Metod för vindkraftslokalisering med hjälp av GIS och oskarp logik
Metod för vindkraftslokalisering med hjälp av GIS och oskarp logik
Metod för vindkraftslokalisering med hjälp av GIS och oskarp logik
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
μ ( x)= 0, x < bAμ ( x)= 1, x ≥ bAx∈ X (Formel 3)μ ( x)= 0, x < bAμ ( x)= 1, b ≤ x ≤ cAμ ( x)= 0, x > cAx∈ X(Formel 4)μ (x) A= Medlemsfunktion <strong>av</strong> variabeln xx = VariabelX = Talmängdb ,c = Satta gränser då <strong>med</strong>lemsfunktionen ändrar värdeFormel 3 <strong>och</strong> 4. Formel 3 visar en ensidig boolesk<strong>med</strong>lemsfunktion. Formel 4 visar en tvåsidig boolesk<strong>med</strong>lemsfunktion. Övergången mellan 0 <strong>och</strong> 1 <strong>och</strong> vice versa sker genom de booleska gränserna b <strong>och</strong> c.μ A(x)Figur 2. Schematisk bild som illustrerar en boolesk <strong>med</strong>lemsuppställning. Övergången mellan 0 <strong>och</strong> 1 <strong>och</strong> viceversa sker vi de booleska gränserna b <strong>och</strong> c. Bilden illustrerar formel 4 för tvåsidig boolesk <strong>med</strong>lemsfunktion.(Skapad <strong>av</strong> Eriksson utifrån Burrough & McDonnel (1998))2.2.2 Oskarpa <strong>med</strong>lemsfunktionerEgenskaper hos många rumsliga faktorer förändras kontinuerligt i rummet. Tillhörighet i olika<strong>med</strong>lemsklasser hos sådana faktorer kan där<strong>med</strong> inte beskrivas särskilt bra <strong>med</strong> abrupta<strong>med</strong>lemsgränser. Exempel på sådana faktorer är närhet till objekt, jordarter, temperatur o.s.v.För att kunna genomföra geografiska analyser som tar hänsyn till attributens kontinuerliganatur, så krävs även att <strong>med</strong>lemsfunktionerna kan anta alla möjliga värden mellan 0 <strong>och</strong>1.(Burrough & Mcdonnel 1998)Oskarpt k – <strong>med</strong>el- <strong>och</strong> SI metodenDet finns två olika metoder för att ta fram kontinuerliga <strong>med</strong>lemsklasser. Den ena metodenanvänder inte <strong>med</strong>lemsfunktioner utan utnyttjar istället den rumsliga fördelningen <strong>av</strong> denstuderade faktorn. Utifrån detta tas stokastiska samband fram som omvandlas till olika klasser<strong>av</strong> <strong>med</strong>lemskap (McBratney & Odeh 1997). <strong>Metod</strong>en är känd som <strong>oskarp</strong>t k – <strong>med</strong>el <strong>och</strong>används då det inte finns någon kännedom om hur faktorerna skall grupperas, för noggrannarebeskrivning hänvisas till McBratney & Odeh (1997). Då det finns tillgång till sakkunnigexpertis <strong>och</strong> kännedom om hur faktorerna skall grupperas sinsemellan, så nyttjas istället densemantiska import (SI) metoden (Burrough 1989). Med utgångspunkt från subjektivt sattagränser för <strong>med</strong>lemskap, skapas en funktion som beskriver övergången mellan gränserna.Utseendet på funktionskurvan kan vara linjär, sfärisk, exponentiell, sigmodial o.s.v. beroendepå vilken funktion som bäst beskriver den rumsliga företeelsen in situ.(Eastman 2006)x5
Change language