Du kan om du vill - Doria

Koiranen och Peltonen (1995) hävdar att en ökning av den allmänna företagsamhetenknappast är möjlig utan stöd från utbildningsinstitutioner. Här liggeren av de betydelsefulla orsakerna till att fostran till företagsamhet betonadesinom utbildningspolitiken och implementerades i läroplanen. Temaområdet utgjordesåledes en av intentionerna att genom utbildning lyfta Finland ur lågkonjunkturen.Statsmakten finansierade utbildningsprogram riktade mot företagsamhet(Merimaa m.fl., 1993, s. 14 f) och syftet var naturligtvis att stimuleraarbetskraften. Därmed lades tyngdpunkten på yttre företagsamhet. Projekt medföretagsverksamhet var dessutom konkreta och lätta att genomföra och utvärdera.Erkkilä (2000, s. xi) anser att företagsamhet mer eller mindre undervärderats avbåde politiker och allmänhet, men i den nya ekonomiska och politiska situationsom Finland befann sig i under början av 1990-talet började den däremot uppfattassom en nyckel till ekonomisk framgång och välfärd. Hirvi (Utbildningsstyrelsen,1993, s. 5) framhöll bland annat att ökad företagsamhet kunde vara en avde viktigaste metoder för att sätta fart på näringsliv och samhälle. På ett mångsidigtsätt kunde den främja medborgarnas resurser och ge upphov till en nätverksekonomisom aktiverar näringsliv och skapar nya arbetsplatser. Han lätäven förstå att den verkar inom många olika områden. Genom fostran till företagsamhetville man således utbilda handlingskraftiga individer med förutsättningaratt driva företagsverksamhet.Den politik som förs i dagens Finland, drygt ett decennium efter att temaområdetinförts i läroplanen, kan enligt Römer-Paakkanen (2004) benämnas helhetsinriktadföretagsamhetspolitik. Målen för regeringens Politikprogram för företagsamhet(2006) är bland annat att skapa handlingsramar som främjar möjligheter attgrunda nya företag. Detta för att säkerställa att företagsverksamheten utvecklasstabilt även på lång sikt samt att Finland har möjlighet att hävda sig i den inter-60