Metod för vindkraftslokalisering med hjälp av GIS och oskarp logik

Figur 17. Figuren visar områden som täcks av booleska faktorer i analysen och därmed anses som integodkända områden. De godkända områden är områden där graden av lämplighet bestäms av de oskarpafaktorerna.Utifrån modellen skapades tre lämplighetskartor för Tomelilla kommun, där tre olikaviktningsmetoder användes. I den visuella jämförelsen används Länsstyrelsen i Skånesframtagna områden för vindkraftslokalisering (Lepic och Fagerström 2006), riksintresse förvindkraft (Riksintresse vindkraft 2008) och befintliga vindkraftverk. Länsstyrelsenslokaliseringsmetod är framtagen av ett tjugotal sakkunniga inom vindkraftsproblematik och äranpassad för Skåne län (Lepic och Fagerström 2006). Detta ansåg vi vara ett tillräckligt skälför utvärdering mot vår modell. Angående befintliga vindkraftverk så rekommenderarBoverket, utifrån ett flertal studier, ett rekommenderat minsta avstånd till befintligavindkraftverk/parker på 3km till 5km (Uusmann 2007). Det finns äldre vindkraftverk somskulle kunna bytas ut mot nyare (Lepic och Fagerström 2006). Därmed valdes att inteexkludera dessa områden i analysen. I analysen studerades istället de potentiella områden somligger i konflikt med befintliga vindkraftverk. De tre lämplighetskartorna över Tomelillakommun med länsstyrelsens gränser över godkända områden, samt en buffert om 3km kringbefintliga vindkraftverk, visualiseras i figurerna 18, 19 och 20. Därutöver visualiserades hur22