12.07.2015 Views

Vetenskap och konst – två sätt att utforska verkligheten

Vetenskap och konst – två sätt att utforska verkligheten

Vetenskap och konst – två sätt att utforska verkligheten

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ARBETSLIVETI CENTRUMKonst ochvetenshpocharbetets &ai samarbetnmed konstniirer1 Vetenskap och Arbetets Am bidra till m forGupad mer ! .-reflekterad och sansad debatt om datasamhiillets utveckling. lrMot bakgrund av for&upande insikter om samspelet miinniska-muskinska det bli miijligt att valja de ratta anvand--ningsomriidena,for den nya tekniken.Arbetslivscentrum vill.. med utstallningen Konst och. ~LTekniska museeti Stockholm2012-1 413Vasterbottensmuseum, Umed201~215Sundsvalls museum1515-616Varmlands museumKarlstad2818-1.919Boris konstmuseum2619-24/10


Nagra urgangspunKrer ror ea p) :ktom datorer i arbetslivet:- Anna Sjodahl presenterade 1933 sinutstdlning "Var dags liv" som ingick iKonstframjandets Mitt Alternativ.- Thomas Tempte gestaltade temat"Arbetets ~ra" i en utstallning 1974-75.-Under peTden 1975-77 borjade vidTekniska Hogskolan uppbyggnaden avett forskningsprojekt rned inriktningenp& datorer i arbetslivet. Teoretiker ochpraktiker inom det datatekniska omridettillsammans rned filosofen ToreNordenstam deltog i arbetet. Projektetkallades PAAS (Perspektiv p% Analysverktygoch Arbetsformer vid Systemutveckling).DATORER I ARBETSLIVEq Bilderna i detta informationsblad argjorda av Anna Sjodahl. De rned anknytningtill forsakringskassan ingir ikonstnkens produktion for-AAS-projektet. Ovriga bilder ar tagna-,An BILDBOK, Forfattares bokmaskin,1978.Anna Sjodahl och Thomas Temptelresenterar sig ocksH sjalva i var sin ut-.tallningskatalog.AV forfattarna ar Bo Goranzon mateiatikeroch projektledare p% Arbetshvscentrum.hTore Nordenstam ar filosofiprofessori Bergen, Norge. Kalle MSikila ar forskareinom omridet artificieli intelligensroch konsult pi dataomrhdet.De tre samarbetar i PAAS-projektetpb Arbetslivscentrum.Forskarna och konstnarerna har isamarbete publicerat en rad arbetsrap-D( PAAS-proiektet.l"Perspektiv pi datasystemutveckling"och "Ideologi och Systemutveckling"rned Bo Goranzon som redaktorhar getts ut pl Studentlitteratur.I samarbete rned FdrsakringsanstalldasForbund och Brevskolm harPAAS-projektet producerat DA-TORN, ett studie och informationsmaterialom datoranvandning i forsakringskassorna.Tillsammans rned TCOoch TBV har projektet gjort studiematerialet"Bildbok om yrkeskunskaper".Bo Goranzon har pH uppdrag av InternationellaArbetsorganisationen skrivit"Job Design and Automation in Sweden"att ing& i ett samlingsverk om datapolitiki 14 industrilander som publicerasi host.DATORER I ARBETSLIVET, enforskningslagesoversikt som kan f%s fr%n.Arbetslivscentrum, redovisar annan relevantlitteratur i aninet.- Arbetslivscentrum inrattades 1977.PAAS-projektet knots till centret ochinitierade under vhen 1978 en serninarieserieover temat Kulturen i samhallet.Avsikten var att forsoka ge ettperspektiv p&fr%gan: Hur kan konstenges en plats i tvarvetenskapligt arbete?Intresset for att knyta Anna och Thomastill PAAS-projektet vacktes av de bidragde gav som inbjudna forelasare till seminarieserien.I utstallningen. Konst ochVetenskap och Arbetets Ara presen-terar de ett arbete rned impulser fribskilda h%ll, bl a sina tidigare utstallningaroch som medarbetare i PAAS-projektet.Arbetslivscentrum har gett konst-narerna resurser for att genom denna utstallning soka nya vagar for att sti- mulera en debatt om teknisk utvecklina i samhalle och arbetsliv. - .i-&- .I -\Hur k k det praktiska. jintellektet utvecklasi dagens arbetsliv?Anvandning av datorer innebar att arbetetblir mer abstrakt. Direktkontaktrned ett material kan ersattas av siffersymbolerpi en dataskarm. Det praktiskaoch kroppsliga arbetet i produktionenoverfors genom matematiska sambandtill ett dataprogram som' avser attavbilda det manuellt utforda arbetet.


iIUtvecklingen av det k.,LtlsKaintellektet, som Thomas behandlar i sittarbete, ar av en mycket komplicerad natur.Det ar ofta en tyst kunskap somsallan liter sig overfdras i entydiga matematiskasamband. SA har presenterarThomas utghgspunkterna for sitt arbetenar han inleder seminarieserien Kultureni samhallet over temat Bilder frbnarbetslivet:"Sjiilvklar intellektuell anspanning,vecklad arbets- och materialkunskap,upptranad formbga att lita till sin intuitiondiir inte teoretiska kunskaper racktetill, arbetsfordelningens traditioner i olikayrken, allt detta ar inte bara arbetetshistoria utan i stort den grund pi vilkenvir kultur bygger."Thomas historiska arbete kan fi ossatt upptacka och reflektera over engrundlaggande motsattning mellan detpraktiska och abstrakta intellektet i dagensarbetsliv. Detta pekar mot problemsom narmare mAste analyseras.mHur piiverkas kvalitknav 1hgt drivenautomatisering?Hur lingt k det mojligt att automatiseratankeprocessen for att underlattaproblemlosning och samtidigt behillaformigan till kreativitet i arbetet?Vad innebiir en lingt driven automatiseringav arbetet for kvalitCn i produkteroch tjanster?Kan utbildningssystemet i dagenssarnhalle forandras i en riktning som forenardet praktiska och det abstraktaintellektet vilket skulle innebka attmanniskor fir anvanda sig sjalva ochvixa i arbetet?Forstiirker ny teknikauktoritiiraIn traditioner?.innebar att eti referens-auktoritart sammanhang, t ex en hierar-Giskt uppbyggd arbets~rganisation, dar:n kan forstarka styrningen och kon-)lien av de anstallda.-.- --.- -- -.--.--S----. .-olika verkligheter, de oformedladeovergingarna mellan olika referens-system, den uppbrutna tidsupplevelsensom utgor ett faktum for de manniskorsom utgor underlaget for produktionen,barn som vuxna. Kort sagt: att ge ENBILD av den manskliga basen for produktionen,manniskans uppviixt tillarbetskraft."Annas bidrag i seminarieserien Kultureni samhallet pi Arbetslivscentrum vartemat hur kunskapen forandrar manniskan.Anna anknot bakbt i tiden till bondesamhalletmed dess installning till arbeteoch hushill och auktoritka traditioner.Hon kom sedan over till vk tidav uppbrott, folkomflyttning, hopsattafamiljer, avklippta traditioner, brist pinvtt sorhk och nva bilder som kan varaadekGata verktyi for en' fijrdjupad ana- !9' 9 M3%,r:walys av miinniskans plats i ett teknologisktIavancerat samhalle:Hur forhdrasmWkan avkunskap?Annas bildmaterial gestaltar problemoch staller frigor om dagens arbetsliv:Vad innebar inforande av ny teknik iett samhiille och arbetsliv som bygger piauktoritara traditoner?Vad k skillnaden mellan manniskaoch maskin vid utveckling och anvandningav kunskap?Hur forandras spriket och miinskligarelationer vid en okad datoranvandningi arbetslivet?Hur kan vi mot bakgrund av for-djupade insikter om samspelet miinniska-maskinviilja anvandningsomridenfor den nya tehiken?Det ar vir avsikt att med utstallningenKonst och Vetenskap och Arbetets Arabidra till en fordjupad mer reflekteradoch sansad debatt om datasamhallets utveckling."Utifrin mina erfarenheter viinderjag mig mot en segregation i arbets- ochkulturliv, mellan produktion och reproduktion.Harvidlag L bilden ochkombinationen bild-ord mitt speciellainstrument for 'uttryck qch avlasning.Mitt stallningstagande ledde automatiskttill mer uppsokande arbete av redogorandeart, och jag har alltmer kommitatt se bilden - den maade enstycksbilden,den tecknade massproduceradebilden, den rorliga bilden i teater ochfilm -som ett medel till sjiilvinsikt ochegenkunskap for individer och grupperav manniskor.Jag vill exemplifiera brotten mellankombinationsmaskinen.Forandrar datorn1 miinskliga relationer?la'


DEN SINNLIGA KUNSKAPENlDet finns minga olika ord for attbeteckna de hjalpmedel som manniskoranvander for att utfora nigot: verktyg,redskap, instrument, maskiner, kraftkallor.Hantverkare som Thomas Tempte villgarna anvanda ett exakt begrepp forverktyg. Det ar nigot som anvands direktoch styrs av anvandaren for att bearbetaeller forma ett amne.Andra anvander nog begreppet verktygi en betydligt mera allman betydelsesom i stort sett aven inliefattar det somThomas skulle kalla redskap och instrument.Vi kan lara oss mycket avhantverkarna nar det galler att forstirelationen mellan iskidlig och abstraktkunskap. Just darfor ar det angelaget attfinna en definition av verktyg som inte aralltfor exklusiv. Jag nojer mig darforrned att avgransa verktyg frin maskineroch kraftkallor enligt foljande:- Verktygen skall styras eller utnyttjasdirekt och kroppsligen av anvandarenunder hela arbetets ghng. Detta geren avgransning gentemot maskiner somdels kan anvandas si att de styr anvandaren,dels kan fungera pi egen hand narde val satts iging.- Verktygen skall producera ett resultati materiell form eller som informationtill anvandaren, inte bara levererakraft i generella termer. Detta ger enavgransning mot kraftkallor t ex motorer,dragdjur och vissa typer av slavar.De flesta kraftkallor ar numera samtidigtmaskiner. De kan ibland anvandasfor att driva verktyg. Men vi betraktar-. dem inte sjalva som verktyg.Verktyg iirI intellektuellaMed dessa avgransningar kommdr be-. greppet verktyg att tacka mycket meraan vad som en hantverkare kanske fin-Sner naturligt. Men det blir darfor intevasensskilt frin hantverkarens verktygoch instrument (t ex vinkelhake ochtumstock ar inte verktyg utan instrumentenligt Thomas definition).For att tydligare se kopplingen till rentintellektuella verktyg skall vi gora enuppdelning i fyra delmangder av verktygallt efter deras funktion.1. Verktyg som bearbetar materia:S&, hyvel, stamjarn, spade, yxa, mortel,skalpell, sax, kniv. I denna grupp ingirhantverkarens verktyg i strikt mening.Andra bearbetande verktyg anvands tillett ostrukturerat flyttande eller sonderdelandeav materia (spade, mortel, kan-ske yxa for vissa arbeten). Thomas skulleformodligen kalla dessa for redskap,mojligen rned en tanke att de representeraren simplare, mera grovarbetarbetonadhantering an hantverket.Vidare ingir en stor mangdhjalpmedel (harovan exemplifieraderned skalpell) som anvands i sjukvhdeneller naturvetenskapen. Ofta betecknasde di som instrument, ett ord som oftaforknippas rned den kliniska och vetenskapligaauktoriteten.2. Verktyg som mater eller registrerar:tumstock, linjal, vinkelhake,glasogon, mikroskop, stetoskop. Dennaform av verktyg forekommer i allamanniskors vardagsliv och i de flesta yrken.Nastan all naturvetenskap innehilleralltjamt ett hogst pitagligt momentav hantverk. Man kan ganska latt se enkontinuerlig 6vergin.g frin enkla hjalpmedelsom glasogon och forstoringsglas, .via mikroskop och teleskop till avanceradapparatur som elektronmikroskopspektrofotometrar, cyklotroner ochbubbelkammare. Den respekt och detstora intresse Thomas mott i forskarvarldenkan siledes delvis forklaras av gemensammaerfarenheter och problem.3. Verktyg som frambringar ljud ellerljus: flojt, violin, mistlur, ringklocka,ficklampa. Andamilet rned dessa verktygar nastan alltid kommunikation mellanlevande varelser, som kan up~fattaljud och ljus, aven djur och vaxter vilkaslevnadslopp i hog grad regleras av ljusochvarmesignaler. Det finns nigra undantagdar dessa tekniker anvants for attistadkomma direkt materiell Averkan:Jerikos murar 1ar ha bringats pi fall genomtrumpetmusik; lakare behandlartumorer rned strilning; tandlakareavlagsnar tandsten rned ultraljud.4. Intellektuella verktyg: (bilder, ritningar,texter, kulramar, koordinatsystem,siffror.) Vissa sidana hjalpmedel(t ex ritningar) kommer in aven i hantverkarenspraktik. De kan anvandas foratt avbilda verkligheten eller for att inriktaoch hilla fast uppmarksamheten pivissa aspekter av verkligheten.Tankandet kan pi si vis drivas 1anpl.eutan krav pi direkt sinnlig kontakt mverkligheten. Risken ar att man samtidigttappar kontakten rned verklighetenpi grund av att man bortsett frin viktigaaspekter .En kiinsla formbskligaEn viktig insikt som finns i en hantverkstraditionar just att allt inte kanuttryckas i abstrakta modeller. Men andikan man ni kunskap och samla erfarenhetom mycket mer. Nar det gallerhantverksyrken ar detta relativt latt attforsti och styrka rned konkreta exempel.Det yrkesmassiga ttinkandet ochtraderingen innefattar dar uppenbarligenmycket mer an som kan t exdokumenteras i ord och bild.Vad vi kan lara oss av Thomas studiear att det han kallar "den praktiskaintellektualismen" existerar och snarastar mera kvalificerad an "den teoretiskaintellektualismen". Ytterligare en poangjag vill gora ar att en motsvarighettill den praktiska intellektualismen avenfinns utanfor hantverksyrkena. I mHngayrken k den av social natur. Men hen itekniska och vetenskapliga yrken finnsdetta moment. En snickare fasthilleroch bearbetar ett stycke tra rned sinaverktyg. En teoretiker kanske fasthiller,omformulerar och bearbetar ettproblem rned hjalp av sina syrnboler ochformalismer. I bida fallen kravs, intebara abstrakt kunskap, utan ocksi fortrogenhetmed verktygen, vilket innefattaren kansla for manskliga mitt ochmanskliga begransningar, nyanser imaterialets (eller problemets) egenskaperetc.Ett histoiiskt perspektivVad kan di vi andra som inte ar hantverkarelara oss av en sidan historiskstudie som Thomas gjort inom sitt omride?En sak har redan framghtt av detovanstiende. Dessa reflektioner omverktygens natur ar i huvudsak mina egnamen hade knappast gitt att formulerautan stimulans frin Thomas delstudieoch samtal under demonstrationer ocharbetsmoten. Yrkesetik innebar enligtThomas ett medvetet forhulningssatt tilldet man gor. En ddan finns och har


BEHOVS I DATASAMHALLET Inyanser an vad man kan komma it medrent idehistoriska eller teoretiska analyser.Idag kan man fi for sig att bruksforemakan se ut praktiskt taget hur sornhelst, framstallas i vilket material somhelst och spottas ut i rasande fart pilopande band utan manskligt ingripande.SA kan det te sig for konsumenten,men si ar det inte. Det vet hantverkaren.Det vet ocksi teknikern somutformat produktionskedjan for dagensprodukter.CHandledning.Bristande kunskaperleder till svinnFor hantverkaren ar vissa materiellarestriktioner sjalvklara och standigt narvarande.Exempelvis ingir i snickarensyrke en stor kunskap om hur tra i allmanhetoch olika traslag kan behandlasoch hur de inte kan behandlas. Och omhur tra uppfor sig i ett langre tidsperspektiv,hur det ildras, hur det anfratsav vader och vind och vilken form avpikanningar det fir nar det ingir i olikabruksforemil. Denna form av kunskapkan vara en valgorande kontrast till dagenssnabba forandringar. Just bristandematerialkunskap har lett till betydandesvinn i t ex byggnadsbranschen och tillsakerhetsrisker i karnkraftverk och andrastora anlaggningar.Eller snarare: vad innebar det att tankaoch vem behover tanka under sitarbete? Delvis som en foljd av utbil d -ningssystemets utformning har uppdelningenmellan "teoretiska begivningar"och "praktiska begivningar"kommit att forstarkas.funnits lange inom vissa hantverks- foremil som framstalits med dessa verkyrken.Inom andra yrken, t ex de data- tyg.tekniska, finns den knappst alls. Det Men hur tolkar man ddana kwor?firms ytterligare tre kO~~lingar PA- Jo, for den som bar en relevant yrkes-AS-pr0jektets intresseOmrade som jag kunskap ar dessa utomordentliga histokortskall summera.riska kallor. En hantverkare medvetenDetta ar av stor vikt nar man skall om traditionen i yrket kan rekonstrueragenomfora forandringar i arbetslivet. mycket kunskap frin lamningar av verk-Man miste kunna forsti och dra lardom tyg, arbetsprodukter eller ritningar avav det forghgna. Men vilka ar di vira verktyg.kallor? For historiker av facket domine- Ett verktyg forstis bast genom att anrarskriftliga kallor, annat blir svirt att vandas i sitt sammanhang. Rekontolka"objektivt". struktionen av verktyg och iter-Men vad finns det di for kallor som skapande av de arbetssituationer dar dekan belysa arbetslivet i det forflutna t ex anvandes ar de metoder Thomas anvanthantverkarens villkor? Det finns fi for att tolka inneborden av detta slagsskriftliga kiillor, men daremot bilden, avtryck i historien. Mitt intryck ar att.verktyg och bruksforemil och konst- l dessa metoder inrymmer betydligt fleraPrakfisk intellektualismDen teoretiska kunskapen fir stimulansoch hog status. Den iskldliga,handgripliga och sinnliga kunskapen erkannskanske ocksi, men i en omgivningav fardiga apparater kan den inte.utvecklaspi djupet. Silunda kommer''praktisk begivning" att likstallas meden formiga att hantera apparater och enreceptivitet sorn gor det latt att Iara sigstandigt nya apparater.Den "praktiska intellektualism" somThomas talarom ar av ett helt annat slag.Min hypotes ar att den ar av vital betydelseaven i ett teknologiskt avanceratsamhdle.


Det finns ingen handbok for Datorer p& vba villkorIEn .nedskarning av personal pH forsakringskassorna genom okad datorisering blir ingenbesparing, tror Forsakringsanstalldas Forbund. Snarare kommer forsakringskostnaderna att okagenom brist pH uppfoljning av arendena.Ett av de fackforbund sorn forstitt attutnyttja bbde vetenskap, konst och fackligtstudiearbete for att fi till stind enteknisk forandring baserad pi medlemmamasforstdelse ar ForsakringsanstalldasForbund, FF. Ett studiematerialom teknik och vardag pi kassorna harstuderats av mer an halften av forbundetsmedlemmar pi forsakringskassornapB delvis betald arbetstid.Studiecirklarna har fungerat sorn forbundetsremissorgan i den statligaALLFA-utredningen om socialforsakringensdatorisering. Medlemmarnahar gett synpunkter bide pi vadsorn kan och borde datoriseras ochrationaliseras och pi omriden dar endatorisering skulle forsamra kvaliten avsocialforsakringen. Metoden var effektiv,ty politikerna valde att forankra sinslutbedomning i utrelningen inte hoscentralbyrdkraterna utan hos kassornaoch deras anstallda.- Jag tycker att vi kan mi~a upp ettstiirre perspektiv mot bakgrund av de, har erfarenheterna i en liten bransch,'8*,sager Borje Johansson, FF:s representanti ALLFA-utredningen.Fackets milsattning infor den tekniskautvecklingen ar Datorer P5 Vira Villkor.Det finns ingen handbok att ta tillfor att ge denna milsattning innehill.Facket mbste engagera medlemmarna istudier av de tekniska mojligheterna ochdiskutera erfarenheterna av den tekniskautvecklingen. Pi detta satt kan nykunskap for6uleras sorn kan galla generelltfor hela arbetsmarknaden.Mer h ridslagNar avstlndet blev for lingt mellanmedlemmarna och de fackliga och politiskarepresentanter soni skulle ta stallningtill viktiga politiska och tekniskafrigor viixte systemet med ridslag fram.Medlemmarna ombads tycka till motbakgrund av enkla frigor.I dag ar samhallet inte sb enkelt attman pi detta satt fHr nigra demokratisktbaserade beslut tycker Borje. Menstudiecirklar med fordjupande studiematerialkan formedla den praktiskakunskap om finns hos manniskorna piarbetsplatserna. Kalla det garna foraktionsforskning om du vill.Nytt effektivitets .. - .begreppb,b--. -L b .i.LMed utnyttlan F av bland andra delardomar iom bdde arbetsgivare ocharbetstagare fitt genom forskningssamarbetetmed Arbetslivscentrum harman kommit fram till ett medbestammandeavtalfor forsakringskassornasfolk Det intressanta i dettaavtal ar att ett nytt effektivitetsbegrep]satts pi prant. Effektivitet an inte langrtbara antalet arenden per tidsenhel utanocksi servicegrad, och kvaliteten p4denna service, samt personalens arbetsmiljo och utvecklingsmojligheter.Det nya effektivitetsbegreppet ar forpliktigandefor arbetsgivaren. UtifrAndetta ska forandringsarbetet, datoriseringen,bedrivas.Nar nu regeringen gett Riksforsakringsverketi uppdrag att utredahur man ska kunna skara ner antaletBrsarbetare i kassorna med 4000 alternativt2 500, anstallda kommer man i konfliktmed medbestammandeavtalet.tycker Borje Johansson,7.. :,-Datorisering ingenautomatisk besparingFor det forsta betyder ,4 000 irsanstalldai realiteten mellan sex och sjutusen anstallda, eftersom SA minga arbetardeltid. 2 500 betyder i sjalva verketmellan 4 och 5 000 farre jobb.For det andra ger man sig bara pHforvaltningskostnadema sorn utgor 2 112procent av de totala forsakringskostnaderna.En nedskarning av personal och erokad datorisering, sorn di miste ske pmycket hogre nivi an i dag, blir ingeibesparing. Snarare kommer forsakringskostnadernaatt oka genom brist pi uppfoljningav arendena. Riskerna blir storreatt manniskor inte fir sin ratt. Denservice kassorna ger till allmanhetenkommer att bli samre. En nedskarninsom regeringen bestallt strider mot deeffektivitetsbegrepp parterna enats or..och ar alltsi en allvarlig provokationmot medbestammandeavtalet.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!