Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

liseringen men också med tanke på de högahyreskostnaderna, menar Eva Matsson.Stadsbiblioteket med sina sex filialer varunder flera år eftersatt vad gäller medieinköp.Men 2005 beslutade kultur- och fritidsnämndenatt satsa ordentligt med pengar förinköp av böcker, tidskrifter och andra medier.Väckarklockan för politikerna var IngerEide Jensens jämförelse av biblioteken i landetdär det tydligt framgick hur bortglömtVästerås var på mediaområdet. Numera gårungefär fem miljoner kronor årligen tillatt köpa in film, databaser, böcker och tidskrifter.Samtidigt utvecklas det virtuellabiblioteket med en 24-timmars service ochstiftsbiblioteket genomgår en omfattandenykatalogisering. För närvarande fokuserarpolitikerna framför allt på den nya konsthallensom ska byggas i staden. Eva Matssonberättar att från bibliotekshåll kämpar man,som vanligt, för att visa att biblioteket är såmycket mer än bara böcker.– Vi har bjudit hit våra fritidspolitiker ikulturnämnden för att de ska få veta lite merom oss och vår verksamhet. Vid tre tillfällenhar vi bjudit på en kvällsmacka samtidigtsom vi har visat hur bland annat Mediejukeboxenfungerar. Några av politikerna återkom,så det har varit uppskattat.Annars har stadsbiblioteket satsat på att”göra”. En enkät visade att det fanns en otydlighetom biblioteket som arbetsplats ochefter det har man arbetat mycket med verksamhetsgrundoch värdeord.Bakgrunden ligger i de förändringar somorganisationen har genomgått och en generationsväxlingbland medarbetarna sominneburit att man slagit ihop personalgrupper.Det i sin tur har inneburit större kravoch ansvar på medarbetarna vilket iblandupplevts som betungande innan man hunnitväxa med uppgiften.– Eftersom många förändringar har gjortsså har vi också insett att vi ibland har förmånga möten. Nu har vi bland annat plockatbort avdelningsmöten för att frigöra tid.Stadsbiblioteket har även satsat på förnyelse.Ny grafik och nya loggor vilket blandannat resulterat i ett snygg rött lånekort.Dessutom har man bytt ut de allmängiltigaledorden som ”möjligheternas bibliotek ochmötesplats för kunskap och upplevelse” tillen mer uppdaterad version.– Västerås Stadsbibliotek har blivit ”Ditttankeställe – Platsen där dina tankar möterandras”. Tankeställe är ett ord som nog fården moderna människan att stanna till enstund. De flesta tvingas nog läsa ordet tvågånger innan tankarna och associationernabörjar fara i huvudet, vilket är meningen,konstaterar Eva Matsson.En annan förändring gjordes 2006 närman slog ihop biblioteksfilialen i Råby medfritidsgården. Två unga bibliotekarier somkunde tänka sig att jobba under former därman delade personalutrymmen och lokalermed fritidspedagogerna anställdes. Bibliotekpå dagarna och fritidsgård på kvällarna.Det ser ut som vilket bibliotek som helst menmed lite modernare inredning och storbildsskärmpå väggen. Även om det naturligtvisäven inneburit en del praktiska problem somexempelvis ett pyttelitet kontor.– En gång i månaden har man ett gemensamtmöte där de två personalgruppernamöts. Det är två helt olika kulturer som lärsig av varandra och det leder till utveckling,konstaterar Karin Ramnerö, avdelningschefpå stadsbiblioteket.Karin Ramnerö har en annorlunda bakgrundeftersom hon inledde sin bana somnyutexaminerad bibliotekarie med att arbetapå biblioteket i Tillberga som drivs aven ekonomisk förening på uppdrag av kommunen.1992 var biblioteket nedläggningshotatoch togs då över av invånarna. I tolv årarbetade Karin Ramnerö tillsammans medtvå andra bibliotekarier på det lilla biblioteketi Tillberga.– Där lärde jag mig att ta ansvar på ett annatsätt och att samarbeta med andra utanförbibliotekets väggar. Och att våga pröva! Detvar en rolig tid eftersom det i mina arbetsuppgifterockså ingick att anordna teaterresoroch att skriva i den lilla lokala tidningenTillbergabladet, berättar Karin Ramnerö.Dessa erfarenheter har varit nyttiga i hennesarbete på Västerås stadsbibliotek därhon arbetar i ett större sammanhang medper sonal ansvar. Inspirerade av Malmö ochderas arbete med biblioteksambassadörer,införde biblioteket 2005 så kallade språkguider.Det ettåriga projektet kallat BilingualBenefit genomfördes i samarbete med blandandra dik, Integrationsverket och LänsbibliotekVästmanland. När Västerås Stad anställdesommarvikarier fokuserade man påatt anställa ungdomar med ”annan” språkkompetens.Fem språkguider anställdes viahemspråkslärare. En av dem var den i dag21-åriga Noor Al-Kuba, som växt upp i Spanienmed en pappa från Irak. Med tre språk ibagaget tvekade Noor Al-Kuba aldrig över attbörja jobba på biblioteket. Men hon medgeratt jobbet också inneburit många praktiskagöromål som att hjälpa till att fylla i blanketter,informera om vilken myndighet man skavända sig till med en viss fråga etc.– Gensvaret var stort eftersom många vågadekomma fram och tala med mig på sitthemspråk. Jag tror också att det har underlättatatt jag är ung, fler vågar söka kontakt.Att samhället ser ut som det gör idag måstemärkas även i personalgruppen på biblioteket,anser Noor Al-Kuba.– Alla ska våga komma in och ta för sig avallt som erbjuds. Det är så biblioteket skafungera: det ska vara jämlikt.Efter nästan fyra år på biblioteket arbetarhon idag som timanställd vilket passarhenne bra eftersom hon studerar på komvuxför att därefter läsa till civilingenjör. Vad betyderdå denna språkkompetens för biblioteket?Både Eva Matsson och Karin Ramnerö ärövertygade om att det blir bra möten. Att haen medarbetare i slöja i informationsdiskenhar gått utmärkt.– Vi har fått lära oss att reflektera över vadvi gör och inte gör, menar Karin Ramnerö.– Det blir fler inköpsförslag gällande tidskrifteroch böcker på andra språk. Men detleder framför allt till att fler människor fårupp ögonen för möjligheterna som finns påbiblioteket, konstaterar Eva Matsson.En annan tydlig konsekvens är att manidag har timanställda som talar flera språk.Stadsbiblioteket har medarbetare som blandannat talar polska, persiska, franska ochspanska.– Det är vi stolta över. Men tyvärr talarbiblioteksbladet [7:2008] 19