fourum 2/2010 - GR

FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET • NR 2 – 2010Från idéer till handling– och de olika vägar ettförändringsarbete kan ta ...sid 9

Ur innehållet:2–2010Öppna jämförelser.......................5Dåliga tänder och sämrelivskvalitet – helt i onödan..............6Från idéer till handling..................9Vägen till arbete och sysselsättning.. 14Nytt från fou i väst/grErfarenheter avuppsökande arbetemed vuxna ochunga vuxnaEn rapportbaserad på femforskningscirklarom uppsökandearbeteBjörn AnderssonFoU i Väst/GRFoU MalmöFoU-SödertörnGöteborgs universitetSocialstyrelsenStockholms stadUFFE, Utvecklings- ochfältforskningsenheten,Umeå socialtjänstRapport 6:2010Erfarenheter av uppsökandearbete med vuxnaoch unga vuxnaEn rapport baserad på femforskningscirklar om uppsökandearbeteFoU-rapport 6:2010Björn AnderssonRuntom i landet genomfördesunder 2007-2009fem forskningscirklar meddeltagare som arbetar medatt söka upp vuxna ochunga vuxna där det finnsen social problematik kringmissbruk, psykisk utsatthet,hemlöshet och prostitution.Den här rapporten byggerbåde på erfarenheterna frånforskningscirklarna och påen genom gång av litteraturkring uppsökande socialtarbete, ett sätt att arbeta somhar en lång historia men somändå är sparsamt behandlat imetodlitteraturen. nVill du fåAnsvarig utgivare Elisabeth Hajtowitz, tel 031-335 51 88elisabeth.hajtowitz@grkom.seLayout Infogruppen GR, tony.dahl@grkom.seText och bild Märit Malmberg Nord om inget annat angesRedaktör Märit Malmberg Nord, tel 031-335 50 77marit.malmberg.nord@grkom.se2per e-post?Meddela oss på fou@grkom.se så byter vi utdin papperstidning mot en e-prenumeration.Ungdomspolitik somregional angelägenhetScenarier för bärandestrukturerFoU-rapport 5:2010Björn Trägårdh ochChristian JensenI rapporten analyseras ettförsök att etablera regionalsamverkan för verksamheterinriktade mot ungdomarsfritid, en satsning som Ungdomsstyrelsengjorde i samverkanmed åtta ”pilotregioner”under perioden 2007-2009. För kommunernaskulle en mellankommunalsamverkan kring ungdomarexempelvis kunna innebäraatt tillgängliga resurser utnyttjasmer effektivt och attmer kan satsas på att utvecklaverksamheterna. n2–2010Ungdomspolitiksom regionalangelägenhetScenarierför bärandestrukturerBjörn TrägårdhChristian JensenRapport 5:2010

Intensivt intresse för inkluderingInkludera(n)de insatser inom skolan var ämnet för ett fullsatt FoU-seminariumi Partille kommunalhus i mitten på oktober. Tre kommuner bestämde sigpå stående fot för att bilda ett nätverk där de vill fortsätta utbyta erfarenheter.Utgångspunkten för seminariet var Samverkansteametoch Vändzonen i Partille kommun.Samverkansteamets arbete går ut på att skapa förutsättningarför barn och ungdomar med psyko socialasvårigheter eller inlärningsmässiga problem att gåkvar i sin hemskola. Eleverna och deras familjer skanås genom tidiga insatser innan problemen vuxit sigför stora. I Samverkansteamet arbetar socionomer ochspecialpedagoger.Som ett alternativ till hemskolan finns Vändzonen,en verksamhet som ska kombinera skola, praktik ochpsykosocialt förändringsarbete. Där kan elever mellan14 och 19 år vistas under en tidsbegränsad period mentanken är att de därefter återvänder till sin hemskola.– Samverkansteamet och Vändzonen är ett uttryckför en kommuns ambition att inta ett inkluderandeperspektiv med allt vad det innebär i form av samverkanoch gemensam värdegrund, konstateradeMarianne Lundgren vid fou i väst/gr.Hon har utvärderat de båda verksamheterna ochundersökt hur de uppfattas av rektorer, lärare, elevhälsoteam,socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri,kultur- och fritidsförvaltning, föräldrar och elever.Hon har tagit del av både solskenshistorier och insatsersom inte motsvarat förväntningarna.– När det fungerar bra beskriver föräldrarna hurVändzonen och Samverkansteamet i en kaotisk situationbidrar till att skapa tillit, struktur, delaktighet ochatt negativa mönster bryts, sa Marianne.I de här fallen uppfattas arbetssättet som öppet,uppsökande och flexibelt av såväl professionella somföräldrar. Samverkansteamet och Vändzonen kan intaett utifrånperspektiv och betraktas därför som neutralaoch fungerar som en brygga mellan skolan, hemmetoch andra verksamheter.Men utvärderingen pekar också på behov av förbättringar,bland annat när det gäller hur man informeraroch på så sätt skapar kunskap om Samverkansteametoch Vändzonen. Även gränsdragning ochtydlighet gentemot näraliggande verksamheter, tidsaspektennär skolorna bör ta kontakt och hur övergångentillbaka till hemskolan ser ut är områden somskulle behöva utvecklas.Seminariedeltagarna hade många frågor till de bådaverksamheterna. De ville bland annat veta hur längeen insats av Samverkansteamet och Vändzonen varari genomsnitt och hur kontakten med hemskolan serut under tiden, hur många elever det rör sig om ochhur kontakten initieras, hur sekretessfrågan hanterasoch varför Samverkansteamet behövs när det finnselevhälsoteam.Den som vill veta mer om Samverkansteamet ochVändzonen kan beställa eller ladda ner utvärderingsrapportenfrån www.grkom.se/fouivast. nSamverkansteamet iPartille berättade omhur de jobbar.42–2010

Öppna jämförelser:Förstå, var kritisk och dra nytta– De intervjuer vi gjort hittills visar att de öppnajämförelserna har stor betydelse i kommunerna.Vi har sett exempel på hur man känt sig tvungenatt satsa på ett visst område, bara för att indikatorninte skulle lysa rött, säger Lena Lindgren vidFörvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.Bild: Tony DahlSedan en tid tillbaka studerar Lena på uppdrag avfou i väst/gr öppna jämförelser inom socialtjänstenoch hälso- och sjukvården. Hon har ställt sig frågorsom; Vad innebär öppna jämförelser? Vad är det somska åstadkommas och varför? Vad mäter man och inte?– Det har varit ett sätt att försöka förstå. Det härinnebär en stor förändring av hur man styr offentligverksamhet och öppna jämförelser är navet. Istället förtvingande lagstiftning styr staten med hjälp av nationellariktlinjer, rekommendationer om evidensbaseradpraktik, riktade statsbidrag och så vidare, säger Lena.Intresset för hennes arbete är stort i kommunernai Göteborgsregionen och för närvarande genomförhon och Maria Ottosson vid fou i väst/gr intervjueri ett antal kommuner.– Det vi jobbar med nu är att studera hur indikatorernaanvänds inom äldreomsorgen. Vad har de öppnajämförelserna haft för betydelse? Hur används måttten?Vem rapporterar och hur går det till? säger Lena.De intervjuer som genomförts hittills tyder på attde öppna jämförelserna får betydelse i verksamheterna.– Kommunerna ägnar tid åt detta och vi har setthur resultaten påverkar hur man organiserar sin verksamhet.Vi har också exempel på att de öppna jämförelsernagör att man slutar med egna brukarundersökningar,säger Lena.Samtidigt visar intervjuerna att man kan ifrågasättabåde mått och resultat, vad man mäter och hur. OchLena Lindgren studerar på uppdrag avfou i väst/gr öppna jämförelser inomsocialtjänsten och hälso- och sjukvården.resultaten leder vidare till nya frågor: Om man vill förbättrasina resultat, hur gör man då? Vad kan man lärasig av de öppna jämförelserna? Hur hänger måttenihop? Att fånga upp de här frågorna är ett viktigt syftemed Lenas arbete:– fou i väst/gr vill främja ett kritiskt och kunnigtförhållningssätt och utgöra ett stöd för kommunerna iarbetet med de öppna jämförelserna, säger hon.När Lena beskriver systemet med öppna jämförelserkan hon emellanåt låta oerhört kritisk. Och honvet att det finns mycket skepsis också bland berördaverksamheter.– Man kan vara kritisk men man ska inte stoppa huvudeti sanden. Istället är det viktigt att förstå. Det gälleratt använda öppna jämförelser på ett vettigt sätt. Dåkan man exempelvis avvisa ett mått som man vet intehåller. Men samtidigt är det viktigt att använda sådantsom är rimligt och relevant, för det finns där också. nDetta är öppna jämförelserSyftet med öppna jämförelser är att stimulera landsting, kommuner och regioner att analysera sin verksamhet, lära avvarandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Det är samtidigt ett sätt att öka medborgarnas insyn ochförse dem med ett underlag för att kunna välja och ställa krav. Några exempel på vad man mäter inom äldreomsorgrespektive hälso- och sjukvård är personalkontinuitet i hemtjänsten, oplanerade inläggningar på sjukhus samt dödlighetvid stroke och vid hjärtinfarkt.När Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar de öppna jämförelserna rangordnas varje kommun och landstingi förhållande till varandra och detta åskådliggörs i tabeller färgade med grönt, gult och rött.Öppna jämförelser görs idag inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg om äldre, grundskola, gymnasieskola, trygghetoch säkerhet samt folkhälsa.Källa: SKL och Socialstyrelsen2–20105

Dåliga tänder och sämrelivskvalitet – helt i onödanMånga äldre har idag bra tänder. Men under perioden innan deflyttar till särskilt boende händer det något.Lena Tronje Hansson är övertandläkare och sjukhustandläkarevid Odontologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuseti Göteborg. Under många år har hon behandlatpatienter på särskilda boenden runtom i Göteborg.– Där har jag kunnat se i munnen på de nyinflyttade hur dethar fallerat både med munvård i hemmet och med tandvårdskontaktenallteftersom hälsan försämrats, säger Lena.Hon anser att många som flyttar till särskilt boende idag hardåliga tänder – helt i onödan.– Det går att se att många av de äldre tidigare har satsat på atthålla sina tänder i ordning. De har till exempel kostat på sig dyrakronor och bryggor. Men när hälsan försämrats, så har tändernainte prioriterats. Det är så tragiskt att se, säger Lena.Ofta har det enligt Lena gått så långt att tänderna inte gåratt rädda och då är en tandprotes enda lösningen, något somkan vara svårt att hantera för en äldre dement person. De somdäremot har en god tandhälsa när de kommer till ett särskiltboende, brukar kunna vidmakthålla den genom att de får hjälpmed daglig munvård, tandläkarbesök och fasta måltidsrutiner.Lena anser att det finns flera skäl till varför det är viktigt attäldre har bra tänder.– Det är både en fråga om tuggfunktion och estetik. Mycketav livskvaliteten när man är äldre har med kost att göra, det kanvara dagens händelse. Och så får man inte glömma den socialaaspekten, som att kunna delta i släktmiddagar utan att du skabehöva känna att barnbarnet skäms för dig.Sedan i våras genomför Lena en FoU-studie för att ta reda påom sköra äldre förlorar sin tandläkarkontakt och i så fall varförsamt vad det får för konsekvenser. Det har inte tidigare gjortsnågon studie kring detta, men tandvårdspersonal som arbetarmed äldre vittnar ofta om den här problematiken. Projektet ärett samarbete mellan fou i väst/gr och Centrum för äldretandvårdvid Folktandvården i Västra Götalandsregionen.I projektet intervjuar Lena äldre som nyligen flyttat till särskiltboende och ibland även deras anhöriga. Hon granskarockså tandvårdsjournaler och kartlägger hur mycket omsorgde äldre fått så länge de bodde hemma.Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av projektet,men Lena betonar hur viktigt det är att de äldre får stöd ochhjälp med att sköta sina tänder när hälsan börjar svikta, någotsom kan vara en utmaning för hemtjänst och anhöriga.– De äldre säger att de klarat och klarar att sköta sina tändersjälva, men man ska komma ihåg att många äldre dementa saknarsjukdomsinsikt. Därför blir det ett problem att omvårdnadenidag är så inriktad på det man själv säger att man vill ha hjälpmed, säger Lena. n662–2010

Långsiktigt stöd till god äldreomsorgI december förra året slöt regeringen och SverigesKommuner och Landsting (SKL) en överenskommelseom ett treårigt utvecklingsarbete, Program för engod äldreomsorg. Syftet är att stimulera till utvecklingsarbetenär det gäller äldre och särskilt äldre med storabehov.Program för en god äldreomsorg är en pilotsatsningsom utgör en del av regeringens och SKL:s arbete meden nationell plattform för evidensbaserad kunskapsutvecklinginom socialtjänsten. Detta arbete bygger i sintur på tanken att ett väl fungerande välfärdssamhällekräver att ny kunskap ständigt omsätts till praktik.Tidigare har statligt stöd för att utveckla kunskapeninom socialtjänsten ofta varit projektbaserat, kortsiktigtoch skett utan tydlig samordning mellan forskning,praktik, utbildning och genomförande. Målet meddetta plattformsarbete är att åstadkomma en långsiktigthållbar utveckling för att brukarna ska få ta del avinsatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap.Huvudsakligen handlar det om utvecklingsinsatserinom kommunernas ansvarsområden. Men ambitio-nen är att kommuner och landsting gemensamt skautveckla samverkan rörande exempelvis kvalitetsregisteroch multisjuka äldre.Västra Götalands län får under det första året 9,6miljoner kronor, varav 3,4 miljoner kronor går tillGöteborgsregionen.Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) ochfou i väst/gr för en dialog med medlemskommunernaom hur medlen ska användas. Bland annatdiskuteras behovet av att utveckla samverkan mellansjukhus, primärvård och den vård som kommunernabedriver. Man vill också genomföra olika aktivitetersom stöd i införandet av de nationella riktlinjernaför vård och omsorg vid demenssjukdom. Dessutomplaneras för FoU-arbeten som rör samordnad vårdochomsorgsplanering speciellt med inriktning motsköra äldre, äldres mun- och tandhälsa, boende ochtillgänglighet, brukarrevision, lagen om valfrihet, systematiskuppföljning och utvärdering samt användningav informations- och kunskapsunderlag i verksamhetsutveckling.nHur ser chefernas vardag ut?En mellanchef inom vården har uppemot 111 aktiviteter att klara av under en arbetsdag.Om detta handlar Rebecka Armans doktorsavhandling.Hon var sjuksköterskan som skulle bli barnmorska.Men så tvärvände hon och började på ekonomprogrammetpå Handelshögskolan vid Göteborgsuniversitet, där hon fascinerades av organisationsteorioch ledarskapsfrågor. Och Rebecka lockades att börjaforska. Genom Företagsekonomiska institutionen komhon i kontakt med fou i väst/gr och det leddetill ett antal FoU-studier om bland annatbostadsanpassningar och rehabilitering.Tidigare i höst la Rebecka fram sin avhandling.Hon har skuggat och intervjuat tioavdelningsföreståndare och verksamhetscheferinom olika delar av hälso- och sjukvårdeni Västra Götalandsregionen.– Det finns mycket forskning om vadchefer borde göra. Men oavsett vad man anseri den frågan måste man först ta reda påförutsättningarna för deras arbete, vad de faktiskt göridag, säger Rebecka.Hennes avhandling visar att chefernas vardag bestårav planerade och oplanerade möten, kommunikationoch skrivbordsarbete. De hinner avverka många olikaaktiviteter under en och samma dag.– Tidigare studier har påvisat att chefers vardag hackassönder i många korta aktiviteter och till viss del visarRebecka Arman.min studie det också, men det finns även tid till exempelvislängre planerade möten, säger Rebecka.Något som cheferna inte verkar använda tiden till, äratt träffa den egna chefen på tu man hand.– De jobbar mycket i team och det är i ledningsgruppensom de träffar sin chef, säger Rebecka.Bild: Model HouseParallellt med en delvis fragmenterad vardagfann Rebecka hos de chefer hon skuggadeen berättelse om fragmentering somhon intresserade sig speciellt för. Det är enberättelse som cheferna ibland återkommertill för att utöva sitt ledarskap, inte minst vidbehov av prioriteringar.– Berättelsen om upplevd fragmenteringfår ofta utgöra grund för en diskussion omvad som är viktigt. Berättelsen återkommerpå olika sätt, när professioner ställs mot chefereller chefer säger ifrån uppåt i organisationen. Ett typexempelär att de säger att de inte vill ägna mer tid åtatt föra statistik, de vill ägna sig åt patientarbete istället.Den ena aktiviteten konkurrerar med den andra, sägerRebecka.Avhandlingens titel är Fragmentation and Power in ManagerialWork in Health Care. A Study of First and SecondLine Managers. n2–20107

Barn av vår tidBarnen står i centrum den 17 mars 2011.Då arrangeras en stor konferens på Draken,Folkets hus i Göteborg, som handlar omaktuell barn- och familjeforskning.Under rubriken Barn av vår tid kommer pågåendebarn- och familjeforskning vid Göteborgs universitetoch fou i väst/gr att speglas. Föreläsarna forskarinom skilda områden som pedagogik, socialt arbete,medicin, vårdvetenskap, sociologi och psykologi.Konferensen vänder sig till förtroendevalda, cheferoch medarbetare i kommunerna i Västra Götalandslän och hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen.Bakom arrangemanget står Forskningsnätverket barnsvälbefinnande och familjers villkor vid Göteborgs uni-versitet och fou i väst/gr samt Länsstyrelsen i VästraGötalands län.fou i väst/gr tog för något år sedan initiativ tillatt bilda det här forskningsnätverket utifrån tankenatt barns välbefinnande är en fråga som angår skolan,socialtjänsten, hälso- och sjukvården, universitetet,länsstyrelsen och en mängd andra organisationer likamycket – på olika sätt.Syftet med nätverket är att stärka kommunernasoch regionens arbete kring barn och unga genom attsprida kunskaper samt öka kontakterna och möjligheternaatt berika varandra över organisationsgränserna.I somras exempelvis bjöd nätverket in DanutaBiterman från Socialstyrelsen. Hon är projektledareför Social rapport 2010, en 300 sidor tjock publikationsom ger en översikt över sociala problem i Sverige,varför de uppstår och hur de förändras över tid.Rapporten belyser frågor som migration, anknytningtill arbetsmarknaden, fattigdom, sociala konsekvenserav sjukdom, boendesegregation, skolans betydelsemed mera – ämnen som på ett eller annat sätt berörbarns välbefinnande och familjers villkor.Bland mycket annat pekar man iSocial Rapport exempelvis på skolansbetydelse för barns utveckling. Lågaeller ofullständiga betyg från årskurs9 ökar risken för framtida låg utbildningsnivåoch psykosociala problem,oavsett socioekonomisk bakgrund. nNågra medlemmar i Forskningsnätverketbarns välbefinnandeoch familjers villkor vid Göteborgsuniversitet och fou i väst/grdiskuterar vårens konferens.Läs mer:Social rapport: www.socialstyrelsen.seDanutas bildspel från besöket i Göteborg i somras:www.grkom.se/fouivastMer information om konferensen den 17 mars 2011kommer inom kort på www.grkom.se/fouivast.Konferensen kommer att följas upp med en publikationsom lyfter fram en del av den aktuella barn- och familjeforskningenvid Göteborgs universitet och fou i väst/gr.82–2010

Från idéertill handlingEtt förändringsarbete blir inte alltid som man tänktsig, den erfarenheten har många. Men varför är det så?Carina Löfström är organisationsforskare vidfou i väst/gr. För att försöka förstå vad det är somkan krångla till det i ett förändringsarbete tar hon sinutgångspunkt i vad hon kallar de tre förhärskandeperspektiven i västerländsk förändringslitteratur.– Det helt dominerande perspektivet på förändringsarbetebrukar kallas för ”planerad förändring”.Problemet är att det är ett synsätt som bygger uppförväntningar som sällan går att infria, säger Carina.Den bärande tanken med det perspektivet är attman genom att arbeta rationellt kan uppnå förändringenligt bestämda förväntningar och uppsattamål. Eventuella störningar som uppstår på vägen skapareras så att de inte påverkar”Men det händer alltidsaker på vägen”det slutliga resultatet.– Men det händer alltid sakerpå vägen, förutsättningarna varieraroch ju längre idéer färdas,desto större förvanskning sker.Det finns en lokal praktik som översätter och omtolkarför att det ska passa deras verklighet och därförhåller inte teorier om planerad förändring, sägerCarina.Med ett annat perspektiv brukar man istället talaom att organisationer förändras i takt med eller som enrespons på tryck från omgivningen. En organisationbetraktas som en del av ett levande system där drivkraftersom exempelvis ny teknik mer eller mindretvingar organisationen att förändras i en viss riktning.I vilken utsträckning ett förändringsinitiativ slårigenom beror enligt en variant av detta synsätt ocksåpå hur väl den nya idén som ska införas stämmer överensmed befintliga normer och värderingar inomorganisationen.– Om förväntningarna från omgivningen intestämmer överens med organisationens ”inre liv” ärdet lätt hänt att förändringsprojektet placeras i parallellprocessersom inte införlivas med organisationen iövrigt. Klassiska exempel på detta är införandet av nyakvalitetssystem eller handlingsplaner för jämställdhet,säger Carina.Det tredje och sista perspektivet för att förstå ochförklara förändringar tar sikte på att utvecklingsinitiativsnarare leder till oväntade konsekvenser än planeraderesultat. Orsaken är att människor och organisationerinte har möjlighet att välja rationellt mellanalla till buds stående alternativ och en blandning avplaner, anpassning till omgivningen och slump ledertill oväntade konsekvenser.– Men om man är medveten om att det händersaker på vägen så kan man bygga in det i processengenom att se till att det finns resurser och stödstrukturer.I det perspektivet går det till exempel att se FoUenhetersom ett stöd för den lokala praktiken, när detfinns behov av att fundera över vad nya riktlinjer ellerreformer betyder och hur de kan översättas tillden egna verkligheten, sägerCarina.De oväntade resultaten förklarasibland med hjälp av detre begreppen kunna, vilja ochförstå. Denna begreppstrio ärsärskilt vanlig i forskning om implementering av nyametoder, reformer eller liknande. En förutsättningför lyckad implementering anses vara att man har rättförutsättningar för att kunna genomföra förändringen,att man måste vilja göra det och också förstå dennya metoden eller reformen.En naturlig följd av ett synsätt där förändringsarbeteanses leda till oväntade konsekvenser är attman kan behöva leta länge och väl för att upptäckaeventuella effekter.– För att ta reda på resultatet av något är vi idag vanaatt mäta. Genom mätning får man reda på något omjust det man mäter, men det man inte mäter syns inte!Därför kan det vara svårt och ta väldigt lång tid att fåen bild av det fullständiga resultatet av en förändring,säger Carina. nLästipsCarina Löfströms resonemang om förändringsarbete går attapplicera på många olika ämnesområden. Hon utvecklarsina tankar i Ungdomsstyrelsens nya bok Från snack tillverkstad – Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar.Läs mer om den boken på sidan 21 i detta nummer avfourum.Så långt utveckling och förändringsarbete i teorin. På de följande sidorna kan duläsa om två konkreta exempel där fou i väst/gr medverkar vid landsomfattandeförändringsarbeten. Det handlar om implementering av nationella riktlinjerdels inom demens- och dels inom missbruks- och beroendeområdet.2–20109

Nationella riktlinjer förmissbruks- och beroendevården:Tillsammans för enevidensbaserad praktikSyftet med fortbildningsdagarnai Skövde var att bidra till attolika yrkesgrupper utgår ifrånen gemensam plattform vidutveckling av missbruks- ochberoendevården.För åtta år sedan lämnade Kent Wetterskog vad han själv kallar ett kriminelltmissbrukarliv bakom sig. Nu är han en av de som arbetar för att de nationella riktlinjernaför missbruks- och beroendevården ska få genomslag i praktiken.– Det finns stora murar mellan brukare och myndigheter som vi måste få bort, säger han.Målet med riktlinjerna är att missbruksochberoendevården ska bli mer enhetlig, tillgänglig,resurseffektiv och utmärkas av god kvalitet. Alla brukareska få bästa möjliga vård. Riktlinjerna som gavsut av Socialstyrelsen 2007 riktar sig till både hälso- ochsjukvård och socialtjänst.För att implementera riktlinjerna pågår arbete pånationell, regional och lokal nivå. Sveriges Kommuneroch Landsting (SKL) bedriver utvecklingsarbetetKunskap till praktik, där den bärande idén är att kom-muner, landsting och regioner ska ta ett gemensamtansvar för att riktlinjerna och annan aktuell kunskapinförs och tillämpas.SKL stödjer även det arbete som sker regionalt,bland annat i Västra Götaland. Här samverkar VästraGötalandsregionen, Västkom (de fyra kommunalförbundeni Västra Götaland) och Kriminalvården iprojektet RIS (Riktlinjer I Samverkan i Västra Götaland).En viktig samverkansaktör är Länsstyrelsen iVästra Götalands län.102–2010

RIS består av styr- och projektgrupper, delregionalaarbetsgrupper, processledare, kompetensstödjare,tio utvecklingskommuner med mera. Utbildare harutbildats i olika metoder, kompetensstödjare har utbildatsoch getts möjlighet att samverka, en chefsdaghar arrangerats och delregionala kunskapskonferensersom behandlar riktlinjerna har ägt rum.fou i väst/gr medverkar i RIS på olika vis, underhösten exempelvis i samband med en nationell baskurssom anordnas i omgångar på olika håll i länet.Syftet med den fyra dagar långa fortbildningen är attge en samlad, aktuell och gemensam kunskapsbas tillolika aktörer och därigenom bidra till att riktlinjernafår genomslag i praktiken. När kursen hölls i Skövdetidigare i höst föreläste Elisabeth Beijer från fou iväst/gr på temat ”att arbeta evidensbaserat”.– ”Evidens” är en färskvara och vår skyldighet är atthålla oss uppdaterade. Man kan tänka att det är storaforskningsstudier som är helt i fokus men det är flerakunskapskällor som måste beaktas, sa hon.Med evidensbaserad kunskap och praktik avses ensammanvägning av bästa tillgängliga vetenskapligakunskap, professionell erfarenhet och yrkeskunskapsamt brukarnas kunskap, erfarenheter och önskemål.Brukarperspektivet utgör följaktligen en omistligdel av den evidensbaserade praktiken. På kurseni Skövde medverkade därför också Kent Wetterskogfrån Brukar rådet för missbruks- och beroendevårdeni Västra Götaland. Brukarrådet verkar för att utvecklametoder för brukar-, anhörig- och patientinflytande.Kent Wetterskog samtalade med Elisabeth Beijerom stötestenar på vägen mot ökat brukarinflytande,men betonade hur viktigt det är att brukares erfarenheteroch önskemål tas tillvara.– Glöm inte att ta hjälp av brukarna. Se oss som enresurs och inte som ett hot, sa Kent Wetterskog. n– Glöm inte att ta hjälp av brukarna.Se oss som en resurs och inte som etthot, sa Kent Wetterskog närhan föreläste tillsammansmed Elisabeth Beijer.Vill du veta mer?Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården: www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerformissbruks-ochberoendevardKunskap till praktik: www.skl.se/kunskaptillpraktikRiktlinjer I Samverkan i Västra Götaland: www.riktlinjerivast.se2–201011

Nationella riktlinjer förvård och omsorg vid demenssjukdom:Bra verktyg underlättarRunt om i GR-kommunerna pågår arbetetmed att omsätta riktlinjerna i den egnaverksamheten.Riktlinjerna, som kom våren 2010, syftar tillatt personer med demenssjukdom ska få tillgång tillen kunskapsbaserad och jämlik vård och omsorg.Tillsammans med Ale, Göteborg, Lerum och Svensktdemenscentrum arrangerade fou i väst/gr undernovember månad tre seminarier för att fördjupa diskussionenom möjligheter och svårigheter kring attarbeta med riktlinjerna i det strategiska planeringsarbetet.Fourum var med vid seminariet i Lerum, där blandandra Carina Herngren och Anna Carlström berättadevad som görs i Lerum kring riktlinjerna.Helle Wijk från Svenskt demenscentrum och Institutionenför vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgsuniversitet medverkade också. Hon har varit med ocharbetat fram underlag till riktlinjerna och verktyg somkan vara användbara när riktlinjerna ska införas. Dethandlar dels om webbutbildningen Demens ABC ochdels om Demensguiden, en populärvetenskaplig boksom riktar sig till omvårdnadspersonal och som kanutgöra grunden för en studiecirkel.– Utbildningen kan ses som ett enkelt verktyg förkvalitetsutveckling inom demensvården och ett sättatt få igång diskussioner på arbetsplatserna. Det är viktigtatt riktlinjerna inte blir något abstrakt på chefensbord utan något som berör alla som jobbar inom demensvården,sa Helle.Carina Löfström vid fou i väst/gr föreläste om desvårigheter som är förknippade med att implementerariktlinjer av det här slaget (se även artikel på sidan 9).Men hon lyfte också fram aspekter som hon tror underlättarinförandet i det här fallet:– Det verkar finnas ett sådant sug från den lokalapraktiken efter mer kunskap. Ni vill verkligen hademensriktlinjerna! Och så finns det stödformer föratt göra detta också, som materialet som Svenskt demenscentrumtagit fram. Det är viktiga förutsättningar,sa hon.En stor del av seminariet ägnades också åt vad deltagarna– mot bakgrund av riktlinjerna – anser behöverförändras i deras egna verksamheter. Det handladebland annat om samverkan med primärvården samthur man bäst arbetar med bemötandefrågor och detfaktum att demenssjuka personers behov förändrasöver tid. nVill du veta mer?Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom:www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjukdomSvenskt demenscentrum, ett nationellt kunskapscentrum för demensområdet: www.demenscentrum.seSeminariedeltagarnadiskuterade allt frånsamverkan medprimärvården till hur deverktyg som Svensktdemenscentrum tagitfram bäst används ipraktiken.122–2010

Kan man skapa rum åt alla?Rum för alla. Får alla rum? Kan forskning bidra till att skapa det? På olika håll i Sverige och världenpågår det forsknings- och utvecklingsarbete för att förbättra utformningen av våra livsmiljöer.Lisbeth Lindahlskriver om universelldesign somutgår från tankenatt vi människorär olika och attvåra behov varierarmellan olikafaser i livet.För några veckor sen deltog jag i ett nordisktnätverksmöte där bland annat professor Dana Cufffrån University of California föreläste. Hon berättadeom ett annorlunda forskningsperspektiv: prospectiveresearch, det vill säga ”framåtriktad forskning”.Utifrån specifika teman ger hon och hennes studentersig i kast med att visualisera olika möjligheter. Detvanliga är annars att forskningen följer efter och följerupp och kritiskt granskar den verklighet som har skapatsav någon annan. Ett framåtriktande perspektivger även forskaren nya rum att verka i.Tillbaka i Göteborg efter nätverksmötet. Diskussionerförs om ett projekt som kanske kan bidra tillutvecklingen av nya boendemiljöer. Idén är att ta framett nytt verktyg för behovsanalys framför allt medtanke på den äldre delen av befolkningen. Verktygetär tänkt att bygga upp och integrera information omdemografi och bebyggelse. Målsättningen är att informationenska kunna användas för bostadsförsörjningsprogramsamt ny- och ombyggnation. Projektidénkommer att diskuteras i olika nätverk inom GR.Ett annat projekt som kommit lite längre handlarom att implementera ny teknik, tillgänglighetsinventeringaroch anhörigstöd i Göteborgs Stad. Syftet äratt förbättra boendemiljöer för äldre över 80 år ochderas anhöriga. Om projektet får finansiering kommerdet att engagera kommunala aktörer som ägnarsig åt fastigheter, bostadsbyggande, planering samtäldreomsorg. Dessutom kommer kommunala ochprivata bostadsföretag och pensionärsorganisationeratt vara med. Om Hjälpmedelsinstitutet (HI) beviljarmedel kommer fou i väst/gr att utvärdera i samarbetemed Chalmers.Jag representerar också fou i väst/gr i HI:s utvecklingsrådför boende för äldre som träffas ett pargånger om året. HI samarbetar dessutom med SverigesKommuner och Landsting och SABO för attnå ut på ett bättre sätt. De tar ansvar för att det saknasen tydlig aktör inom det här området och har fåttflera regeringsuppdrag för att stimulera utvecklingenframöver.Rum för alla. Får alla rum? Det finns inget givetsvar på frågan. Universell design är så mycket mer äntillgänglighet. Universell design utgår mer från tankenpå att vi människor är olika och att våra behov varierarmellan olika faser i livet (livsloppsdesign).Lisbeth Lindahl, forskare vid fou i väst/grBudget- och skuldrådgivare lär av varandraNästan en halv miljon människor i Sverige äröverskuldsatta, det vill säga upplever återkommandeproblem med att betala sina räkningar. Det ansesskambelagt att tala om sina ekonomiska problem.Mötet med en budget- och skuldrådgivare kan bli enväg ut ur vanmakten, ofta är det den första person mantalar med om hur ekonomin fungerar. Budget- ochskuldrådgivare i Stockholm, Malmö och Göteborghar under hösten 2010 mötts för kollegialt lärandemed syftet att synliggöra sin yrkesroll och påbörja endialog om vad som är kvalitet i arbetet. Till sin hjälphar de haft två projektledare från Partille kommun,Birgitta Lager och Ingrid Nordlund. Till vardags ärBirgitta och Ingrid pedagoger inom skolan och debär med sig erfarenheter av kollegialt lärande i det såkallade ALP-projektet där skolpersonal från Alingsås,Lerum och Partille sedan flera år kontinuerligt lär avvarandra. För budget- och skuldrådgivarna gav projekteten möjlighet att i det uppdrag som ofta innebärett ensamarbete lyfta blicken och dra nytta av varandraserfarenheter och verktyg.Läs mer om projektet som är en del av EU:s satsningpå att bekämpa fattigdom och social utestängning påGöteborgs Stads webbplats www.goteborg.se.ALP finns presenterat på www.partille.seElisabeth Beijer, samordnare vid fou i väst/gr2–201013

Vägen till arbete och sysselsättningAtt utveckla möjligheterna till arbete för personer med funktionshinder är viktigt, inte minst gällerdet unga vuxna med psykiska funktionsnedsättningar. Sedan 1990-talet har antalet unga med aktivitetsersättningökat och i finanskrisens spår är ungdomsarbetslösheten omfattande. Socialstyrelsenkonstaterar i sin välfärdsrapport 2010 att långvarig arbetslöshet drabbar ungdomar särskilt hårt medökade risker för psykisk ohälsa och missbruk. För en ung person med psykisk funktionsnedsättninginnebär detta en dubbel utsatthet. På de följande sidorna kan du ta del av något av allt som händerinom området och projekt som fou i väst/gr medverkar i.Attityders kraftI stadsdelen Lundby i Göteborg bedrivs projekt Alliera som syftar till kompetensutvecklandeinsatser för personal som möter personer med psykiska funktionshinder.– Projektets mål är att all berörd personal skabli medveten om vilken betydelse egna attityder ochförhållningssätt har i förhållande till den de är till föroch genom detta också förändra verksamhetens arbetssätt,förklarar Ingegerd Winqvist som har utvärderatprojektet för fou i väst/gr.Som ung person kan det vara svårt att få beslut omLSS (Lagen om stöd och service till personer medvissa funktionshinder). Beslutet ses många gånger somatt man blir utpekad som annorlunda och mer skiljdfrån det ”vanliga”.– Det blir ett moment 22. De behöver stöd samtidigtsom stödet i sig kan upplevas stigmatiserande. Dåär det särskilt viktigt att kunna erbjuda stöd anpassatBild: Maria Ottosson.Ingegerd Winqvist.142–2010

efter individens önskningar, vilket ofta är att skaffa ”ettvanligt jobb” och vara så lite annorlunda som möjligt,menar Ingegerd.Ett konkret problem är att kommunernas dagligaverksamhet ofta inte fungerar som den tillfälliga instanssom det är tänkt att vara utan att det snarare finnsrisk att ”fastna” i daglig verksamhet. Det är oklart hurmånga av de personer som befinner sig i daglig verksamhetsom vill och kan närma sig arbetsmarknaden,men en kartläggning gjord av Socialstyrelsen visar att40 procent av företrädarna för dagliga verksamhetermenar att det finns personer hos dem som skulle kunnagå vidare till lönearbete i någon form.I utvärderingen av projekt Alliera uppmärksammadesatt även den egna personalen har attityder som kanleda till att de gör brukarna en björntjänst. IngegerdWinqvist förklarar:– Vi är väldigt duktiga på att bedöma människorsfunktioner, behov och möjligheter, men när det kommertill individens egna önskningar är vi på efterkälken.För mycket tyngd på omvårdnad istället för attse daglig verksamhet som den re/habilitering det skavara skapar hinder för möjligheterna till arbete.Ingegerd menar att det i utvecklingen av stödet ärrimligt att börja med dem som nu är unga.– Man måste börja någonstans. Det är svårt att drastisktförändra livssituationen för äldre personer medfunktionsnedsättningar genom att ”tvinga” ut dem iarbete efter år av daglig verksamhet och den trygghetsom skapats i anslutning till det. För de som nu ärunga kan man visa andra alternativ och inte erbjudadaglig verksamhet som daglig sysselsättning, utan iställetse det som något att göra på fritiden efter sin dagligasyssel sättning, så det blir skillnad på ledig tid ocharbets tid, menar Ingegerd.Att en betydande del av utvärderingen kretsatkring personalens attityder som ett första steg i förändringsprocessenmenar Ingegerd varit värdefullt fördet fortsatta arbetet.– Det är en spännande resa de varit med om. De harfått inblick i vilka hinder personerna möter i sin omgivningoch har insett att de själva som personal kanutgöra hinder, vilket är ett ovärderligt verktyg i detfortsatta arbetet. Insikten gör ju att de är bättre rustadeför att möta andra aktörers attityder i brukarnas vägmot arbete – de har ju själva varit där!Ingegerds utvärderingsrapport finns att beställaeller ladda ner på www.grkom.se/fouivast.Maria Ottosson, praktikant frånFörvaltningshögskolan, Göteborgs universitetNationellsatsning för attändra attityderEn undersökning från Centrum förEvidensbaserade Psykosociala Insatser(CEPI) visar att en fjärdedel av svenskafolket har eller har haft någon form avpsykisk sjukdom, samtidigt som en likastor andel inte kan tänka sig att ha enarbetskamrat med psykisk sjukdom.Att förändra allmänhetens attityder tillpersoner med psykisk sjukdom är temat för kampanjen(H)järnkoll. Kampanjen är ett regeringsuppdragsom pågår under 2010 och 2011 och drivs av Handisami samarbete med Nationell Samverkan för PsykiskHälsa, NSPH.– Det handlar i grund och botten om att göra samhälletmänskligare och inse att mångfald och olikheterär berikande.Att slå hål på demyter som råderkring psykiskohälsa och försvårarsituationenför personer med olika typer av psykiska funktionsnedsättningarär lika viktigt för samhället i stortsom för personer med psykisk sjukdom, säger SonnyWåhlstedt som samordnar kampanjen i Västra Götalandslän.Kampanjen (H)järnkoll handlar om utåtriktadkunskapsspridning på olika plan, bland annat har mananställt en rad attitydambassadörer som talar om psykisksjukdom utifrån egna erfarenheter.– Vi arbetar mot okunskap och rädsla för psykiskohälsa bland annat genom offentliga föreläsningar därvi försöker nå ut till så många som möjligt. Vi vändeross också till arbetsgivare för att öppna upp församtal på arbetsplatser och visa på vinsterna med attha anställda med erfarenhet av psykisk sjukdom, sägerSonny.Maria OttossonVägen till arbete och sysselsättning2–201015

”Området är angeläget”Entusiasmen går inte att ta miste på under det avslutande seminariet för FoU-cirkeln”Stöd till arbete och sysselsättning för unga vuxna med funktionshinder”. Sexton cirkeldeltagarepresenterar arbetet med cirkeln för sina chefer och medarbetare från olika delarav GR-kommunernas funktionshinderverksamheter. Presentationerna leder över till endiskussion om hur insatser som syftar till ökad sysselsättning och arbete för personer medfunktionsnedsättningar kan utvecklas.Mikaela Starke och Yvonne Andersson har lettcirkeln som startade under hösten 2009 och avslutadesi september 2010.– Området är angeläget och det är mycket somhänder, både politiskt och inom det vetenskapliga fältet.Bland annat innebär FN:s konvention för personermed funktionshinder från 2006 att vi är förbundnaatt förändra våra etablerade verksamheter i riktningmot ökad inkludering, arbetsmarknadskoppling ochindividuell anpassning. Arbetslinjen leder också tillförändringar som ökar risken för att personer som tidigarefått aktivitetsersättning eller sjukpeng framöverblir utan ekonomiskförsörjning, sägerMikaela Starke.Ett av momenteni cirkeln har varit atttillsammans ta framkonkreta förslag förhur man kan förändraverksamhetenså att målgruppenlättare kan nå ettYvonne Andersson.lönearbete, ett momentsom är talandeför cirkeln som haft stort fokus på faktiska lösningar.– Det har i sanning varit en ”arbetande” cirkel, medhög belastning på varje deltagare. Genom gästföreläsningar,egna intervjuer med brukare, besök i varandrasverksamheter och ett individuellt genomfört arbetehar syftet varit att skapa ett kunskaps- och erfarenhetsutbytesom också möjliggör förändring av den egnaverksamheten, berättar Yvonne Andersson.I dagsläget talas mycket om modellen SupportedEmployment (se faktaruta) när man diskuterar nya vägarinom arbetsrehabilitering. För det fortsatta arbetetpå området framhåller Mikaela Starke vikten av attfå fram mer forskningsresultat som kan vägleda verksamheterna:– Som det ser ut idag har det inte forskats så mycketMikaela Starke.i ämnet. Delar som är särskilt viktiga är att se till vilkengrad den svaga arbetsmarknadsanknytningen är ett utfallav segregation och även undersöka om den svagaarbetsmarknadsanknytningen är relaterad till frånvaroav arbetstillfällen på arbetsmarknaden. Att se SupportedEmployment som enda metod är otillräckligt.Ökad samverkan och frågan om vad som är de bästametoderna i svenska förhållanden måste lyftas.Rapporten från FoU-cirkeln finns att ladda ner påwww.grkom.se/fouivast.Maria OttossonSupported EmploymentSupported Employment (SE) är ett samlingsnamnför en viss typ av arbetsrehabilitering för personermed funktionsnedsättningar. Till skillnad från övrigamodeller behöver inte processen att söka arbeteföregås av arbetsträningsprogram, bedömningav arbetsförmåga eller arbete i skyddade former,utan sätts igång omedelbart med en stödpersonsom hjälper till att definiera och matcha brukarensintressen och behov med befintliga arbeten. Måletär att ge det stöd som behövs för att kunna få ochbehålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.Vägen till arbete och sysselsättning162–2010

Mot arbete med hjälp av friskvårdoch kompetensutvecklingVägen mot arbete och sysselsättningär beroende av många olikaaktörer liksom brukarnas egeninställning, något som AktivitetshusetKrokslätt i Mölndal tagitfasta på genom projekt Framstegen.fou i väst/gr har utvärderaten första del av projektet.Sedan augusti 2009 har EU-projektet Framstegenpågått i Mölndals Stad. Syftet är att utvecklaförutsättningarna för personer med psykiska funktionsnedsättningaratt närma sig arbetslivet genomkombinerad kompetensutveckling och friskvård. Enbetydande del har handlat om att använda sig av ochsamverka med olika aktörer som lokala arbetsgivare,Arbetsförmedlingen och Friskis och Svettis.Utvärderingen visar att alla deltagare höjt sin aktivitetsförmågaoch att arbetet med samverkan mellanolika aktörer gett resultat både för brukarna ochför de deltagande verksamheterna. En annan aspektsom framkom genom utvärderingens brukarenkät varbetydelsen av mer struktur i tillvaron. En brukare uttryckerdet så här:– Helt plötsligt finns det en vardag. Det finns enmåndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag. Så var det inteinnan. Alla dagar var i stort som en söndag.Maria OttossonSeminarium den 11 januari 2011Vägar till arbete och sysselsättning för personer som står långt från den ordinariearbetsmarknaden är temat för ett halvdagsseminarium den 11 januari 2011 där praktiska exempel ståri fokus. Bland annat kommer det sociala företaget LagOm Tjänst från Trelleborg och Gallerian på Öckeröatt berätta om sina verksamheter.Anmälan sker på www.grkom.se/fouivast.Vägen till arbete och sysselsättning2–201017

Många GR-kommuner villförbättra placerade barns skolgångSusanne Liljeholm Hansson leder FoU-arbetet med att ge stödtill kommuner och stadsdelar för att främja familjehemsplaceradebarns skolgång och hälsa. Som modell står arbetsmetodenSkolFam som utvecklats i Helsingborg, en metod för att förbättrasituationen för familjehemsplacerade barn som man sedan längekonstaterat klarar sig sämre i livet och är en särskilt utsatt målgrupp.Genom att skapa bättre förutsättningar för familjehemsplaceradebarns skolgång förbättras deras utbildningsresultat ochdärmed också deras framtidsutsikter. Detta har bland andra BoVinnerljung vid Socialstyrelsen visat genom sin forskning.Hur fortlöper projektet, vartstår ni idag?– Vi har under ett och ett halvt årföljt implementeringen av Skol-Fam-inspirerade metoder i stadsdelarnaGunnared och Biskopsgården,där Gunnared följer SkolFam ochBiskopsgården utformat en egenstruktur med SkolFam som utgångspunktsom de kallar SkolPrev.Idag har idén på allvar fått fäste runtom i GR-kommunerna och utmaningenför oss i detta spridningsarbetehandlar i nuläget om att kunnage processtöd efter behov på olikanivåer, då olika kommuner ochstadsdelar kommit olika långt. Ettotroligt spännande arbete!Hur ser intresset i Göteborgsregionen ut?– Det är enormt. Många har hört av sig och det kännssom ett avgörande steg att man nu inte bara har forskningsom pekar på svårigheterna för målgruppen utanockså en metod som faktiskt kan förändra situationen.Det känns bra att många insett att det är en så viktigfråga.På olika håll inom Göteborgsregionen förs diskussioner omatt tillämpa SkolFam eller liknande arbetssätt:Tjörn och Stenungsund: Hur fungerarutvecklingsarbetet med SkolFam för er?– Vi är långt in i planeringsstadiet och Tjörn och Stenungsunddriver projektet i samarbete. Vi har somutgångspunkt att vara replikerande kommun, vilketinnebär att vi använder samma tester och arbetsgångsom Helsingborg som ett led i forskningsprocessenför att evidensbasera modellen. En styrgrupp och ettSusanne Liljeholm Hansson.resursteam har tillsatts och vi haranställt en projektledare på heltidsom leder resursteamet och är psykologi projektet. Just nu är lägetatt vi ska ta kontakt med de barnsom vi vill ska delta i satsningen,så inom kort är vi helt igång, sägerBirgitta Harberg, enhetschef påsocialförvaltningen i Tjörns kommun.Kungsbacka: Vad är eraerfarenheter av SkolFaminsatser?– Jag fick berättat av en rektor ikommunen att hon var så imponeradöver agerandet när ettbarn som bodde i familjehem iGunnared började skolan i Kungsbacka.Som en del i insatserna bjöds hon med tillGunnared som implementerat SkolFam för att sättasin i konceptet, då barnet hamnade mellan två kommuner.Efter det mötet hade hon inga problem att ståbakom och motivera insatserna för barnet på skolan,säger Anette Arrhenius, socionom på individ- ochfamiljeomsorgsförvaltningen i Kungsbacka.Anette nämner det som ett exempel på hur kommunernasarbete skapar ringar på vattnet och berättaratt diskussioner om SkolFam också förs i Kungsbacka.– Nu när statistiken är så tydlig kan vi inte barablunda för problemet utan något kommer att göras,om det blir SkolFam rakt av eller en inspirerad modellär däremot inte klart, säger Anette.Bild: Annika Strid.Maria Ottosson, praktikant frånFörvaltningshögskolan, Göteborgs universitet182–2010

För att kön ochålder inte skaspela någon rollUnga personer som utsatts för sexuellaövergrepp ska få ett gott bemötande ochomhändertagande, oavsett var de söker hjälp.Mer information om projektet och VKVfinns på www.våldinärarelationer.se. Detär en västsvensk webbportal vars syfteär att samla kunskap och forskning,stimulera till samverkan och vägledayrkesverksamma samt utsatta inomområdet våld i nära relationer.Det är målsättningen för ett projekt som startadesi våras av Västra Götalandsregionens kompetenscentrumom våld inära relationer (VKV).Tove Corneliussenär projektledare ochhon anser inte att projektetska betraktas somett underkännande avhur unga som utsatts för sexuella övergrepp har bemöttstidigare.– Det tycker jag inte att man kan säga. Visst, exempelvispolisen har ju fått utstå en del kritik, men därhar man nu gjort stora utbildningssatsningar.Snarare handlar det enligt Tove om att det är såmånga aktörer som är involverade och att bemötandeoch omhändertagande skiljer sig åt beroende på ålderoch kön hos den som blivit utsatt.Projektet är inriktat på personer i åldersgruppen13-25 år och omfattar ett 40-tal aktörer i Storgöteborg(Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille, Kungälv,Ale och Öckerö), bland andra ungdomsmottagningar,Stödcentrum för unga brottsoffer, Sahlgrenskasgynakut, Barnhuset i Göteborgs Stad, Mottagningenför unga män, åklagarmyndigheten, polisen och frivilligorganisationer.– Många vet inte vad de andra gör och mellan professionellaoch frivilligorganisationer kan det finnasen misstänksamhet. Där tror jag att det här projektethar en särskild funktion att fylla, säger Tove.Tanken är att genom projektet ta fram enhetligarutiner och informationsmaterial samt utbilda personaloch frivilligorganisationer.– Arbetet ska styras av de deltagande aktörernasbehov: Var ser de bristerna? Det är viktigt att de tillsammansfår hitta utvecklingsområden, säger Tove.Det kan röra sig om allt från att det ska vara lätt förden som utsatts att söka och få adekvat medicinsk ochpsykosocial vård till att samla bevis inför en eventuellrättsprocess. Tove beskriver sina förväntningar påprojektet såhär:– Det vi har gjort är att vi har satt igång en process.”Mellan professionella ochfrivillig organisationer kan detfinnas en misstänksamhet.”Målet måste vara att vi definierar ett antal saker somvar och en behöver förtydliga eller bli bättre på. Ochdär ska VKV kunna utgöraett stöd. Vi hoppas ocksåatt projektet ska leda tillförbättrad samverkan.Satsningen i Storgöteborgär ett pilotprojekt,som utvärderas av LisbethLindahl vid fou i väst/gr. VKV hoppas därefter kunnadra nytta av erfarenheterna från Storgöteborg i ettlänsövergripande projekt som omfattar hela VästraGötaland. nEtt 40-tal aktörer deltar i det projektTove Corneliussen leder. Målsättningenär att unga personer som utsatts försexuella övergrepp ska få ett gottbemötande och omhändertagande,oavsett var de söker hjälp.2–201019

” Vi behöver fundera kring hurtraditionella institutioner jobbarmed utanförskap”Torbjörn Larsson har en bestämd uppfattning om vad som inte gör ungdomar merdelaktiga i samhället.– Det finns en tendens att man jobbar med de värsta ungdomarna och låter dembli kungar. Det bara förstärker deras särställning och utanförskap, samtidigt som detsignalerar till andra att det lönar sig att vara som de.Torbjörn är enhetschef för Tryggare Tynneredi Göteborg. Under de senaste två åren har hantillsammans med sex medarbetare verkat för att på olikasätt stärka en positiv ungdomskultur, bland annatgenom att öka ungas delaktighet i samhället. På siktär målet att minska ungdomskriminalitet och gängbildningar.– Det är fel balans på samhällets förebyggande insatser,då man ofta satsar stora resurser på att erbjuda deallra stökigaste ungdomarna sommarjobb eller roligaaktiviteter som att åka gokart. De behöver istället heltandra insatser från polis, kriminalvård och socialtjänst,säger han.Utgångspunkten för arbetet i Tryggare Tynneredär att de flesta av stadsdelens cirka 6 000 ungdomarklarar sig bra både i skolan och på fritiden. Men detfinns samtidigt ungdomar som av sociala och/ellerekonomiska skäl löper risk att utveckla ett kriminelltbeteende. Och så tillkommer en liten grupp ”som haren grundmurad kriminell identitet”, som Torbjörnuttrycker det.– De syns och hörs, men vi jobbar för att minskagruppens inflytande. Vi vill istället vända på kuttingenoch erbjuda verksamheter som tillgängliggör detsvenska samhället, för att de som befinner sig i riskzonenska slippa snegla på den här lilla gruppen ochlockas dit.Tryggare Tynnered arbetar uppsökande bland ungdomaroch har också drivit projekt tillsammans medolika samarbetspartners. Ett exempel är ett projekt– Det har varit värdefullt med någon som följt oss och ifrågasatt och som vi har kunnat reflektera tillsammansmed, säger Torbjörn Larsson (t v) om samarbetet med Torbjörn Forkby vid fou i väst/gr.202–2010

med räddningstjänsten där ungdomar genomgick enutbildning till brandinformatörer. Tanken är att deska gå ut i skolorna och informera om brandsäkerhet.Ungdomarna i projektet kvalificerade sig också till ettsommarjobb som ordnades inom Tryggare Tynnered.– Får man schwung i ett sådant arbete framstår dentypen av möjligheter som attraktivare än vad den lillaklicken grovt kriminella ungdomar kan erbjuda, sägerTorbjörn.Tryggare Tynnered har också arbetat i skolor därpersonalen upplevt att enskilda elever ställt till problem.– Men, vi jobbade då intespecifikt med de elever somuppfattades som stökiga, utanmed samtliga. Genom att vi fickmed alla i en diskussion om attityderoch hur eleverna självavill ha det i skolan, fick den lilla gruppen till sig sammatänk utan att bli utpekade, säger Torbjörn.Det är lätt att följa hans tankegångar om att ta tillvaraungdomars verkliga kapacitet genom närvaro ochsamverkan och att inta ett salutogent förhållningssättsom tar sikte på och stärker de positiva resurserna ochdet som fungerar väl (snarare än på problemet – detpatogena). Det låter både klokt och logiskt.– Men det har varit svårt att få gehör för det härsättet att arbeta, säger Torbjörn.Torbjörn Forkby vid fou i väst/gr utvärderarTryggare Tynnered. Han pekar på hur akuta händelsersom stenkastning mot räddningstjänsten och anlagdabränder i stadsdelen kan ha gjort att de tankegångarsom genomsyrar Tryggare Tynnered kommit i skymundan:”Men det har varit svårtatt få gehör för det härsättet att arbeta.”– Det akuta och påträngande har en egen logik somtar över i extraordinära situationer och organisationerstressas. Då är det lätt hänt att fokus hamnar på individeroch snabba lösningar istället för komplexitet.Hur väl en verksamhet som Tryggare Tynneredfaller ut beror enligt Torbjörn Forkby också i hög utsträckningpå vilka relationer man lyckas skapa medandra verksamheter. För det är i relation till befintligaaktörer som skola och socialtjänst som Tryggare Tynneredska ses, enligt honom. I det gränslandet tror hanatt verksamheten kan ha en funktion att fylla.– Det kan krävas en sammankopplandekraft som exempelvishar möjlighet att agera flexibelt,arbeta mer salutogent ochfånga upp problem som hamnarutanför befintliga kanaler,säger Torbjörn Forkby.Torbjörn Larsson ser Tryggare Tynnered som ettförsök att arbeta med en sorts utanförskap som intefunnits tidigare i Sverige:– De utmaningar vi står inför i vissa stadsdelar, meden ny befolkningsstruktur i ett samhälle under starkomställning, gör att vi behöver fundera kring hur traditionellainstitutioner jobbar med utanförskap.Torbjörn Forkby talar i sammanhanget om behovetav en ”omställningskatalysator” för ungdomar på vägfrån utanförskap in i samhället.Tryggare Tynnered är en försöksverksamhet somläggs ner vid årsskiftet. Men den som är intresseradav sättet att arbeta och tankarna bakom, kan senarei vinter ta del av Torbjörn Forkbys utvärdering, somkommer att finnas på www.grkom.se/fouivast. nUtöver Tryggare Tynnered medverkar fou i väst/gr i flera andra projekt som på olikasätt handlar om ungdomars delaktighet och/eller livsvillkor:För att minska rekryteringen till kriminella gäng genomför Göteborgs Stad satsningen Ung och Trygg,där bland annat fastighetsägare, åklagarmyndighet, socialtjänst och polis samarbetar. Satsningen harutvärderats av fou i väst/gr under 2005-2008. För närvarande görs en studie om ungdomars tillit tillsamhällets representanter, identitetsnära grupptillhörigheter och livsprojekt i syfte attanalysera möjligheter och hinder för ett preventivt arbete.fou i väst/gr utvärderar Projekt ADAM, som drivs av KFUM med stöd från Allmännaarvsfonden och Social Resursförvaltning i Göteborg. Målet för ADAM är att bidra till enökad jämställdhet mellan könen genom att erbjuda pojkar i tonårsåldern diskussionsgrupperkring teman som könsroller, sexualitet, värderingar och social gemenskap.Torbjörn Forkby, Carina Löfström och Susanne Liljeholm Hansson vid fou i väst/gr harskrivit Från snack till verkstad – Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar.Den här boken kom ut alldeles nyligen och riktar sig till dig som arbetar professionelltmed förebyggande och främjande ungdomsarbete. Du får tips på hur du kan planeraoch genomföra en insats och hur samverkan kan ta form. Boken går att beställa viawww.ungdomsstyrelsen.se.2–201021

(På väg mot) ett riktigt jobbKan ett tillfälligt jobb vara biljetten in på den svenskaarbetsmarknaden? Det var i alla fall tanken med ettnyligen avslutat projekt i Göteborgs Stad.För att öka nyanlända flyktingars och invandraresmöjligheter att etablera sig i arbetslivet har GöteborgsStad drivit ett tvåårigt projekt med så kalladeintroduktionsanställningar. Nittiosex personer fick entidsbegränsad anställning inom park- och naturvård,äldreomsorg, barnomsorg, storkök eller administrationi kommunen. Några platser fanns också hos frivilligorganisationenEmmaus.Under projektets gång fick deltagarnaarbetslivscoachning där debland annat gjorde studiebesök ochlärde sig att formulera en jobbansökan.Theresa Larsen och Eva Sennemarkvid fou i väst/gr har utvärderatprojektet. En av de deltagaresom de har intervjuat beskriver sinaerfarenheter av projektet såhär:– Alla kollegor var väldigt snälla.Det var en bra erfarenhet. Alla varunga och … det var bra arbetsmiljö.Jag lärde mig mycket där. Jag är inteså bra på svenska men jag försöker.Oktober 2010Jag frågar hela tiden; vad menar du,vad menar du. Min chef hon var enväldigt bra person. Hon gav mig litespace så att jag kan göra allt vad jagvill, så hon tänkte att jag kan. Honlitade på mig och det var bra. Det var bra faktiskt.(På väg mot)ett riktigt jobbIntroduktionsanställningarför nyanlända flyktingaroch invandrareTheresa LarsenEva SennemarkDe deltagare som Theresa och Eva intervjuat framhålleratt introduktionsanställningen gett dem förbättradesvenskakunskaper, nya yrkeskunskaper, ökadkulturkompetens och stärkt självförtroende. De flestavar nöjda med att ha fått lära”Jag lärde mig mycket där.Jag är inte så bra påsvenska men jag försöker.”sig att använda datorn för attsöka jobb. Flera berättade attde genom coachningen fåttkännedom om hur det går tillatt söka arbete i Sverige.Men deltagarna framfördeockså kritik mot projektet. Bland annat hade de önskatatt anställningen varat längre och att möjligheternaatt få jobb på arbetsplatsen efteråt hade varit större.– Introduktionsanställningarna borde ha funnits påarbetsplatser där det finns möjlighet till tillsvidareanställning,ansåg en av deltagarna.Majoriteten av deltagarna hade sin anställningutanför den reguljära arbetsmarknaden, inom verksamheterdär medarbetarna har en offentligt skyddadanställning eller har fått sitt jobb genom någon arbetsmarknadspolitiskåtgärd.– Man kan fundera över vad som skulle ha hänt omprojektet i högre grad satsat på att placera de introduktionsanställdapå arbetsplatser inom den ordinariearbetsmarknaden, säger Theresa.Flera arbetsplatser i olika branscher hade också ökatmöjligheterna att matcha anställningarnamed deltagarnas utbildnings-och yrkeserfarenheter. Attinsatserna inte var individanpassade,är en fråga som utvärderarnaåterkommer till.– Coachningen skedde i grupper,i vissa fall med drygt 20 personeri varje grupp. När så storagrupper leds av en enda coach ärdet svårt att hinna ge deltagarnaindividuella insatser, speciellt omdeltagarna, som i det här projektet,har mycket olika utbildningsbakgrund,dataerfarenhet och kunskaperi svenska språket, säger Theresa.Projektet var ett samarbete mellanGöteborgs stadskansli, GöteborgsStads introduktionsenheter,Park- och naturförvaltningens arbetsmarknadskontori Göteborgs Stad och Arbetsförmedlingen.Deras inbördes samarbete har också följtsav utvärderarna.– Samverkan kunde ha fungerat bättre. Vi kan blandannat se att de samverkande parternas roller hade behövtklargöras och att projektetssyfte och mål hade behövtdiskuteras kontinuerligt för attsäkra att alla har samma målbild,säger Theresa.Målsättningen med projektetvar att minst 25 procentav deltagarna skulle ha gått vidare till utbildning ellerarbete efter avslutad introduktionsanställning, enmålsättning som också infriats. Likaså har man enligtutvärderingen i princip uppnått målsättningen om attdeltagarna genom projektet skulle ha tagit ett klartsteg närmare arbetsmarknaden.Utvärderingsrapporten finns nu att ladda ner påwww.grkom.se/fouivast. n222–2010

KalendariumPlaneringen av fou i väst/gr:s aktiviteterpågår hela tiden och här följer endastett axplock av vad vi har att erbjuda.På www.grkom.se/fouivast upp dateraskalendariet kontinuerligt.Piaa Stenbäck tar emot anmälningar, rapportbeställningaroch svarar på praktiska frågor.Tel 031–335 51 84, e-post fou@grkom.se11 januariVägar till arbete och sysselsättning för personer somstår långt från arbetsmarknaden - LagOm Tjänst iTrelleborg och Gallerian på ÖckeröDet finns grupper som av olika anledningar har svårt attetablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Det kanhandla om funktionsnedsättningar, tidigare långvarigarbetslöshet eller diskriminering på arbetsmarknaden.Välkommen till ett seminarium som utifrån två inspirerandeexempel belyser ett angeläget område! I Trelleborgfinns det sociala företaget LagOm Tjänst som anställerpersoner som befinner sig långt från arbetsmarknaden.De anställda arbetar 100 procent av sina förmågor,samtliga har kollektivavtal och möjlighet att påverkaoch delta i beslutsprocesser. Öckerö kommun har startatupp Gallerian, en mångsidig verksamhet som riktar sigtill olika målgrupper med syfte att stötta personer att påolika sätt komma närmare arbetsmarknaden.Mer information och anmälan: www.grkom.se/fouivast19 januariKonferens kring ensamkommandebarn och ungdomarVälkommen till en regional konferens kring ensamkommandebarn och ungdomar. Under dagen får du ta del avaktuell forskning och lokala praktiska exempel. Se dagensom en regional mötesplats där du får chansen attta del av ny kunskap, erfarenhetsutbyte, träffa kollegoroch knyta nya kontakter i ett tvärsektoriellt perspektiv.Konferensen arrangeras av GR i samarbete med Länsstyrelseni Västra Götaland.Mer information och anmälan: www.grkom.se/fouivast17 marsBarn av vår tid. Konferens om aktuellbarn- och familjeforskningMer information inom kort!6 aprilKonferens om att förebygga psykisk ohälsa bland barnMer information inom kort!11 majBarn och ungdomar som lever med skyddadepersonuppgifter. Ett samarbete mellan AllmännaBarnhuset och de fyra FoU-enheterna i länet.Mer information inom kort!2–201023

Bred kunskapsbas och sunt förnuftRegeringen och Sveriges Kommuner ochLandsting har slutit en överenskommelse omett treårigt utvecklingsarbete – Program för engod äldreomsorg – som bland annat syftar till att ge stödför evidensbaserad äldreomsorg och med ett tydligtsyfte att det skall bli bättre för gamla människor.Evidens är ett nytt begrepp för socialtjänsten somenligt ordboken betyder bevis. Begreppet har utvecklatstill att bli ett kunskapsteoretiskt begreppmed betydelsen bästa tillgängligakunskap. Evidens används framför alltinom sjukvården och evidens baseradmedicin (EBM) är ett systematiskt tillvägagångssättför att bygga vården påbästa vetenskapliga grund som ett komplementtill annan kunskap och i samrådmed patienten utifrån dennes behovoch önskemål.Sjukvården är ett komplext systemsom har att förhålla sig till en mängddia gnoser. För en del diagnoser finnsevidensbaserade behandlingsmetoder.Äldre människor har ofta fleradiagnoser. Kan de olika evidensbaserade metodernakopplade till sjukdomarna vara motstridiga?En annan rimlig fråga är vilka andra viktiga kunskapskällorsom finns för god omvårdnad och för atten behandling skall bli effektiv?Låt mig belysa dessa frågor med ett exempel. Jaghar förmånen att ha två förhållandevis friska och driftigaföräldrar, 92 och 93 år gamla. Det händer att minmamma får uppsöka sjukvården på grund av en återkommandeåkomma. Det går då ofta till så att hontillsammans med min pappa kommer till en specialistavdelningdär hon får vänta och vänta på läkarbedömningsom säger att hon skall vidare till en annanavdelning och där får hon vänta på ny läkarbedömningför att så småningom hamna på en vårdavdelning.Denna procedur brukar ta många timmar i anspråkoch allt eftersom timmarna går stiger oron, trötthetenoch hungern hos dem båda. Bekvämligheten är inteElisabeth Hajtowitz.den bästa. Britsen är hård liksom pinnstolen. Det ärinte lätt att hitta rätt i sjukhusets korridorer för attskaffa mat och tänk om doktorn skulle komma undertiden. Väntan sker alltså i många timmar, i obekvämställning, utan mat, i ett för svalt rum och med stigandeoro och trötthet. Det har faktiskt hänt att närmin mamma sedan kommit till vårdavdelningen harhon erbjudits piller mot illamående i stället för matBild: Tony Dahloch filtar!!Man kan sammanfattningsvis säga attförutom att min mamma drabbats avsjukdom, har hon och min pappa drabbatsav sjukvården. Båda har varit i sämreskick när de så småningom kommithem än när de begav sig till sjukhuset.Detta trots evidens baserad medicin ochtrots många mycket vänliga och omtänksammamänniskor. Det har ocksåförekommit att de ordinerade behandlingarnavarit motstridiga. Någon harsagt vila – en annan sjukgymnastik. Någonhar sagt två piller – en annan tre …Hur kan det då bli så när det finnsså mycket kunskaper och erfarenheter om att äldrebehöver äta oftare än yngre, att äldre lättare fryser, attäldre finner sig i olägenheter? Varför implementerasinte dessa kunskaper i sjukvården? De har naturligtvisavgörande betydelse för den äldres allmäntillstånd ochför den evidensbaserade behandlingens effekter. Ärden evidensbaserade kunskapen, det vill säga viss typav vetenskaplig kunskap, överordnad andra kunskaper,sunt förnuft och erfarenheter?För att Program för en god äldreomsorg verkligen skallge den äldre bättre vård och omsorg och präglas avhelhetssyn är det nödvändigt att alla kunskapskälloroch erfarenheter tas till vara. Det är ett humanitärtkrav (och sannolikt mer effektivt).Elisabeth HajtowitzAvdelningschef fou i väst/grLayout: Infogruppen, GR. Tryck: PR-Offset, Mölndal.Forskning och utveckling inom VÄLFÄRDSområdetBesök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg • Tel 031–335 50 00Fax 031–335 51 17 • e-post fou@grkom.se • www.grkom.se/fouivast242–2010