Litteraturhus Nynäshamn –Sveriges första?Södertörns tre stora författare lyfts fram i det planerade litteraturhuset i Nynäshamn. Frågan är bara omkommunen överhuvudtaget kommer att satsa pengar på ett litteraturhus, och om man gör det, vad innebärdet för biblioteksverksamheten? bbl var med på ett seminarium om Litteraturhus Nynäshamn.Idén kommer från Tyskland där manunder 1980-talet startade litteraturhus– en plats för möten med författareunder lättsamma former och där manäven kan ta ett glas vin och äta en bit mat.Också musik, till vilken poeters och författarestexter tolkas, har haft en viktig roll ikonceptet litteraturhus. Det hela har slagitså pass väl ut att litteraturhusen har blivitfler i länderna på kontinenten. Förra hösteninvigdes ett litteraturhus i Oslo och i Köpenhamnhar det funnits ett sedan 2005. Sverigehar saknat ett litteraturhus men nu hoppasinitiativtagaren och projektledaren PetraHarkort-Berge att det ska bli ändring på det.Hon har ett förflutet <strong>som</strong> lärare i grannkommunenHaninge men har tagit ett friår för attarbeta med att få till stånd ett litteraturhus iNynäshamn. Hon är en eldsjäl <strong>som</strong> slitit hårtför att få upp litteraturhuset på den kommunpolitiskaagendan.– Att Södertörnbygden kan stoltsera medtre så viktiga och folkkära författare <strong>som</strong>Moa Martinson, Harry Martinson och IvarLo-Johansson är få kommuner förunnat ochdet får inte gå turister och kommuninvånareförbi, menar Petra Harkort-Berge.Hon är rak med att hennes roller är dubbla,dels <strong>som</strong> initiativtagare, dels <strong>som</strong> anställdutredare åt kommunen. Hon vill verkligenfå det vackra sekelskifteshuset, där elverket iNynäshamn tidigare låg, ombyggt till ett litteraturhus.En ombyggnad <strong>som</strong> skulle kostaåtta och en halv miljon kronor att genomföra.Samtidigt har Petra Harkort-Berge mångaentusiaster med sig. Flera lokala företag harstöttat genom sitt engagemang och 200 000kronor har samlats in till stöd för litteraturhuset.Litteraturvetaren och professorn EbbaWitt Brattström stöder också tanken och hartill och med skrivit insändare i lokaltidningenom att nya läsare måste få chansen att hittaMoa Martinson på fler ställen än på biblioteket.Kritiker menar att viktig kärnverksamhetskulle drabbas om Nynäshamn satsade påett litteraturhus och att det inte skulle gagnakommuninvånarna utan endast ett fåtal redanfrälsta. Andra menar att verksamhetenskulle gå runt men att kommunen borde ställahuset till förfogande så att företag kan plöjaner pengar i verksamheten. Bibliotekschefeni Nynäshamn, Helen Amborn, menar att honinte vill vara negativ till ett litteraturhus.– Skillnaden mellan litteraturhus och bibliotekär att vi på biblioteket måste nå allagenom de skattemedel vi får från kommun.Frågan är om litteraturhus ska vara ett statligtevenemang eller en kommunal angelägenhet?Eller ska det finansieras med privatamedel? Kanske är det ett författarmuseum?tänker Helen Amborn högt.Nynäshamn är en kommun <strong>som</strong> växeroch satsningar har gjorts på infrastrukturen.Kanske kan det vara dags för en stor kultursatsning.Många har i alla fall lockats av tankenatt Sveriges första litteraturhus i Sverigeska husera i det gamla elverket i Nynäshamn.Parallellt med en fast utställning om de treförfattarnas verk och liv ska ett kontinuerligtkulturprogram erbjudas med föreläsningar,författarbesök, festivaler, musikkvällar ochworkshops av olika slag. Tanken är ocksåatt kommunens skolor ska få ett värdefulltutflyktsmål i närområdet. Studiebesökenkan skräddarsys för olika temaområden isam arbete med skolans personal, och pedagogisktmaterial <strong>som</strong> anknyter till författarmuseetska tas fram.Förutom initiativtagaren Petra Harkort-Berge är också Vänföreningen LitteraturhusNynäshamn drivande i projektet. Föratt skynda på politikernas beslut bjöd PetraHarkort-Berge in till ett möte i mitten avseptember. Politiker, tjänstemän, lokalaoch regionala företrädare för kultur- ochnäringsliv deltog i ett seminarium i Folkethus där kulturprojektet Litteraturhus Nynäshamndiskuterades. Stämningen var godoch många författare med anknytning tillSödertörn syntes i vimlet. KommunalrådetLeif Stenquist (fp) närvarade lik<strong>som</strong> kommunstyrelsensordförande Ilija Batljan (s).Moderator var Gunnar Svensson, tidigarestatssekreterare på kulturdepartementet.Ingemar Fasth, <strong>som</strong> ansvarar för Internationellaförfattarscenen i Kulturhuset i Stockholm,inledde med att berätta om den gamlametodistkyrkan i Köpenhamn <strong>som</strong> drivs <strong>som</strong>ett litteraturhus med medel från en privat finansiäri samarbete med en kulturtidskrift.Framför allt vänder sig författarsamtalen iDanmark till vuxna medan man i litteraturhusOslo satsat på bokhandel, kafé, studiesalar,hörsal, gästbostad för alla mellan 0–100år. Där har en stiftelse plöjt ner 2,3 miljarderi litteraturhuset, vars verksamhet är mycketframgångsrik.– Varför fyller abf:s författarscen vid Sveavägenalla platser? Jo, det finns ett enormtsug efter dessa författarmöten idag samtidigt<strong>som</strong> det finns alldeles för få mötesplatser,konstaterade Ingemar Fasth <strong>som</strong> tror påidén med ett litteraturhus i kommunen.– Som första litteraturhus i Sverige skulleman i Nynäshamn ingå i ett stort europeisktnätverk.Som fd gymnasiebibliotekarie i Haningeskulle Ingemar Fasth, enligt programmet,ha gått närmare in på hur bibliotek ochlitteraturhus kan komplettera varandra.Men om det blev det inte mycket sagt. Iställetkom följande utspel:– Biblioteket i Nynäshamn har hittills iår haft åtta författarmöten medan vi på Internationellaförfattarscenen haft 80 fysiskamöten.En stöddig och onödig kommentar från28 biblioteksbladet [7:2008]
Foto: Åsa Ekströmstorstadens Kulturhus, ett stenkast från destora förlagen och Akademibokhandelnsförfattarsigneringar, riktat mot den mindreorten <strong>som</strong> jobbar under helt andra förutsättningar.Lena Pasternak är verksamhetsledare förÖstersjöns författar- och översättarcentrum(öföc) i Visby och har 15 års erfarenhet avinternationellt kulturutbyte i Östersjöregionen.öföc har ingen publik verksamhetutan satsar på att vara en geografisk länkför möten mellan författare och översättare iregionen. Länsstyrelsen har finansierat delarav verksamheten <strong>som</strong> regional utveckling.Kommunen har satsat en och halv miljonvarje år sedan 1993.– Det gäller att ha verksamhetsutbyte ochsamarbeten på alla nivåer. Vi jobbar bådelokalt, nationellt och regionalt vilket är ettbra kulturpolitiskt argument för att överhuvudtagetkunna bygga vidare, menade LenaPasternak.Ola Holmgren, docent i litteraturvetenskapvid Södertörns högskola, <strong>som</strong> forskatoch skrivit flera böcker om Ivar Lo-Johansson,menade att den lokala förankringen ären möjlighet att verkligen skriva Södertörnshistoria. Han ser också en möjlighet för samarbetemellan högskolan och litteraturhusetvilket i sin tur skulle innebära att man kansöka bidrag från exempelvis forskningsfondenÖstersjöstiftelsen vid internationelltkulturutbyte, samtidigt <strong>som</strong> ämnet litteraturvetenskaputvecklas.– Litteraturhus i Nynäshamns kommunskulle kunna vara ett regionalt brohuvudmellan högskolefilialerna i Södertälje ochHaninge. Kanske det även skulle kunna gåatt få till en filial i Nynäshamn i framtiden,menade Ola Holmgren.Agnetha Boström, fd sakunning på kulturdepartementetoch kulturnämnden (mp)och ledamot i Stockholms läns landsting,konstaterade att litteraturhus i Nynäshamnär en fantastisk idé men att det till syvendeoch sist handlar om pengar. Hon gav konkretatips på bidrag att söka lokalt, regionalt,nationellt och internationellt – från– Skillnaden mellan litteraturhus och bibliotek är att vi på biblioteket måste nå alla genom de skattemedel vi fårfrån kommunen, säger Helen Amborn, bibliotekschef i Nynäshamn.eu:s strukturfonder till stiftelser och nätverk.– Men det är kommunen <strong>som</strong> är garantenför att stiftelser och regionala, nationellaoch internationella organisationer överhuvudtagetska öppna penningpåsen, konstateradehon.– Myndigheterna måste hjälpa till ochvara ett stöd samtidigt <strong>som</strong> entreprenörskapär oerhört viktigt.Samtidigt tonade Agnetha Boström nerbetydelsen av sponsring efter<strong>som</strong> det nästanenbart är de stora institutionerna <strong>som</strong> får tadel av de 100 miljoner <strong>som</strong> årligen satsas påkultursponsring.– Litteraturhus ska inte vara ett museumutan ett nyskapande projekt <strong>som</strong> är ett slagsexposé över bygdens historia och en levandedel av nutida kulturhistoria, avslutade hon.Den efterföljande debatten slog fast attkultur kan vara en etableringsmöjlighet.Men var kommer biblioteken in i förhållandetill litteraturhus? Finns det en fara för attdessa storheter kan komma att konkurreraom samma resurser?Kulturchefen Christer Dahl:– Litteraturhus är ett bra komplement tillbiblioteket och en angelägenhet för turister<strong>som</strong> passerar Nynäshamn på väg till Gotlandeller Polen med färjorna.Varpå Helen Amborn ställde frågan omlitteraturhuset klarar att få intäkter i denutsträckning <strong>som</strong> krävs för att kunna finansierasin verksamhet. En berättigad fråga efter<strong>som</strong>ombyggnaden av det gamla elverketkostar minst 8 miljoner kronor, basutställningen1,2 miljoner och därutöver kommerdriftskostnaderna.Seminariet blir ett viktigt underlag närkommunfullmäktige i november ska beslutaom Nynäshamns kommun ska fortsätta attsatsa på Litteraturhus Nynäshamn. Det ärväl så demokrati ska fungera. Först ett samtaldär argumenten för och emot hörs, därefterett beslut baserat utifrån dessa.Åsa Ekströmbiblioteksbladet [7:2008] 29