Riskanalys (pdf) - Avesta

RAPPORTOutokumpu Stainless ABRISKANALYS INFÖR PLANERING AV NY KONTORS- OCH LABORATORIEBYGGNAD,AVESTAUPPDRAGSNUMMER 2412475Underlag för detaljplanKARLSTAD 2011-02-08 rev. 2011-03-11Sweco Environment ABLinn Arvidsson1 (25)ra04s 2010-01-14SwecoKanikenäsbanken 10Box 385, 651 09 KarlstadTelefon 054-14 17 00Telefax 054-14 17 01www.sweco.seSweco Environment ABOrg.nr 556346-0327säte StockholmIngår i Sweco-koncernenLinn ArvidssonSäkerhetsrådgivareTelefon direkt 054-14 17 32Mobil 0706-11 54 11linn.arvidsson@sweco.seUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGSAMMANFATTNING 4SLUTSATSER 41 INLEDNING 52 AVGRÄNSNINGAR 52.1 AVGRÄNSNING AV RAPPORT 52.2 UNDERLAG 52.3 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING 53 DEFINITIONER 53.1 RISK 53.2 FARLIGT GODS 63.3 ADR/ADR-S 63.4 FARLIGTGODSOLYCKA 64 RISKBEGREPPET OCH RISKANALYS 64.1 SAMHÄLLSRISK OCH INDIVIDRISK 64.2 RISKBEGREPPET 64.3 BEDÖMA/BERÄKNA RISK 74.4 VÄRDERA RISK 75 PROJEKTGENOMFÖRANDE 76 UNDERLAG 87 BESKRIVNING AV OMRÅDET 87.1 PLANEN 87.2 TRAFIKSITUATION 97.3 FARLIGT GODS 98 TÄNKBARA OLYCKOR 109 BEDÖMNING AV SANNOLIKHET FÖR OLYCKOR 109.1 AVKÖRNING AV FORDON VID TRAFIKOLYCKA 109.2 FORDONSBRAND 119.3 FARLIGTGODSOLYCKA 1110 BEDÖMNING AV KONSEKVENSER AV OLYCKOR 1210.1 FORDONSBRAND 1210.2 FARLIGTGODSOLYCKA 122 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

INNEHÅLLSFÖRTECKNING10.2.1 BRANDFARLIGA GASER 1310.2.2 GASER EJ BRANDFARLIGA, EJ GIFTIGA 1410.2.3 BRANDFARLIGA VÄTSKOR 1410.2.4 FRÄTANDE ÄMNEN 1510.2.5 ÖVRIGA FARLIGA ÄMNEN OCH FÖREMÅL 1511 RISKBEDÖMNING OCH VÄRDERING AV RISKNIVÅN 1611.1 INDIVIDRISK 1611.2 SAMHÄLLSRISK 1711.3 PRINCIPER FÖR RISKVÄRDERING 1811.4 LAGRING AV KEMIKALIER I BYGGNAD 1911.5 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV NULÄGE 1912 FÖRSLAG TILL SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER 2012.1 SÄNKT HASTIGHET 2012.2 BRANDSKYDDANDE BARRIÄR 2112.3 BRANDSKYDDAD FASAD 2112.4 DIKE 2213 SAMMANFATTANDE RISKBEDÖMNING 2314 REFERENSER 243 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

SAMMANFATTNINGOutokumpu Stainless AB planerar att etablera en ny byggnad för laboratorieverksamhetvid stålverket i Avesta. Etableringen innebär en byggnad för laboratorie- ochutställningsverksamhet som kan fungera som möteslokal och visningsverksamhet.Etableringen innebär även en byggnad där kemikalier och gasol förvaras. Planområdetgränsar mot riksväg 68 som utgör primär transportled för farligt gods.För att möjliggöra största möjliga frihet i utformningen önskar bolaget att byggnadensnärmaste del ska kunna placeras inom ca 20 meter från riksvägens närmaste vägkant.En riskutredning har därför genomförts.Riskanalysen innefattar identifiering och kvantifiering av risker, värdering av dessa samtsammanställning av riskreducerande åtgärder.SLUTSATSER• Individrisken för personer inom planområdet ligger inom ALARP-zonen.• Samhällsrisken inom planområdet ligger inom ALARP-zonen. Riskreducerandeåtgärder skall därför värderas.• Konsekvenser vid en eventuell olycka rör i första hand brand. Brandorsak kan varabåde brandfarlig gas och brandfarlig vätska. Riskreducerande åtgärderrekommenderas för att minska sannolikheten för och konsekvensen av en eventuellinträffad olycka.• Området bedöms kunna uppnå acceptabel risknivå om riskreducerande åtgärdervidtas. Effekten av ett antal åtgärder har beräknats.• För att området ska uppnå fullgod säkerhet rekommenderas att följandeskyddsåtgärder genomförs:ooobrandskyddande barriär som t.ex. vall eller plank av brandbeständigt materialbrandskyddad fasad i byggnaddike4 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

1 INLEDNINGOutokumpu Stainless AB planerar att etablera en ny byggnad för laboratorieverksamhetvid stålverket i Avesta. Etableringen innebär en byggnad för laboratorie- ochutställningsverksamhet som kan fungera som möteslokal och visningsverksamhet.Etableringen innebär även en byggnad där kemikalier och gasol förvaras. Planområdetgränsar mot riksväg 68 som utgör primär transportled för farligt gods.För att möjliggöra största möjliga frihet i utformningen önskar bolaget att byggnadensnärmaste del ska kunna placeras inom ca 20 meter från riksvägens närmaste vägkant.En riskutredning har därför genomförts. Utredningens syfte har i första hand varit attbelysa vad som krävs för att göra etableringen möjlig. Om denna placering, trotsåtgärder, visat sig vara omöjlig visar utredningen i andra hand på vilket minsta avstånd enetablering kan vara möjlig.2 AVGRÄNSNINGAR2.1 AVGRÄNSNING AV RAPPORTDenna rapport berör plötsligt inträffande händelser i samband med transporter av farligtgods på väg förbi planområdet. Eventuella långtidseffekter på grund av den normalatrafiken såsom buller, avgaser etc. berörs inte.2.2 UNDERLAGBeräkningar och slutsatser i denna rapport baseras på befintliga uppgifter i offentligstatistik, rapporter och övrigt befintligt underlag. Inga fältmätningar har utförts.2.3 GEOGRAFISK AVGRÄNSNINGRapporten omfattar det preliminära detaljplaneområde som redovisades av Västmanland-Dalarnas miljö- och byggförvaltning i e-post 18 daterad 2010-11-09 som är beläget österom Rv 68 och i princip omfattar nuvarande parkeringsområde. En olycka på Rv 68 inärheten av planområdet påverkar med stor sannolikhet även området väster om vägen.Dessa effekter behandlas dock inte i denna rapport.Planområdet beskrivs ytterligare i avsnitt 7.3 DEFINITIONER3.1 RISKRisk definieras här som en sammanvägning av sannolikheten för att en (negativ)händelse ska inträffa och de konsekvenser den medför.5 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

3.2 FARLIGT GODSFarligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farligaegenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de intehanteras rätt under en transport.3.3 ADR/ADR-SADR är den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods påväg. ADR ska tillämpas vid transporter mellan stater som är fördragsparter tillöverenskommelsen samt mellan och inom EU:s medlemsstater. ADR-S är den svenskaversionen av regelverket och innehåller förutom ADR:s regler tillägg som bara gäller förtransport inom Sverige.3.4 FARLIGTGODSOLYCKAMed farligtgodsolycka menas här en olycka där det farliga godset kommer ut iomgivningen. En tankbil som kör av vägen och välter utan att godset kommer ut iomgivningen är således ingen farligtgodsolycka. Om tanken däremot skadats så allvarligtatt ett utflöde uppstår är det att betrakta som en farligtgodsolycka.4 RISKBEGREPPET OCH RISKANALYSRisk upplevs mycket olika mellan olika människor. Ålder och kön har stor betydelse förhur risker uppfattas. Även inställningen till och graden av frivillighet eller kontroll över denaktuella aktiviteten påverkar uppfattningen om huruvida en risk är stor eller liten 2 .4.1 SAMHÄLLSRISK OCH INDIVIDRISKRisk kan beskrivas på olika sätt. Två vanliga mått är samhällsrisk/grupprisk ochindividrisk. Med samhällsrisk/grupprisk 5 menas risken för att ett visst antal människor,vilka som helst, omkommer vid en viss typ av olycka, t.ex. hur många människor somomkommer vid en farligtgodsolycka på en väg.Med individrisk 5 menas å andra sidan sannolikheten för att en viss individ, ”du eller jag”,omkommer under ett år. Som regel förknippas individrisken med viss verksamhet, t.ex.bilkörning eller vistelse på viss plats, t.ex. en bostad invid en järnvägssträcka eller inärheten av en större industrianläggning.4.2 RISKBEGREPPETMed risk avses både sannolikhet för och konsekvens av olyckssituationer. Dennadefinition innebär därmed att man inte bara måste värdera vilka konsekvenserolyckssituationer kan leda till utan även hur ofta de förväntas inträffa, oberoende avvarandra. Som värdemätare på konsekvensen används i denna rapport antal döda ochskadade människor.6 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

Skall man påverka risknivån till det bättre kan man sålunda verka för att antingen minskasannolikheten för en olycka eller genomföra åtgärder som syftar till att minskakonsekvenserna.4.3 BEDÖMA/BERÄKNA RISKDet finns många metoder för att bedöma eller beräkna risken av en viss verksamhet,d.v.s. att genomföra en riskanalys. Val av metod beror i regel på vilken typ av verksamhetsom står i fokus. Metodvalet påverkas även om riskanalysen skall vara av merövergripande kvalitativ karaktär eller om en noggrannare så kallad kvantitativ analys skallgöras. I avsnitt 11 beskrivs de metoder som används i denna rapport.4.4 VÄRDERA RISKDå risknivån för en viss verksamhet beräknats uppstår frågan om risken kan accepteraseller om den måste reduceras med olika säkerhetshöjande åtgärder. Till skillnad frånexempelvis Nederländerna finns ingen lagstadgad och enhetlig ambitionsnivå föracceptabel risk i Sverige. Ett flertal kriterier finns dock framtagna för olika sammanhang.De riskvärderingskriterier som använts i denna analys redovisas i avsnitt 10 i sambandmed presentation av sammanfattande riskbedömning och värdering av risknivå.5 PROJEKTGENOMFÖRANDEAnalysarbetet har genomförts i följande steg:1. Granskning av ingående underlagsmaterial2. Framtagning av olyckskatalog3. Bedömning av sannolikhet för olyckor4. Bedömning av konsekvenser av olyckor5. Sammanfattande riskbedömning6. Värdering av risknivån7. Förslag till säkerhetshöjande åtgärder8. Beräkning av de säkerhetshöjande åtgärdernas effektErforderliga uppgifter om planområdet och dess omgivning har i första hand hämtats frånTrafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Västmanland-Dalarnasmiljö- och byggförvaltning och Outokumpu Stainless AB.7 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

6 UNDERLAGGrundkarta och en översiktlig skiss över planområdets utbredning har erhållits från EvaWestlund, Västmanland-Dalarnas miljö- och byggförvaltning. Platsbesök genomfördes 17november 2010. Information avseende planerad byggnad och verksamhet har erhållits avAnders Hansson, Outokumpu Stainless AB. Trafikverkets trafikstatistik ligger till grund förfrekvensberäkningarna. Volym och typer av farligt gods som passerar planområdet harhämtats från MSB:s (dåvarande Räddningsverkets) kartläggning transportvolymerrörande farligtgods från september 2006.7 BESKRIVNING AV OMRÅDETPlanområdet är beläget i Avesta tätort och utgörs till största delen av idag befintligparkeringsplats. Riksväg 68 gränsar mot planområdet.7.1 PLANENPlanens syfte är att möjliggöra ny byggnad för forskning och utveckling. Byggnaden skaäven kunna användas vid studiebesök, seminarier och motsvarande verksamhet. Ca70 % av byggnaden planeras att upptas av kontor. Preliminärt avses byggnaden uppförasi två plan men även tre plan kan komma att bli aktuellt. Bredvid huvudbyggnadenplaneras en mindre byggnad för bland annat förvaring av de kemikalier och den gas somerfordras för verksamheten inom forskning och utveckling.Figur 1. Illustration över det preliminära planområdet8 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

7.2 TRAFIKSITUATIONEnligt Trafikverkets statistik 17 uppgår årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) förbi området till 9 530± (7 %) fordon varav 1 100 ± (8 %) tunga fordon. Av de tunga fordonen är hälften dragbilmed släp och hälften enbart dragbil.7.3 FARLIGT GODSI Sverige beräknas i genomsnitt ca 3 % av den tunga trafiken transportera farligt gods.Det finns inga indikationer på att Rv 68 skiljer sig i detta hänseende från det övrigasvenska vägnätet. Detta innebär att ca 30 tunga fordon per dygn transporterar farligtgods förbi planområdet.Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av dåvarande Räddningsverket kartlagttransporterade volymer farligt gods på olika svenska vägar under september månad2006 16 . Enligt denna kartläggning transporterades under månaden totalt mellan 100 och33 000 ton farligt gods längs väg 68 förbi Avesta tätort. Detta är givetvis mycket grovasiffror.Enligt tillgänglig statistik 16 utgörs de dominerande farligtgodsklasserna förbi området avicke brandfarliga, icke giftliga gaser (ADR-klass 2.2), brandfarliga vätskor (ADR-klass 3)samt frätande ämnen (ADR-klass 8). Dessutom förekommer en del transporter av farligtgods i ADR-klass 9 ”övriga farliga ämnen och föremål” samt mindre volymer brandfarliggas (ADR-klass 2.1).Tabell 1. Transporterade volymer farligt gods förbi planområdetADR-klass Flöde per år Antalbilar perdygn1 426 0,02.1 33 458 3,72.2 133 833 14,72.3 - -3 100 983 11,14.1 1 643 0,24.2 - -4.3 - -5.1 2 981 0,35.2 - -6.1 548 0,16.2 - -7 - -8 70 567 7,79 69 958 7,79 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

35,0%30,0%25,0%20,0%15,0%10,0%5,0%0,0%1 2.1 2.2 2.3 3 4.1 4.2 4.3 5.1 5.2 6.1 6.2 7 8 9ADR-klassFigur 2. Procentuell fördelning av farligtgodsklasser förbi planområdet8 TÄNKBARA OLYCKOREn olyckskatalog är en sammanställning av tänkbara olycksituationer som bedöms haavgörande inverkan på risknivån. För planområdet presenteras aktuell lista i Tabell 2.Olyckskatalogen avser olycksituationer som kan leda till skadade eller döda människor.Några av händelserna har i listan även kompletterats med möjliga följdhändelser somutreds vidare i samband med bedömning av sannolikhet för olycka och bedömning avolyckskonsekvenser.Tabell 2. Olyckskatalog för planområdetHändelseAvkörning av fordon - KrockvåldMiljöliga följdhändelser, kommentarFordonsbrandFarligtgodsolycka- Brandspridning till omgivning- Brandspridning, kontakt med skadliga ämnenTappad last9 BEDÖMNING AV SANNOLIKHET FÖR OLYCKOR9.1 AVKÖRNING AV FORDON VID TRAFIKOLYCKAEnligt frekvensberäkningarna förväntas totalt ca 0,8 trafikolyckor (oberoende av om bilentransporterar farligt gods eller ej) inträffa per år på Rv 68 i höjd med planområdet.För att en ”normal” trafikolycka ska påverka personer i planområdet krävs att olyckanleder till att ett eller flera fordon lämnar vägbanan. Dessutom skall fordonet komma sålångt från vägbanan att det når planområdet. Rv 68 och planområdet befinner sig i10 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

samma höjd. Vägen är rak förbi planområdet utan kraftiga kurvor eller höjdskillnader sompåverkar risken för att avåkning skall ske en riktningen hos ett avåkande fordon..En ”normal” trafikolycka bedöms inte påverka personsäkerheten i planområdet ochmedför därför ingen ökning av risken. Denna typ av händelse redovisas därför inte vidarei denna rapport.9.2 FORDONSBRANDUnder åren 1994-1999 rapporterades årligen i genomsnitt 64,7 fordonsbränder i Sverigevid polisrapporterade vägtrafikolyckor till Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet(VITS) 12 . Under motsvarande år rapporterades ca 15 700 trafikolyckor med personskadaper år. Detta ger en frekvens för brand i fordon vid olycka på 4,1*10 -3 per år, dvs. 0,41 %av antalet fordonsolyckor leder till brand i fordon.9.3 FARLIGTGODSOLYCKAI rapporten har det förväntade antalet olyckor med farligt gods beräknats enligt Väg- ochtrafikinstitutets rapportserie 387:1-6 3 . Metoden refereras ofta till som ”VTI-metoden”.I grunden för beräkningsmodellen ligger några antaganden.• Sannolikheten för trafikolyckor som resulterar i farligtgodsolyckor skiljer sig inte frånsannolikheten för motsvarande trafikolyckor som inte får denna typ av konsekvens.• Farligtgodstransporter sker främst med tunga fordon. Det är inte sannolikt att enkollision med fotgängare, cyklist eller vilt åstadkommer sådana skador att godset kanläcka ut. Därför betraktas inte dessa olyckor utan endast singelolyckor med tungtfordon, kollision mellan tungt fordon och annat tungt fordon samt kollision mellantungt fordon och annat fordon.• Antalet olyckor är direkt proportionerligt mot det totala trafikarbetet. För att avgöratotalt förväntat antal olyckor används olyckskvoter (antal olyckor per miljonfordonskilometer) för olika väg- och trafikmiljöer. Olyckskvoterna innebär att antaletinträffade olyckor på en viss vägtyp divideras med det totala trafikarbetet på dennavägtyp för en viss tidsperiod. Olyckskvotens storlek samvarierar med ett antal olikafaktorer som vägtyp (motorväg, stadsgata, grusväg etc.), hastighetsgräns, vägbredd,tätort/landsbygd, siktförhållanden och väglag.Utifrån de värden som anges i avsnitt 7.2 och 7.3 beräknas i genomsnitt 7,6*10 -4 olyckorper år inträffa vid planområdet som är av så allvarlig art att ett utflöde av farligt gods sker.Annorlunda uttryckt innebär det att en olycka med farligtgodsutflöde kan förväntas skeper 1 300 år.11 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

10 BEDÖMNING AV KONSEKVENSER AV OLYCKORMed risk avses både sannolikhet för och konsekvens av olika olyckshändelser. För attkunna göra en riskvärdering av planområdet skall konsekvenserna av olika möjligaolyckshändelser bedömas. Detta sammanvägs med de bedömda sannolikheterna förrespektive händelse (redovisade i avsnitt 9) och utgör grunden för den riskbedömningsom presenteras i avsnitt 11. Konsekvenserna av en farligtgodsolycka kan vara skadadeeller förolyckade människor. En bedömning av omfattningen görs med hänsyn till defysikaliska effekterna hos respektive farligtgodstyp, människors exponering och de lokalaomständigheterna i övrigt.Viktiga konsekvenspåverkande faktorer är t.ex. förändrade godsmängder och godsslag,hastigheter och eventuella hinder i vägens närhet.När det gäller möjligheten att begränsa konsekvenserna av en olycka ärräddningstjänstens insatsmöjligheter av betydelse. Insatstider, närhet tillräddningsenheter och goda åtkomstmöjligheter till området är viktiga faktorer.10.1 FORDONSBRANDDen mängd strålning som skulle komma att påverka området till följd av en olycka medbrand i fordon beror bland annat av vilken typ av fordon som brinner (personbil, lastbiletc.), antalet fordon som brinner och var dessa fordon är placerade. Effektutvecklingenvarierar mycket beroende på både typ och antal brinnande fordon.Beaktade scenarier presenteras i Tabell 3 nedan tillsammans med dekonsekvensområden inom vilka allvarliga eller dödliga skador kan uppnås. Det avståndinom vilket personer förväntas omkomma antas vara fram till där värmestrålningsnivånöverstiger 15 kW/m 2 vilket är en strålningsnivå som orsakar outhärdlig smärta efter kortexponering (cirka 2-3 sekunder).Tabell 3. Kritiskt avstånd med avseende på skadlig strålningsnivå för olika fordonsbrandsscenarier 12Fordonstyp Utvecklad effekt (kW) Kritiskt avståndstrålningsnivå (m)Personbil (singelolycka) 5 000 4,02-3 personbilar 8 000 4,5Tungt fordon inblandat 30 000 8,0Brand i fordon bedöms inte påverka personsäkerheten i planområdet och medför därföringen ökning av risknivån inom området.10.2 FARLIGTGODSOLYCKAFöljden av en farligtgodsolycka kan resultera i skadade eller förolyckade människor. Enbedömning av omfattningen av olika typer av möjliga olyckor måste göras med hänsyn tillfysikaliska effekter, människors exponering och lokala omständigheter i övrigt.Bedömningarna görs i två steg:12 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

1. Bedömning av olyckseffektenOlyckseffekten beror på typ av farligt gods och presenteras ofta som det maximalariskavstånd mellan olycksplatsen och oskyddade människor inom vilket dödsfall kanförväntas. För de typer av farligt gods som transporteras förbi planområdet i signifikantamängder värderas värmestrålning och frätskador.2. Bedömning av konsekvensenI detta steg värderas den skada på människor som olyckan kan leda till. Konsekvensenberor såväl på olyckseffekten som på hur många människor som befinner sig inom detmaximala riskavståndet vid olyckstillfället.I tabellen nedan presenteras olyckseffekten som maximalt riskavstånd mellanolycksplatsen och oskyddade människor inom planområdet.Tabell 4. Olyckseffekter med beräknade maximala riskavstånd för planområdetKlass Benämning Maximalt riskavståndKlass 2.1 Brandfarlig gas 250 mKlass 2.2 Gas ej giftig, ej brandfarlig -Klass 3 Brandfarlig vätska 19 mKlass 8 Frätande ämnen Några enstaka meterKlass 9 Övriga farliga ämnen -10.2.1 BRANDFARLIGA GASERFör att transportera och förvara gas med så liten volym som möjligt trycksätts den så attden övergår i vätskefas (kondenseras). En behållare fylls till ca 80 % vilket innebär attden till viss del även innehåller gasformigt ämne. Transporter med trycksatta gasertransporteras i tjockväggiga tankar av segt tryckkärlsstål som tål störredeformationskrafter än till exempel en tank med brandfarlig vätska. Om behållarenskadas så att den går sönder och ämnet börjar läcka ut blir konsekvenserna betydligtstörre om ämnet kommer ut i vätskefas än i gasfas.Brandfarliga gaser är t.ex. gasol, acetylen, vätgas och metan. Det ämne somrepresenterar brandfarlig gas i de flesta beräkningar är gasol. Gasol väljs somrepresentativt ämne för brandfarlig gas dels för att gasoltransporter är relativt vanliga,dels för att konsekvenserna vid ett gasolutsläpp kan bli mycket allvarliga.Vid läckage av gasol kan följande händelser inträffa:1. Om gasen antänds direkt uppstår en jetflamma. Värmestrålningen mot människoroch byggnader blir betydande, i synnerhet i jetflammans riktning. Är utsläppetgasformigt blir skadorna begränsade till den närmaste omgivningen. Sker utsläppet ivätskefasen blir flamman betydligt större och ett större område påverkas av13 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

värmestrålningen. I rapporten förutsätts att läckaget uppstår nära vätskeytan i tankenvilket innebär att utsläppet innehåller både vätska och gas.2. Om gasen inte antänds direkt utan istället driver iväg i ett moln från platsen förutsläppet finns risk för en fördröjd antändning. Molnet antänds då av någon form avextern antändningskälla. Hur långt molnet driver innan det antänds beror bland annatpå tillgång till antändningskällor, väderlek och områdets utformning.3. Den tredje skadehändelsen är en s.k. BLEVE eller Boiling Liquid Expanding VaporExplosion. BLEVE riskerar att inträffa då en oskadad tank med tryckkondenserad gasvärms upp. Detta kan inträffa då en transport får den ena tanken punkterad och enjetflamma uppstår som i sin tur värmer en annan, oskadad tank. Trycket i denoskadade tanken stiger och till slut brister den momentant. Tankens innehåll antändsoch ett stort eldklot uppstår. BLEVE är ett mycket allvarligt skadeförlopp mensannolikheten för att det skall inträffa är mycket låg. Från det att en farligtgodsolyckasker till dess att en BLEVE kan uppstå tar det oftast så lång tid att berörda områdenhinner evakueras.10.2.2 GASER EJ BRANDFARLIGA, EJ GIFTIGADenna klass innehåller exempelvis gaser som kväve, helium och neon. Om gasen spridsinom ett slutet utrymme kan den orsaka syrebrist då luftens syre trängs undan. Gasernakan även förorsaka köldskador då de ofta transporteras i kondenserad, djupkyld form.Utomhus utgör dessa gaser dock normalt ingen risk såvida inte området består av djupasvackor där gasen kan samlas. Sådana förhållanden råder inte vid planområdet ochdenna klass kommer inte vidare att behandlas i denna rapport.10.2.3 BRANDFARLIGA VÄTSKORBensin, diesel, eldningsoljor och metanol är alla exempel på vätskor som enligt ADR-Sklassas som brandfarliga vätskor. Bensin är den vätska som har lägst flampunkt ochdärför lättast antänds i jämförelse med diesel eller eldningsolja. Den sammanlagdasannolikheten för antändning av en läckande brandfarlig vätska vid en olycka uppgårenligt brittisk statistik till 6 % 1 .Konsekvenserna av ett utsläpp med brandfarlig vätska beror inte så mycket på storlekenpå hålet som av storleken av den pöl som bildas ovan marken. Ju större pöl som bildasdesto större blir branden och flammornas höjd om pölen antänds. En stor brandgenererar vidare en hög strålningsvärme mot människor och byggnader i dessnärområde.Vid konsekvensberäkningarna för respektive skadehändelse antas att 100 % av deindivider som befinner sig inom avståndet för 3:e gradens brännskador kommer att avlida.Av dem som befinner sig utanför riskområdet överlever samtliga.14 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

Tabell 5. Riskavstånd till 3:e gradens brännskador och brandspridning till byggnadStorlek på utsläppetRiskavstånd till 3:e gradensbrännskador (m)Stort 19 30Medel 13 18Litet 7 8Riskavstånd brandspridning(skadekriterium 15 kW/m 2 )10.2.4 FRÄTANDE ÄMNENI denna klass finns ämnen med frätande egenskaper. Exempel på sådana ämnen ärsvavelsyra, saltsyra och lut vilka samtliga ingår i många industriprocesser. För att dennaklass skall kunna ge upphov till skador på människor måste de få i sig ämnet eller kommai annan direkt kontakt med det vilket innebär att sannolikheten för att ett större antalindivider exponeras för ett läckage kan anses vara liten. Syror eller baser som kommer ikontakt med oädla metaller (zink, aluminium, magnesium och järn) kan i redoxprocesserbilda vätgas. Vätgas är en explosiv men mycket lätt gas. Det är således osannolikt attexplosiva koncentrationer uppnås utomhus.10.2.5 ÖVRIGA FARLIGA ÄMNEN OCH FÖREMÅLI denna klass finns ämnen som utgör en fara under transport, vilken inte omfattas avdefinitionen för andra klasser. Det är därför en klass som består av en rad sinsemellanmycket olika ämnen och föremål. Exempel på gods som insorteras i klass 9 är asbest ochasbesthaltiga blandningar, transformatorer och kondensatorer som innehåller PCB ochdärför kan bilda dioxiner vid brand, miljöfarliga ämnen och genetiskt modifieradeorganismer som inte är smittförande.Ämnen och föremål i denna klass utgör som regel ingen akut fara för människors liv ochhälsa i händelse av olycka. För detta krävs längre exponering eller, i extrema fall, direktkontakt med godset. Inga sådana skadehändelser har identifierats och ämnen i dennaklass kommer inte att behandlas vidare i denna rapport.15 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

11 RISKBEDÖMNING OCH VÄRDERING AV RISKNIVÅNDet saknas idag formella krav i svensk lagstiftning för acceptabel risk. De kriterier somistället används hämtas ofta från Räddningsverkets publikation Värdering av risk somutarbetats av Det Norske Veritas (DNV) 5 . Kriterierna däri kan i princip sägas ha status avde facto-kriterier i Sverige. I denna riskanalys redovisas såväl individrisk somsamhällsrisk i relation till dessa kriterier.11.1 INDIVIDRISKIndividrisk innebär sannolikheten för att en viss individ omkommer (drabbas) under loppetav ett år. Kriterier för individrisk används för att begränsa risken för enskilda individer isamhället med syftet att försäkra sig om att dessa inte utsätts för oacceptabelt storarisker. I denna analys har den platsspecifika individrisken beräknats vilket innebär riskenför att en person drabbas när han/hon i någon mån kontinuerligt befinner sig inomområdet.I Tabell 6 redovisas de aktuella kriterier för individrisk som används i denna rapport 5 .Tabell 6. Kriterier för individriskRisk Maximalt tolerabel risk Försumbar riskIndividrisk 1*10 -5 per år 1*10 -7 per årOvanför den övre gränsen räknas risken som oacceptabelt hög och åtgärder måstevidtas. Nedanför den undre gränsen betraktas risken som acceptabel. Mellan de tvågränserna finns ALARP-zonen (As Low As Reasonably Practicable). Risker som hamnar idenna zon är i regel acceptabla om riskreducerande åtgärder genomförs där så ärpraktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Individrisken för planområdet redovisas i Figur 3.1,000E-031,000E-04Individrisk1,000E-051,000E-061,000E-071,000E-081,000E-090 50 100 150 200 250 300Avstånd (m)Figur 3. Individrisk inom planområdet. Röd linje markerar gränsen för maximalt tolerabel risk. Grön linjemarkerar gränsen för acceptabel risk. I området mellan vägkant och 240 m in i planområdet bedömsindividrisken befinna sig inom ALARP-zonen.16 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

Individrisken är acceptabel utan åtgärder från 240 m från vägkant och bortåt. I områdetmellan vägkant och 240 m in i området befinner sig individrisken inom ALARP-zonen.Riskreducerade åtgärder behöver därför övervägas och värderas.11.2 SAMHÄLLSRISKSamhällsrisk definieras som sambandet mellan frekvens av en oönskad händelsestänkbara scenarier och de konsekvenser som dessa genererar. Vanligtvis angesfrekvensen i antalet händelser per år och konsekvenserna i antal omkomna.Kriterier för samhällsrisk används för att begränsa risken för utsatta befolkningsgrupperinom vissa lokala områden eller för samhället i sin helhet.Frekvenserna av alla de kombinationer som bidrar till påverkan av människor i områdetsummeras och presenteras i form av F/N-kurvor (”Frequency of accidents” kontra”Number of fatalities”). En F/N-kurva är en graf som visar sambandet mellanhändelsefrekvensen och antalet omkomna.Även kriterierna för samhällsrisk i form av F/N-kurvor har hämtats från Räddningsverketspublikation Värdering av risk 5 .• Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras om allarimliga åtgärder är vidtagna: F = 10 -4 per år för N = 1• Övre gräns för område där risker kan anses som små: F = 10 -6 per år och N = 1.• Lutning på F/N-kurva: -1F/N-kurvan presenteras i en logaritmisk skala och frekvenserna är kumulerade. Mellan detvå linjerna finns ALARP-zonen (As Low As Reasonably Practicable).Samhällsrisken för planområdet redovisas i Figur 4.F1,00E-031,00E-041,00E-051,00E-061,00E-071,00E-081,00E-091,0 10,0 100,0 1000,0NFigur 4. Samhällsrisk för planområdet. Röd linje markerar gränsen för maximalt tolerabel risk. Grön linjemarkerar gränsen för acceptabel risk. Samhällsrisken inom området bedöms befinna sig inom ALARP-zonen.17 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

Samhällsrisken befinner sig inom ALARP-zonen. Riskreducerade åtgärder behöver därförövervägas och värderas.11.3 PRINCIPER FÖR RISKVÄRDERINGSom tidigare nämnts finns det i Sverige inga lagstadgade kriterier för att värdera om enrisk är acceptabel eller ej. I Räddningsverkets rapport ”Värdering av risk” anges dekriterier som i brist på annat fått status av de facto-kriterier i Sverige, se avsnitt 11.1 och11.2.Förutom dessa siffervärden gäller fyra principer för riskvärdering och värdering avriskminskande åtgärder vilka ska tas i beaktande.RIMLIGHETSPRINCIPENEn verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Dettainnebär att risker som med tekniskt eller ekonomiskt rimliga medel kan elimineras ellerreduceras alltid skall åtgärdas (oavsett risknivå).PROPORTIONALITETSPRINCIPENDe totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämförtmed de fördelar (intäkter, produkter, tjänster etc.) som verksamheten medför.FÖRDELNINGSPRINCIPENRiskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar somverksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättasför oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär fördem.PRINCIPEN OM UNDVIKANDE AV KATASTROFERRisker bör hellre realiseras i flera mindre olyckor med begränsade konsekvenser som kanhanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i enstaka katastrofer.18 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

11.4 LAGRING AV KEMIKALIER I BYGGNADI Tabell 7 redovisas den förväntade ungefärliga årliga förbrukningen av gaser ochkemikalier inom laboratoriedelen. Gaserna och kemikalierna avses att förvaras i denmindre byggnaden bredvid laboratoriebyggnaden. Endast mindre mängder kemikalierplaneras att lagras momentant. De volymer som är aktuella bedöms inte vara så stora attde signifikant kan förvärra konsekvenserna av en inträffad olycka på RV 68.Tabell 7. Ungefärlig årlig använd volym kemikalier i laboratorieverksamheten. Den volym som lagras vid ett ochsamma tillfälle är inte fastställd för ögonblicket men är avsevärt lägre.ProduktÅrligen använd volymKvävgasArgonGasolSalpetersyraSvavelsyraFluorvätesyraFosforsyraMyrsyraAcetonNatriumbromidNatriumkloridJärnklorid19 tuber á 50 liter12 tuber á 50 liter800 kg60 liter30 liter30 liter20 liter5 liter35 liter24 kg56 kg37 kg11.5 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV NULÄGEBåde individrisken och samhällsrisken avseende olyckshändelser orsakade av trafiken påRv 68 bedöms befinna sig inom ALARP-zonen. Risksituationen är således inteomedelbart godtagbar utan riskreducerande åtgärder. Riskreducerande åtgärder kanbestå av både åtgärder som minskar risken för en eventuell olycka och åtgärder somminskar konsekvensen av inträffade olyckor. Normalt rekommenderas en kombination avflera åtgärder.19 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

12 FÖRSLAG TILL SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDERKonsekvenser vid en eventuell olycka rör i första hand brand. För att minska risken inomområdet kan ett flertal planeringsmässiga och fysiska åtgärder vidas. Här nedan listas ettantal möjliga åtgärder och deras påverkan på riskbilden. Observera att listan inte innebären rekommendation om att samtliga åtgärder skall genomföras utan snarare är enredovisning av identifierade möjliga åtgärder att överväga sammantaget med andraplaneringsöverväganden. Åtgärderna skall vidtas om de är ekonomiskt och praktisktgenomförbara i relation till ”nyttan” av åtgärden. Där så har varit möjlig har även effektenav den föreslagna åtgärden beräknats.12.1 SÄNKT HASTIGHETEn sänkning av hastigheten på Rv 68 förbli planområdet medför en sänkning avsannolikheten för farligtgodsolycka. Då sänkta hastigheter också medför avsevärt lägrekrockkrafter blir även de volymer farligt gods som strömmar ut mindre vilket i sin tur ledertill mindre allvarliga konsekvenser.En sänkning av hastigheten från 70 km/h till 50 km/h sänker frekvensen förfarligtgodsolycka från 1 olycka per 1 300 år till 1 olycka per 3 500 år.F1,00E-031,00E-041,00E-051,00E-061,00E-071,00E-081,00E-091,0 10,0 100,0 1000,0NUtan åtgärder Övre alarp Nedre alarp Hastighet 50 km/hFigur 5. Riskreducerande effekt hos sänkt hastighet på Rv 68. Orange linje beskriver samhällsrisken omhastigheten på riksvägen sänks från 70 km/h till 50 km/hSamhällsrisken inom området sjunker avsevärt med denna åtgärd. I Figur 5 redovisaseffekten av den sänkta hastigheten. I beräkningen har hänsyn främst tagits till denminskade sannolikheten för olycka. Följdeffekten, d.v.s. minskade konsekvenser (mindreutflödande volym farligt gods) har inte tagits med i beräkningen men leder förmodligen tillatt sänkningen av samhällsrisken är ännu större. Denna kvantifiering är dock svårare attgöra.20 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

12.2 BRANDSKYDDANDE BARRIÄRPlanområdet ligger i samma höjd som vägen. En någorlunda tät konstruktion mellanvägen och planområdet, t.ex. en vall, kan fungera både som stopp för avåkande fordonoch som barriär för värmestrålning och brandspridning från en olycka på vägen. Enbarriär är konsekvensreducerande då den minskar exponeringen för strålning frånbränder vid olyckor på vägen oavsett om dessa orsakas av brandfarlig gas eller vätska.Erfarenhetsmässigt bör en sådan barriär uppföras till en höjd av 2,5-3 m för att uppnåönskad funktion. Barriären skall uppföras i ett material som står emot brandbelastningunder 60 minuter. För att undvika solreflektioner och motsvarande fenomen som kanstöra trafikanter på vägen bör barriären utföras i ett icke reflekterande material.Åtgärden är mycket effektiv ur risksynpunkt och innebär ökad frihetsgrad vidutformningen av byggnaderna inom planområdet då dessa i sig inte behöver bära någonriskreducerande effekt. Åtgärden kan upplevas som en avskärmning mellan planområdetoch vägen då den även innebär en visuell barriär.12.3 BRANDSKYDDAD FASADFasaden utförs i brandteknisk klass och den fasad som riktas mot Rv 68 utformasföreträdesvis utan fönster. Krav ställs även på byggnadens svårantändlighet. Åtgärden ärkonsekvensminimerande genom att den minskar risken för brandspridning vidare in ibyggnaden vid brand utanför. Om fasaden utförs brandskyddad bör dörrar och andraöppningar utföras brandskyddade. Brandteknisk klass skall vara tillräcklig för atträddningstjänst ska ges möjlighet att påbörja insats innan brandspridning har skett.En brandskyddad fasad bör kombineras med andra byggnadstekniska åtgärder.Utrymningsvägar till det fria i fasad mot Rv 68 bör om möjligt undvikas. Omutrymningsvägar mot vägen bedöms vara nödvändiga utifrån risken för t.ex. brand inutibyggnaden bör dock denna prioritering väga tyngre eftersom sannolikheten för brand ärhögre än sannolikheten för farligtgodsolycka.Byggnadens ventilationsöppningar bör placeras så att de är riktade bort från Rv 68.Den riskreducerande effekten hos de byggnadstekniska åtgärderna redovisas i Figur 6.Beräkningen utgår från att byggnad placeras på ett avstånd av 20 m från planområdetsyttre gräns.21 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

F1,00E-031,00E-041,00E-051,00E-061,00E-071,00E-081,00E-091,0 10,0 100,0 1000,0NUtan åtgärder Övre alarp Nedre alarp Med brandskyddad fasadFigur 6. Riskreducerande effekt hos brandskyddad fasad. Blå kurva beskriver samhällsrisken utanriskreducerande åtgärder. Lila kurva beskriver samhällsrisken om byggnaden förses med brandskyddad fasad.12.4 DIKEFörekomsten av ett dike mellan väg och område kan ha stor betydelse för konsekvenservid eventuell olycka. Diket samlar upp utsläppta vätskor vilket minskar konsekvens vidpölbränder eftersom pölens utbredning koncentreras till diket. För att detta skall fungeratillfredsställande är det av stor vikt att det underhålls väl så att dikets profil inte växer igenoch att diket inte grundas upp alltför mycket med tiden.22 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

13 SAMMANFATTANDE RISKBEDÖMNINGRisksituationen inom planområdet är inte omedelbart godtagbar utan riskreducerandeåtgärder. I avsnitt 12 beskrivs ett antal möjliga säkerhetshöjande åtgärder och deraspåverkan på bilden. Störst betydelse för sannolikheten för olycka har hastigheten på Rv68 förbi planområdet. En sänkning från 70 km/h till 50 km/h reducerar samhällsrisken.Konsekvensminimerande åtgärder utgörs i första hand av olika sätt att skydda besökandetill området från brandpåverkan. Kvantifiering av effekten av brandskyddad fasad hargjorts och visar på mycket god effekt av denna åtgärd. Brandskyddad fasad bör åtföljasav andra byggnadstekniska åtgärder såsom utrymningsvägar och ventilationsintag riktadebort från Rv 68. Det är en fördel om byggnaden kan utformas så att delen närmast Rv 68saknar fönster.Även en vall eller annan motsvarande konstruktion mellan Rv 68 och planområdet hargod effekt för att minska samhällsrisken.Sammanfattande slutsats är att etablering av en kontors- och laboratoriebyggnad medbesöksmöjligheter kan ske på ett avstånd av 20 m från Rv 68 om riskminskande åtgärdergenomförs.23 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

14 REFERENSER1. Purdy, Grant (1993), Risk analysis of the transportation of dangerous goods by roadand rail, Journal of Hazardous Materials, 1993, sidorna 229-2592. Upplevd risk, Skrift Nr.3 (1993). Riskkollegiets skriftserie. Gotab 93989. Stockholm3. VTI rapporter 387:1-6, Riskanalysmetod för transporter av farligt gods på väg ochjärnväg, VTI, Linköping, 19944. Farligt gods - Riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning avtransporter med farligt gods på väg eller järnväg, B20-196/96, 1996, StatensRäddningsverk, Karlstad.5. Davidsson m fl (1997), Värdering av risk, Rapport P21-182/97, StatensRäddningsverk, Karlstad6. Fischer, S. m.fl (1997), Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor.Metoder för bedömning av risker, Andra reviderade upplagan, FOA-R—97-00490-990—SE, Försvarets Forskningsanstalt, Stockholm7. Lamnevik, Stefan – Palme, Erik (1997) Översiktsplan för Göteborg fördjupad försektorn transporter av farligt gods, Bilagor 1-5, Antagandehandling. DNR 785/92.Stadsbyggnadskontoret. Göteborg8. Lamnevik, Stefan – Palme, Erik (1997) Översiktsplan för Göteborg fördjupad försektorn transporter av farligt gods, Bilagor 6-7, Antagandehandling. DNR 785/92.Stadsbyggnadskontoret. Göteborg9. Lamnevik, Stefan – Palme, Erik (1997) Översiktsplan för Göteborg fördjupad försektorn transporter av farligt gods, Samrådshandling. DNR 785/92.Stadsbyggnadskontoret. Göteborg10. Olsson, Sara – Wasting, Malén (2000), Riskhänsyn vid ny bebyggelse, Rapport2000:01, Räddnings- och säkerhetsavdelningen, Länsstyrelsen i Stockholms län,Stockholm11. Sanglén, Håkan (2005), Riskanalys av farligtgodsled i Kalmar, rekommendationermed avseende på detaljplan Södra vägen, Brandteknik, Lunds universitet, rapport515812. Midholm, Erik (2006), Detaljerad riskutredning Västerleden Västerås, WSP13. Räddningsverket och Boverket (2006), Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner,Vägledningsrapport 200614. Samhällsplanering Skåne i utveckling, 2007:06, Riktlinjer för riskhänsyn isamhällsplaneringen, Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport avfarligt gods24 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc

15. Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, Riskhantering idetaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligtgods, 200616. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, trafikflöden farligt gods, september2006, http://www.msb.se/sv/Forebyggande/Farligt-gods/Flodesstatistik/Vag/17. Trafikverket, Statistik över trafikflöde Rv 68.18. Uppgifter om planområdet, Ewa Westlund, Västmanland-Dalarna Miljö- ochbyggförvaltning, e-post daterat 2011-11-09.19. Muntliga uppgifter vid platsbesök 2010-11-17, Anders Hansson, OutokumpuStainless AB20. Uppgift om årlig förbrukning, Anders Hansson, Outokumpu Stainless AB, e-postdaterat 2011-12-21.25 (25)ra04s 2010-01-14RAPPORT2011-02-08 rev. 2011-03-11RISKANALYS INFÖR PLANERING AV NYKONTORS- OCHLABORATORIEBYGGNAD, AVESTAUppdrag 1331167; LNARp:\1345\02_nya_projekt\linn\outokumpu\19_original\riskutreding dp avestaoutokumpu_rev1.doc