MTIKROKROKRAFTVÄRMEVERK MED STIRLINGMOTOR - SGC

6. Lönsamheten för mikrokraftverket.6.1 Inledning.l'Tidigare har det framgått att flera yttre parametrar har stor betydelse förlönsamheten. Gaspris och elpriser är de faktorer som har störst inverkan. I dettakapitel görs en lönsamhetskalkyl för mikrokraftverket Det är väldigt svårt attuppskatta priset på ett komplett fungerande mikrokraftverk Däremot kandriftskostnaderna för mikrokraftverket järnföras med värmepannans. Omdriftskostnaderna är lägre för mikrokraftverket går villaägaren med vinst varje årvilket finansierar ett högre inköpspris och högre underhållskostnader. Detta kallasför ett täckningsbidrag. Det är alltså täckningsbidraget som skall räknas fram.6.2 Täckningsbidraget for Mikrokraftverk D.Eftersom räkningarna alltid järnförs med en vanlig värmeparrna är det intressant attsom referens se hur stora de totala kostnaderna för värme och el är då envärmeparrna används. En uppskattning utifrån varaktighetsdiagrammet 5. l ger:Total elförbrukningTotal värmeförbrukningÅrsmedelverkningsgrad för parrnaElkostnad per årVärmekostnad per årTotal kostnad per år0.6 kW· 8760 h= 5256 kWhe 1( 7000 h · 8 kW) f 2 = 28000 kWhväone0.75 (antagande)5256 kWh · 0.7 krlkWh = 3679 kr28000 kWh l 0.75. 0.3 kr/kWh=l1200kr3679 kr+ 11200 kr= 14879 krFrågan är vilket av de cyra olika driftsalternativen för Mikrokraftverk D som skallanvändas. Det är möjligt att det alternativ som är bäst idag inte är bäst efter enändring av elpriserna. Därför kommer uträkningarna göras så att vissa parametrarkan ändras. Precis som i kapitel 5 är det tillräckligt att beräkna vinsten för eldelen.Till en början används dagens el- och gaspriser:GasprisElpriskopElpris,, 1 i30 öre/kWh70 öre/ kWh34 öre/kWhDe olika driftsalternativen är följande:Alternativ l :• Köra konstant 5 kWväone och 1.37 kW el i 3000 h per år. Detta ger 4110 kWhelper år44