekräftade och därmednyttja leken för lärande och utveckling,stärks självkänslan, vilket i sin tur under-förklarar Inga-Lena Kjellin Haglund. Honlättar vidare utveckling. Målet med lek-är noga med att påpeka att lekarbete inte ärarbetet är alltid att stödja och stärka barnetdetsamma som terapi. Lekarbete är en formi sin utveckling, så att det kan hantera ochnästan hela lekarbetspasset. Det värmerav vuxendeltagande lek för barn som påtillgodogöra sig lek och arbete tillsammansverkligen att få vara med om sådant.olika sätt har svårigheter i sitt lekbeteende.med andra – både i förskolan eller skolanoch hemma.Duger som jag ärBekräfta och beskrivaFördelen med lekarbete, menar Inga-I arbetet som lekarbetspedagog möter Inga-Många bevisLena, är att man inte fokuserar på barnetsLena barnet 30 minuter i veckan, oftastInga-Lena har varit verksam som lekarbets-fel och brister. I stället uppmärksammasunder två terminer.pedagog sedan år 2000. Genom åren harbarnets kompetenser och resurser. I lekar-– Vi träffas alltid på samma plats, ihon fått åtskilliga bevis för att lekarbete ärbetet är barnets lek självvald, här förekom-samma rum, där lekmaterialet alltid finnsen framgångsrik metod.mer ingen konkurrenssituation och ingapå samma plats. Det skapar trygghet och– Jag har arbetat med barn som inte haregentliga krav. Lekarbetet sker i en miljötydliga ramar. Lekmaterialet som vi använ-vågat ta initiativ, som pratat så tyst att mansom snabbt blir trygg för barnet.der är vanligt förskolematerial, t ex dockor,knappt hört. Men efter en tids lekarbete– I lekarbetet duger barnet som det ärklossar, fingerfärger, bilar, ballonger, sand,har de blommat upp, hittat sig själv och sinjust då. Jag som vuxen ser barnet och detvatten, dockskåp… Det är barnet som be-roll i gruppen. Jag har sett barn gå från attvet barnet, eftersom jag bekräftar det helastämmer vad han eller hon vill leka. Jagvara superaktiva, de har inte kunnat kon-tiden. Genom att stärka barnet blir lekendeltar enbart på barnets initiativ och då ärcentrera sig på en sak i två minuter ens,meningsfull och det har en positiv inver-8det barnet som fördelar rollerna i vår lek.till att de suttit lugna och nöjda och målatkan på barnets utveckling.


Skriva bör man, annars…Under våra studiedagar i höstasEfter workshopen i höstas kom flerahöll jag i en workshop för skri-lärare fram och undrade: ”kan du inte havare. Det kom massor med lärareen hel studiedag med oss”? Jovisst. Abso-till första tillfället vilket var fan-lut. Gärna. För det är ju ute i grundskolantastiskt roligt men blev förfär-man kan hjälpa den flicka eller pojke somligt trångt.skulle behöva denna uttrycksmöjlighet.Det är inte troligt att en elev med job-Sundsvalls kulturskola har bland sinabiga hemförhållanden kommer sig för attolika ämnen även kreativt skrivande.anmäla sig till kulturskolan. Törs kanskeInte så att vi vill konkurrera med grund-inte ens komma med förslaget.skolans lärare i svenska, utan i ställetMin förhoppning är att lärarna ute ivara en resurs för de elever som tyckergrund- och gymnasieskolan, som kännerom att skriva. Många skriver för byrå-eleverna, ska kunna tipsa dessa om delådan och det är bättre än att inte skrivamöjligheter som finns. Man behöver intealls, men det blir roligare om man kanvara bra på att skriva, stava eller fixa en brafå lite respons av andra skrivare. I vårameningsbyggnad utan mera tycka om attskrivarkurser jobbar vi inte med rätt-fantisera, tänka, lyssna och känna.stavning eller grammatiska problem,utan låter bara det kreativa flödet rinnaMå bra och ha roligtur pennan över papperet.Under fyra år har jag undervisat i kreativtskrivande på kulturskolan. Min första gruppMed aptit och nyfikenhettar studenten till våren. Dom har fått provaInga-Lena Kjellin Haglund är lekarbetspedagog.Hon har sin bas på Draghällans förskola i Bredsand,men ambulerar runt till olika förskolor,förskoleklasser och grundskolor i kommunen.Foto: Pia ÅkerströmMånga ungdomar känner sig ensamma,icke sedda och absolut inte förstådda.Jag tror att det är viktigt för de elevernamed en kanal där dom kan få hjälp attpå olika versmått, versformer, skrivit diktermed och utan rim. Dom har gjort två kapitelromanertillsammans, flera små novelleroch berättelser. Inter-verbalisera sina funderingar, problemvjuat, recenserat. Upp-FAKTA:• För mer information se:www.lekarbetspedagogik.se• Utbildning i lekarbetspedagogikges vid Uppsala universitet och Malmöhögskola.och ibland vanmakt och förtvivlan.Nu är det inte alls så att vi får enström av oförstådda, olyckliga elevertill vår skola. Nej, de flesta kommermed aptit på förkovran, en nyfikenhetoch förväntan på hur deras uttrycks-trätt i olika sammanhangoch läst upp sinaegna verk. Dom harhelt enkelt varit fantastiska.Dom håller säkertLÄSTIPS:möjligheter kan utvecklas och det ärmed mig när jag påstår• Lek och kommunikation, Förskoletidningen1.2003• Lyckat lekarbete, Skolledaren 2.2003• Utvärdering av lekarbete i Haningekommun, rapport av Tuula Tähkäaho(2003), ingår i serien Forskning ochUtveckling som utges av Lärarhögskolani Stockholm.fantastiskt vad dom kan åstadkomma.Unga hjärnor har en enorm kapacitet.Deras fantasi har inte stelnat i en förutbestämdform. Även när jag smyger inlite skolpluggande med litteratur- ochkonsthistoria så är dom positiva ochjobbar flitigt.att skriva bör manannars … dör mankanske inte precis menman mår inte lika braoch har inte lika roligt.Anna-Maria NilssonSundsvalls Kulturskola9


Först var där berättandet. Ur berättandetföddes sedan teater,opera, film, litteratur, TV…Nu kommer berättandet tillbakaigen, på bred front. I företag,vården, skolan – ja, inom alltfler områden upptäcker man vilkenkraft, och vilka möjligheter, detfinns i berättarkonsten.I början av april gästas Sundsvallav Ida Junker, professionell muntligberättare. Hon ska hålla i en berättarkurspå Norra Berget i Sundsvall.Foto: Pia ÅkerströmKonsten att trollbinda– Den som behärskar det berättande språ-hade berättandet som verktyg och metod iinre bilder tillsammans, säger Ida. Tänkket har ett fantastisk redskap för att för-undervisningen.vad man kan uppnå om man också läggermedla budskap, framställa en problematik,Som professionell muntlig berättarein lärostoff i berättandet!väcka reflexion, empati och gemenskap.har Ida besökt många skolor och genomAtt uppleva en professionell muntligDärför passar berättandet så bra i under-sina berättelser fått även de mest oroligaberättare i full frihet är som att få massagevisningssammanhang, säger Ida Junker.och stökiga eleverna att sitta andäktigt ochtycker många. Det ger frid och lugn.– Den som behärskar berättarteknikenbara lyssna.– Kanske är det för att berättandet ärtrollbinder sina åhörare. Och vilken peda-– Efteråt har lärare frågat mig hur jagett urgammalt sätt att umgås. I årtusendengog vill inte kunna göra det?!egentligen bar mig åt. Svaret ligger i berät-har våra förfäder suttit där vid elden ochtartekniken. I berättandet måste man läggaberättat för varandra. Det är så enkelt ochSkapa bilderbort alla andra roller man brukar spelaså naturligt och därför så tilltalande, menarAtt berätta handlar inte om att lära sig enoch när man gör det står man där heltIda.historia utantill. Det handlar i stället omnaken och är bara sig själv. Det finns ingetatt skapa inre bilder, att se det du berättarmedium mellan berättaren och åhörarna,Motrörelseoch att förmedla dessa bilder till åhörarna.inget manus, ingen regi, ingen scenografi,Det muntliga berättandet upplever idag en– När jag har frågat människor vad deinga strålkastare. Det gör att mötet blirrenässans. Det har uppstått berättarkaféer,minns från sin skoltid lyfter väldigt mångaautentiskt, levande och starkt kontaktska-berättarfestivaler och andra evenemang somfram religionskunskapen och historier sompande och med kontakten följer respekten.samlar stor publik. 2006 har utnämnts tillden om Jakob och brunnen, berättar Ida.Berättarår. Riksutställningar turnérar runtJag är säker på att det här är berättelser somSom att få massagelandet med en utställning om barns berät-satt sig i minnet tack vare en lärare som– Berättandet sätter igång en kraftfull pro-tande och Utbildningsradion är på gång10kunde konsten att berätta, en person somcess när berättaren och åhörarna utarbetarmed en satsning på muntligt berättande.


– Renässansen för berättande trorjag är en reaktion på alla teknik och allmedia, säger Ida. Berättandet har blivitnågot av en motrörelse, en alla-kanrörelse.Alla kanMen kan alla lära sig konsten attberätta?– Ja, försäkrar Ida. Berättande byggermycket på den egna personlighetenoch erfarenheten. Om man utnyttjardet man har i sitt bagage och lär sighur man når både hjärtan och hjärnor,så har man alla möjligheter att bli enduktig berättare.FAKTA• Berättarkurs med Ida Junker,5-6 april, Norra Berget, Sundsvall.Arrangör: Norra bergets Kulturhistoriskaverksamhet – en del avSundsvalls kulturskola och SundsvallsMuseum/Barn- och ungdom.Info & frågor:johanna.ulfsdotter@sundsvall.setel 0730-36 63 80.MER INFO OM BERÄTTANDE• www.berattarnatet.se• www.storytelling.seIda Junker, professionell muntlig berättarekommer till Sundsvall för att inspirera fler attanvända berättarkonsten.Berättande på Norra BergetNär vi började planera vårt arbetemed att tillgängliggöra Medelpadshistoria utifrån Friluftsmuseet påNorra Berget 2001 fanns inga fullständigakulturmiljöer att visa. Vivalde då att satsa på det muntligakulturarvet och berättandet så somdet var levande i det förindustriellasamhället.Varje byggnad på Norra Bergetruvar på en egen berättelse. Känslanav att människor berättat idessa stugor i århundraden blevvår utgångspunkt.Under fem år har vi nu arrangerat berättarkvällarpå Norra Berget i hopp om attsprida gamla berättelser och berättandettill allmänheten. Många kommer och lyssnaroch många berättar även själva.I och med berättaråret 2006 ville viaktualisera berättandet och ge metoden enmer framtränade roll i vår skolverksamhet.Berättandet skapar självförtroende ochsjälvkänsla samt en gemenskap som TVinte uppnår.När jag träffade Ida Junker från FabulaStorytelling på Vimmeldagarna hösten 2005föll det sig därför naturligt att tala om enkurs för pedagoger i muntligt berättandepå Norra Berget.Berättarnät SundsvallVid Idas berättarverkstad på Vimlet komjag i kontakt med Monika Westin, somlänge arbetat med berättandet i förskolanoch skolans lägre åldrar.Monika har högskoleutbildning inommuntligt berättande och hon sitter med istyrelsen för Berättarnät Sverige. Monikahar initierat Berättarnät Sundsvall, en nybildadideell förening vars huvudsakligasyfteär att främja, utveckla och etableraden muntliga berättartraditionen i Sundsvall.Den främsta tanken med berättar-nätet är att berättare och berättandet skafå en gemensam arena i det lokala nätverketi Sundsvall. Vi vill också verka för attdet muntliga berättandet som pedagogiskmetod aktualiseras inom lärarutbildningensamt erbjuda fortbildningar och grundkurserför pedagoger i kommunen.Vill ni veta mera om nätverket? Hör aver till: monika.westin@comhem.seMycket på gångI samarbete med Sundsvals Museum, BerättarnätSundsvall och Norra Berget-föreningenarrangerar vi en rad berättarprogramunder våren. Förutom Berättarkursen medIda Junker arrangerar vi en Berättarkväll påVärldsberättardagen den 20 mars klockan19.00, i Danslogen på Norra Berget. Runtom i världen kommer berättelsen omMånen att lyssnas till och berättas.I anslutning till Berättarkursen arrangerasäven en berättarföreställning med Ida”Den olåsta trädgården”, 6 april kl 19.Se mer på www.norraberget.seSundsvall – en utvald stadFabula Storytelling planerar ett nationelltberättarprojekt Ung Berättarscen på sexplatser i Sverige i syfte att höja berättandetsom scenisk konstart. Sundsvall är en av deutvalda städerna och Sundvalls Kulturskolaär samarbetspartner för att sprida information.Väl mött på Norra!Johanna Ulfsdotter, Kulturvetare/MuseipedagogNorra Bergets Kulturhistoriska verksamhet– en del av Sundsvalls Kulturskola11


Skolteater– bra för fantasin och empatinUnder höstterminen har Teaterav karaktärerna, konstaterar producentenVästernorrland turnerat runt blandLena Sandberg.skolor i länet med föreställningen– Att uppleva teater utvecklar bådeSitta kvar. Spelplats har varit klass-empatin och fantasin – det gäller interum. Publiken har varit elever i årminst föreställningen Sitta kvar, menar8 och 9.Erik Johansson och förklarar:Men varför spelar Teater Väs-– När man ser teater är det lätt att levaternorrland ute på skolorna? Ochsig in i det man ser, man identifierar sigvarför ska elever se teater?med någon av karaktärerna. Och genomatt ta del av föreställningens dialoger,Skolbladet träffar de fyra skådespelarnamonologer, karaktärernas tankar och fun-som medverkar i Sitta kvar; Helena Svart-deringar skapas, förhoppningsvis, förstå-ling, Tomas Magnusson, Hanna Schön ochelse för varför personerna är som de är, görErik Johansson. De kommer direkt från ensom de gör och så vidare. Teater kan alltsåföreställning och har sällskap med produ-bidra till ökad empati. Och förmågan attcenten Lena Sandberg och Jens Nymansom är scenmästare.Lena Sandberg, producent, Teater Västernorrlandoch Kulturskolans kontaktperson vid teatern.Foto: Pia Åkerströmkänna empati är viktig. Alltså är det viktigtmed teater!Äkta möten engagerarNår ut– Teater är något äkta. Här får publikenverkligen så kung med er alla som skådespe-Erik tycker att fördelen med att turneravara med om äkta möten och får se äkta liv,lare, och i just de roller ni hade. Ni ägde heltrunt bland skolor är att man når även demmenar Helena Swartling.enkelt! En av de bättre pjäser jag sett. /M”.som kanske aldrig skulle komma på tanken– Teater ger en helt annan stimulans ochatt gå på teater.kräver ett annat engagemang av publikenIgenkänning– Visst händer det att lärare är oroligaän vad till exempel film gör. EngagemangetSitta kvar, av Eva Massuri, handlar om 14-för att eleverna inte ska sköta sig, att degör att publiken känner delaktighet, för-15-åringars verklighet. Föreställningen tarinte ska sitta stilla och vara tysta under enklarar Hanna Schön.upp frågor som till exempel vem det är somföreställning, berättar Jens Nyman som ärOch föreställningen Sitta kvar har verk-bestämmer vad som är rätt eller fel, cooltscenmästare. Men det kan säkert vara braligen engagerat och berört sin publik. Deteller töntigt? Vem bestämmer vilken musikför lärarna att släppa kontrollen ibland. Vimärks inte minst på det chattforum somman ska lyssna på? Varför har vissa mångabrukar låta lärarna gå in först och be demTeater Västernorrland hade på sin hemsidakompisar och andra inga alls? Varför ärsätta sig längst bak. Sen tar vi ansvarar föri anslutning till skolturnén. Där har manen del häftiga om de hånglar med mångabarnen eller eleverna och ser till att alltkunnat läsa bland annat följande inlägg:medan andra får värsta ryktet? Varför kanfungerar.”Jag tycker erat uppträdande var skit braman inte bara vara den man är och skita i– Om det blir lite stök bland eleverna!:D Hoppas ni kommer tillbaka fler gångervad alla andra säger?under en föreställning behöver det intetill våran skola NI VAR BÄST! // E”.– Det är tacksamt att spela Sitta kvar.betyda att de tycker att teatern är dålig,12”Ni var jättebra! Den där pjäsen varAlla i publiken kan känna igen sig i någonsäger Hanna Schön. När man blir berörd


ehöver man ofta göra sig av med denkänslan genom att röra på sig eller säganågot till kompisen bredvid.NärkontaktSitta kvar framfördes i ett klassrum medpubliken placerad längs väggarna och denfria ytan i mitten blev en scen.– Det skapar en väldigt nära kontaktmellan skådespelare och publik och fungerarväldigt bra, berättar Lena Sandberg.Hennes erfarenhet är att skolföreställningarfungerar sämre i stor salong, till exempel ien aula.– Det blir inte heller så högtidligt när vispelar i klassrum, som ju är elevernas hemmaplan,konstaterar Tomas Magnusson.Tomas Magnusson, Erik Johansson, Hanna Schön och Helena Svartling – skådespelarna i Teater Västernorrlandsuppsättning av skolföreställningen Sitta kvar.Foto: Pia ÅkerströmSamarbete med eleverEva Massuri har skrivit Sitta kvar direktför Teater Västernorrland. I sitt manusarbetehar hon också tagit hjälp av eleverpå Vibackeskolan och Skönsbergs skola.I slutskedet av arbetet läste Eva och skådespelarnamanuset för eleverna, som fickkomma med synpunkter.– Eleverna var väl inte så pratsamma,men när vi läste texten för dem kändevi direkt vad som funkade och vad sombehövde ändras, berättar Erik Johansson.Biljetter till tio tusenVarje år köper Kulturskolan in föreställningarsom visas för kommunens skolbarn(förskola och grundskola). Kristin Svensson-Melanderär inköpare och Eva Norbergkontakten ut mot skolorna.Det är i huvudsak teaterföreställningaroch skolbio, men på senare år även dansoch musik, ja – scenkonst.Genom ett avtal med Teater Västernorrlanderbjuds årligen minst två teaterföreställningartill årskurser som bedömsvara lämplig målgrupp. Lena Sandbergheter vår kontaktperson.Runt dessa fyller vi på med föreställningarför övriga åldrar.Genom utbudsträffar och aktiva kontakterhittar vi ”godbitar” som vi köper hit,det kan till exempel vara Unga Riks(-teatern),Fria grupper, Norrdans eller Länsmusikensom vi samarbetar med.Skolbioutbudet står Håkan Nordmanpå Kultur&Fritid för. Vi samarbetar ävenmed honom när vi tar hit föreställningarsom kan passa deras offentliga utbud.Minst 10 000 biljetter brukar det bli påett år och vi strävar efter att alla klasser skaha fått minst ett erbjudande per skolår.Ungefär en miljon kronor kostar verksamheten,varav c:a 800 000 är kostnaderför föreställningar (inkl. resa, logi, lokal )och resten är personalkostnader.Av responsen från skolorna att döma ärdet väl använda pengar. I kommuner därman lagt ut alla pengar på skolenheternahar de snabbt ätits upp av andra kostnader.Den som vill påverka eller kommenterautbudet är välkommen att höra av sig tillnågon av de i texten nämnda personernaeller till mig.AnnBritt SörensenRektorSundsvalls Kulturskola13


Vägen är viktigareän måletTryggheten i arbetslagets tillåtandemiljö gör att de vågar ta ut svängarna.De har lämnat detaljplaneringenoch låter i stället barnensintressen vara vägledande.– Målet är inte det viktigaste, utanvägen dit, säger Annica Martin,pedagog på Äppellunda förskola,avdelningen Biet.14Annica och hennes arbetskamrater LenamarieEklund och Ulla Möllerstam-Ekmanhar precis sett till att barnen fått på sig overaller,stövlar, vantar, mössor och hjälmaroch slussat ut dem till den strålande solenoch de gnistrande, vita snöhögarna ute pågården. Där leker de nu tillsammans medbarn och personal från grannavdelningen.Handledning i stället för styrning– Vi arbetar Reggio Emilia-inspirerat,berättar Ulla. Det betyder att vi utgår frånbarnens egna intressen. Vi förhåller ossmer handledande och försöker stimulerabarnens nyfikenhet och upptäckarglädje.– Genom att observera barnens lek servi vad de behöver, både i form av materialoch eventuellt stöd. Vår grundsyn äratt barnen är kompetenta. Som pedagogerfinns vi här för att inspirera och stötta, såatt varje barn kan utvecklas utifrån sinaegna förutsättningar, berättar Lenamarie.På avdelningen Biet finns 19 barn iåldrarna 1 till 5 år.Personalen ser många fördelar med enblandad åldersgrupp.Annica Martin, Ulla Möllerström-Ekman och Lenamarie Eklund jobbar på Äppellunda förskola. Sedanen tid arbetar de Reggio Emilia-inspirerat, med förhållningssättet att barnen är kompetenta och att desom pedagoger ska stötta och inspirera, så att varje barn utvecklas från sina egna förutsättningar.– Barnens empatiska förmåga utvecklasmycket i en åldersblandad grupp – vi harsärskilt lagt märke till att pojkarna utvecklarsin empatiska sida. Även samarbetsförmåganfår bra träning i en blandad grupp.De äldre barnen hjälper de yngre och deyngre barnen inspireras och tar efter deäldre, konstaterar Annica och berättar omavdelningens arbete kring temat att byggaoch konstruera:Byggprojekt– Vi deltog i NTE-projektet, som syftadetill att ge barnen möjlighet att utveckla sinakreativa, tekniska och naturvetenskapligafärdigheter för att stimulera deras intresseför dessa områden.– Till och med de allra yngsta barnendeltog genom att bygga med kuddar, dynoroch klossar. Det handlade om att byggaoch riva, bygga och riva, om och om igen,helt enkelt ett sätt att skaffa sig erfarenhetav möjligheter och begränsningar. Sen gickvi vidare till att bygga lekmiljöer. Det blevolika konstruktioner av t ex klossar ochlego, som barnen använde i sina lekar.– Lekmiljöerna som de lite äldre barnenkonstruerade blev mer och mer avancerade,berättar Annica. De byggde t ex en backefrån ett bord ner till golvet och lät en kulaeller en bil åka nerför och genom en banade byggt.Löser problemen själva– Vi pedagoger styrde inte barnens byggarbeten,berättar Ulla.– Däremot såg vi till att de hade gottom material att använda – brädor, bitar avgolvmattor, stora kartonger o s v. Men detvar hela tiden barnen som upptäckte möj-


Kring temat ”Att bygga och konstruera” har kreativiteten och upptäckarglädjen flödat, både blandbarnen och personalen på avdelningen Biet vid Äppellunda förskola.Foto: Pia Åkerströmligheter och löste problem, om det uppstod.– Kring jul var det dags för pepparkakshus.Alla 4- och 5-åringar fick göraegna ritningar och sedan skära ut delarnai pepparkaksdeg och sätta ihop dem medkristyr. Det blev jättefina byggen, minnsLenamarie.Det byggdes också stora kartonghus,som försågs både med fönster och tapeterpå väggarna.– Här kom alltså en del matematik in,eftersom de behövde mäta med linjal för attfå rätt storlek och placering på fönstren,säger Lenamarie.– Med hjälp av datorn gjorde barnenockså egna ritningar, som de sedan tog medtill ateljén eller byggrummet för att göraverklighet av, berättar Annica. Det byggdesbland annat en husvagn och en dockvagn.Det var fascinerande att se hur de lyckadeslösa problem som dök upp. Till exempelnär några barn tillsammans kom på hur deskulle göra för att få hjulaxeln på plats.Även utomhus pågick konstruktions-och byggverksamhet. Broar, kojor, racerbanor,bilar… allt möjligt växte fram urbarnens kreativitet och upptäckarglädje.Allt är möjligtPå Biet har man arbetat Reggio Emiliainspirerati tre år.Resultatet, så här långt?– Varje dag är det lika kul att gå tilljobbet! säger Lenamarie. Det är inspirerandeoch omväxlande. Jag tycker att viarbetar i en miljö där allt är möjligt och jagblir ständigt överraskad av barnen – det ärså mycket de klarar av själva om man barager dem tid och tillåter dem att försöka.FAKTA: REGGIO EMILIAReggio Emilias pedagogiska filosofi stårbl a för:• ett pedagogiskt arbetssätt, förankrati en djupt humanistisk livshållning sombygger på en stark tro på människansmöjligheter, en djup respekt för barnetsamt en en övertygelse om att allabarn föds rika och intelligenta, med enstark inneboende drivkraft att utforskavärlden. Loris Malaguzzi, som i mångaår var chef för de kommunala förskolornai den Italienska staden ReggioEmilia, har sagt: ”Jag tror att de ordsom bäst sammanfattar vår verksamhetär utforskande och delaktighet.”• bejakandet av subjektivitet, olikhet,solidaritet, samarbete och en tro på attman genom att bekräfta barnens individualitetoch rättigheter på sikt kanförändra världen i en allt mer demokratiskriktning.• en pedagogik som ständigt förnyasoch utvecklas, med barnens behovsom utgångspunkt och i takt med detmoderna samhällets snabba förändring.Därför står inte Reggio Emilia förett pedagogiskt program som mankan ”ta över” eller kopiera. Man kandäremot inspireras av grundtankarnaoch filosofin för att utveckla dem i sitteget sammanhang, utifrån sina egnaförutsättningar. Den pedagogiskafilosofin fungerar också som inspirationi sammanhang utanför förskolan ochskolan. I Sverige har t ex representanterfrån både näringslivet, socialvården ocholika vetenskapliga områden visat sittintresse.Källa: Reggio Emilia Institutet15


Posttidning BSkolbladetBarn- och utbildningskontoretSundsvalls kommun851 85 SundsvallMalte kopplar av medkeramikMalte Larsson hittar man till vardags på HVfoto(Hantverksprogrammet inriktning foto)där han arbetar som lärare. Men på fritidengör han något helt annat – han drejar.– Mina två stora intressen, faktiskt ändasedan gymnasiet, är foto och keramik. Ochjag har sedan dess sysslat med båda. Det äravstressande att sätta sig vid drejskivan ochkoppla bort arbetet, säger Malte och ler.Många av oss kommunanställda hardruckit varma drycker i Maltes te- och kaffemuggar.– Jag har gjort tusentals och alla är personliga,berättar Malte.Maltes vackra och välgjorda keramikhittar du hos Stöde Form och på Konsthalleni Härnösand.GallerietAllt på bordet kommer från Maltes drejskiva – sockerkaksfat, skålar och tekannansom är inspirerad av en grekisk vinkaraff. Muggar i massor har hanockså gjort – ingen är den andra lik.Foto: Pia Åkerström16

More magazines by this user
Similar magazines