Innehåll Förord Biblioteksbladet 07:20083 Tidens dialektik och detav-bildande biblioteket.Joacim Hansson6 Forskningsbibliotekensframtid – bristen pådiskussion oroväckande?MarieLouise Samuelsson9 ”ifla är en enorm resurs”Åsa Ekström11 Vad gör folk framfördatorn? Henriette Zorn12 Specialbiblioteken på slakoch spänd lina.Magdalena Gram16 <strong>som</strong>-undersökningen 2008.Henriette Zorn18 Biblioteket – Västeråstankeställe. Åsa Ekström21 Utnyttja minoriteternaskunskap bättre!Barbro Bolonassos23 Integration och mångfald:Gävle tar litteraturen tillhjälp. Henriette Zorn24 Biblioteken på Bok &Bibliotek.Henriette Zorn26 Nackabornas ”nya”bibliotek. Henriette Zorn28 Litteraturhus Nynäshamn –Sveriges första? Åsa Ekström35 In memoriam:Inga Brita Söderhjelm.Elisabeth Genell StormAvdelningar17 Debatt och kommentar30 Utblick32 Recensioner36 Krönikan39 Besserwisser40 Föreningsnytt43 KalendariumMan är inte rädd för att ”släppakontrollen”, man fruktar intenya kompetenser och yrkesrollenstår ohotad när användarnaloggar in och lägger sig i.Det är uppmuntrande – och tankeväckande –läsning <strong>som</strong> Årets Framtidsspanare, KatarinaEvengård och Linda Nilsson, bjuder på i sittexamensarbete Bibliotekarie 2.0. Minabibliotek.se och bibliotekarierollen– en fallstudie på Umeå stadsbibliotek. Uppmuntrande därför att det ären relativt ljus och okontroversiell bild <strong>som</strong> tonar fram i uppsatsenom bibliotekariernas nya roll i en interaktiv miljö där användarna ärmedskapande. Yrkesrollen utvecklas och stärks. Den egna kompetensenblir mer synlig genom att man kan presentera sin kunskap påwebben. Flera av de intervjuade bibliotekarierna på minabibliotek.semenar att mötet med användaren på webben blir mer jämlikt än pågolvet. Till de traditionella bibliotekariekompetenserna läggs nu nyaav t ex mer journalistisk karaktär <strong>som</strong> att kunna formulera sig skriftligt,och kompetenser av mer personlig karaktär <strong>som</strong> förmåga tillkommunikation, engagemang och att kunna bjuda in och inspirera.Det är inga små krav. Bibliotekarierollen – redan tidigare komplex tillsin karaktär – kan tydligen tänjas och omformuleras i det oändliga.Det enda av mer problematisk karaktär i tvåpunktnollandet <strong>som</strong>framkommer i fallstudien är krocken mellan det privata och det professionella:att skriva, tycka och tipsa om böcker är utlämnande, intebara i sig utan också för att användaren på webben ser vem avsändaren(bibliotekarien) är: ”Då gränsen mellan den privata rollen ochyrkesrollen delvis suddas ut, menar vi att en splittring kan upplevas iyrkesrollen då denna inte blir helt professionellt definierad i form avkunskap utan snarare sker en blandning av (…) den privat inhämtadekunskapen och den akademiska kompetensen”.Å ena sidan upplever man alltså att den egna kompetensen blir mersynlig på webben, å andra sidan blir mycket annat det också. Det ärläskigt att ge sig ut på djupt vatten och inte veta i vilken egenskapman gör det.Att bilden till övervägande delen blir så ljus och okontroversiell ärkanske ett tecken på att det inte är någon större skillnad mellan attvara bibliotekarie på nätet och att vara det på golvet. Uppgifterna äri många fall desamma i cyberrymden <strong>som</strong> i IRL-biblioteket: svara påfrågor, ge information, tipsa och leda vidare. Därför är det svårt attförstå varför man upplever att kompetensen blir synligare på webbenän på golvet, varför mötet blir jämlikare (med en skärm emellan?),varför arbetet är mer utvecklande bl a genom ”fördjupning av kompetensenhos enskilda bibliotekarier genom interaktion med såvälandra bibliotekarier <strong>som</strong> med användarna”. Snackar man inte längremed varandra på biblioteket?Som journalist tvingas jag numera varje dag förhålla mig till att detfinns en hel bloggsfär <strong>som</strong> håller på att ta över mitt jobb. Jag funderarmycket över vad det betyder och det ur alla möjliga olika aspekter. Vadär min affärsidé och vad är deras?Bibliotekarierna fruktar ingenting, vare sig från nya kompetensereller från användarna. De öppnar den virtuella dörren, bjuder in ochsäger välkommen, det vi gör kan ni också göra. Det är uppmuntrandeatt man känner sig så trygg i sin roll men det är märkligt att man intemer kritiskt funderar över det.Läs gärna uppsatsen i fulltext: http://theses.lub.lu.se/archive/2008/06/05/1212669858-1125-531/2008-11.<strong>pdf</strong>Henriette ZornPostadressBox 70380107 24 StockholmBesöksadressWorld Trade Center, D5, Klarabergsviadukten70 eller Kungsbron 1,StockholmTel. 08-545 132 30BBL Tel. 08-545 132 40Fax 08-545 132 31<strong>Svensk</strong> Biblioteksförenings hemsidahttp:/www.biblioteksforeningen.orgPrenumeration på BBLFör medlemmar i föreningen ingår BBLi medlemsavgiften, 350:– för enskildmedlem (heltidsstuderande ochpensionärer 175:–). Övriga betalar 500:–(Sverige), utanför Sverige, 600:–Ansvarig utgivareChefredaktörHenriette Zorn tel. 08-545 132 41hz@bbl.biblioteksforeningen.orgI redaktionenÅsa Ekström 08-545 132 43asa@bbl.biblioteksforeningen.orgRecensionsansvarigJohannes Rudbergjohannes.rudberg@kb.seGrafisk form: Paolo SangregorioOmslag: Foto: Stockholms stadsmuseum.Bearbetning: Paolo SangregorioRedaktionen förbehåller sig rätten attkorta och redigera manus. För obeställtmaterial ansvaras ej.AnnonserBo ErikssonKnut Wallenbergs väg 35133 34 Saltsjöbadentel. 08-717 43 57 eller 070-714 90 55bo.erikssonmedia@telia.comMoms/annonsskatt utgår ej!TryckNorra Skåne Offset, HässleholmISSN: 0006-1867<strong>Svensk</strong> Biblioteksförening är en ideellförening med uppgift att främja svensktbiblioteksväsen.Biblioteksbladet speglar föreningensverksamhet, åsikter och ställningstagandemen har också till uppgift att väcka egendebatt genom att ge utrymme åt andraåsiktsyttringar.<strong>Tidningen</strong> har en fri och självständig rolloch bedrivs med tryckfrihetsförordningen<strong>som</strong> grund.Denna tidning gick i tryck den1 oktober.Den här tidskriften ärTS-kontrollerad.2 biblioteksbladet [7:2008]
Tidens dialektik ochdet av-bildande biblioteketFoto: Stockholms stadsmuseum”Vi kan idag se att de folkbibliotek <strong>som</strong> dominerade under större delen av 1900-talet snart kommer att kunna betraktas <strong>som</strong> en historisk parentes”, skriver JoacimHansson. Biblioteksinteriör från Västmannagatan 63, Vasastaden i Stockholm, 1911.Biblioteken är idag så måna omatt vara till lags och ligga ”rätt”i tiden att man riskerar att ådrasig en institutionell glömska omvilket politiskt ansvar biblio -tek arie rollen rymmer, skriverJoacim Hansson och diskuterarbiblio tekens identitet under100 år.Kan vi tala om något <strong>som</strong> bibliotekensidentitet och hur serden ut idag? Grovt uttryckt kanidentitet på organisations- ellerinstitutionsnivå definieras genom treganska vida kriterier. För det första institutionensessens, hur ser kärnverksamhetenut; för det andra, hur skiljer sig institutionenfrån andra <strong>som</strong> gör anspråk på sammaverksamhet<strong>som</strong>råde; och för det tredje, formulerandetav en kontinuitet i t ex professionsutövningeller värdegrund. Vi vet attallmänheten i sin bibliotekssyn har en ganskatydlig bild av vad biblioteken är och vadman ska ha dem till. Hur står det till med bibliotekariernaoch andra aktörer i bibliotekssektorn?Det behövs inga djupare studierför att konstatera att just frågan om bibliotekensidentitet inte bara diskuteras mycket– den upplevs också <strong>som</strong> osäker. Många diskussionerförs parallellt <strong>som</strong> ytterst handlarom just bibliotekens identitet och plats idagens samhälle. <strong>Svensk</strong> Biblioteksföreningkör sin Library Lovers-kampanj medett tydligt krav på ett eget politikområdeför biblioteken. En ensam bibliotekarie kanuppta ett helt märkvärdigt branschmediautrymmemed en pr-kampanj för sig själv ibiblioteksbladet [7:2008] 3