MTIKROKROKRAFTVÄRMEVERK MED STIRLINGMOTOR - SGC

5.3.2.3 SammanfattningFör att kunna bygga Mikrokraftverk B måste modifieringar göras påstirlingmotorn. Med en steglös urkoppling av luftförvärmaren är det möjligt att påett enkelt sätt reglera värmeeffekten. Dessutom kan mikrokraftverket avge ca. 50%mer värme när urkopplingen sker. Observera att eleffekten är oförändrad även omluftförvärmaren kopplas ur. Trots denna förbättring måste Mikrokraftverk B varadimensionerat för ca. 14 kWvämw. Med urkopplad luftförvärmare kan då entopplast på ca. 22 kWviinne klaras av. Problemet blir att kunna täcka förbrukningarpå 3 kWvärme , och kanske 2 kWv•nn•· Dellastpotentialen är ca. 60% vilket ger :14 kWvänne · 0.6 = 8.4 kWviinnesom lägsta värmeeffekt vilket är alldeles för högt för villans behov vid låglast.Sintsats 5.3:Mikrokraftverk B klarar av att reglera värmeeffekten från 60% värme till150% värme. Om Mikrokraftverk B skall klara topplasten på 22 kW värme blirdess lägsta möjliga värmeeffekt 8.4 kWvärme vilket inte klarar låga behov påt. ex. 2 kW"""" utan att dumpa värme.5.3.3 Mikrokraftverk C: Stirlingmotor med accumulatortank.Om Mikrokraftverk B kompletteras med en accumulatortank som kan lagravärmeenergi går det att köra mikrokraftverket intermittent. Om värmebehovet är 4kW värme går det att köra on-off reglering med 8 kWvänne där drifttiden är 50%. Meddetta arrangemang är även låga värmebehov tillgodosedda i villan. Stirlingmotorn iMikrokraftverk C är identisk med den i mikrokraftverk B.En stor nackdel är att drifttiden för stirlingmotorn i Mikrokraftverk C blir onödigtkort. Stirlingmotorn skall vara i drift så stor del av året som möjligt för att ge storlönsamhet. För att åskådliggöra detta fenomen räknas ett enkelt exempel:Villans elbehovVillans värmebehov :GasprisPris på köpt elPris på såld elBiverkningsgrad0.7 kW.t4 kW vinne30 öre/kWb70 öre/kWb34 örelkWh22% (ekvation 4.1 gäller)40