Årsredovisning+2013

louisedane

Årsredovisning+2013

Produktion: Migrationsverketwww.migrationsverket.seOmslagsfoto: Tomislav StjepicDiarienummer: 1.3.2-2014-7786.


nyttjades till fullo. Även 2013 fokuserades insatserna tillområdet runt Afrikas horn och Afghanistans närområde.Nya destinationer var Uganda och Egypten. Arbetet medatt överföra kvotflyktingar till Sverige för vidarebosättningsker i samarbete med UNHCR.Situationen i omvärlden har satt fokus på asylområdet.Det flesta söker sig dock till Sverige av andra skäl än att debehöver skydd. Det handlar om människor som till exempelvill arbeta, studera eller leva med någon i Sverige.Utvecklingen av den övriga migrationen har varit mycketstabilare än för asylärenden. En tillbakablick över året visaratt drygt 40 000 fick uppehållstillstånd av familjeskäl,ungefär lika många som året innan.Invandringen av arbetskraft minskade något. Närmare16 000 arbetstagare från länder utanför Europa fick tillståndunder 2013, en minskning med sex procent jämförtmed 2012. Här ser vi att ökade krav inom vissa branscherhar fått effekt i form av färre tillstånd inom till exempelserviceyrken.Behovet av att prioritera asylområdet har inneburit attantalet som väntar på besked i andra ärendekategorierhar ökat. Det är en utveckling som måste brytas om detinte ska få orimliga följder för de sökande i form av långaväntetider. Det är i första hand en resursfråga men ocksåen fråga om att fortsätta utveckla den digitala hanteringenav dessa ärenden.Under 2013 har vi utvecklat och infört en rad nyae-tjänster och stöd för handläggning av tillstånds- ochmedborgarskapsärenden. En positiv utveckling är att alltfler utnyttjar möjligheten att ansöka via webben. På ett århar till exempel antalet e-ansökningar från anhöriga fördubblats,till 20 000. Digitaliseringen leder bland annat tillfler kompletta ärenden och större möjligheter att styraärenden till de enheter som har kapacitet. Det ökar effektiviteteni handläggningen. Ambitionen är att fortsättalägga stor kraft på den digitala utvecklingen i syfte attännu bättre kunna svara mot de förväntningar som finnspå en modern servicemyndighet.Utvecklingen av myndigheten går också vidare påandra sätt. Under 2013 har vi genomfört en bred analys avverksamheten på temat Bra ska bli bättre. Analysen harmynnat ut i ett beslut om att utveckla organisation ocharbetsformer. Det är ett viktigt steg där vi lägger grundenför det framtida Migrationsverket.Jag vill rikta ett stort tack till alla medarbetare förarbetsinsatsen under det gångna året. Det har varit enkrävande period som präglats av den stora ökningen avantalet asylsökande. Det engagemang och den professionalismsom personalen har visat för att möta behovenimponerar stort.Jag är stolt över den insats Migrationsverket gör förmänniskor som är behov av skydd. Vårt förhållningssätt tilldem som flyr det sönderfallande Syrien tjänar i dag somett gott exempel för andra länder. Jag hoppas och tror attvi genom vårt arbete fortsätter att vinna förtroende i omvärlden.Vi kommer att göra vårt yttersta för att möta defortsatta utmaningarna på asylområdet och genomföraövriga delar av uppdraget på ett så bra sätt som möjligt.Anders Danielsson4/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


InnehållsförteckningResultatredovisningMigrationsverket....................................................................................................................................................................................................................8Asyl..................................................................................................................................................................................................................................................................34Arbete, besök, bosättning och medborgarskap...............................................................................................88Omprövning av beslut och processföring................................................................................................................110Arbete inom Europeiska unionen och övrigt internationellt arbete................116Ekonomisk översikt...................................................................................................................................................................................................................126Väsentliga uppgifter...............................................................................................................................................................................................................129Resultaträkning.................................................................................................................................................................................................................................130Balansräkning.......................................................................................................................................................................................................................................131Anslagsredovisning..................................................................................................................................................................................................................132Finansieringsanalys..................................................................................................................................................................................................................135Tilläggsupplysningar och noter......................................................................................................................................................................136Bilagor..................................................................................................................................................................................................................................................................146Förklaring till bilagorna.............................................................................................................................................................146Bilaga 1 Asylansökningar 2013.........................................................................................................................................147Bilaga 2 Självmant återvändande (inkl Dublinärenden) 2011-2013, fördelat på medborgarskap..............148Bilaga 3 Grunder för beviljade förstagångstillstånd till flyktingar m.fl. 2013....................................................................149Bilaga 4 Grunder för beviljade förstagångstillstånd till anhöriga 2013..................................................................................150Bilaga 5 Grunder för registrering av uppehållsrätt för EES-medborgareoch beviljade uppehållskort 2013.........................................................................................................................................................151Bilaga 6 Grunder för beviljade uppehållstillstånd för varaktigt bosatta i annat EU-landoch för medborgare i Schweiz 2013....................................................................................................................................................152Bilaga 7 Grunder för beviljade tillstånd avseende tidsbegränsade uppehållstillstånd 2013............................153Bilaga 8 Grunder för beviljade förstagångstillstånd avseende arbetsmarknadsärenden 2013.....................154Bilaga 9 Grunder för beviljade förstagångstillstånd avseende gäststuderande, doktorander ochadoptivbarn 2013.................................................................................................................................................................................................155Bilaga 10 Beviljade uppehållstillstånd avseende verkställighetshindersärenden 2013 ......................................................156Bilaga 11 Avgjorda medborgarskapsärenden, anmälan och naturalisation 2011-2013...........................................157Bilaga 12 Utbetalade statliga ersättningar till kommuner och landstingför flyktingmottagande 2011-2013................................................................................................................158Bilaga 13 Dygnskostnad för asylsökande........................................................................................................................159Bilaga 14 Koppling mellan ekonomisk översikt och resultaträkning....................................................................160


migrationsverketPrognosarbetetI och med syrienkonflikten och dess inverkan på Mellanösternregionenstår världen inför den största flyktingkrisensedan millennieskiftet. Detta har sedan sommaren2012 varit den största och viktigaste osäkerhetsfaktorn iMigrationsverkets prognosarbete beträffande hur mångaasylsökande som kommer att söka sig till Sverige.I Migrationsverkets prognoser från oktober 2012 tillapril 2013 var prognosantagandet 54 000 nya asylsökandeunder 2013, en bedömning som byggde på att antaletasylsökande från Syrien sannolikt skulle komma att ökaunder våren 2013. Någon sådan ökning kunde dock intemärkas under det första halvåret 2013 - främst som ett resultatav ökade gränskontroller vid EU:s yttre gränser. Därförsänkte myndigheten prognosantagandet i juliprognosen.Situationen i Syrien och i grannländerna försämradesytterligare under sommaren och hösten. Flykten från landetskapade ett stort tryck på EU:s yttre gränser och alternativarutter till Europa. Antalet asylsökande i Sverige börjadeöka i juli och ökade sedan ytterligare i både augustioch september.En bidragande faktor var Migrationsverkets beslut iseptember att asylsökande från Syrien skulle beviljas permanentauppehållstillstånd. Sverige blev det första landeti Europa som tog ett sådant tydligt ställningstagande.Sveriges särställning som mottagarland för asylsökandesyrier befästes därmed.I oktoberprognosen höjdes därför prognosantagandenaåter till den nivå som varit aktuell sedan hösten 2012,då konflikten i Syrien intensifierades.Den osäkra utvecklingen i omvärlden har gjort attmyndigheten under året ytterligare utvecklat arbetetmed prognoser. Genom en strukturerad omvärldsbevakningkunde vi på ett tidigt stadium identifiera viktiga händelseroch drivkrafter som är av betydelse för migrationentill Sverige. För myndighetens planering har detta ävenvarit av betydelse för att bedöma hur ansökningarna fördelasöver året och vilka resurser som finns tillgängliga förverket vid olika tillfällen. Datasimuleringar över den sammanhållnaasylprocessen har utvecklats och används somen etablerad metod i prognosarbetet. Arbetet med att utvecklaomvärldsanalys och prognoser kommer att fortsättapå den inslagna vägen.FlexibilitetMigrationsmönstren skiftar ständigt i en föränderlig värld.Detta ställer krav på Migrationsverkets förmåga att anpassaverksamheten. Vi har därför fortsatt en bred satsningpå ökad flexibilitet under det gångna året. En viktig målsättningär att varaktigt öka förmågan att möta växlingar iantal sökande och ärendesammansättning genom inreflexibilitet och operativ samordning av verkets totala resurser.Det handlar bland annat om att jämna ut flöden iverksamheten som helhet och att använda resurserna påbästa sätt i enlighet med lean.Verket har därför i början av 2013 inrättat ett nytt verksamhetsområde,Operativt samordningscentrum, underledning av en operativ chef. Syftet med det nya områdetär att ge fast form åt det fortsatta arbetet med att samordnaverkets resurser inom kärnverksamheten. Förutomatt samordna kärnverksamheten ska operativ chef se tillatt rätt prioriteringar görs. I det uppdraget ingår att vidbehov utfärda riktlinjer för den operativa kärnverksamheten.Linjeansvar för verksamheten ligger som tidigare hosverksamhetscheferna.Förändringen innebar också att den operativa ledningsgruppennu fått en annan form och blivit mer inriktadpå det operativa arbetet specifikt i verkets kärnverksamheter.Operativ chef har under året fattat en seriesamordningsbeslut såsom att:• Bygga ut möjligheterna till videoutredning inom asylprövningsprocesseni syfte att nå en ökad kundnytta,ökad förmåga att möta variationer i våra processer ochnå en ökad förmåga till flexibilitet i organisationen.• Se över hur ansökningsförfaranden, mottagningens utredningssamtaloch asylutredningar korresponderarmed varandra.• Inrätta en ny enhet för samordning av KundcenterMalmö.• Inrätta en ny beredskapsnivå för att möjliggöra ett mottagandeav 2 000 nya asylsökande per vecka mot bakgrundav den rådande situationen med ett stort antalnya asylsökande som kommer till Sverige och denprognos som föreligger.• Upprätta en handlingsplan för måluppfyllese för flyktingkvoten2013.• Samordna upphandling av boenden för asylsökande.• Inrätta en särskild ledningsstab för styrning och samordningav den operativa verksamheten med anledningav det höga antalet asylsökande.• Tillsätta en ledare med ansvar för samordningen av arbetstillståndsfrågornainom Migrationsverket medmandat att säkerställa en sammanhållen utveckling avsamtliga enheter som handlägger arbetstillståndsärenden.• Samordna resurser med anledning av praxisändring försyriska asylsökande som fått tillfälligt uppehållstillstånd.• Inventera behov av direktåtkomst till uppgifter hos andramyndigheter exempelvis genom dataöverföringoch behov av direktkontakt till exempel genom särskildaresurser hos den samverkande myndigheten.• Fastslå gemensamma öppettider för Migrationsverketsreceptioner samt kundtjänst och växel.Detta nya verksamhetsområde rustades även med för-14/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


migrationsverketFoto: Tomislav Stjepicmåga till omvärldsanalys och processtyrning genom inrättandetav två specifika enheter. Processtyrning och omvärldsanalyshandlar om att skapa förståelse förprocesserna på verket, vilka faktorer som kan påverka demsamt hur vi ska kunna förändra dem om så behövs. Enheternaför processtyrning och omvärldsanalys är därför nödvändigakomplement till den operativa samordningen.ProcesstyrningProcesstyrningsenheten arbetar med att ta fram faktabaseradestödsystem för inhämtning av information, närvaroi verksamheten och analys. En av enhetens första uppgifterär att vidareutveckla och anskaffa lämpliga processverktygför visualisering. Under året har därför nio medarbetarerekryterats som arbetat med att ta fram ettstödsystem. Systemet har arbetsnamnet MILOS och användsför visualisering av verkets operativa processer,uppföljning och styrning. Systemet sammanför data fråntre av verkets huvuddatabaser vad gäller produktion, personaloch ekonomi. Utvecklingsarbetet bedrivs i projektformoch har finansierats av verkets Utvecklingsråd. Systemetanvänds av verkets operativa ledningsgrupp ochkommer successivt att implementeras under 2014 i övrigaoperativa verksamheter.Målet är att stärka myndighetens operativa beslutsfattandeså att verket vid varje givet tillfälle kan uppnå bästamöjliga ärendeflöde, särskilt mot bakgrund av de olika typerav variationer Migrationsverket hela tiden möter.OmvärldsanalysVerkets omvärldsenhet bildades 1 januari 2013 . Rekryteringav medarbetare har pågått under året och enhetenhar nu elva anställda. Enheten har det övergripande uppdragetatt analysera de förändringar i omvärlden som påverkarmigrationen till Sverige. Målsättningen är att genomen samordnad omvärldsanalys stärka verketsoperativa och strategiska beredskap. Under året har enhetenhaft fokus på uppbyggnad av verksamheten och attutveckla interna och externa nätverk.Förutsättningarna för Migrationsverkets verksamhetkan förändras mycket snabbt beroende på händelser iomvärlden. Ett av enhetens mål har därför varit att skapaen metod för omvärldsbevakning som på ett tidigt stadiumska kunna förvarna verksamheten om förestående förändringar.Genom omvärldsenheten ska också stödet tillverksamheten i omvärldsfrågor förstärkas.Enheten har vidare utvecklat de omvärldsunderlag somsedan ligger till grund för rapporter och prognoser medmera till regeringen. Enheten har också under året arbetetför att Migrationsverket ska närma sig forskning och utvecklingsåväl nationellt som internationellt. För att förstärkadetta arbete tillhör från och med 1 januari 2013 det Eu-årsredovisning migrationsverket 201315/ 162


migrationsverketkunna användas som stöd för alla i det dagliga arbetet.Det finns övningar och diskussionsfrågor kopplade till deolika avsnitten för att uppmuntra till träning och stimuleratill diskussion bland medarbetarna. Boken beskriver vad vimenar med vårt arbetssätt, vad det innehåller och vad visträvar efter. Alla anställda på verket har fått en bok. Värdeför alla är framtagen med hjälp av medarbetare från olikadelar av organisationen. Den är gjord av Migrationsverketför Migrationsverket.Vi har under det gånga året reviderat boken i syfte attutarbeta en förbättrad version 2.0. Vid revideringarna haråterkoppling från medarbetare tagits tillvara och vidarehar även arbetet med utredningsdirektivet Bra ska bli bättrebidragit till att identifiera behov av att förbättra och utvecklaboken. En ny version trycks i början av 2014 ochden kommer att delas ut till alla medarbetare under våren.faktaFacilitering är en metod för att effektivisera mötensom har använts i högre grad under året. Metodeninnebär att en neutral person leder mötet, har ansvar förmötesprocessen och ser till att mötet håller sig inomöverenskomna ramar. Detta medför att mötesägarensjälv kan delta i diskussioner utan att behöva bry sig ompraktiska delar.Effektiva mötenMigrationsverket har som alla organisationer olika typerav interna möten. För att skapa effektivare möten ochminska variationen i det värde som mötena bidrar medtill oss själva, och därmed också till kund och vår uppdragsgivare,har vi tagit fram olika typer av utbildningar.De riktar sig till olika kategorier av personal på verket. Enendagsutbildning för effektiva möten har utarbetats underåret. Upplägget har testats under hösten och kommernästa år att finnas i Migrationsprogrammet. Vidare genomförsutbildning beträffande facilitering av möten.FörbättringsprocessenFörbättringsarbetet är grunden för ett leanbaserat arbetssättoch främjar kundfokus och flödeseffektivitet. Medarbetarnauppmuntras att lämna förbättringsförslag och föratt kunna ta emot och arbeta vidare med dessa behövervi en väl fungerande verksgemensam förbättringsprocess.I dagsläget finns det dock en viss variation inom olika delarav verket avseende hur förbättringsprocessen är utformadoch hur den fungerar.Under året har vi därför påbörjat ett arbete som syftartill att förbättra vår verksgemensamma förbättringsprocessför att kunna stärka grunden i vårt arbetssätt, blandannat genom att inrätta ett IT-stöd. Arbetet drivs i projektformoch de praktiska förändringarna genomförs underförsta halvåret 2014.Målet med arbetet är att utifrån kundens behov möjliggöradelaktighet och engagemang från medarbetarnasamt ge enhetlighet och transparens för uppföljning avförbättringsarbetet. Med en verksgemensam förbättringsprocessmed IT-stöd säkerställer vi en effektivare återkopplingöver hela verket, underlättar inlämnande av förslagför medarbetarna, ökar transparensen och ger störreenhetlighet.LeandiagnosMyndigheten har under året arbetat med att följa upplean-läget på Migrationsverket. I maj skickades en enkättill alla ledningsgrupps-medlemmar inom varje verksamhetsområde.Enkäten bygger på metoden självutvärderingoch var indelad i sju områden: kund, helhet och flöden,standard, variation/mätetal, förbättringsarbete,visualisering/möten och ledarskap. Svaren sammanställdesoch presenterades i augusti för verkets gemensammaledningsgrupp. Under hösten har varje ledningsgrupp ien workshop fått gå igenom sitt nuläge och utifrån dettaidentifiera förbättringsområden.Leandiagnosen ger en medvetenhet om på vilken nivåverket och de olika områdena befinner sig i sin leanmognad.Den ger en grund att utgå ifrån och hjälper till att sevilka områden vi ska prioritera och arbeta vidare med.SjälvutvärderingEn av metoderna i vårt arbetssätt är självutvärdering. Denhar under året använts på olika nivåer i organisationen,framför allt inom verksamhetsområde Mottagning därförändringsledarna driver arbetet. Metoden finns beskriveni boken Värde för alla och är ett sätt att utvärdera nulägetinnan förbättringar genomförs. Självutvärderingenär uppdelad i tre olika områden; grundläggande faktorer,kultur och beteende samt förbättringsarbete. En viktigförutsättning är att frågorna besvaras uppriktigt och faktabaserat,först då ger resultatet en grund för det fortsattaförbättringsarbetet. Resultatet av utvärderingen visar vilkaområden som hamnar högt eller lågt på skalan och liggersedan till grund för diskussioner om vilka förbättringarsom kan göras.Metoden kan även användas för att följa upp resultatetefter genomförda förbättringar. En variant av metodenmed barnfokus har också tagits fram i samarbete med enbarnexpert inom mottagningsområdet.22/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


migrationsverketFoto: Tomislav StjepicGod service ochlikvärdig behandlingMål:Ge god service som möter sökandes och andra intressentersbehov.Vid genomförandet av verksamheten belysa och beaktakvinnors och mäns villkor.Inför beslut eller andra åtgärder som kan röra barn analyserakonsekvenserna för barn.Måluppfyllelse:Migrationsverket bedömer att målen om god serviceoch likvärdig behandling är delvis uppnådda.Genom flexibla arbetstider och öppethållanden i vårareceptioner har vi erbjudit sökande stöd under och efterasylprocessen. Vi har underlättat för sökanden genomatt minska antalet resor till utredningar och flyttarmellan boenden. Vi bedömer att detta tillsammansmed övriga satsningar som beskrivs här, bland annatvåra kundorienterade förbättringar på webb och telefoni,vårt utvecklingsarbete för att kommunicera begripligaresamt våra utbildningssatsningar på värdegrundoch bemötande betyder att vi gett god servicesom mött sökandes och andra intressenters behov.Däremot kvarstår vissa brister gällande tillgängligheten.Vi har infört ett nytt arbetssätt i prövningen avasylansökningar för att säkerställa att vår handläggningoch våra beslut är fria från normativitet. Därtill har viverkat för att fånga upp migranter som utsätts eller attriskerar utsättas för hedersrelaterat våld eller människohandel.Migrationsverket bedömer målet om barnkonsekvensanalyserhar uppnåtts. Under året har vi fortsattarbetet kring barnärenden i syfte att ytterligare förbättraoch utveckla en enhetlig och rättssäker prövning avdessa ärenden. Barnkonsekvensanalyser används införbeslut och andra åtgärder som rör barn. Vi har även genomförtutbildningar för att höja barnkompetensnivånhos medarbetarna.God serviceVårt arbete ska utgå från den sökandes behov. Det har viformulerat på följande sätt i verksamhetsplanen för 2013:Vi ska, utan dröjsmål, fatta korrekta beslut som den sökandekan förstå, ge skydd till den som behöver det ochstöd att ta nästa steg.På grundval av våra kunskaper och erfarenheter frånolika typer av kundmöten har vi formulerat ett antal faktorersom beskriver kundens behov och som vi behöverlägga särskild vikt vid att följa upp:• Tid• Tillgänglighet• Bemötande• Begriplighet• Förtroendeårsredovisning migrationsverket 201323/ 162


migrationsverketför att minska gapet mellan styrande dokument och praktisktarbete på genusområdet. Projektet medfinansieras avEuropeiska flyktingfonden, pågår i tolv månader och avslutasi mars 2014. Det andra projektet, Migration och Heder,genomförs med hjälp av medfinansiering från Länsstyrelseni Östergötland. Projektet startade i september2013 och ska pågå i tolv månader. Genom det ska vi medhjälp av en referensgrupp bestående av organisationersom arbetar med hedersrelaterade frågor ta fram en webbaseradutbildning om heder. Utbildningen, som riktar sigtill alla medarbetare som möter migranter, ska öka kunskapernaom hur hedersrelaterat våld och förtyck fungeraroch tar sig uttryck samt hur medarbetare ska stötta enmigrant som utsätts eller riskerar att utsättas.Migrationsverket prövar en ny metod för att identifieratidig utsatthet hos asylsökande. Genom ett antal frågorsom tagits fram av IRCT, International Rehabilitation Councilfor Torture Victims i Köpenhamn, vilka ställs under mottagningensutredningssamtal, kan utsatthet identifieras tidigt.Försöket inleddes i Stockholm den 1 oktober och iGöteborg den 5 november 2013. Frågeformuläret har använtsi samband med mottagningens utredningssamtalvid enheter i Stockholm och Göteborg. Deltagandet harvarit frivilligt för asylsökande. Två tredjedelar av dem somtillfrågades valde att delta. I samband med att försöket inleddes,erbjöds en heldagsutbildning på respektive ort.Utbildningen genomfördes av två representanter frånRöda korset och en jurist tillika doktorand från OdysseusAcademic Network. Metoden kommer att följas upp i börjanav 2014.MänniskohandelMigrationsverkets viktigaste roll i arbetet mot människohandelär att uppmärksamma offer för människohandeloch se till att brottsbekämpande och stödjande myndigheter,såsom polis och socialtjänsten, kopplas in så snartsom möjligt då det finns misstanke om människohandel.Migrationsverkets arbetsgrupp mot människohandel harträffats fyra gånger under 2013. Arbetsgruppen har underåret bland annat planerat utbildning, uppdaterat riktlinjerför arbetet mot människohandel samt diskuterat hur arbetetmot människohandel ska fungera på bästa sättinom Migrationsverket.Personer som redan vistas i Sverige och vars medverkankan vara av betydelse för en rättsprocess kan enligt 5kap. 15 § utlänningslagen (2005:716) få ett tidsbegränsatuppehållstillstånd. Bestämmelsen har införts främst förbevispersoner i mål som rör människohandel och liknandebrottslighet men kan även användas vid rättsprocessersom rör andra brott. Därför handlägger Migrationsverketärenden där en förundersökningsledare ansökt om tidsbegränsatuppehållstillstånd för målsägande och vittnen,så kallade bevispersoner.Under 2013 har Migrationsverket beviljat 61 ansökningarfrån förundersökningsledare för bevispersoner. Avdessa var 26 kvinnor och 35 män. Under 2013 har destörsta grupperna som beviljats sådana uppehållstillståndvarit medborgare från Kamerun (25), Statslösa (9) och Rumänien(7). Antalet beviljade tillstånd har mer än fördubblatssen 2012, då 25 tillstånd beviljades. En orsak till dennaökning är det uppmärksammande fallet med skogsarbetarnaifrån Kamerun, som utsattes för otillbörligt utnyttjandepå arbetsmarknaden (tvångsarbete).faktaVad är människohandel?I Brottsbalken (1962:700) 4 kap 1a § definieras människohandel på följande sätt:Den som, i annat fall än som avses i 1 §, genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsattabelägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emoten person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst,tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandeltill fängelse i lägst två och högst tio år.Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år döms förmänniskohandel även om inte något sådant otillbörligt medel som anges där har använts. Är ett brott somavses i första eller andra stycket mindre grovt, döms till fängelse i högst fyra år.årsredovisning migrationsverket 201329/ 162


migrationsverketFoto: Tomislav StjepicTillsyn och kontrollMål:Motverka missbruk av regler. Säkerställa att felaktivautbetalningar inte görs samt motverka bidragsbrott.Måluppfyllelse:Migrationsverket gör bedömningen att målet är uppnått.I en granskning för risken för korruption har inte framkommitannat än vad som redan är föremål för polisutredning.Förslag till förebyggande åtgärder har tagitsfram under året.Även om antalet felaktiga utbetalningar har ökat uppgårandelen endast till en halv procent av utbetalat belopp.Migrationsverket bedömer därför att måluppfyllelsenär god. För att förbättra måluppfyllelsen har fleraåtgärder vidtagits.Motverka missbruk av reglerUnder 2013 har risken för mutor och korruption särskiltuppmärksammats då fall av misstänkt korruption uppdagatsinom Migrationsverket under år 2012. Samtidigt,oberoende av denna händelse, har Riksrevisionen presenteraten rapport Statliga myndigheters skydd mot korruption(RIR 2013:2). Även om Migrationsverket där inte framhållitssom mer utsatt för korruption än andra jämförbaramyndigheter, beslutade generaldirektören att genomföraen granskning av risken för korruption (GDA 15/2013).Granskningen har genomförts internt med bistånd av inlånadpersonal från Kriminalvården, Skatteverket och Tulllen.Granskningen fortsatte in på 2014 och inget har framkommitsom tyder på att det förekommer någon utbreddkorruption inom verket. Under detta granskningsarbeteoch arbetet med analys av Migrationsverkets verksamhetoch organisation, har förslag lämnats avseende förebyggandeåtgärder. En sådan åtgärd är inrättandet av en tillsynsenhet,vilket genomfördes i januari 2014 (GDA58/2013). Enheten har till uppgift att granska alla delar avverkets verksamhet, föreslå förebyggande åtgärder motoegentligheter samt utreda misstänkta fall av korruptionoch andra regelbrott. Enheten kommer att bemannasmed åtta medarbetare. En omfattande insats kommer attgenomföras för att utveckla digitala stödfunktioner tillgranskningsarbetet.Några omedelbart mätbara mål har inte angetts förden arbetsgrupp som genomförde granskningen. Syftetvar att genomföra granskningar för att utröna om ytterligarekorruption förekommer inom verket, medvetandegöramedarbetarna om risken för korruption samt föreslåförebyggande åtgärder. Något ytterligare fall av mutbrotthar inte uppdagats av arbetsgruppen. Vid de genomfördautredningarna har däremot ett antal fall av andra oegentligheteruppdagats, främst medarbetare som misstänkts30/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


migrationsverketha gjort sig skyldiga till dataintrång. Påträffade fall haröverlämnats till berörd verksamhetschef för vidare åtgärd.Arbetsgruppens arbete har, tillsammans med den allmännadebatten i samhället om risken för korruption, lett tillen ökad medvetenhet inom verket. Konkret visar detta sigbland annat i att problemställningen tas upp i riskanalyseri arbetet med intern styrning och kontroll. Arbetsgruppenhar i november lämnat förslag till förebyggande åtgärder.Förslagen har sänts på remiss till samtliga verksamhetsområdensamt till de fackliga organisationerna och huvudskyddsombuden.Förslagen kommer att beredas vidareunder år 2014.I arbetet med att förebygga mutor, jäv och korruptionfattades vidare i början av november 2013 beslut om enny beslutandeordning med tvåmannabeslut för kontraktsskrivandevid lokalanskaffning.Upphandling och inköpUnder 2013 har Migrationsverket fortsatt arbetet med attåtgärda de kvarvarande bristerna avseende efterlevnadenav Lagen om offentlig upphandling (SFS 2007:1091) somtidigare redovisats. Verket gör systematiska uppföljningarav upphandlingar och inköp genom bland annat årligaspendanalyser. I den senaste spendanalysen som genomfördesi januari 2013 och avsåg verksamhetsåret 2012identifierades ett antal nya upphandlingsområden. Därförhar nya upphandlingar gjorts under året för att kompletteraverkets avtal.faktaVid spendanalysenanalyseras Migrationsverketsinköp underåret och hur storandel av inköpen somtäcks av ramavtal.Sådana inköp därramavtal saknas ochbeloppsgränsen iLagen om offentligupphandling, LOU,har överstigits ellerriskerar att överstigaskommande år,identifieras som nyaupphandlingsbehov.Migrationsverket har under2013 arbetat intensivt med attimplementera den beslutadeinköpsorganisationen. Som endel av implementeringen harstora utbilningsinsatser genomförts,totalt har cirka 400medarbetare och chefer utbildatsi LOU samt den nya inköpsprocessen.Det nya e-handelssystemetsattes i full drift i september2013 och hittills har 12 avmyndighetens största leverantöreranslutits och cirka 11 000beställningar har genomförts isystemet. Migrationsverkets inköpsprocessinnebär att samtligavaror och tjänster som omfattas av tillämpningenav LOU, ska som huvudregel beställas via e-handelssystemeti form e-handelsbeställning eller e-rekvisition. De tillfälligaundantag som finns, beslutas i särskild ordning.Den nya processen ger verket goda förutsättningar attgenomföra omfattande inköpsuppföljningar.Säkerställa korrekta utbetalningarMigrationsverket betalade 2013 ut 779 858 tkr i dagersättning,särskilda bidrag och återetableringsstöd till asylsökande.Utbetalningarna ska göras till rätt person, vid rätttidpunkt och med rätt belopp.De registrerade felaktiga utbetalningarna under året inbegrep:• 2 534 124 kronor angivna som för stor utbetalning pågrund av oavsiktliga fel orsakade av myndigheten (omfattar3 320 individuella ärenden).• 57 865 kronor angivna som för liten utbetalning pågrund av oavsiktliga fel orsakade av myndigheten (omfattar112 individuella ärenden).• 381 937 kronor angivna som för stor utbetalning pågrund av oavsiktliga fel orsakade av asylsökande (omfattar249 ärenden).• 316 008 kronor angivna som för stor utbetalning pågrund av avsiktliga fel orsakade av asylsökande (omfattar226 ärenden).• 1 087 069 kronor angivna som för stor utbetalning pågrund av nya omständigheter (omfattar 1 536 ärenden).• 64 955 kronor angivna som för liten utbetalning pågrund av nya omständigheter (omfattar 79 ärenden).Under året har Migrationsverket beslutat om återkrav avutbetalat återetableringsstöd med 675 000 kronor, vilket ären minskning med 395 000 kronor från föregående år.Andelen registrerade felaktiga utbetalningar har ökatoch under 2013 har strax över 4 323 000 kronor registreratssom felaktigt utbetalade i Migrationsverkets datasystem.Det är en ökning med cirka 1,2 miljoner kronor sedanföregående år. Antalet registrerade ärenden därfelaktig utbetalning skett har ökat från 2 225 stycken föråret 2012 till 4 985 stycken för år 2013. Summan av de felaktigautbetalningar utgör en halv procent av de totalautbetalningarna, vilket visar på en mycket hög andel avkorrekta utbetalningar.Antalet registrerade misstänkta bidragsbrott var underåret 43 stycken, en ökning med 30 stycken jämfört med2012 då enbart 13 stycken bidragsbrott registrerades. Attantalet felaktiga utbetalningar på grund av avsiktliga felorsakade av asylsökande är betydligt högre än antaletmisstänkta bidragsbrott beror dels på att de enskilda felaktigabeloppen varit för låga för att gå vidare med brottsutredning,dels på att personen inte är kvar i landet närden felaktiga utbetalningen upptäcks.Förra årets årsredovisning visade dock på lägre andel felaktigautbetalningar samt lägre antal bidragbrott under2012 än vad som redovisas här. Anledningen är att de felaktigautbetalningarna och bidragsbrotten ofta upptäcks i efterhand.Under 2013 upptäcktes ytterligare fel som gjortsunder 2012 än vad som förelåg vid Årsredovisningen 2012.Migrationsverket fattade under 2012 beslut om enårsredovisning migrationsverket 201331/ 162


migrationsverkethandlingsplan för att motverka felaktiga utbetalningar.Under 2013 implementerades flera av åtgärderna såsominförandet av tvåmanbeslut för nyanställda och förtydligadinformation till asylsökande vid gruppinformationen.Även handboken för migrationsärenden och det internaIT-systemet Skapa förtydligades för att ge bättre stöd iarbetet.Andelen felaktiga utbetalningar som registrerats harökat avsevärt från tidigare år och detta kan ha sin förklaringi att rutinerna för registrering samt utbildningsinsatsergjort verksamheten mer medveten om vikten av attförhindra felaktiga utbetalningar.Den största delen felaktiga utbetalningar har skett pågrund av att myndigheten, oavsiktligt, betalat ut fel belopp.En stor del felaktiga utbetalningar har skett då sökandehar flyttats mellan enheter med olika boendekategorier,som också inneburit olika ersättningsnivåer. Under2013 har Migrationsverket påbörjat flera nya IT-projekt föratt förbättra handläggningsstödet. Delar av dessa projekthandlar om ärendehantering och fördelning. Genom attbygga in automatik i ärendefördelningen kommer vissaoavsiktliga felaktiga utbetalningar att undvikas. En översynav utbetalningsperioderna för dagersättning har påbörjatsi och med genomgång av Migrationsverkets allmännaföreskrifter, i hopp om att minska andelenfelaktiga utbetalningar orsakade av myndigheten.Arbetsgivares skyldighet att kontrollera en arbetstagaresrätt att vistas och arbeta i Sverige har sedan 1 augusti2013 stärkts genom en ändring i utlänningslagen. Dessutomhar arbetsgivaren, sedan tidigare, en underrättelseskyldighetom anställning av asylsökande. Genom en förbättradhantering av arbetsgivarens uppgifter ihandläggningsstödet under december 2013 har förutsättningarnaökat för att minska andelen felaktiga utbetalningartill de asylsökande som avsiktligt väljer att intelämna korrekta inkomstuppgifter.Intern styrning och kontrollFörordningen om intern styrning och kontroll omfattaroch gäller de förvaltningsmyndigheter under regeringensom har skyldighet att följa internrevisionsförordningen,däribland Migrationsverket. Med intern styrning och kontrollavses den process som syftar till att myndighetenmed rimlig säkerhet fullgör myndighetsförordningenskrav om att verksamheten ska bedrivas effektivt, enligtgällande rätt och i enlighet med de förpliktelser som följerav det svenska medlemskapet i Europeiska unionen samtatt denna verksamhet redovisas på ett tillförlitligt ochrättvisande sätt samt att den bedrivs på så vis att myndighetenhushållar väl med statens medel. Myndighetsledningenär ansvarig för att säkerställa en sådanbetryggande intern styrning och kontroll enligt myndighetsförordningenoch ska i samband med undertecknandeav myndighetens årsredovisning göra en bedömningav densamma.Vad innebär intern styrning och kontroll?På Migrationsverket, där beslutanderätt och arbetsfördelningtydliggörs genom delegering inom verksamheten ,innebär betryggande intern styrning och kontroll attmyndighetsledningen kan förlita sig på att det systemsom finns för att planera, genomföra och följa upp verksamhetenger en rättvisande och tillförlitlig bild. Myndighetsledningenkan då, utan att själv delta i handläggningeller beslut, sägas ha kontroll över verksamheten. GenomMigrationsverkets arbetsordning har generaldirektörenuttryckligen givit de chefer som svarar direkt under honomsamt samtliga myndighetens enhetschefer och projektledarei uppdrag att ansvara för att deras respektiveverksamheter arbetar i enlighet med förordningen(2007:603) om intern styrning och kontroll. Generaldirektörenhar vidare fastställt genom beslut den process somär gällande för hur myndighetens alla medarbetare skabedriva arbetet med intern styrning och kontroll samtkommunicerat densamma inom myndigheten.Migrationsverkets övergripande riskerMigrationsverkets övergripande riskanalys är gjord motbakgrund av de mål för verksamheten som uttrycks imyndighetens verksamhetsplan för år 2013. Verksamhetsplanenhar i sin tur brutit ned och konkretiserat de måloch uppdrag som följer av myndighetsförordningen,myndighetsinstruktionen och regleringsbrev för år 2013.På så vis har den övergripande riskanalysen omfattat ochidentifierat de risker som stått, eller potentiellt står, i vägenför myndighetens förmåga att leva upp till och fullgörade mål och uppdrag som givits av regeringen samtbeskrivit hur dessa har åtgärdats, följts upp och värderats.Foto: Tomislav Stjepic32/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


migrationsverketTvå särskilt allvarliga riskerVid den verksövergripande riskanalysen har åtta riskeridentifierats, varav två bedömts som särskilt allvarliga.Den ena är risken för mutor och korruption, där bedömningenom att fortsatt värdera risken som hög hänför sigtill att de kraftfulla tillika omfattande åtgärder myndighetenvidtagit under 2013 ännu inte går att utvärdera fulltut. Den andra är risken för långa processtider hos Migrationsverketssamarbetsmyndigheter som kan medföraökade kostnader och ökad tid i mottagningssystemet.Den förstnämnda risken har särskilt uppmärksammatsdå fall av misstänkt korruption uppdagats inom Migrationsverketunder år 2012 och beskrivs tidigare i detta kapitel..Vad gäller den sistnämnda risken har de konsekvenserden beskriver inträffat under 2013 till följd av den omfattandebostadsbrist som råder i landet, där Arbetsförmedlingen,som bär ansvaret för att anvisa en bostad till de personersom beviljats uppehållstillstånd, inte har kunnatfullgöra uppdraget. Vid slutet av 2013 befann sig därförnärmare 12 000 personer, vilka beviljats uppehållstillstånd iSverige, fortfarande i Migrationsverkets boenden.Denna utveckling krävde vidare att Migrationsverket isyfte att fullgöra kraven i myndighetsinstruktionen gjordeavsteg från lagen (2007:1091) om offentlig upphandling dåannat inte var möjligt om boende skulle kunna tillförsäkraspersonerna med permanent uppehållstillstånd. Migrationsverketsgeneraldirektör gjorde redan i början av 2013 enframställan till regeringen om behov av möjlighet till undantagfrån ovan nämnda lag, där det stora antalet asylsökandetill Sverige tillsammans med det överklagade beslutetom upphandling av av ramavtal för tillfälliga boendenför asylsökande (ABT-boenden) bland annat lades framsom synnerliga skäl vilket därigenom kunde motivera rätttill så kallad direktupphandling av boendeplatser. De avtalsom Migrationsverket har ingått med boendeleverantörergenom så kallad direktupphandling har skett i enlighetmed utvärderingsresultatet i upphandlingen av ramavtalet.Migrationsverket har därigenom genomfört en konkurrensutsattdirektupphandling vilken varit i enlighet med likabehandlingsprincipensamt principerna om öppenhetoch transparens. Omfattande kontroller har också vidtagitsav Migrationsverket före dess att avtal har tecknats.Utvecklingen av processen för ISK inom verketMigrationsverket har under 2013 fattat beslut om att tillsättaen tjänst (motsvarande en årsarbetskraft) med det uttryckligauppdraget att leda arbetet med att utveckla processenför intern styrning och kontroll vid myndigheten.Detta arbete har hittills manifesterats genom att en plan förutvecklingsarbetet har tagits fram, som godkänts av generaldirektörenefter föredragning i Migrationsverkets ledningsgrupp.Utvecklingsplanen omfattar en rad olika aspekterav arbetet med intern styrning och kontroll, vilkabedömts centrala för myndighetens möjlighet att förstärkasin förmåga att arbeta på ett värdeskapande och relevantvis som i högre grad är anpassat efter myndighetens verksamhetoch därigenom förmår förbättra möjligheterna attfullgöra målen för verksamheten. De olika aspekterna är isin tur baserade på de synpunkter som framkommit frånverksamheten, däribland synpunkter från det under åretetablerade nätverket för förordningen (2007:603) om internstyrning och kontroll.De identifierade utvecklingsaspekterna omfattar blandannat att vidare undersöka möjligheten att:• samordna de olika riskanalyserna (arbetsmiljö, internstyrning och kontroll, risk- och sårbarhet samt miljö);• fullt ut integrera riskanalyserna i verksamhetsplaneringoch uppföljning;• utforma och genomföra utbildningsinsatser;• utforma och skapa former för löpande stöd i arbetetmed riskanalyser,• skapa en övergripande process för intern styrning ochkontroll som av verksamheten upplevs vara enkel atthantera och administrera.Utvecklingsplanen är vidare indelad i olika faser, som allaär tidsatta för att säkerställa genomförandet. Utvecklingsarbetetär planerat att vara färdigställt vid halvårsskiftet 2014.Lean – ett komplement till riskanalysenMigrationsverket arbetar alltsedan 2009 enligt lean där enav de grundläggande tankarna tillika metoderna handlarom att ständigt försöka identifiera förbättringsområdeninom verksamheten och därefter lyfta fram förslag till hurdessa förbättringsområden kan omhändertas. Då arbetssättetär väl infört på bred front i hela organisationen genomalla chefs- och medarbetarled kan det i någon månliknas vid en enda stor riskåtgärd som dels på förhand förmårfånga upp och åtgärda faktorer, omständigheter ochsituationer som skulle kunna ha utvecklas till risker, dels iefterhand – i händelse av att någon del av verksamheteninte faller ut som planerat eller som man avsett – förmårkorrigera och minimera effekterna av det inträffade. Därigenomutgör lean ett komplement till de riskanalysersom myndigheten bedriver i enlighet med förordningen(2007:603) om intern styrning och kontroll.På Migrationsverkets intranät har varje verksamhetsområdeen plats där områdets förbättringsförslag framgårav en logg. Av respektive logg går vidare att utläsa, vidsidan av själva förbättringsförslaget, var i organisationenärendet uppstått och i vilka led det har hanterats samthur man avser att hantera ärendet vidare, givet att det ärmotiverat. En eskaleringstrappa har även knutits till denbeslutade ordningen för förbättringsförslag i syfte atthantera eventuella verksövergripande förbättringar helavägen genom myndigheten.årsredovisning migrationsverket 201333/ 162


asylFoto: Tomislav Stjepic34/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


asylAsylMål:Skapa förutsättningar för ett effektivt och långsiktigt hållbartasylsystem som värnar asylrätten.Verka för att den sammantagna vistelsetiden imottagandet blir så kort som möjligt.I de asylärenden där avvisning med omedelbarverkställighet kan ske enligt 8 kap. 6 § utlänningslagen(2005:716) samt i så kallade Dublinärenden ska beslut fattasoch verkställas snarast möjligtÅterrapportering:En samlad analys av flödet och tider i asylprocessen, bl.a. tideroch balansutveckling för inskrivna och utflyttade personerfrån Migrationsverkets mottagande avseende asylprövningoch återvändande samt bosättning i kommun, ärenden hosdomstolarna, och ärenden överlämnade till polisen,Vilka åtgärder som vidtagits samt effekterna av dessa, föratt utveckla samarbetet med migrationsdomstolarna, polisen,kommuner, Arbetsförmedlingen och andra aktörer i asylprocesseni syfte att identifiera och undanröja hinder så attvistelsetiden i hela processen förkortasOmfattning och effektivitet rörande avvisningar medomedelbar verkställighet och överföringar enligt Dublinförordningen,Tiden från beslut om uppehållstillstånd till placering ikommun fördelat på antal personer i anläggningsboenderespektive eget boende,Hur verksamheten anpassats för att optimera olika gruppersskilda behov för en framtida integrering i samhället, exempelvisgenom olika former av organiserad sysselsättning,Resultat och användning av de särskilda medel på anslaget1:7 Utresor för avvisade och utvisade som tilldelats föråtervändandeverksamheten,Hur de 40 miljoner kronor som tilldelats på anslaget 1:1Migrationsverket för att förstärka Migrationsverkets arbetemed självmant återvändande, har använts och på vilket sättmedlen direkt påverkat antalet personer som återvänt självmant,samt hur ersättningar enligt förordningen (2008:778)om återetableringsstöd för vissa utlänningar bidragit till attöka antalet personer som återvänder självmant. Av rapporteringenska särskilt framgå i hur många fall stödet bedömtsha haft en betydelse för återvändandet samt hur återetableringsstödetkan utvecklas för att öka återvändandet.Statistik för 2013 beträffande:• hur många medicinska åldersbedömningar som gjorts,• i hur många ärenden åldern justerats efter en medicinskåldersbedömning, samt• i hur många ärenden åldern justerats utan att en medicinskåldersbedömning har genomförts.Rikspolisstyrelsen, Migrationsverket och Kriminalvårdenska i samverkan effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings-och utvisningsbeslut med syfte att, i förhållande tillverksamhetsåret 2012, påtagligt öka antalet verkställda beslutavseende personer som är inskrivna i Migrationsverketsmottagande.Migrationsverket ska redovisa en sammanvägd bild av vilkainsatser som vidtagits för att säkerställa att de identitetsuppgiftersom är nödvändiga för att verkställa ett avlägsnandebeslutfinns tillgängliga innan ett ärende överlämnas tillpolisen. Av redovisningen ska framgå varför nödvändigauppgifter, i förekommande fall, inte har kunnat säkerställas.årsredovisning migrationsverket 201335/ 162


asylMåluppfyllelse:Migrationsverket gör bedömningen att målet om attskapa förutsättningar för ett effektivt och långsiktigthållbart asylsystem är uppnått.Vad gäller att verka för så kort vistelsetid som möjligtbedömer Migrationsverket att målet uppnåtts i dedelar som vi råder över.Angående målet rörande omedelbar verkställighetoch Dublinärenden är målet delvis uppnåttUnder 2013 tog Sverige emot fler asylsökande än föregåendeår. Året har inneburit mycket stora utmaningarför Migrationsverket. Vi har tagit emot många ansökningarfrån personer som lämnat kriget i Syrien,asylsökande som är i mycket stort behov av skydd. Vihar gett dem ett värdigt mottagande med en skyndsamhantering av deras ansökningar. Vi har berett demtak över huvudet och tillgodosett en stor del av deraspraktiska behov.Trots det hårda tryck som förevarit under året har viändå blickat framåt och varit proaktiva, bland annatmed beslut om styrprinciper och beredskapsplaner. Vihar strävat efter ständiga förbättringar, varit innovativaoch försökt att skapa än bättre förutsättningar för framtiden.Migrationsverket har under året satsat mycket påutveckling och förbättring inom flera områden. Vi hararbetat med flödesorientering och sett till att ärendenaständigt är i rörelse. Genom vårt IT-system har vi följtverksamheten på alla nivåer.Vidare har vi har utvecklat vår processtyrning ochvårt boende för att det ska vara mer ändamålsenligt urett processperspektiv. Tidig sortering av ärenden samtsärskilda boenden med ett specifikt uppdrag kring utresorhar gett ett snabbare flöde i ärenden där utresor inormalfallet ska och kan ske med korta handläggningstidermed en minskad belastning på mottagningssystemet.Sorteringen skapar också möjlighet till färre antalomflyttar för den sökande.Den stora ökningen av asylärenden har inte varitjämnt fördelad över året, men tack vare ovanståendeåtgärder har vi ändå lyckats nå ett gott resultat samtkunnat tillgodose platsbehovet och erbjudit boende tillalla sökande som så önskat.En annan mycket viktig hörnsten i vårt arbete är denrättsliga kvaliteten. Det rättsliga kvalitetsarbetet harfortgått även detta år, främst med hjälp av Den lärandeorganisationen (DLO). Detta arbete har bidragit till att visnabbt har kunnat fatta korrekta beslut samt haft engod dialog och en transparens gentemot de sökandeoch deras offentliga biträden.Alla dessa åtgärder sammantaget, tillsammans medvårt ständigt pågående förbättringsarbete har skapatmycket goda förutsättningar för ett långsiktigt och hållbartasylsystem som värnar asylrätten.Antalet nya asylsökande var under året närmare54 300. Det totala antalet inkomna asylärenden var cirka62 800. Detta är en stor ökning jämfört med föregåendeår.Totalt avgjorda asylärenden under året var 56 700inklusive förlängningsärenden. Migrationsverket harlyckats avgöra cirka 13 000 fler förstagångsärenden änföregående år.Vid årsskiftet fanns totalt cirka 24 000 öppna ärenden.358 av dessa inkom före januari 2013. Detta är fleröppna ärenden än vad som fanns vid årsskiftet förraåret.Under året har Migrationsverket fattat drygt 1 600beslut om avvisning med omedelbar verkställighet tillhemlandet, en minskning jämfört med föregående år.Detta kan ha sin förklaring i att en stor del av de sökande,från länder där besluten ofta landar på omedelbaravvisning till hemlandet, återtar sin asylansökan ochärendet avskrivs. Även antalet sökande från dessa länderminskat i antal jämfört med föregående år.Eftersom totaltiden i mottagningssystemet för gruppenökat är vi inte tillfredsställda med hur långt vi kommiti arbetet med beslut om omedelbar verkställighettill hemlandet.I år har cirka 8 600 beslut om överföring i enlighetmed Dublinförordningen fattats vilket är en ökningjämfört med föregående år. Den genomsnittliga handläggningstideni dessa ärenden var i år 68 dagar, vilketär en snabbare genomsnittlig handläggningstid än föregåendeår då det låg på 99 dagar.En samlad analys av flödenoch tider i asylprocessenDe senaste två åren har antalet asylansökningar ökat drastiskt.2011 mottog Migrationsverket cirka 29 600 asylansökningar,året därpå steg siffran till cirka 44 000 asylansökningaroch 2013 landade siffran på cirka 54 300asylansökningar exklusive förlängningsansökningar (medförlängningsansökningar var siffran cirka 62 800). Dettainnebär en ökning på 83 procent mellan åren 2011 och2013 (112 procent inklusive förlängningsärenden). Vidarevarierar antalet asylansökningar kraftigt under året. Resultateni denna analys bör därför ses i kontexten av ovanståendefaktorer.Öppna asylärendenUnder första halvåret avgjordes fler ärenden än som komin vilket fick balansen av öppna ärenden att minska. Inledningsvisvar mer än hälften av de öppna asylärendenaäldre än två månader, men i takt med att fler ärenden avgjordesminskade även antalet äldre ärenden. Vid mittenav året var en relativt liten andel ärenden i ålder 2-8 må-36/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


Den totala genomsnittliga processtiden för de som överförts/återförtssom Dublinärenden under 2013 var 138dagar, det vill säga tiden från ansökan till dess att personenregistreras som utrest i Migrationsverkets system. Vilketär en förbättring jämfört med både 2012 och 2011.Noterbart är att både prövningstiden och återvändandetidenhar förbättrats under 2013.Under 2013 har Dublinprocessen förbättrats främst beroendepå förbättrade prövningstider, vilket möjligtvis är enkonsekvens av de styrprinciper som infördes under sommaren.Som helhet är hanteringen av Dublinärenden enprocess som under året har präglats av en låg grad av variationeri den totala processtiden. Den genomsnittliga processtiden(genomsnitt per vecka) varierade mellan 84 till246 dagar. I individuella ärenden kan variationerna varabåde högre och lägre. Den låga graden av variationer är utasylnader. Antalet ärenden som var äldre än åtta månader vardock större än vid årsskiftet. Att dessa ärenden inte hadeavslutats beror på att Migrationsverket under hösten 2012prioriterade vissa ärenden (Presumtion för uppehållstillstånd,Dublinärenden och ärenden med beslut om omdelbarverkställighet). Under sommaren började antaletasylansökningar att öka samtidigt som antalet avgjordaärenden avtog på grund av sommarledigheter. Detta leddetill ett ökat antal öppna ärenden. Samtidigt som antaletöppna ärenden ökade kraftigt skedde ingen större ökningav ärenden äldre än sex månader.I samband med att majoriteten av medarbetarna avslutatsina sommarsemesterar under september börjadeantalet avgjorda ärenden att öka. Ökningen skedde däreftersuccesivt fram till slutet av december då julledigheternaledde till färre avgjorda ärenden.När antalet avgjorda ärenden under hösten kom i paritetmed antalet inkomna ärenden minskade antalet ärendenäldre än sex månader. Antalet ärenden äldre än sexmånader fortsatte därefter att minska samtidigt som ökningenav öppna ärenden avtog och slutligen minskade.Under samma tidsperiod ökade antalet ärenden äldre äntvå månader.Sammantaget fanns det vid årets slut färre antal ärendenäldre än fyra månader än vad som fanns vid årets ingång.Detta innebär att Migrationsverket trots en kraftigökning av antalet asylansökningar lyckats ta kontroll ochtill och med minskat antalet äldre ärenden.DublinprocessenFigur 4Total processtid i dagar Processtid för Dublinärenden Dublinärenden 2011-2013350300250200150100500201120122013DagarFigur 5Inkomna, avgjorda och öppna asylärenden (grundärenden enbart förstagångsansökningar)260002400022000200001800016000140001200010000800060004000200002013-01 2013-06 2013-11 2013-16 2013-21 2013-26 2013-31 2013-36 2013-41 2013-46 2013-51220020001800160014001200100080060040020008+ MÅN6-8 MÅN4-6 MÅN2-4 MÅN0-2 MÅNInkomnaAvgjordaårsredovisning migrationsverket 201337/ 162


asylrellt inte finns några praktiska hinder till verkställighet eftersomdessa länder har återtagandeavtal med Sverige.2013 var den genomsnittliga prövningstiden någotlägre än föregående två år, 44 dagar jämfört med 45 dagarför 2012 och 50 dagar för 2011. Prövningstiden för ärendenmed omedelbar verkställighet präglas av små variationeri den genomsnittliga prövningstiden, vilket till vissdel kan förklaras av att ett beslut om omedelbar verkställighetenligt lag måste tas inom tre månader efter ansökningstillfället.Prövningstiden kan således inte överstiga92 dagar.Den genomsnittliga processtiden för sökanden somåtervänt självmant efter beslut om omedelbar verkställighetförbättrades under sista halvåret och låg på 131 dagarjämfört med 193 dagar för första halvåret. En förklaringtill det förbättrade resultatet kan vara de styrprincipersom infördes under sommaren. Därtill har Migrationsverkethaft särskilt fokus på ärenden med beslut om omedelbarverkställighet.Den genomsnittliga totala processtiden för de personersom verkställdes med tvång var betydligt högre än förde personer som återvände självmant, 463 dagar jämförtmed 168 dagar. Detta är en försämring jämfört med både2011 och 2012 då genomsnittstiden låg på 433 respektive438 dagar. Den genomsnittliga återvändandetiden för2013 var 371 dagar, varav polisens tid svarade för cirkaåtta tiondelar. Vidare varierade den genomsnittliga processtidenför 2013 mellan 59 och 1 237 dagar, det vill sägaöver tre år. De stora variationerna kan dock bero på attantalet beslut om omedelbar verkställighet som verkställdesmed tvång var relativt få, vilket kan påverka det statistiskautfallet.Långa avslagFigur 7Total processtid i dagar för långa avslag 2011-2013Processtid långa avslag10009008007006005004003002001000201120122013DagarDen genomsnittliga totala processtiden för långa avslagsom överklagats till Migrationsdomstolen har i stort settvarit oförändrad de senaste tre åren, även om en marginellförbättring har skett. 2013 var genomsnittstiden 704dagar, vilket kan jämföras med 711 dagar för 2012 och707 dagar för 2011.Trots att den totala processtiden har förbättrats någotunder 2013 har återvändandetiden ökat jämfört med föregåendetvå år. 2013 låg den genomsnittliga återvändandetidenpå 251 dagar, jämfört med 229 dagar för 2012och 187 dagar för 2011.Den ökade återvändandetiden beror främst på att tidernaför det tvångsvisa återvändandet ökat betydligt desenaste tre åren. 2011 låg genomsnittstiden för återvändandemed tvång på 319 dagar, 2012 hade genomsnittstidenökat till 383 dagar och 2013 var genomsnittstiden416 dagar. Av den totala återvändandetiden för ärendensom verkställts med tvång svarar polisen för mer än trefjärdedelar av tiden. Genomsnittstiden för polisen var 318dagar och genomsnittstiden för Migrationsverket var 97dagar. Den höga genomsnittliga tiden för ärenden somverkställts med tvång beror dessutom på att Migrationsverketi första hand har försökt få personen att resa hemsjälvmant innan ärendet överlämnats till polisen.Även vad gäller det återvändande som sker självmanthar tiderna ökat om än inte i samma omfattning somåtervändandet med tvång. 2013 låg den genomsnittligaåtervändandetiden på 160 dagar jämfört med 153 dagarför 2012 och 139 dagar för 2011.Den totala processtiden för långa avslag som överklagatstill Migrationsdomstolen präglas av stora variationer.Den genomsnittliga processtiden för de som återvändeunder 2013 varierade mellan 540 och 881 dagar. Framföralltvar det stora variationer i återvändandetiden somledde till stora variationer i den totala processtiden. 2013varierade den genomsnittliga återvändandetiden mellan146 och 348 dagar. Orsaker till de stora variationerna iåtervändandetiderna är samma som tidigare redovisatsangående beslut om omedelbar verkställighet.De som återvände 2013 hade lägre prövningstiderbåde hos Migrationsverket och Migrationsdomstolen ände som återvänt under föregående två år. 2013 var dengenomsnittliga prövningstiden 160 dagar för Migrationsverketoch 165 dagar för Migrationsdomstolen. För 2012var motsvarande tider 171 dagar respektive 188 dagaroch för 2011 var prövningstiderna 194 respektive 2010dagar. Det bör dock påpekas att majoritetet av de somåtervänt under 2013 inte har fått sin prövning under2013.Beviljade i första instansFör de personer som bosattes i kommun under 2013 efterbifall på sin asylansökan tog det i snitt 207 dagar, sju månader,från asylansökan till bosättning i kommun. Dettavarierar dock mellan 161 och 277 dagar för olika veckorunder året. Den sammanlagda processtiden, det vill sägaprövningstid plus bosättningstid, 207 dagar, har ökat någotsedan 2012 men minskat sedan 2011. Det tog i genomsnitt118 dagar att få sin ansökan prövad hos Migrationsverket.Därefter tog det i genomsnitt 89 dagar tillbosättning i kommun, med en variation mellan 53 och147 dagar olika veckor, vilket är genomsnittstider för demårsredovisning migrationsverket 201339/ 162


asylFigur 11Bosättningstid i dagar för beviljade i första instans, eget boende,2011-2013. Röda linjer visar årsgenomsnitten 41, 49 och 72dagar.140120100806040200201120122013DagarMedelvärde årDe som bott i eget boende skrivs ut från Migrationsverketsmottagningssystem 30 dagar efter beslut om uppehållstillstånd.Att bosättningstiden blir längre för dennagrupp beror på att anläggningsboende som tackar nej tillen anvisning om kommunplats registreras om som egetboende, eftersom de ska ordna sin bostad själva. Dessapersoner skrivs ut direkt när de tackat nej till en anvisning,dock tidigast 30 dagar efter beslut. Många har emellertidväntat längre än så på anvisningen. För de anläggningsboendehar hela processtiden ökat jämfört med 2011 och2012. Det beror på att samtidigt som Migrationsverketsprövningstid minskat sedan 2011 har bosättningstidenökat. För eget boende var såväl processtiden som prövningstidenhögst 2011 och något högre 2013 än 2012medan bosättningstiden ökade betydligt 2013 jämförtmed de två tidigare åren.PrövningstidenFör den asylsökande handlar väntetiden i stora drag omatt vänta på asylutredningen och därefter på beslut. Under2013 gjordes asylutredningarna i genomsnitt 49 dagar efteratt man lämnat in sin ansökan. För åtta procent avdem som utreddes under 2013 skedde det inom tvåveckor och för tre fjärdedelar inom 60 dagar. Vid en jämförelsemed tidigare år ser vi att väntetiderna för asylutredninghar ökat det senaste året, under 2011 tog det i genomsnitt38 dagar från ansökan till utredning och 2012tog det 42 dagar. Alla tre åren har åtta procent utrettsinom två veckor, men cirka 85 procent blev utredda inom60 dagar under 2011 och 2012.Efter asylutredningarna tog det ytterligare 48 dagar igenomsnitt tills de som fick bifall fick beslut om uppehållstillstånd.En tredjedel fick beslut redan inom två veckorefter utredningen och ytterligare drygt en tredjedelfick beslut inom 60 dagar. Detta gäller beslutade 2013.Observera att av dem som lämnade mottagningssystemtetunder 2013 kan vissa ha utretts och beslutats tidigare.De som utreds och beslutas under 2013 kan komma attlämna systemet ett senare år.BosättningstidenFör den som får uppehållstillstånd och har rätt till etableringsplanhandlar bosättningstiden om• Delgivning av beslut• Möte med Arbetsförmedlingen för ett eller flera etableringssamtalmed bosättningssamtal• Erbjudande om bosättning, så kallad anvisning, för densom bott i Migrationsverkets anläggningsboende ellerbott i eget boende men begär hjälp med flytt inom sexmånader• Flyttning till boende i den kommun där personen fåttetableringsplatsBosättningstiden inbegriper såväl Migrationsverketssom Arbetsförmedlingens och kommunens insatser införbosättning. Samtliga parter har ansvar för tidsutsträckningen.Självklart har även den nyanlände i viss mån möjlighetatt påverka tiden genom sin medverkan under bosättningsprocessen.Migrationsverket ansvarar endast för hur lång tid somförflyter från beslutet om uppehållstillstånd tills personendelgivs beslutet och har därmed små möjligheter att påverkabosättningstiden. Under 2013 fick de flesta, 98 procent,besked inom 30 dagar, i genomsnitt inom 12 dagar .En tredjedel fick beskedet inom sju dagar. Migrationsverketansvarar också för att den lokala Arbetsförmedlingenfår meddelande om att en person är aktuell för etableringsinsatservilket sker i samband med att mottagningenspersonal underrättas om beslutet. Därefter har såvälden lokala Arbetsförmedlingen som Arbetsförmedlingensnationella bosättningsenhet ansvar för bosättningstiden.Ökat antal personer i mottagningssystemetAntalet personer med uppehållstillstånd i Migrationsverketsboende har ökat rejält under året. Den första januari2013 fanns ungefär 4 500 personer med uppehållstillståndi Migrationsverkets boende. Vid årets slut hade densiffran mer än fördubblats till cirka 9 700 personer. Förutomde anläggningsboende fanns även ett antal med uppehållstillståndi eget boende som inte skrivits ut frånmottagningssystemet. Totalt fanns cirka 6 000 personermed uppehållstillstånd i Migrationsverkets mottagningssystemförsta januari 2013 och nästan 12 000 vid åretsslut.Idag blir alltför många kvar alltför länge i mottagningssystemet.De långa bosättningstiderna inverkar negativtpå de nyanländas möjligheter till en tidig etablering. Demedför också stora påfrestningar på Migrationsverketsmottagningssystem. För ett jämnt flöde i asylprocessenbör lika många personer som får bifall skrivas ut från Migrationsverketsmottagningssystem varje vecka. I dettaskede med många som väntat länge på kommunplaceringskulle bosättningstakten behöva vara än högre. I genomsnitthar 385 personer i veckan skrivits ut under 2013årsredovisning migrationsverket 201341/ 162


asylmedan Migrationsverket i genomsnitt fattat 434 bifallsbesluti veckan. Av de som skrivs ut kommer i snitt per vecka113 personer från Migrationsverkets anläggningsboendeoch 272 från eget boende.Arbetsförmedlingen har bosatt 3 450 personer under2013, vilket utgör 17 procent av de cirka 20 000 personersom lämnat mottagningssystemet under året. Migrationsverketbosatte mindre än en procent, 60 personer. Ensamkommandebarn utgjorde 10 procent av dem som skrevsut. Resten, över 70 procent, ordnade sitt eget boende2013.Åtgärder för förbättrade flöden och tideri asylprocessenAsylprövningen försöker att löpande se till att det vid ansökningsenheternafinns rätt kompetens för att sorteringengenom IT-systemen genomförs på ett korrekt sätt. Genommedarbetarnas förbättringsarbete har vi hittat nyaoch effektiva arbetssätt att arbeta med ärenden i rörelseoch hittat rutiner för att försöka att korta ledtider, framförallt vad gäller tiden från utredning till beslut. Ett exempelpå detta är att asylprövningen efter ett internt förbättringsförslagnu har infört metod- och processtöd för förenkladhandläggning av Syrienärenden med bibehållenkvalitet.Handläggningstiderna för uppenbart ogrundade ansökningaroch Dublinärenden styrs i mycket hög grad avde rättsregler, tidsfrister etc. som gäller för prövningen avdessa ärenden. Dessa ärenden har därför prioriterats i vissalägen när antalet inkomna asylansökningar ökat drastiskt.I några fall har även ärenden om ensamkommandebarn, barnfamiljer och ärenden där det framstår som uppenbartatt uppehållstillstånd ska beviljas också getts prioritet.Besluten om prioriteringar av vissa ärenden har oftakombinerats med generella produktionsuppdrag/avarbetningarmed innebörden att ärenden inkomna vid enviss tidpunkt ska vara avgjorda vid en bestämd tidpunkt. Ide flesta fall har ansökningsdatum varit styrande, men däremotinte land eller liknande omständigheter.I syfte att ytterligare utveckla snabbprocessen ochminska totaltiden i mottagningssystemet kommer Migrationsverketunder 2014 att inleda försöksverksamhet medinterproffesionella team för att samla olika kompetensersom idag är utspridda på olika verksamhetsområden.Förberedelser inför den nya DublinförordningenUnder hösten genomförde Migrationsverket ett omfattandearbete med förberedelserna inför ikraftträdandet avEuropaparlaments och rådets förordning (EU) 604/2013(Dublin III). En samordningsgrupp underställd Rättschefeninrättades som arbetade med specifika sakfrågor, såsomrättsfrågor, handläggning och kommunikation. I arbetethar också en stor utbildningsinsats genomförts där berördaparter inom myndigheten samt externa intressenter,såsom polisen och domstolarna, har deltagit. Därtill harkontakter tagits med andra intressenter såsom Socialstyrelsenoch Sveriges Kommuner och landsting, för att inledaett djupare samarbete kring frågor om ensamkommandebarn och eftersökningar av familjemedlemmarsom får en större betydelse efter årsskiftet.faktaDublinärendenÄrenden där sakprövning ska ske i annatland enligt Dublinförordningen.I början av 2013 skapades ytterligare en Dublinenhet iStockholm och ny personal rekryterades. Efter en introduktionstidkunde ingående balanser hanteras snabbareän väntat. Från maj månad minskade även antalet inkomnaärenden, varför enheten för första gången stod infören överkapacitet i antalet personal. Mot denna bakgrundövergick personal till att bland annat stödja asylprövningsenheterna.Under augusti månad började ärendeinflödet ökaånyo, för att nära på dubbleras under oktober månad.Denna kraftiga uppgång ledde till en ökad arbetsbelastning,men tack vare god planering har alltjämt ärendenfördelats ut kontinuerligt utan ökade ledtider.Samverkan med andra myndigheterfaktaSambandsmanMigrationsverket har enmedarbetare stationeradpå migrationsmyndigheten(BAMF) i Tyskland.Arbetsuppgifterna bestårfrämst i att vara behjälpligi samband med ärendensom handläggs eller somi framtiden kan tänkaskomma handläggas inomramen för Dublinförordningen,men även praxisfrågori andra aktuellaämnen avhandlas i bådageografiska riktningarna.Mycket stor vikt har underåret lagts på samverkanmed andra myndigheteroch andra länders Dublinenheter/myndigheter.Detmest framträdande är ettutvecklat samarbete meditalienska myndigheter isyfte att minska antaletobesvarade förfrågningar(så kallade tysta accepter,där man i praktiken inte fåttnågot svar alls) då detta harlett till långa handläggningstideri såväl prövningsom i verkställande av fattadebeslut om överföring tillen annan medlemsstat. Underåret har antalet tysta accepter från italienska myndighetersjunkit från cirka 85 procent till under fem procent.Detta leder till en effektivare handläggning och ger dessutomett bättre beslutsunderlag vid överföring, då personensstatus i Italien och eventuell annan identitet är kändnär beslut om överföring fattas.Under maj månad besökte den operativa chefen tyskamigrationsmyndigheten (BAMF) tillsammans med en av42/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


asylDublinenhetens chefer i syfte att diskutera ett fortsatt gemensamtsamarbete genom sambandsmän. Den svenskasambandsmannens förordnande i Tyskland har därefterförlängts och förhoppningen är att tyska myndigheter påsikt posterar en person i Sverige. Sambandsmannafunktionenleder till ökad effektivitet i såväl Dublinärendensom övrig handläggning, samt en ökad insikt i frågor avstrategisk vikt för beredskap av framtida migration.Sverige medverkar i två olika grupper med andra medlemsstateroch ett möte per termin har ägt rum i respektivegrupp. Den europeiska kommissionen har under åretåter börjat med så kallade kontaktkommittémöten som ärett forum för medlemsstaternas myndigheter att diskuterapraktisk tillämpning av olika rättsakter på asylområdet,däribland Dublinförordningen. Vid kontaktkommittémötenrörande Dublinförordningen har Sverige representeratsav Migrationsverket och där har även representant förJustitiedepartementet deltagit.Därutöver har Migrationsverket hållit en utbildninginom ramen för domstolsverkets utbildningsprogram undermaj och december månad, samt för polismyndigheteri landet. Verket har även hållit utbildning om Dublinförordningenpå Polishögskolan för polisens instruktörer ochpolisen har också deltagit vid utbildningsinsatser införkommande förordning. Samverkan sker kontinuerligtmed såväl de lokala gränspolismyndigheterna som medcentrala gränskontrollenheten där Migrationsverket driverärenden för polisens räkning och sköter kontakterna medandra medlemsstaters myndigheter i samband med fastställandeav ansvarig medlemstat och i viss utsträckning isamband med överföringar.Prioritering av uppenbart ogrundadeansökningarMigrationsverkets förmåga att möta variationer i ärendevolymspelar stor roll för genomförandet av asylprövningensuppdrag. Detta gäller även för prioriteringen av uppenbartogrundade ansökningar. Denna kategori är idagsläget prioriterad och ska avgöras och verkställas såsnart som möjligt.Fördelningen av avgjorda avvisningsärenden medomedelbar verkställighet låg under året på en relativtjämn nivå, med en topp i oktober.De ansökningar som utgör den största andelen uppenbartogrundade ärenden är ansökningar ingivna avsökanden från västra Balkan.Förutsägbar väntetid för sökandeMigrationsverket har under 2013 arbetat med att ha merförutsägbara tider för beslut. Ansökningsenheterna har jobbatmed en initial sortering av ärenden som ger oss förutsättningaratt på ett tidigt stadium lämna ett besked till sökandenhur den fortsatta handläggningen kommer att seut.Asylprövningen har under året tittat närmare på olikatider i delprocesserna. Ambitionen var att vi i större gradskulle fokusera på tiden efter det att asylutredning genomförtsfram till beslut. Med hänsyn till att vi fokuseradepå att korta ligg- och ledtiderna i vår ärendeprocess skapadevi förutsättningar för att väntetiderna på beslut förasylsökande minskade. Den genomsnittliga ledtiden mellanutredning och beslut i asylärende var under året 57dagar. 2011 var ledtiden 56 dagar och 2012 var ledtiden58 dagar. I sammanhanget bör detta anses som ett gottresultat för 2013, då inflödet av ärenden var betydligt högredetta år i jämförelse med de två tidigare åren.En ny lista har lagts till i IT-systemen. Listan ger enmycket bra sammanfattning över enskilda ärendens statusunder handläggningsprocessen samt liggtider för olikahandläggningsmoment och riktar sig framförallt tillteamen och teamledarna. Det finns således bra förutsättningarför teamen att få en bra överblick över öppnaärenden och var i processen ärenden befinner sig.Åtgärder för att möta variationer iärendevolymerI december 2012 fattade verksamhetscheferna för asylprövningenoch mottagningen ett beslut om införandeav styrprinciper. Under våren 2013 beslutades också omen beredskapsplan av samma verksamhetschefer. Medanledning av beredskapsplanens tillkomst förtydligadesoch reviderades de gemensamma styrprinciperna den 24maj 2013. Under december 2013 reviderades även beredskapsplanenmot bakgrund av det ökande antal asylsökandenunder 2013 och med beaktande av prognosernaför de kommande åren.StyrprincipernaTidig sortering av asylärenden är en viktig styrprincip förMigrationsverkets asylprövning. Sorteringen ger verksamhetsområdetförutsättningar att på ett tidigt stadium lämnaett besked till sökanden hur den fortsatta handläggningenska genomföras.Det övergripande syftet med styrprinciperna är att volymernai anläggningsboendet (ABO/ABT) inte ska öka.Screening och sortering ska ske på ansökningsenheter.Omsortering kan ske av prövningsenhet utifrån ärendetskaraktär efter utredning och på mottagningsenhet utifrånomständigheter kring boendet. Centralt är att ärendeprofilenstyr boendeplaceringen.Täckningsgraden av tidig sortering på ansökningsenheternaunder hela perioden sedan det infördes ligger påcirka 80 procent. Spridningen mellan enheterna är storoch det har varierat över tid. Det tog cirka en månad innanstyrprinciperna implementerades i verksamheten, vilketgör att täckningsgraden under det första kvartalet drarner den totala procentsatsen för året. En mer rättvisandebild över dess täckningsgrad är att se den från och meddet andra kvartalet 2013.årsredovisning migrationsverket 201343/ 162


asylOm man jämför handläggningstid med inkomna ärendenunder året så kan man se att arbetet med styrprinciperna,tillsammans med andra faktorer såsom mer personaloch förenklat ansökningsförfarande för syrier, kan habidragit till en god effekt även på handläggningstidernadå snittiden sjönk trots att det inkom fler ärenden.Styrprinciperna utgår från följande ärendeprofiler:• KommunplaceringÄrenden där presumtion bifall på asylansökan ochkommunplacering föreligger ska hänvisas till mottagningsenhetermed videoutredningskapacitet.• Barnfamiljer och personer med särskilda behovEn individuell bedömning i boendefrågan ska alltid görasbeträffande barnfamiljer och personer med särskildabehov. I den bedömningen ska hänsyn tas till barnperspektivet,men även exempelvis eventuell skolgångoch behov av sjukvård. Barnfamiljer och personer somav någon anledning har svårigheter att resa ska prioriterasför utredning vid videoutredningsort.• Beslut med förordnande om omedelbar verkställighetBoende ska erbjudas med närhet till Migrationsverketsprövning och där mottagningen har utresekapacitet.Utifrån effektivitet ska denna typ av boende förläggas ianslutning till ansökningsort. Fördelning mellan aktuellaorter kan ske med hänsyn till kapacitet.• Återtagande från annan medlemsstat med verkställbartav- eller utvisningsbeslutEn person med verkställbart av- eller utvisningsbeslutöverförs från annan medlemsstat huvudsakligen tillMalmö och Stockholm. Boende ska erbjudas utifrån hursnabbt beslutet bedöms kunna verkställas. Vid verkställighetsom kan ske utan större dröjsmål ska boendeerbjudas i anslutning till ansökningsort. Övriga inomärendeprofilen hanteras som nya asylärenden och sorterasenligt gällande prioritetsordning/ärendeprofil.• Överföring till annan medlemsstatEn person som förekommer i EURODAC eller VIS databaserska kommuniceras på ansökningsenheten. Ärendendär svar ska lämnas av annan stat inom två veckorska erbjudas boenden i anslutning till ansökningsort(återtagandeärenden – asylansökan inlämnad i annanstat). Övriga inom ärendeprofilen ska erbjudas boendepå mottagningsenheter med goda kommunikationertill utreseort inför en överföring till annan medlemsstat.BeredskapsplanBeredskapsplanen angav vid årets slut ett inflöde på upptill 1 200 sökande per vecka som normal verksamhet. Vidett inflöde på 1 200 – 1 600 per vecka förbereds beredskapsläge,vilket inkluderar olika åtgärder inom respektiveverksamhetsområde för att klara situationen. Vid nästa intervall,1 600 – 2 000 asylsökande per vecka, anges ytterligareåtgärder som löses ut.Beredskapsplanen ger bättre förutsättningar att snabbarelösa situationen och anpassa kapaciteten vid en kraftigökning av asylsökande. En viktig del i beredskapsplanenär att den hålls ihop av utsedda beredskapsansvariga somsamordnar verksamheten. I de beredskapsansvarigas uppdragingår bland annat att se till att arbetsbelastningen blirjämt fördelad, att förutsägbara handläggningstider kanupprätthållas samt att se över vilka prioriteringar som börgöras. Samtliga enheter, och därmed samtliga medarbetare,vet på förhand vilka arbetsmoment och åtgärder somska prioriteras beroende på antalet asylsökanden. Hela organisationenkan på relativt kort varsel ställa om att prioriterarätt.Figur 12Handläggningstider för beslutade ärendenKvartalInkomnaärenden totaltHandläggningstid(snitt dagar)1 9 739 1182 9 128 1373 21 878 1234 22 063 93Ökad kapacitet på enheternaFör att möta den stora ökningen av antalet asylsökandehar det skett en betydande expansion inom verksamhetsområdeasylprövning. Det har handlat om såväl nyrekryteringarsom uppstartande av nya enheter. Nya enheterhar bildats bland annat i Malmö (huvudsakligen för ensamkommandebarn), Flen och Boden. En ytterligare Dublinenhethar tillkommit i Solna och team inom asylprövningenhar handlagt anknytningsärenden.Eftersom belastningen på ansökningsenheterna underarbetsveckan ofta är ojämn har vi sedan januari 2013 införten schemalagd sexdagarsvecka på ansökningsenheterna.Arbetet enligt schema fungerar och har underlättatsituationen för ansökningsenheterna. Därutöver har ansökningsenheternaerhållit stöd från prövningsenheterna,personalförstärkning och utökade öppettider som innebärett ökat utnyttjande och högre kapacitet på redan befintligaenheter.Expansionen inom verksamhetsområde asylprövningmedförde att man fick ökade förutsättningar att klara44/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


asylIdentitetsuppgifterInledningMigrationsverket arbetar utifrån en en effektiv, rättsäkeroch långsiktigt hållbar ärendeprocess genom att så långtsom möjligt och så tidigt som möjligt säkerställa att densom ansöker om ett uppehållstillstånd är den som han ellerhon utger sig för att vara. Däremot är kraven olika beroendepå vilken ärendeprocess det handlar om. En personsom befinner sig utanför Sverige och ansöker omuppehållstillstånd förväntas kunna styrka sin identitet föreett tillstånd beviljas och före inresa till Sverige. I svensk rättgäller principen om fri bevisprövning, vilket innefattar såvälfri bevisföring som fri bevisvärdering. Enligt Migrationsverketsrättsliga ställningstagande i maj 2013 är detfullt tillräckligt att en person som ansöker om asyl kangöra sin identitet sannolik. Det rättsliga ställningstagandetgrundar sig främst på att Sveriges åtagande att beredamänniskor skydd genom att bevilja uppehållstillståndväger så pass tungt att Migrationsverket inte kan nekanågon tillstånd på grund av att identiteten inte har blivitstyrkt genom exempelvis hemlandspass eller annan likvärdigidentitetshandling.I vissa fall ser de som ansöker om asyl inte någon fördelmed att visa identitetshandlingar. Exempelvis florerar ryktenbåde i hemlandet och i Sverige att den som uppvisarsitt pass blir hemskickad snabbt. Att uppvisa sin passhandlingvid ansökan om asyl är inte självklart. Det visardet faktum att endast tolv procent av dem som uppgavatt de kom från Syrien uppvisade en passhandling vid ansökningstillfället.En person med ursprung från Syrien behöverendast göra det sannolikt att han eller hon är frånSyrien för att beviljas ett uppehållstillstånd.Däremot uppvisar allt fler personer olika identitetshandlingarunder själva prövningsprocessen i syfte attstyrka sin identitet. Andelen sökande med någon form avidentitetshandling vid ansökningstillfället var 9 procent.Undantag från kravet på arbetstillståndDen som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige ochåberopat skäl enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen(2005:716), det vill säga söker asyl, är undantagen frånskyldigheten att ha arbetstillstånd. Undantaget gäller inteen utlänning som saknar identitetshandlingar, om inte utlänningenmedverkar till att klarlägga sin identitet. Undantagetgäller fram till dess att utlänningen lämnar landeteller ett beslut om att bevilja honom eller henneuppehållstillstånd har vunnit laga kraft. Undantaget upphördock att gälla om en utlänning inte medverkar tillverkställighet av ett lagakraftvunnet beslut om avvisningeller utvisning.Migrationsverket kan se en ökning av antal personersom beviljats undantag från kravet på arbetstillstånd, vilketkan tolkas som att fler personer uppvisar någon formav identitetshandling efter ansökan om asyl. Orsakerna tillökningen är oklara. Det kan handla om att personen inteförstått att identitetshandlingar ska tas med vid ansökningstillfället,att identitetshandlingar inte finns tillgängligavid ansökningstillfället utan eftersänds och att identitetshandlingaruppvisas först efter mottagningensutredningssamtal.Figur 14Antal beviljade personer med undantag från skyldighetenatt ha arbetstillstånd2011 2012 2013Syrien 205 1 396 3 544Statslös 284 473 1361Iran 652 733 607Eritrea 259 299 503Irak 660 435 418Övriga 3 581 3 622 3 682Totalt 5 641 6 958 10 115Mottagningens utredningssamtalEn tidigt fastställd identitet främjar en effektiv och korthandläggningsprocess och det ligger i Migrationsverketsintresse att säkerställa att godtagbara identitetsuppgifterfinns tillgängliga så tidigt sommöjligt i asylprocessen. Migrationsverketarbetar därför medriktade identitetsfrågor, kunskapsfrågor,språkanalyser,direktanalyser samt ambassadförfrågningaroch äkthetskontrollerav identitetshandlingar.En person som ansökt omasyl och har en så kallad oklaridentitet uppmanas att lämnain identitetshandlingar underprocessen. Migrationsverket informerarom fördelarna med attha en styrkt identitet men ocksåom konsekvenserna att inte hadet eller att inte medverka tillatt klarlägga sin identitet.Enligt Migrationsverketsstandard inom asylprocessenska mottagningens utredningssamtalgenomföras före asylutredningen.Det ökade antalet avnya asylsökande under 2013 harföranlett att mottagningens utredningssamtalinte alltid hargenomförts för samtliga asylsö-faktaFaktaruta:I svensk utlänningsrättförekommerbegreppet identitetförutom i utlänningslagen,även i tillexempel passlagen(1978:302) och lagen(2001:82) om svensktmedborgarskap(medborgarskapslagen).Någon legaldefinition av begreppetidentitetfinns däremot inte.Enligt förarbetsuttalandenoch praxisanses dock i ärendenom svenskt medborgarskapidentitetenbestå av en personsnamn, födelsetid och,som huvudregel,medborgarskap(prop. 1997/98:178 s.8, MIG 2010:17).46/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


asylFoto: Tomislav Stjepickande. Både fokus och resurser har främst legat på boendeför de personer som ansökt om asyl. I ärenden somhandläggs enligt Dublinförordningen eller med omedelbarverkställighet enligt 8 kapitlet 6 § i utlänningslagenska inte mottagningens utredningssamtal genomföras.För personer med hemvist i Syrien eller i Eritrea genomförsinte heller samtalet utan de får istället en utökad riktadinformation.Syftet med mottagningens utredningssamtal är att informeraom den asylsökandes rättigheter och skyldigheter,kartlägga utbildnings- och yrkesbakgrund samt säkerställaidentiteten i ett så tidigt stadium som möjligt. Engenomlysning av mottagningens utredningssamtal harunder 2013 genomförts och resulterat i att större fokusläggs på identitetsfrågorna.Kategorisering av ärenden utifrånidentitetshandlingarSedan januari 2013 har kategorisering av återvändandeärendengenomförts enligt särskild ordning på Migrationsverket.För att ytterligare lägga fokus på identitetsarbetetunder migrantprocessen görs kategoriseringen sedansommaren 2013 redan vid mottagningens utredningssamtal.Ett ärende kategoriseras utifrån vilka identitetshandlingarsom har inlämnats till myndigheten och ärendenadelas in i tre olika kategorier. Huvudsyftet medidentitetskategoriseringen är att synliggöra identitetsarbetetunder hela migrantprocessen.Identitetskategoriseringen görs utifrån följande tre kategorier:Kategori 1:• Ärenden där det finns en passhandling i original somutfärdats av behörig myndighet.• Ärenden där en annan handling har inlämnats i originalsom har utfärdats av behörig myndighet. Exempel påsådana handlingar är inrikespass, identitetskort, medborgarskapsbevis,militärbok och/eller sjömansbok.faktaFaktaruta: Undantag från kravet på arbetstillstånd:Av 5 kap. 4 § utlänningsförordningen (2006:97) framgår detatt en asylsökande är undantagen från skyldigheten att haarbetstillstånd. Detta gäller under förutsättningen att enperson har identitetshandlingar och medverkar till attklarlägga sin identitet. I ärenden enligt Dublinförordningenoch ärenden där det är sannolikt att det ska beslutas omomedelbar verkställighet av ett avvisningsbeslut med stöd av8 kap. 6 § utlänningslagen (2005:716) är asylsökande inteundantagna från skyldigheten att ha arbetstillstånd.årsredovisning migrationsverket 201347/ 162


asyl• Ärenden där en tillfällig resehandling har lämnats ioriginal som utfärdats av behörig myndighet.• Barn födda i Sverige med moderskapsintyg som inlämnatstill Migrationsverket.Kategori 2• Ärenden där det finns födelseintyg, dopattest, vigselbevis,betyg, körkort och andra handlingar som i förstahand inte utfärdats i syfte att styrka en persons identitet.• Ärenden där det finns en kopia av ett pass.Kategori 3• Identitetshandlingar saknas helt eller har bedömts varaoäkta och fortsatt utredning av identiteten krävs.Totalt 79 procent av de personer som har ett beslut omavvisning eller utvisning har en kategorisering där en personhar någon form av identitetshandling som kan möjliggöraen utresa, det vill säga som tillhör kategori 1 eller 2som beskrivs ovan. En sådan kategorisering anger dockinte att avvisningen eller utvisningen är verkställbar utanvisar endast vilken typ av identitetshandling som har lämnatstill Migrationsverket.Migrationsverkets ID- rådI syfte att säkerställa att identitetsfrågorna behandlas påett enhetligt sätt inom Migrationsverket har ett särskilt IDrådinrättats 2012. ID-rådet består av experter från olikaverksamhetsområden inom kärnverksamheten. Underhösten 2013 har ID-rådet påbörjat en kartläggning avidentitetsarbetet i samtliga processer på Migrationsverket,där även polisen deltagit. Den beräknas vara färdigställd ibörjan av 2014. Det har bland annat framkommit att samordningenmellan de olika verksamhetsområdena kanförbättras. Det gäller exempelvis att inlämnade identitetshandlingarska verifieras tidigare i processen, identitetsuppdragska följas upp tydligare, familjeblanketten skaanpassas utifrån vilket land en person kommer ifrån ochhandläggarstöd ska vara lättare tillgängligt för medarbetare.Resultatet av kartläggningen förväntas att utmynna ien särskild aktivitetsplan under början av 2014.ID-utbildningEtt särskilt utbildningsprogram har tagits fram med fokuspå identitetsarbetet på Migrationsverket. Utbildningsprogrammetomfattar allt från rättsliga frågor till biometrikunskap.Utbildningen riktar sig till samtliga tjänstemänpå Migrationsverket och påbörjas under 2014.Nationell enhet för verifiering ochförvaring av urkunder, VEFÖMigrationsverket bedömer att en tidig äkthetsbedömningav en ingiven handling ökar möjligheterna att bestämmaärendets fortsatta inriktning samt ökar rättssäkerheten vidprövningen av ett uppehållstillstånd. Genom projektetVerifiering och förvaring av handlingar (VEFÖ) har dessaantaganden förstärkts. Projektet kan ses som strategisktviktigt och syftar till att säkerställa identitet tidigt i migrantprocessenoch underlätta återvändandearbetetgenom äkthetsbedömning av identitetshandlingar.Projektet VEFÖ påbörjades under våren 2013 och beviljadesi juli 2013 medel ur Europeiska flyktingfonden förgenomförande av VEFÖ II där samtliga identitetshandlingarsom lämnats in till Migrationsverket och domstolarkommer att skickas till projektet för verifiering och förvaring.Implementeringen skall vara slutförd under 2014.Den fortsatta implementeringen av VEFÖ medför attallt fler identitetshandlingar ingivna i asylärenden skickasin och äkthetskontrolleras av ID-enheten jämfört med föregåendeår, även om den stora ökningen av antalet sökandeinneburit längre väntetider i den här delen.Under året har nästan 10 600 identitetshandlingar inkommittill Migrationsverkets ID-enhet för granskning.Andelen äkta handlingar uppgår till 91 procent.BiometriFör att möta det ökade antalet asylsökande har Migrationsverketutökat öppettiderna på ansökningsfunktionerna.Förutom utökade öppettider under dagen har manöppet sex dagar i veckan. För att stödja ansökningsfunktionernamed fingeravtryckssökningar mot Eurodac haräven verkets ID-enhet öppet sex dagar per vecka.Figur 15Fingeravtrycksökningar mot Eurodac2012 2013 FörändringFingeravtrycksupptagningar35 839 45 775 +28 %Träffar i Eurodac 11 237 12 984 +16 %Det ökade antalet fingeravtrycksupptagningar hängerihop med det ökade antalet asylsökande. Att antalet träffari Eurodac inte ökat i samma omfattning beror på denstora andelen personer från Syrien som inte har lämnatfingeravtryck i ett annat EU-land på sin väg till Sverige.I juni 2015 träder den nya Eurodac-förordningen i kraftoch Migrationsverket har under året deltagit aktivt i detförberedande arbetet genom bland annat samarbetemed EU-myndigheten för storskaliga IT system (EU-Lisa)48/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


asylmed uppdrag att arbeta fram tekniska specifikationer fördet nya systemet.Som ett komplement till fingeravtryck har Migrationsverketundersökt förutsättningarna för införande av ettautomatiserat ansiktsjämförelsesystem för att ytterligareeffektivisera identitetsarbetet.Visa Information SystemVisa Information System, VIS, är Schengenländernas gemensammasystem för visum som har varit igång sedanoktober 2011. Införandet av VIS startade vid Schengenländernasutlandsmyndigheter i Nordafrika i oktober 2011.Under 2012 infördes VIS i Mellanöstern samt i Gulfområdetoch under 2013 har VIS införts i övriga delar av Afrika, Sydamerika,Centralasien, Sydostasien och på Västbanken.Alla personer som söker visum till Schengenområdetpå utlandsmyndigheter lämnar fingeravtryck, personuppgifteroch foton som skickas till VIS-databasen. I dagslägetinnehåller VIS-databasen visumansökningar från drygtfem miljoner personer. Uppgifter i datasystemet lagras ifem år.Sedan maj 2012 söker Migrationsverket regelbundet iVIS i asylärenden, vilket har resulterat i sammanlagt 5 154träffar. Under 2013 blev det 4 010 träffar i VIS-databasen.Ungefär 76 procent av dessa träffar visar på att asylärendeteventuellt ska prövas i en annan medlemsstat i enlighetmed Dublinförordningen.De nationaliteter som har genererat flest träffar är Syrien,Iran, Eritrea, Libyen samt statslösa. De medlemsstatermed vilka Sverige har flest Dublinärenden med anledningav VIS-träffar är Italien, Frankrike, Spanien, Tyskland, Maltaoch Ungern. Användandet av VIS har haft en stor effekt påeffektiviteten i asylprocessen och en träff i VIS ger en bådesnabbare och mer rättssäker asylprocess genom att identitetenpå den sökande kan bekräftas på ett tidigt stadium.Detta gör också att verkställigheter kan genomförassnabbare och mer rättssäkert.VIS är dessutom ett utmärkt verktyg för att se vilkamedlemsstater som inte följer viseringspraxis och på vilkaorter runt om i världen viseringspraxisen kan behöva justeras,en kunskap som kan komma till nytta i Migrationsverketsoch Sveriges internationella arbete.faktaFaktaruta: Eurodac är ett informationssystemför utbyte av fingeravtryck mellan EU:smedlemsstater. Det innehåller fingeravtryckpå personer över fjorton år som sökt asyl inågon av Eurepiska Unionens medlemsstater,Island, Norge eller Schweiz. Syftet är att jämförafingeravtryck för att underlätta tillämpningenav Dublinförordningen och fastställa vilketEU-land som ska ansvara för att pröva enansökan. EU-kommissionen ansvarar för dencentrala databasen med fingeravtryck.I Sverige ansvarar Migrationsverket förhanteringen av Eurodac-uppgifter.årsredovisning migrationsverket 201349/ 162


asylPrövning av asylansökanAntalet nya asylsökande var under året närmare 54 300.Av dessa kom cirka 16 300 från Syrien. Av dessa syrierhade cirka 2 800 arbetstillstånd sedan tidigare.Det totala antalet inkomna asylärenden inklusive såkallade förlängningsärenden var närmare 62 800.Totalt avgjorda asylärenden under året var cirka 56 700.Asylärenden som inte prioriterades under 2012, skullevara utredda senast den 20 juni 2013. Detta har enligt enheternasåterrapportering genomförts av samtliga asylprövningsenheter.Tabell 16Asylprövning-ärendeutveckling förstagångsansökningaroch förlängningsansökningar2011 2012 2013Nya asylsökande 1) 29 648 43 887 54 259Inkomna asylärenden förstagångs 29 670 43 907 54 264Förlängningar 8 544Avgjorda asylärenden förstagångs 30 404 36 526 49 870Förlängningar 6 853varav Dublinärenden 2 717 5 981 8 645varav omedelbara verkställigheter 2 309 3 094 1 678Genomsnittlig hand läggningstid, 53 47 39dagarGenomsnittlig handläggningstid,dagar första149 108 122Förlängningar 55Öppna asylärenden vid året slutförstagångs 10 647 18 014 22 350Förlängningar 1 696Avgjorda överklagandeärenden 14 290 13 111 14 917Genomsnittligt hand läggningstid,dagar4 4 5Barn utan vårdnadshavareAsylsökande 2 657 3 578 3 852Avgjorda asylärenden 2 744 2 915 2 942Genomsnittlig handläggningstid, 144 98 120dagarÖppna asylärenden vid årets slut 2)årets slut 924 1 388 1 8921)Omfattar ej personer som tidigare haft tillfälligt uppehållstillstånd.2)Med asylärenden menas de ärenden som handläggs i första instans.Om beslutet överklagas räknas inte överklagandeärendet här som ettasylärende.Asylprövningen har, oaktat förlängningsärendena, avgjortfler asylärenden detta år än de två föregående åren.2013 avgjordes cirka 13 000 fler ärenden än 2012.Det totala antalet inkomna förlängningsärenden varunder året cirka 8 500, varav cirka 7 500 var syrier. Antaletavgjorda förlängningsärenden var totalt närmare 6 900,varav cirka 6 100 var syrier. År 2012 var det totala antaletförlängningsärenden 7 och 2011 var det 13. Det innebäratt det under detta år har varit en avsevärd ökning av förlängningsärendensom i sin tur bidragit till att man lyckatsavgöra fler ärenden än föregående år trots den höga inströmningsom har förevarit. Förklaringen till detta är attförlängningsärenden inte är lika arbetskrävande som vanligaasylärenden.Under månaderna oktober-december lyckades asylprövningensänka handläggningstiden något. Detta berorpå att det i det totala antalet inkomna ärenden även ingårförlängningsärenden. Exklusive dessa är den genomsnittligahandläggningstiden 122 dagar, vilket är en ökningfrån föregående år, men en minskning jämfört med 2011.Anledningen till den något längre snittiden detta år kanvara att förlängningsärendena tagit resurser och att manäven under hösten 2012 prioriterade så kallade ”snabbaärenden”.InkomnaInkomna ärendenAntalet asylansökningar ökade kraftigt från halvårsskiftet2013. Inkomna asylärenden blev betydligt fler än vad asylprövningsenheternahade möjlighet att utreda och handlägga.Migrationsverket har under året fått in närmare62 800 asylärenden, varav cirka 3 900 är ärenden gällandeensamkommande barn. Detta är en markant ökning avdet totala antalet ärenden i jämförelse med tidigare år,men också en succesiv ökning av det totala antalet ensamkommandebarn jämför med tidigare år. År 2011 hadeMigrationsverket cirka 2 700 ärenden gällande ensamkommandebarn och 2012 var siffran 3 600.Inkomna asylsökandeDet ökade antalet asylsökande härrör till största delen frånSyrien. Andelen asylsökande från Syrien steg i år med 109procent jämfört med föregående år. Statslösa utgör enannan stor grupp där en ökning med 202 procent skettjämfört med föregående år. Många av de som räknas in igruppen statslösa kommer också oftast från Syrien. Slutligenär det sökande från Eritrea som procentuellt har ökatmed 106 procent från föregående år. De andra stora ansökarländernasåsom Somalia, Afghanistan och Serbienhar samtliga minskat procentuellt sett jämfört med föregåendeår.50/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


asyl2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 201317530 24322 36207 24353 24194 31819 29648 43887 54259AvgjordaAvgjorda ärendenAntalet avgjorda av- och utvisningsärendendetta år var cirka 49 200,varav cirka 10 700 var långa avslagoch cirka 1 600 var beslut om omedelbarverkställighet.faktaStatslösa.Personersom inte ärmedborgarei något land.Migrationsverket har under 2013 avgjort fler asylärendenän tidigare år.Totalt avgjorda asylärenden i år var cirka 56 700. Räknarman bort förlängningsärendena så avgjorde Migrationsverketnärmare 49 900 ärenden detta år.Migrationsverket har under årets samtliga månader avgjortfler ärenden än under samma månader föregåendetvå år (förlängningsärenden ej inräknat). Detta berorbland annat på verkets effektivitetsarbete och expansion iform av nyrekryteringar. Även de nyrekryteringar somgjordes under hösten 2012 är en bidragande orsak till etthögre antal avgjorda ärenden år 2013.Antalet bifall 2013 var cirka 30 800 och avslag var cirka12 100, vilket påvisar en kraftig ökning av bifallsandelenjämfört med föregående år och en minskning av avslagjämfört med tidigare år. Noteras bör att syrierna utgör cirka17 100 av dessa bifallsbeslut. Även statslösa och sökandefrån Eritrea står för en stor andel av bifallsandelen, cirka4 500 respektive cirka 2 500.Migrationsverket har under året haft en kraftig ökning iantalet personer som söker asyl. Antalet inkomna asylansökningarhar dock varierat under året. Första halvan avåret uppvisade ett ganska jämnt flöde av inkomna asylansökningar.En noterbar topp i antalet ansökningar var imånadskiftet september-oktober. Ökningen utgjordesFigur 17Antal nya asylsökande 2005-201360000500004000030000200001000002005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013framför allt av syrier. Under september månad fick Migrationsverketin närmare 7 400 syriska asylansökningar, varavcirka 4 700 var förlängningsärenden. I oktober var dentotala siffran närmare 5 300 syriska asylansökningar, varavcirka 2 700 var syriska förlängningsärenden. En faktor tillden stora uppgången i september och oktober var Migrationsverketsrättsliga ställningstagande från den 2 septemberom att syriska medborgare skulle beviljas permanentauppehållstillstånd. Sverige var det förstamedlemslandet i EU som tog ett sådant beslut.Inom prövningen rådde under första halvan av 2013en relativt god balans mellan antalet inkomna ansökningaroch antalet avgjorda ärenden vilket även innebar ensuccessiv avarbetning av äldre ärenden. Denna balanspåverkades märkbart av det högre antalet inkomna asylansökningarunder årets andra halva.Under året avgjordes totalt cirka 17 800 ärenden sominkommit före 2013.Figur 18Nya asylsökande 2011-2013Indelning 2011 Andel 2012 Andel 2013 Andel Ökning/minskning 2012-2013Afghanistan 4 122 14 % 4 755 11 % 3 011 6 % -37 %Albanien 263 1 % 1 490 3 % 1 156 2 % -22 %Eritrea 1 647 6 % 2 356 5 % 4 844 9 % 106 %Irak 1 633 6 % 1 322 3 % 1 476 3 % 12 %Iran 1 120 4 % 1 529 3 % 1 172 2 % -23 %Kosovo 1 210 4 % 942 2 % 1 209 2 % 28 %Serbien 2 705 9 % 2 697 6 % 1 669 3 % -38 %Somalia 3 981 13 % 5 644 13 % 3 901 7 % -31 %Statslös 1 109 4 % 2 289 5 % 6 921 13 % 202 %Syrien 640 2 % 7 814 18 % 16 317 30 % 109 %Övriga 11 218 38 % 13 049 30 % 12 583 23 % -4 %Totalt 29 648 100 % 43 887 100 % 54 259 100 % 24 %årsredovisning migrationsverket 201351/ 162


asylTolkar och språktjänsterUnder år 2013 har Migrationsverket i samband med ettökat antal ansökningar också haft ett ökat behov av tolktjänsteroch tolkar. Tolktjänsterna är offentligt upphandladeoch leverantörer av tolktjänster är de tolkförmedlingarsom erhållit avtal med Migrationsverket. Leverantörernaindelas i rangordning, och avrop av tolktjänster sker efterden inbördes rangordningen, med prissättningen avtjänsten enligt de avtal som gäller. År 2013 har inneburiten ökad fokus på tolktjänster genom bland annat ettområdesövergripande tolk- och översättarprojekt medframtagande av nya avtal avseende tolktjänster. Migrationsverketsamarbetar med leverantörer och ansvarigamyndigheter för en kontinuerlig kompetensförsörjning avkvalificerade tolkar och högkvalitativa språktjänster.Under år 2012 inhandlades Tolk- och översättartjänsterinom asylprövningen för 77 miljoner kronor, vilket lågcirka 12 procent över prognosticerad nivå för året. För år2013 synes samma nivå finnas, mellan 75-80 miljoner vilketinnebär att de totala kostnaderna för tjänsterna liggeri huvudsak oförändrade. Detta trots ökningen i antalettolktillfällen som skett under året. Det finns flera anledningartill den oförändrade nivån, bland annat genomförsfler telefontolkningar samt fler videoutredningar, vilketmedför färre antal restimmar och därmed lägre kostnadper tolkinsats. För år 2014 förväntas verksamhetsområdetse en ökning i kostnader. Men i huvudsak motsvarandeden ökning som prognosticerats avseende antalet ansökningar.Det kontinuerliga arbetet med tillgång, kvalitetoch uppföljning inom tolk- och översättartjänster kommeratt ytterligare betonas under år 2014.Kvalitetsarbetet inom asylprövningDen lärande organisationen-DLOProjektet Den lärande organisationen startade sin verksamhetden 1 januari 2012, medfinansierat av Europeiska flyktingfonden.Projektets mål är att öka förutsättningarna fören asylprövningsprocess som präglas av hög kvalitet ochenhetlighet.Med den grundläggande leanprincipen om en lärandeorganisation som ledstjärna och metod ska projektet tafram en standard som beskriver rättslig kvalitet i asylprocessensalla led. Den förväntade effekten är att de asylsökandeska uppleva kort väntan på ett rätt och lättbegripligtbeslut, som visar att vi lyssnat på den sökande.Foto: Tomislav Stjepic54/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


asylDublinärendenInkomnaHittills i år har närmare 9 600 ärenden handlagts i enlighetmed Dublinförordningen vilket är en ökning med 12 procent,jämfört med föregående år. Den totala ökningen avantalet ärenden som handlagts i enlighet med Dublinförordningenska ses i ljuset av den kraftiga ökningen av dentotala ärendemängden. Hittills i år har en annan eventuelltansvarig medlemsstat identifierats i 18 procent avsamtliga inkomna asylansökningar i Sverige. Detta är enminskning jämfört med föregående år då motsvarandeandel var 20 procent.Figur 23Inkomna Dublinärenden 2011-2013140012001000800600400200fakta0jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov decÖvertagande.Aktualiseras i ärendensom rör familjesammanhållningeller därden sökande harbeviljats visering elleruppehållstillstånd aveller registrerats fören illegal inresa i enannan medlemsstat.201320122011Migrationsverket har undersamma period ställt cirka10 800 begäranden om återtagandeoch övertagande till andramedlemsstater och cirka10 800 av dessa har hittillsbesvarats av den ansvarigamedlemsstaten. Av dessa harnärmare 9 100 begärandenaccepterats av den ansvarigamedlemsstaten. Migrationsverkethar i år mottagit cirka3 800 begäranden om återtagande eller övertagandeav vilka cirka 2 200 har accepterats. Det totala antalet harökat något från föregående år, medan andelen ärendendär Sverige inte accepterat begäran från annan medlemsstathar ökat väsentligt sett över en tvåårsperiod. Dettaberor främst på stor andel icke motiverade begärandenfrån den tyska myndigheten i syfte att avgöra ett stort antalöppna ärenden i Tyskland från Västra Balkan. Många avdessa begäranden hade kunnat undvikas om tyska myndigheteri större utsträckning tagit hjälp av Migrationsverketssambandsman. Då detta leder till minskad effektiviteti handläggningen sker kontinuerlig dialog med tyskamyndigheter om möjlighet att minska dessa. Det finnsingen tillförlitlig statistik över antalet personer som därefteröverförts till Sverige.faktaÅtertagande. Aktualiseras om det finns entidigare ingiven asylansökan i en annanmedlemsstat.Öppna ärendenVid årsskiftet fanns cirka 2 400 ärenden öppna ärenden pådublinenheterna. 800 av dessa hade inkommit i december.I dessa ärenden avvaktade man att påbörja handläggningeneftersom det rådde oklarheter i hur dessaärenden skulle handläggas efters årsskiftet då den nya lagenskulle träda i kraft. Enheterna hade gemensamt sattupp en plan för att hantera ärendena och undvika att hafler ärenden än nödvändigt initierade, men ej avslutade, iövergången mellan förordningarna.AvgjordaI år har närmare 8 600 beslut om överföring i enlighetmed Dublinförordningen fattats vilket är en ökning jämförtmed föregående år.Av dessa utgjorde en stor del beslut om överföring tillItalien (cirka 3 400 ärenden), följt av Frankrike (cirka 600)och Norge (cirka 500). Frankrike har på senare tid seglatupp som en av de stater mot vilken Migrationsverket fattarflest antal beslut om överföring. Denna ökning kan tillstor del förklaras med utrullningen av VIS runtom i världen.Cirka 3 200 beslut om överföringar har verkställts avMigrationsverket. Italien var det största mottagarlandet(cirka 700) följt av Tyskland (cirka 500), Frankrike (cirka300) och Norge (cirka 300). Ytterligare cirka 5 200 ärendenhar lämnats över till polisen för verkställighet (cirka 4 500avvikna och cirka 700 ärenden med tvång).Uppenbart ogrundade ärendenEnligt 8 kap. 6 § utlänningslagen (2005:716) får ett beslutom avvisning förenas med ett förordnande om att det fårverkställas även om det inte har vunnit laga kraft. Det skadå vara uppenbart att det inte finns grund för asyl och attdet är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas pånågon annan grund, till exempel anknytning eller synnerligenömmande omständigheter. Denna regel kan intetillämpas i ärenden som är äldre än tre månader.En kartläggning från slutet av 2012 visar att den ekonomiskasituationen i länderna på västra Balkan är en anledningtill att folk från denna region söker sig hit, men deåberopar även asylskäl, inte minst när det gäller sökandefrån minoritetsgrupperna vilka står för majoriteten av asylansökningarna.årsredovisning migrationsverket 201355/ 162


asylMånga ärenden från västra Balkan avskrivs också i storomfattning då de sökande många gånger återtar sina ansökningar.Andelen ej fullföljda asylansökningar kan indikeraatt det är fråga om uppenbart ogrundade ansökningar.Det får dock antas att det i vissa fall kan finnasandra orsaker till att asylansökningar inte fullföljs, som tillexempel en konsekvens av återvändandedirektivet ochmedföljande återreseförbud, som införlivades i svensklagstiftning 2012.Antalet sökande från regionen har fluktuerat kraftigtöver tid med inslag av säsongsvariationer och ryktesspridningom att till exempel arbete och bostad erbjuds i Sverige.Fler asylsökande från västra Balkan söker sig vanligtvistill Sverige under andra halvan av året.AvgjordaUnder året så har Migrationsverket fattat cirka 1 600 beslutom avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet.Detta är färre beslut än tidigare år.Avgjorda uppenbart ogrundade ärenden 2011-2013fördelar sig enligt följande:Figur 24Avgjorda uppenbart ogrundade ärenden2011 2 2552012 3 0392013 1 597Detta år har antalet ansökningar från västra Balkanminskat med drygt 2 000 ärenden jämfört med föregåendeår.Precis som under 2011 och 2012 fortsätter västra Balkanatt dominera bland de omedelbara avvisningarna.Asylsökande från Serbien är fortfarande den största gruppeni kategorin uppenbart ogrundade ansökningar i Sverige.Anledning till det fortsatta inflödet är som nämntsen kombination av diskriminering i hemlandet och ekonomiskaoch sociala förhållanden. Generellt räcker oftastinte de åberopade asylskälen till för att kunna få asyl i Sverigeoch cirka 50 procent bedöms som uppenbart ogrundade.En genomgång i över avgjorda ärenden för asylsökandefrån västra Balkan under 2013 visar att 42 procent avärendena har varit föremål för normalprocess, 23 procentav ärendena har bedömts vara uppenbart ogrundade, 33procent av ärendena har inte prövats materiellt (Dublin,avskrivningar) och i två procent av ärendena har uppehållstillståndbeviljats.Det finns ett antal åtgärder som Migrationsverket hargjort under året för att upprätthålla en hög rättslig kvalitetäven för denna kategori av asylärenden.• Utbildning om omedelbar avvisning till hemlandetI en gemensam satsning från Migrationsverkets Landinformationsenhetoch verksamhetsområde asylprövning ibörjan av 2013 undervisades nyanställda vid ett antal tillfällenrunt om i landet om västra Balkan och rekvisitenoch den rättsliga tillämpningen av uppenbart ogrundadansökan.• Kontinuerliga månadsvisa uppföljningar av ändradeeller återförvisade ärenden med omedelbar verkställighethos migrationsdomstolarnaUppföljningen av dessa ärenden ökar kunskapen om närett ärende bör bedömas som uppenbart ogrundat eller ej.Figur 25Avgjorda asylärenden Västra Balkan 2011-20138000700060005000400030002000100002011 2012 2013AvskrivnaBifallDublinOmedelbarthemlandAvslag2011 2012 2013Avslag 49 % 34 % 42 %OH 30 % 35 % 23 %Dublin 3 % 8 % 16 %Bifall 3 % 2 % 2 %Avskrivna 6 % 22 % 16 %56/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


asylAntalet asylsökande ensamkommande barn ökadekraftigt under tredje och fjärde kvartalet då antalet nästintillfördubblades jämfört med första halvåret.Bristen på boendeplatser för asylsökande ensamkommandebarn har varit fortsatt stor varför många barn harblivit kvar i ankomstkommunerna. Eftersom det inte kunnatförutses vilka kommuner som kan erbjuda boendeplatserhar planeringen om var de personella resursernabehövs geografiskt varit svår att genomföra. I och medändringen av lagen (1994:137) om mottagande avasylsökande m.fl. som trädde i kraft den 1 januari 2014kommer planeringen att underlättas. Lagen ger Migrationsverketutvidgade möjligheter att anvisa ensamkommandebarn till boende i en kommun. Detta innebäratt anvisning kan ske till samtliga kommuner oavsettom kommunen har en överenskommelse om att taemot ensamkommande barn eller inte. Lagändringenförväntas leda till en jämnare fördelning av mottagandetav ensamkommande barn över hela landet.Handläggningstiderna varierar mellan olika individeroch mellan olika nationaliteter. Eftersom man gör en individuellprövning i varje ärende anpassas utredningsinsatsernaefter ärendets karaktär och till de olika behovsom den asylsökande har.ÅldersbedömningErbjudandet om en medicinsk åldersbedömning görs iett läge då ärendet utretts men den asylsökande integjort sannolikt att han eller hon är under 18 år, och börges en möjlighet att stödja sina uppgifter. Resultatet avden medicinska åldersbedömningen värderas alltid tillsammansmed all övrig information och utredning.Arbetet med åldersbedömningar är tidskrävande ochpåverkar handläggningstiderna. Arbetet har blivit änmer tidskrävande under året jämfört med år 2012. En anledningär konsekvenserna av en EU-dom den 6 juni2013 enligt vilken det är den senaste medlemsstaten därett ensamkommande barn har ansökt om asyl som ocksåska pröva ansökan. Eftersom åldern enligt domen därmedär avgörande för om Dublinförordningen ska tillämpas påden sökande har betydelsen av åldersbedömningar idessa ärenden ökat. Domen innebär också att Migrationsverketfår pröva 180 till 250 fler ensamkommandebarnärenden per år jämfört med läget innan EU- domen.En ytterligare anledning till varför åldersbedömningarnablivit mer tidskrävande har varit att den organisationsom Migrationsverket, Socialstyrelsen, Sverigeskommuner och landsting samt Rättsmedicinalverketsamarbetar för att få till stånd för medicinska ålderbedömningarinte hann bli klar under året.Socialstyrelsen har arbetat med frågan om att ta framkravspecifikationer för de medicinska bedömningarnamed de olika förbunden av läkare. Därefter har fråganom möjligheten att upphandla tjänsten utretts. När dettablev klart påbörjade Migrationsverket ett upphandlingsförfarandeav tjänsterna för medicinska bedömningar.Denna upphandling avslutades den 16 december.Enligt Socialstyrelsen rekommendationer om Medicinskåldersbedömning av barn i övre tonåren ingår följande:• Pediatrisk undersökning• Tandröntgen• Skelettal handledsröntgen• En samlad bedömning av ovanstående tre undersökningarDet saknas i dagsläget etablerade kontakter inom deflesta landsting som är villiga att åta sig undersökning ochbedömning för dels pediatrisk undersökning men ävenradiologisk undersökning och bedömning av handled.Kontakterna med olika vårdcentraler och landsting för attfå till stånd radiologiska undersökningar tog mycket tid ianspråk och lyckades inte heller alltid.Migrationsverket har under året deltagit i möten somhålls av EASO (EU- kommissionens stödkontor för asylfrågor)angående åldersbedömningar för barn utan vårdnadshavare.Som ett led i detta arbete har verket underFigur 26Nya asylsökande ensamkommande barn 2011-2013Medborgarskap 2011 Andel 2012 Andel 2013 Andel Ökning/minskningi procent 2012-2013Afghanistan 1 693 64 % 1 940 54 % 1 247 32 % -36 %Somalia 251 9 % 452 13 % 576 15 % 27 %Syrien 18 1 % 120 3 % 364 9 % 203 %Eritrea 64 2 % 105 3 % 345 3 % 229 %Marocko 30 1 % 145 4 % 315 8 % 117 %Övriga 601 23 % 816 23 % 1 005 26 % 23 %Totalt 2 657 100 % 3 578 100 % 3 852 100 % 8 %faktaRättsodontologiDen gren avrättsmedicinensom fokuserar påtänderna för blandannat identifieringoch åldersbedömning.58/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


asylåret vid ett antal tillfällen avgivit remiss på handboken omåldersbedömningar som arbetas fram via EASO.För att ytterligare stärka och säkerställa arbetet med åldersutredningarhar Migrationsverket under året påbörjararbetet med en skrivelse som ska förklara resultatet av demedicinska åldersutredningarna på ett sådant sätt attsamtliga berörda aktörer ska kunna tillgodogöra sig resultatetav utredningen. Dessutom har Migrationsverket beviljatsprövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen iett ärende avseende medicinska åldersutredningar.Statistik över genomförda åldersbedömningarNedanstående statistik bygger på elektroniskt framtagnasiffror från de enheter inom verksamhetsområde asylprövningsom handlägger asylansökningar från ensamkommandebarn. Statistiken innefattar också åldersjusteringarsom görs efter laga kraftvunna avlägsnandebeslutfrån elektroniskt uttag 15 oktober 2013 – 31 december.Figur 27Genomförda åldersbedömningarAntalAntal ensamkommande barn under året 3 852Medicinska åldersbedömningar som gjorts under året 0Åldersjustering har gjorts, efter genomförd medicinsk 0åldersbedömningÅldersjustering har gjorts utan att en medicinsk342åldersbedömning genomförts.Av Socialstyrelsens rekommendationer för medicinskaåldersbedömningar framgår vad som i en egentlig meningkan benämnas medicinsk åldersbedömning. Denordning som Socialstyrelsen rekommenderar – och denorganisation som krävs för detta – var dock som tidigarerapporterats ännu inte på plats under 2013, varför Migrationsverketinte under året har haft möjlighet att genomföramedicinska åldersbedömningar under 2013.I avvaktan på nämnda ordning erbjöd dock verket i vissafall medicinska åldersutredningar, vilket i huvudsak utgjortsav rättsodontologisk bedömning av tandutveckling.Alla tandutvecklingsbedömningar görs avRättsmedicinalverket och röntgenbilden tas av folktandvårdenpå orten där barnet bor. I några få fall har handledsbedömninggenomförts. Handröntgen görs då på envårdcentral eller sjukhus. Bedömningen görs av barnradiologpå Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.Under 2013 har det därför i 288 fall genomförts någonform av medicinsk åldersutredning. De olika typer avmedicinsk åldersutredning som gjorts under tiden 1 maj– 31 december var sammanlagt 228 och framgår av nedanståendetabell. För första perioden fanns ingen särredovisningav typ av medicinsk bedömning tillgänglig.Foto: Photo AltoFigur 28Genomförda åldersutredningarMedicinsk åldersutredning Antal: Procent:Rättsodontologisk bedömning, handledsbedömning,Pediatrisk bedömning 5 2 %Rättsodontologisk bedömning, pediatriskbedömning 2 1 %Rättsodontologisk bedömning, handledsbedömning56 25 %Rättsodontologisk bedömning 110 48 %Handledsbedömning 55 24 %Summa 228 100 %årsredovisning migrationsverket 201359/ 162


Kostnad för prövning av ansökan 1) 4) 2011 2012 2013asylKostnadsutvecklingFörvaltningskostnaden för prövning av asylansökan harökat med cirka 220 miljoner kronor. De ökade kostnadernaavser främst personal-, tolk, språk- och översättningskostnader.Vid ingången av 2013 var antalet årsarbetare728 medan motsvarande siffra, i slutet av året, var 839.Lönekostnaderna ökade med 144 miljoner kronor ochlokalkostnaderna med 10 miljoner kronor.Migrationsverket har avgjort fler ärenden under 2013än under 2012 vilket har gjort att kostnaderna för tolktjänsteroch översättningar har ökat med 17 miljoner kronoroch dessa kostnader är direkt beroende av hur mångaärenden som prövas. Däremot har ökningen inte varit såstor med hänsyn till antalet ärenden som prövats om manjämför åren 2012 och 2011. En anledning är att de ärendensom Migrationsverket har prövat under året, till exempeldet stora antalet bifallsärenden från Syrien samt förlängningsärenden,inte har varit så utredningsintensiva. Vidarehar fler telefontolkningar samt videoutredningar genomförtsvilket medför kostnader för resor och tidsspillan.Den ärendesammansättning, vilket redogjorts för i tidigarekapitel, som Migrationsverket har arbetat med under2013 har betydelse för ärendekostnaden. Mindre resurskrävandeärenden ger en lägre kostnad per ärende. Förvaltningskostnadenper avgjort ärende minskade marginelltjämfört med 2012.Rättshjälpskostnaderna har ökat med cirka 24 procentjämfört med 2012. Orsaken är att fler ärenden har avgjorts.Syriska migranter har stått för den högsta ökningen av ansökningarmen även ansökningar från statslösa migrantermed hemvist i syriska områden samt sökande från Eritreahar varit högt. Det allvarliga läget som råder i dessa länderger en grundpresumtion för uppehållstillstånd. I de fall mantror att ett uppehållstillstånd kommer att ges, förordnasnormalt inte ett biträde. Detta får anses ha haft en dämpandeeffekt på kostnadsökningen avseende rättshjälp.VidarebosättningMigrationsverket har i uppgift att svara för organiserad uttagningoch överföring av flyktingar och skyddsbehövandei övrigt. Uppdraget avser vidarebosättning av 1 900personer.Migrationsverket har överfört 1 902 personer till Sverigeinom ramen för årets vidarebosättningsprogram. Detger en måluppfyllelse på 100 procent.UNHCR har presenterat 2 439 personers ärenden förprövning, av vilka Migrationsverket beviljat uppehållstillståndtill 89 procent. Detta är i nivå med de senaste tvåårens resultat. De vanligast förekommande medborgarskapenhar varit syrier (21 procent av totalt antal beviljadepersoner), eritreaner (19 procent), afghaner (19 procent),somalier (15 procent) och kongoleser (8 procent). 52procent av dem som beviljats tillstånd är kvinnor och 48procent är män. 46 procent av dem som beviljats tillståndvar under 18 år vid uttagningstillfället.Figur 33Vidarebosättning 2013Medborgarskap K M TotaltSyrien 205 256 461Eritrea 204 209 413Afghanistan 262 147 409Somalia 180 150 330Dem Republiken Kongo 90 77 167Övriga 200 202 402Totalt 1141 1041 2182Figur 32Kostnad för prövning av ansökan (tkr) 761 076 836 449 1 112 696varav 1:1 (tkr) 526 375 604 700 825 013varav rättshjälp (tkr) 201 484 212 338 262 427varvav övriga samkostnader (tkr) 2) 33 216 19 411 25 256Kostnad per avgjort grundärende i första instans (kr) 3) 25 032 22 900 22 3121:1 kostnad per avgjort grundärende i första instans (kr) 3) 17 313 16 555 16 5431)Kostnader för processföring i domstol ingår ej.2)I övriga samkostnader ingår till övervägande del anslaget 1:8.3)I antalet avgjorda grundärenden ingår inte förlängningsärenden.4)Tabellen är baserad på kostnader, inte anslagsavräknade utgifter och kostnader.årsredovisning migrationsverket 201361/ 162


Vidarebosättning 1) 2011 2012 2013arbete har fortsatt under 2013 och har vidareutvecklatsoch testats för att genomföras som en integrerad del i uttagningsdelegationernasarbete i länder som Ecuador,Uganda, Iran och Jordanien. Upplägget har varit kostnadseffektivtoch har underlättat för flyktingar som varitbosatta långt ifrån varandra genom att undvika extra reasylEffektivitet, trots hård konkurrens omkommunplatserMigrationsverket har strävat efter att vidhålla en hög effektiviteti vidarebosättningsarbetet. En utmaning hardock varit svårigheterna att hitta lämpliga kommunplatseråt dem som ska vidarebosättas. Problematiken uppstodredan 2012 i takt med att antalet personer som söker ochbeviljas asyl ökade. Det har under 2013 förstärkt en redanansträngd bosättningssituation även för kvotflyktingar.Särskilda svårigheter har funnits i att kunna erbjuda passandebostäder åt personer med särskilda behov av sjukvårdeller anpassat boende. Detta har bidragit till att väntetidernamellan beslut om uppehållstillstånd ochöverföring till Sverige ökat. Migrationsverket har genomförtsärskilda insatser under senare delen av 2013 för attsäkerställa att personer kan vidarebosättas till Sverige,trots svårigheterna att anvisas kommunplats. Bland annathar personer tillfälligt upplåtits plats på anläggningsboendenunder slutet av året i väntan på att en kommunplatsska bli tillgänglig.En rad effektiviseringar har genomförts vad gäller uttagningsarbeteti fält under de senaste två åren. Under2013 har de tekniska och kunskapsmässiga förutsättningarnaförbättrats för att Migrationsverkets personal skakunna arbeta uppkopplade mot centrala utlänningsdatabasenfrån platser utanför Sverige. Därtill har personersom beviljats uppehållstillstånd kunnat lämna fingeravtryckoch fotograferats av utsänd personal, vilket har förenklatutfärdandet av så kallade UT-kort och passhandlingar.Detta har i sin tur bidragit till att avlasta såvälutlandsmyndigheterna som tillståndsenheterna i Sverige,vilka annars skulle vara inblandadei arbetet. Genom att alltfler personer anländer till Sverigemed redan utfärdade UTkortunderlättas också derasförsta etableringstid i kommunerna.Migrationsverket haräven med gott resultat testatatt genomföra videoutredningarmellan flyktinglägretDadaab i Kenya och UNHCR:skontor i Nairobi för att undvikaonödiga resor för flyktingarmed hälsoproblem.Samarbete för att underlättabosättningsarbetetMigrationsverket har sedan2011 samarbetat med mottagarkommuneroch Arbetsförmedlingenkring de förberedandeinformationsinsatser, såkallade Sverigeprogram, somhålls för personer som ska vidarebosättastill Sverige. DettafaktaKvotflyktingar.Sverige är ett av drygt25 länder somerbjuder FN:s flyktingorganUNHCR enårlig flyktingkvot.Riksdagen beslutarvarje år vilken summaSverige ska avsätta föratt vidarebosättaflyktingar på dettasätt. Migrationsverketfår därefter regeringensuppdrag att ta utoch överföra flyktingarnapå förslag avUNHCR. Cirka 1 900flyktingar, som lever iotrygghet och utanmöjlighet att återvändahem, kandärigenom varje år fåett nytt hem i Sverige.Figur 34Kostnad för vidarebosättning (tkr) 385 439 361 823 400 867varvav 1:1, Migrationsverket (tkr) 4 599 4 631 4 716varav 1:3:6, Vidarebosättning 365 180 341 453 380 020varav 1:3:7, Resor vid vidarebosättning m m 15 454 15 563 16 057varvav övriga samkostnader (tkr) 2) 206 176 75Antal överförda kvotflyktingar 1 900 1 728 1 902Antal beviljade tillstånd 1 896 1 851 2 182Kostnad per överförd kvotflykting (kr) 202 863 209 388 210 7611:1 Kostnad per överförd kvotflykting (kr) 2 421 2 680 2 4791)Tabellen är baserad på kostnader, inte anslagsavräknade utgifter och kostnader.2)I övriga samkostnader ingår till övervägande del anslaget 1:8.62/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


asylsor för informationstillfällen. Det har dock inte getts möjlighettill lika omfattande informationsutbyte som vid ettfullskaligt Sverigeprogram.Migrationsverket har under hösten 2013 initierat ettsamarbetsprojekt med olika länsstyrelser för att undersökahur bosättningen och mottagandet av vidarebosattakan förbättras. I detta arbete ingår bland annat en kartläggningav hinder och framgångsfaktorer kopplat tillmottagandet av kvotflyktingar som förväntas färdigställasunder våren 2014.KostnadsutvecklingKostnaderna för vidarebosättningen i sin helhet har ökatjämfört med 2012. Den absolut främsta anledningen äratt fler personer har överförts till Sverige.Kostnadsutvecklingen under de senaste två åren bottnari första hand i varierande säkerhetslägen i uttagningsländernasom har medfört ökade kostnader för uttagningarna,främst genom att utredningar fått ske på andra orterän planerat, varpå resekostnader för Migrationsverketspersonal och för flyktingar har ökat. Därtill kommer deökade kraven på biometriska uppgifter i samband medutfärdandet av bevis på uppehållstillstånd som ålagt uttagningsdelegationernamer arbete i fält.Flera av insatserna som beskrivs ovan har varit kostnadseffektivaalternativ till ordinarie arbetsmetoder.Migrationsverket har liksom under 2012 kontrolleratkostnaderna genom en tydlig budgetuppföljning av planeradeoch genomförda aktiviteter. Förstärkt dialog medpartners så som FNs flyktingkommissariat (UNHCR) ochInternational Organisation for Migration (IOM) i ett tidigtskede har också bidragit till en förbättrad kontroll överanslaget.Foto: Photo Altoårsredovisning migrationsverket 201363/ 162


asylPrövning av hindermot verkställighetInledningAvsnittet redovisar arbetet med lagakraftvunna avslagsbeslutavseende uppehållstillstånd. Reglerna om verkställighetshindersyftar till att säkerställa en möjlighet till attpröva nya omständigheter som inträffat efter ett ärendevunnit laga kraft. Reglerna riktar sig i första hand till händelsersom kan medföra ett skyddsbehov, men även andrahändelser kan tas i beaktande. Dessa kan vara att mottagarlandetinte kommer att vara villigt att ta emotutlänningen, att det finns medicinska hinder att genomförahemresan eller om det finns annan särskild anledningatt beslutet inte bör verkställas. Frågan om verkställighetshinderuppkommer således i slutskedet av processen närsökandes övriga möjligheter i alla instanser är uttömda.Ärendena är ofta mycket komplexa med inslag av svårasjukdomstillstånd, komplicerade familjeförhållanden ochså vidare. Mot den bakgrunden måste prövningen avverkställighetshinder ses som en viktig del i målsättningenatt skapa ett hållbart och effektivt system som värnarasylrätten och människors behov av skydd.När frågan om att pröva verkställighetshinder uppkommerhar berörda personer ofta redan relativ lång vistelsetidi landet. Det är därför viktigt att prövningen av verkställighetshindersker så skyndsamt som möjligt för attinte i onödan förlänga en oviss väntan och vistelsetid imottagningssystemet för den sökande. För att snabbtkunna hantera ärenden som kräver skyndsam handläggninghar Migrationsverket avdelat särskild personal fördetta. Särskilt prioritet har ärenden där det finns en verkställighetplanerad.UppföljningHandläggning av ärenden om hinder mot verkställighetföljs upp löpande på flera olika nivåer. På teamnivå görsen uppföljningar varje dag. Då fokuserar vi på att säkerställaskyndsam handläggning av ärenden som är akutaoch snabba.De akuta ärendena är de där en asylsökande inom korttid ska återvända till sitt hemland. Migrationsverketshandläggning ska inte försvåra arbetet med återvändande.De snabba ärendena är de där all information finns föratt fatta beslut. Dessa ärenden fördelas i möjligaste månpå medarbetare som är avdelade till jourarbete och somdärför kan fatta beslut utan dröjsmål.faktafaktaUtlänningslagen (SFS 2005:716) 12 kap.18 §.Efter att ett beslut om avvisning eller utvisning vunnitlaga kraft kan det uppstå hinder som talar för attpersonen inte kan återvända. Migrationsverket kanexempelvis väcka frågan om verkställighetshinder närhinder uppmärksammats till följd av utvecklingen ipersonens hemland, nya vägledande avgöranden frånMigrationsöverdomstolen eller praktiska och medicinskahinder. Om det kommer fram hinder mot att verkställabeslutet, kan Migrationsverket besluta att ta uppärendet till prövning. Detta kan ske genom attmyndigheten eller den som fått avslagsbeslutet väckerfrågan om verkställighetshinder. För att förhindra att ettbeslut om avvisning eller utvisning verkställs krävs ettbeslut om inhibition.Utlänningslagen (SFS 2005:716) 12 kap. 19 §.Ny prövning innebär att Migrationsverket tar ställningtill om ny prövning ska ske. Om så är fallet sker sedan enny prövning utifrån de omständigheter beträffandesökandes skyddsbehov som åberopats. EU:s skyddsgrundsdirektivinfördes i svensk lagstiftning den 1januari 2010. I och med detta fick 12 kap. 19 § en nylydelse. I korthet innebär det att verkställighet av ettbeslut om avvisning eller utvisning inte får ske förränmyndigheten tagit ställning till frågan om en nyprövning ska beviljas.Figur 35Ärenden om verkställighetshinder 2011 – 20132011 2012 2013Inkomna V-UT totalt 11 731 13 112 11 251Prövade V-UT totalt 11 653 12 943 11 034Öppna V-UT 31/12 1 001 1 154 1 325InkomnaAntalet inkomna ärenden år 2013 var närmare 11 300 vilketär en minskning med cirka 14 procent jämfört med föregåendeår. Flest ärenden har inlämnats avseende medborgarefrån Afghanistan, Iran, Irak, Kosovo, Albanien, Serbienoch statslösa (företrädesvis palestinier). Dessa utgjorde 48procent av samtliga inlämnade ärenden. Fördelning var55 procent med nya asylskäl enligt 12 kap. 19 § Utlänningslagen(SFS 2005:716) och resterande andel hadeandra hinder mot verkställighet än nya asylskäl enligt12 kap. 18 §.64/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


Rättslig kvalitet och enhetlighetMigrationsverket har arbetat målmedvetet med att höjakvaliteten i handläggningen av verkställighetshindersärendena.En metod som använts är föredragningar av särskiltsvåra ärenden för chefen för verksamhetsområdetFörvaltningsprocess. Då vägledning från domstol saknasnär det gäller personliga skäl är det viktigt att säkerställaen enhetlighet i handläggningen inom myndigheten. Vissvägledning kan erhållas från ärenden som bedöms utifrånsynnerligen ömmande omständigheter men avgörandetvilar på ett stort mått av bedömning i de enskilda fallen.De ärenden som bedöms vara särskilt svåra är ärendensom rör barn med uppgivenhetssyndrom och barn somär familjehemsplacerade eller omhändertagna enligt laasylAvgjordaAntalet avgjorda ärenden om verkställighetshinder var cirka11 000. Den genomsnittliga handläggningstiden var 42dagar. 29 procent avgjordes inom en vecka och 63 procentavgjordes inom en månad.Genomsnittstiden för avgjorda ärenden har ökat något.Detta beror på att Migrationsverket under året handlagten stor mängd eritreanska ärenden som tidigare varit inhiberadeen längre tid i avvaktan på ett ställningstaganderörande säkerhetsläget i landet.Av de cirka 11 000 ärenden om verkställighetshindersom Migrationsverket har avgjort under 2013 har totalt270 ärenden beviljats nya prövningar. Under samma periodhar verket handlagt och avslutat 228 nya prövningar. Imånga av dessa ärenden krävs nya utredningar till följd avatt nya omständigheter åberopats, vilket medfört längrehandläggningstider. 73 procent av dem som beviljades nyprövning fick uppehållstillstånd under året. Av dessa utgjordesde största grupperna av medborgare från Iran(96), Afghanistan (38) och Irak (18).Figur 36Relativ handläggningstid för verkställighetshinder100%90%80%70%60%50%40%30%20%10%0%Andelinom 0dagarAndelinom 7dagarAndelinom 14dagarAndelinom 30dagarAndelinom 60dagarAndelinom 90dagarFigur 37Verkställighetshinder, beviljade tillstånd 2011 – 2013Grund för tillstånd 2011 2012 2013Skyddsskäl 313 1 066 341Mottagarlandet inte villigtta emot utlänningen 74 20 10Medicinska hinder eller 321 448 453annan särskild anledningTotalt 708 1 534 804201120122013Myndigheten har totalt under året beviljat uppehållstillståndi 804 ärenden avseende verkställighetshinder enligt12 kap. 18 § Utlänningslagen. Av dessa beviljades 341 personeruppehållstillstånd på grund av nya skyddsskäl. Därutöverhar verket med anledning av utvecklingen i Syrienomprövat tidigare beviljade tillfälliga uppehållstillståndavseende syrier och statslösa och beviljat permanenta uppehållstillståndi 378 fall.Under 2012 beviljades många medborgare från Syrientidsbegränsade uppehållstillstånd med skyddsskäl. Däravden ovanligt höga siffran för 2012. Under 2013 var antalettillbaka på tidigare nivåer.Öppna ärendenAntalet öppna ärenden var vid slutet av året drygt 1 300och den genomsnittliga liggtiden 85 dagar. Av de öppnaärendena var cirka 64 procent inom kategorin nya asylskäl,12 kap. 19 § Utlänningslagen. Resterande del varärenden med andra hinder enligt 12 kap. 18 § Utlänningslagen.faktaNådeärendenDen 1 september 2013 träddenya regler i kraft som innebaratt regeringens ärenden omupphävande av allmän domstolsbeslut om utvisning pågrund av brott flyttades övertill den ordinarie migrationsprocessen.Migrationsverketprövar efter lagändringenärenden om uppehållstillståndför den som av allmän domstolhar utvisats på grund av brottoch om upphävande av ettsådant utvisningsbeslut.Antalet öppna ärendenvar vid årsskiftet var någothögre än vid sammatidpunkt föregåendeår då det fanns cirka1 150 öppna ärenden.Ökningen beror främstpå att personal somnormalt arbetar meddessa ärenden iställetarbetat inom andra delarav verksamhetensom behövt prioriteras.Därtill ett flertal medarbetaredeltagit i ettstort utvecklingsprojektbeträffande rättslig kvalitetinom asylprövningen. Migrationsverket har ocksåfått ta över handläggningen av nådeärenden från Regeringskansliet.Dessa har visat sig vara mer resurskrävandeän planerat.årsredovisning migrationsverket 201365/ 162


asylgen med särskilda bestämmelser om vård av unga, ärendensom rör äldre sjuka personer med anknytning till Sverigeoch utan anhöriga i hemlandet, ärenden där detfinns risk för att familjer separeras samt ärenden där sexuellläggning har anförts som skäl för uppehållstillstånd.Dessa föredragningar görs på veckovisa beredningar. Deltagandepå dessa beredningar är verksamhetsområdeschefen,enhetscheferna, berörda teamledare och stabsexpert.Teamledaren föredrar ärendet och lägger fram sittförslag till beslut varefter ärendet diskuteras och vägledningges till utgången. I vissa fall av principiell betydelsefattar verksamhetschefen själv beslut.Detta förfarande infördes 2011 och har sedan vidareutvecklats.Sedan införandet har kvaliteten på dessa ärendenblivit markant bättre. Ett exempel på det är ärendensom rör barn med uppgivenhetssyndrom. I dessa ärendengörs nu mer enhetliga bedömningar. Dessutom finns nuen översikt över ärenden av detta slag vilket skapar möjligheterför uppföljningar.Ärenden om verkställighetshinder får som utgångspunktavgöras utan föredragning. Uppehållstillstånd sombeviljas med stöd av 12 kap. 18 § utlänningslagen är docktvåmansärenden, en beslutsfattare och en föredragande.Tvåmansbeslut i dessa ärenden ökar förutsättningarna fören mer rättsäker och enhetlig handläggning.En annan metod som myndigheten sedan 2010 använtför att höja den rättsliga kvaliteten är genom att arbetamed återkoppling mellan olika delar av verksamheten.Detta har fungerat så att de medarbetare somarbetar med att företräda Migrationsverket i domstol haråterkopplingsmöten med de handläggare som fattar besluti grundprövningen. Dessa återkopplingsmöten ärbåde gruppvisa och individuella. Detta gör att brister somgjorts tidigare i processen fångas upp och återkopplassystematiskt. Likaså fungerar dessa möten som en överföringav kunskap mellan alla involverade medarbetare.Införandet av hbt-specialisterHandläggningen av ärenden där hbt-skäl åberopas stödsmed särskild kompetens i likhet med vad som gäller förverksamhetsområde asylprövning.Faktorer som har påverkathandläggningenVistelsetiden i Sverige är oftast lång för personer som anförthinder mot verkställighet. Den genomsnittliga vistelsetidenför personer med lagakraftvunna avslagsbeslut(den kategori som lämnar in verkställighetshindersärenden)var 865 dagar. Totalt fanns cirka 11 000 personermed lagakraftvunna avslagsbeslut inskrivna i mottagningssystemetvid årsskiftet.Det är relativt vanligt att personer med lång vistelsetidi landet åberopar medicinska skäl som hinder för att kunnaåtervända. De medicinska symptomen varierar menhar ofta sitt utgångsläge i komplicerade familjeförhållandendär en eller flera personer uppvisar olika grader avuppgivenhetssymptom och psykosomatiska tillstånd. Läkarintygsom kan vara av varierande kvalitet åberopas ochFoto: Tomislav Stjepic66/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


Prövning av verkställighetshinder 1) 2011 2012 2013asyli flera fall måste det vidtas kompletterande utredningarmed syfte att få ytterligare information.Migrationsverket har under året handlagt ett antal konversionsärendenfrån bland annat iranska och afghanskamedborgare. Dessa personer har konverterat från islam tillkristendom under sin vistelse i Sverige och åberopat sinkonversion som verkställighetshinder. Dessa ärenden hartill sin karaktär varit komplicerade och ofta krävt kompletterandeutredningar.Under året har ett antal ärenden rörande familjesituationerdär barn är omhändertagna enligt SoL eller LVU varitaktuella. Dessa ärenden är ofta utredningskrävandeoch bristen på samarbete mellan myndigheterna är oftaen bidragande orsak. Migrationsverket har därför tagit initiativtill att tillsammans med berörda myndigheter genomföraen processkartläggning och utveckla formernaför ett tidigt samarbete i dessa ärenden.EffektivitetProduktivitetFigur 38Avgjorda verkställighetshinder per årsarbetare2011 2012 2013258 258 223Under 2013 har antalet inkommande ärenden rörandeverkställigheter minskat med cirka 14 procent jämförtmed föregående år. Antalet prövade verkställighetshinderminskade med nästan 15 procent. Antalet avgjorda ärendenper årsarbetare har också minskat till 223 jämförtmed 258 ärenden per årsarbetare 2012.Minskningen i antalet ärenden beror till stor del påMigrationsverkets ställningstagande med anledning avkonflikten i Syrien. Under 2012 utgjorde syrier den tredjestörsta nationaliteten i ärenden rörande verkställighetshinder.I och med verkets ställningstagande i juni 2012som innebär att asylsökande från Syrien i normalfallet beviljasuppehållstillstånd har dessa ärenden minskat kraftigtunder 2013. Men även verkställighetsärenden frånIrak, Iran, Serbien och Kosovo har minskat jämfört med föregåendeår.Antalet verkställighetshindersärenden är dock fortsattpå en hög nivå och måste ses mot bakgrund av att fleraav verkets traditionellt stora asylgrupper finns kvar i mottagningssystemetmed lagakraftvunna beslut om utvisningeller avvisning.Att komplexiteten i avgjorda ärenden har varit högre2013 än under föregående år har påverkat produktiviteten.Utvecklingsarbete avseende bland annat rättslig kvalitethar fått mer resurser under 2013, vilket också är en orsaktill den minskade produktiviteten.Under 2013 har vi fokuserat uppföljningsarbetet på attförstå variation i väntetider och hur vi förbättrar flödena iprocesserna. Se vidare sidan 13.KostnadsutvecklingTotalt minskade kostnaderna för prövningen av verkställighetshindermed 0,5 miljoner kronor. De direkta kostnaderna,som utgör 60 procent av kostnaderna för ärendeprövning,minskade med cirka 6 procent motsvarande 2,5miljoner kronor. Minskningen består främst av minskadelönekostnader, knappt 1,7 miljoner kronor men ocksåminskade kostnader för översättningar och avskrivningar.Kostnaden per avgjort ärende ökade med 16 procent,vilket är i paritet med produktivitetsminskningen.Figur 39Kostnad för prövning av verkställighetshinder(tkr) 52 840 61 556 61 007varvav 1:1, Migrationsverket (tkr), prövning av verkställighetshinder 50 145 59 109 59 373varav 1:6:2, Offentligt biträde i utlänningsärenden 427 366 533varav övriga samkostnader 2) 2 268 2 081 1 101Kostnad per avgjort grundärende, verkställighetshinder (kr) 4 534 4 756 5 5291:1 kostnad per avgjort grundärende, verkställighetshinder (kr) 4 303 4 567 5 3811)Tabellen är baserad på kostnader, inte anslagsavräknade utgifter och kostnader.2)I övriga samkostnader ingår till övervägande del anslaget 1:8.årsredovisning migrationsverket 201367/ 162


asylstandardhöjning samtidigt som kostnaderna har minskat.Totalt har verket anskaffat cirka 11 000 tillfälliga platser.Med den ökade omfattningen på tillfälliga boendeplatsersom leder till snabba etableringar på nya ortermöts verket av reaktioner från vissa kommuner. Enligt lagenom offentlig upphandling, LOU, har kommunernaingen möjlighet att påverka antalet boendeplatser somkan bli resultatet av en upphandling. Regelverket i LOUger inte heller möjlighet för verket att tidigt föra en dialogmed kommunerna om lämpligt antal platser i kommunen.Det är först när verket fattar beslut om tilldelningsom uppgifter kan lämnas. Fram till tilldelningsbeslutetgäller upphandlingssekretess.För landets kommuner innebär mottagande av asylsökandeoch flyktingmottagande i övrigt ett stort ansvar föratt tillhandahålla skolgång och annan kommunal serviceför de vuxna och de barn som ofta med kort framförhållningkommer till kommunen. Lagen om offentlig upphandlingtillåter inte heller att man undantar speciellakommuner. Det innebär att många små kommuner stårinför stora utmaningar när det gäller att kunna klara denkommunala servicen, som till exempel platser i skolan.Då antalet personer med uppehållstillstånd ökat kraftigtunder året har även behovet av kommunmottagandeökat. Kommunerna har under året ökat sitt mottagandemen inte i den grad som motsvarar behovet. Det gör attantalet personer med uppehållstillstånd inskrivna i mottagningssystemetstadigt ökat i antal sedan december2010 när etableringsreformen genomfördes. Det ärmånga faktorer som påverkar den långa bosättningsprocessen.Bostadsbristen är stor i många delar av landet ochmånga nyanlända tackar nej till anvisning där det finnsbostäder till exempel i glesbygdsområden. Vidare anserflera kommuner att den statliga ersättningen inte täckerkostnaderna för mottagandet och att flera kommuner harskurit ner sin organisation för flyktingmottagandet i ochmed att Arbetsförmedlingen fick ansvar för etableringenav nyanlända. Därutöver finns det i flera kommuner ävenen politisk osäkerhet inför att öka mottagandet.Insatser för en framtida integrationMigrationsverket erbjuder alla vuxna asylsökande en introduktioni form av gruppinformation. Introduktionenhar sitt fokus på asylprocessen men innehåller även informationom svensk arbetsmarknad, vikten av att styrka sinidentitet bland annat för att kunna arbeta under asyltiden,hälso-, tand- och sjukvård, bosättning i Sverige, mäns ochkvinnors rättigheter respektive skyldigheter i Sverige, relevantsvensk lagstiftning samt återvändande med mera.Informationen har under året anpassats för medborgareFigur 42Antal inskrivna personer i mottagningssystemet med beviljade uppehållstillståndvid utgången av varje månad 2011-2013120001000080006000400020000AnläggningsboendeEget boende70/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


asylfrån Syrien och Eritrea med vilka mottagningens utredningssamtalinte genomförs eftersom dessa ärenden gårsnabbt att avgöra när antalet asylsökande är högt. Eftersomdessa grupper i så hög grad får uppehållstillstånd ärdet ordinarie utredningssamtalets innehåll kring återvändandeinte relevant. Kartläggning av utbildnings- och yrkesbakgrundgörs av Arbetsförmedlingen när etableringsplanertas fram. Migrationsverket försöker imöjligaste mån involvera lokala aktörer, exempelvis Arbetsförmedlingen,landsting eller idéburna organisationeri introduktionen.Migrationsverket har under året sett en ökning av antaletpersoner som är undantagna från skyldigheten attha arbetstillstånd. Trots detta har antalet personer i arbeteinte ökat sedan 2012 då 552 personer arbetade på denöppna arbetsmarknaden medan 478 personer var i arbeteunder 2013. Antal i praktik ligger ungefär på sammanivå som föregående år då 1 191 personer hade praktikplatsmedan 1 155 personer har haft praktikplats under2013. Förklaringen är sannolikt svårigheten för asylsökandeatt finna arbete och praktik eftersom arbetslöshetengenerellt är hög i landet. Migrationsverket kommer under2014 att mer aktivt arbeta med nätverksbyggande på lokalnivå för att öka möjligheten för den sökande att hittaarbete eller praktikplats.Migrationsverket har under 2012 och 2013 inte erbjuditsökande någon svenskundervisning asyltiden utan iställeterbjudit enklare ordlistor i den välkomstmapp somlämnas till den sökande samt informerat om möjlighetenatt få en första kontakt med det svenska språket viawebbplatser och olika kanaler i närsamhället. Utifrån Riksrevisionensgranskning i slutet av 2012 och regeringensskrivelse i april 2013 har Migrationsverket i december2013 fattat beslut om inriktning för organiserad sysselsättninginför 2014 där den sökande bland annat ska erbjudasspråkstöd. Orsaken till Migrationsverkets tidigare ställningstagandehar varit att Arbetsförmedlingen enligtetableringslagen omgående efter uppehållstillstånd skastarta etableringssamtal med den sökande och fastställaetableringsplan med aktiviteter där svenskundervisningingår. I den kommande inriktningen kommer även kartläggningenav yrkes- och utbildningsbakgrund att förändrasi syfte att ytterligare stärka den sökande i sina ambitioneratt söka praktik och arbete.Vid samtliga mottagningsenheter sker samarbete medlokala idéburna organisationer, vilket ger den sökandeökade möjligheter att få sådan kontakt i närsamhälletsom kan ge både språkstöd och möjlighet till praktik ocharbete.Ett samarbetet med Arbetsförmedlingen och länsstyrelsernai samband med nyetablering av mottagningsverksamhetför asylsökande i Jämtland och Ådalen utgårfrån att de sökande som beviljas uppehållstillstånd skakunna kommunplaceras i området. Där ska de få sådanaindividuella insatser av Arbetsförmedlingen att etableringenunderlättas.Samarbete med andra aktörerkring bosättningSamarbete inför etablering av anläggningsboende i Jämtlandoch Ådalen startade under 2012 och har fortsatt under2013. Utvecklingsarbete och samverkan har skett i ettprojekt som drivs av Arbetsförmedlingen i Ådalen för attutveckla nya arbetssätt och samverkansformer för attskräddarsy regionala helhetslösningar för bosättning ochetablering. Samarbetet har inneburit att kommunernasmottagande från Migrationsverkets anläggningar markanthar ökat i framför allt Jämtland.Figur 43Inskrivna med uppehållstillstånd vid utgången av åren 2008-2013140001200010000800060004000200002008 2009 2010 2011 2012 2013Anläggningsboende Eget boende Övrigaårsredovisning migrationsverket 201371/ 162


Nyanländas etablering – utbetalademedelLätt att göra rätt – statlig ersättning tillkommuner och landstingUnder 2013 betalade Migrationsverket ut 8,8 miljarderkronor i statlig ersättning till kommuner och landsting. Enökning med 27 procent jämfört med 2012 då nära 6,9miljarder kronor betalades ut. Många ersättningar ärschabloniserade och betalas ut utan något ansökningsförfarande,men kommuner och landsting måste ändåsöka eller redovisa sina kostnader i mycket hög grad. Föratt underlätta för dem och för de inom Migrationsverketsom ska handlägga och fatta beslut om statlig ersättning,pågår mycket förbättringsarbete. Det viktigaste som händeunder 2013 var:• Under våren presenterades nya sidor om statliga ersättningarpå Migrationsverkets externa webbplats, meden snabb och enkel ingång för kommuner och landsting.Samtidigt publicerades ett stort antal prejudicerandedomar och regeringsbeslut i Migrationsverketslandinformationssystem, LIFOS. Detta arbete genomfördesinom ett projekt, UISE, som upphörde hösten2013.• Under våren utvecklades även nya ansökningsblanketteroch tidigare blanketter reviderades så att de skullebli mer enhetliga, lättare att fylla i och få tydliga anvisningar.• Samtidigt har arbetet fortsatt utifrån ett tidigare projektför utveckling av webbtjänster i syfte att modernisera,förenkla och effektivisera processerna kring att ansökaom statlig ersättning, samt att förbättra kommunikationenom asylsökande mellan Migrationsverket och anasylEn utökad samverkan mellan Migrationsverket, länsstyrelsernaoch Arbetsförmedlingen sker nationellt, regionaltoch lokalt för att förbättra förutsättningarna för dialogmed kommuner om mottagande av asylsökande, ensamkommandebarn, nyanlända och kvotflyktingar så attkommunernas samlade mottagningskapacitet när detgäller boende används på bästa möjliga sätt och platsernaanvänds optimalt. Samarbetet sker utifrån ett framtagetstrategidokument som undertecknats i april 2013 avgeneraldirektörerna för Migrationsverket och Arbetsförmedlingensamt ansvarig landshövding för integrationsfrågor.Under hösten har samarbetet utvecklats genomutökad samverkan på regional och lokal nivå i samtligalän. Som ytterligare exempel kan nämnas att Migrationsverketkontinuerligt informerar parterna vid nyetableringoch utökning av anläggningsboende.Migrationsverket har i uppdrag att samverka med andraansvariga myndigheter inom området så att förutsättningarskapas för ett effektivt genomförande av de verksamhetersom följer av de uppgifter som Migrationsverkethar. En gemensam målsättning för berörda myndigheterbör vara att hitta vägar som gör det enklare och smidigareför den enskilde.Migrationsverkets övergripande bedömning är attsamverkan mellan de berörda aktörerna kan stärkas ytterligareinom området för migration inklusive introduktion,etablering och återvändande. Därför har Migrationsverkettagit initiativ till ökad aktivitet i det avseendet. Efter en inbjudanfrån generaldirektör Anders Danielsson träffadesföreträdare för ett antal myndigheter samt Sveriges kommuneroch landsting i april 2013 för att diskutera förutsättningarnaför ökad samverkan. Redan idag finns somnämns ovan en rad forum och former för myndighetssamverkanpå olika nivåer men Migrationsverket ser detsom angeläget att understryka vikten av myndighetssamverkanytterligare genom att göra det till en strategisk frågapå högsta nivå.Responsen från de övriga aktörerna var överlag positivoch de ställde sig bakom Migrationsverkets förslag att gåvidare genom att kartlägga och analysera de gemensammaprocesserna och kontaktytorna i syfte att identifierasamverkansbehov och utvecklingsmöjligheter. Utgångspunktenär att analysen ska mynna ut i ett antal konkretaförslag till försöksverksamheter som kan genomföras ochutvecklas lokalt i någon kommun och sedan utvärderas.Förslagen kommer att presenteras för generaldirektör AndersDanielsson i mitten av februari 2014. Med förslagensom grund ska berörda aktörer kunna ta ställning till deltagandei kommande försöksverksamhet. Om försöksverksamhetenfaller väl ut kan erfarenheterna spridas ochmodellen användas i större skala. Särskild vikt ska läggasvid samverkan kring barn och andra utsatta grupper.faktaArbetsförmedlingens och Migrationsverketsansvar för bosättningArbetsförmedlingen anvisar kommunplatstill nyanlända i anläggningsboendesom har rätt till etableringsplan ochtill deras familjemedlemmar. Rätt tilletableringsplan har nyanlända i åldern20-64 år. De som inte kan delta i etableringsinsatserminst 10 timmar per vecka,inte ens rehabiliterande insatser, samtde med förvärvsarbete på heltid och desom går i gymnasieskola har inte rätt tillen etableringsplan. Arbetsförmedlingenfattar beslut om rätt till etableringsplan.Arbetsförmedlingen anvisar också kommunplatstill nyanlända i eget boendesom inom sex månader anmäler behovav kommunplats.Migrationsverkets uppdrag att anvisaplats i en kommun gäller direktinrestakvotflyktingar och de nyanlända som ärinskrivna på anläggningsboende meninte har rätt till en etableringsplan ochinte heller tillhör en familjegemenskapdär någon har rätt till en etableringsplan.72/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


asylFoto: Tomislav Stjepicdra myndigheter. Under 2013 har en webbtjänst utvecklatsför att ge landstingen information om nyaasylsökande och till årsskiftet hade tre landsting ellerregioner anslutit sig till tjänsten. Kommuner, landstingoch regioner har bidragit med en betydande del i arbetetoch många är intresserade att vara med som till exempelpilotkommuner.• I avvaktan på kommande webbtjänst, då det för kommuneroch landsting inte blir relevant var i Sverige ensärskild enhet befinner sig som handlägger vissa ersättningar,har Migrationsverket - bland annat för att underlättaansökningsförfarandet – centraliserat handläggningoch beslut av statlig ersättning till ett fåtalenheter i landet.• Samtidigt har stora informationsinsatser genomförtsom att söka statlig ersättning. Främst under hösten intensifieradesdetta arbete med anledning av de förändringarsom trädde i kraft den 1 januari 2014. Verket harmedverkat vid många konferenser och träffar runt om ilandet, ofta ordnade av länsstyrelserna, för att särskiltinformera om statlig ersättning.FörvarBeslut om förvar kan fattas av Migrationsverket eller avpolismyndigheterna. Förvar används i huvudsak för attsäkerställa att en person är tillgänglig så att ett beslut omavvisning kan genomföras. Förvar kan även användas omdet är nödvändigt för att utreda någons rätt att vistas ilandet eller om någons identitet är oklar.Migrationsverket är ansvarigt för förvarsverksamhetenoch för att beslut om förvar ska kunna verkställas. Migrationsverketansvarar även för tillsynen och behandlingenav förvarstagna.Totalt hade Migrationsverket 235 förvarsplatser vidFigur 44Förvarsvistelser 2013 för personer som förvarstagits under 20130-7 DGR 8-30 DGR >30 DGR Totalt GenomsnittligvistelsetidBARN Flickor 19 19 1,0Pojkar 27 1 28 1,1BARN Delsumma 46 1 47 1,1varav ensamk 9 1 10 1,0VUXNA Kvinnor 249 80 9 338 6,1Män 1695 630 154 2479 7,9VUXNA Delsumma 1944 710 163 2817 8,0varav ensamkTotalt 1990 711 163 2864 7,58årsredovisning migrationsverket 201373/ 162


asylårets utgång fördelat på nio förvarsenheter på fem orter;Åstorp, Kållered, Flen, Märsta och Gävle. Projektet Rättsäkertoch effektivt verkställighetsarbete, REVA, har den 13 maj2013 öppnat ett så kallat transitförvar med 20 platserinom ramen för projektets verksamhet. Detta förvar finns iMärsta, i direkt anslutning till den befintliga förvarsverksamheten.Transitförvaret är avsett för personer som tas iförvar i slutskedet av verkställighetsprocessen, för en kortvistelse inför utresa.Syftet med transitförvaret är främst att• minska antalet häktesplacerade av transporttekniska skäl• minska den genomsnittliga vistelsetiden i förvar• minimera risken för att förvarstagna utsätts för onödigaförflyttningar i samband med utresa• minska antalet transporter som genomförs av Kriminalvårdenstransporttjänst.Inrättandet av transitförvaret har underlättat planeringenför Kriminalvårdens transporttjänst vilket också förtmed sig att färre personer har häktesplacerats av transporttekniskaskäl inför utresa. En utförligare analys avtransitförvarets måluppfyllelse och effekter kommer isamband med projektets slutrapport i juni 2014.Beläggningsgraden på förvaren har varierat under året.Vid årets utgång fanns 185 personer inskrivna på förvaren.Beläggningsgraden varierar mellan orterna. Förvaret iMärsta har oftast en mycket hög beläggningsgrad på nästan90 procent och över, vilket beror på närheten till Arlandavarifrån de flesta utresorna från Sverige sker, bådeför polisens och för Migrationsverkets ärenden. Även förvareni Flen och Gävle har i normalfallet hög beläggningsgrad.Däremot har beläggningsgraden i Kållered och Åstorpgenerellt sett varit lägre under året.De genomsnittliga vistelsetiderna på förvaren harminskat under 2013 från 11 dagar 2012 till 8 dagar 2013.Antalet förvarstagna har ökat under 2013 från 2 550 personerföregående år till 2 864 personer. Antalet placeradeav säkerhetsskäl har ökat ytterst marginellt från 178 under2012 till 181 under 2013.2012 fattades 396 beslut om uppsikt, vilket ska jämförasmed 405 beslut om uppsikt som fattats under 2013 .Detta är en ytterst marginell ökning i förhållande till tidigareår.Förvarsenheterna har jämlikt 11 kap. 7 § i utlänningslagenmöjlighet att i förvarslokalerna avskilja förvarstagnafrån andra förvarstagna för det fall det är nödvändigt förordningen och säkerheten i lokalen eller om den förvarstagneutgör en allvarlig fara för sig själv eller för andra.Beslut har tagits 2013 att samtliga förvar ska ha avskiljandeavdelningar.Arbetet med detta påbörjades hösten2013. Vid årsskiftet är det endast förvarsenheten i Märstasom har en avskiljandeavdelning.ÅtervändandeEn person som har fått ett beslut om avvisning eller utvisningska i första hand återvända självmant och vid behovmed stöd av Migrationsverket. I samband med att ett beslutom avvisning eller utvisning blir aktuellt registrerasett så kallat återvändandeärende. I det fall skyldighetenatt återvända inte respekteras, är det polisen som ska setill att beslut om avvisning eller utvisning genomförs.Oberoende av vilken myndighet som har ansvar för återvändandetska det genomföras under humana och värdigaformer.Resultatet av årets samlade återvändandearbete visarbåde positiva och negativa trender och sammantaget bedömsmålet i regleringsbrevet avseende återvändande istora delar vara uppfyllt. Svårigheten i arbetet med självmantåtervändande är att flera faktorer måste samverkamed varandra vilket gör arbetet komplext. Målsättningenär att personer med ett beslut om avvisning eller utvisningi dialog med Migrationsverket ska välja att återvändasjälvmant istället för att stanna kvar i landet eller hålla sigundan före eller efter beslut. Konsekvenserna av att inteåtervända är utformade så att personer med avlägsnandebeslutska välja att återvända självmant. Det rör sig omallt från risken att få ett återreseförbud till att tvångsverkställighetkan genomföras. Den enskildes egna initiativoch medverkan påverkar dessutom tiden från att ett beslutblir verkställbart till att ärendet avslutas hos Migrationsverket.faktaNormalprocess: grundenför ansökan är asyl ochpersonen ska av- eller utvisasenligt 8 kap. 1-2§§ Utlänningslageneller 8 kap. 7§samma lag. Även återinrestamed gällande beslut om avellerutvisning enligt 12 kap.23 utlänningslagen ingår idenna process.Snabbprocess: grunden föransökan är asyl och personenska avvisas enligt 8 kap. 1-2 §§utlänningslagen och medanvisande om omedelbarverkställighet enligt 8 kap. 6§samma lag.Dublinprocess: grunden föransökan är asyl och personenska överföras till annanmedlemsstat enligt artikel20.1 d Dublinförordningen.Tillståndsprocess: grundenför ansökan är uppehållstillståndpå annan grund än asyloch personen ska av- ellerutvisas till hemlandet ellertredjeland enligt 8 kap. 1-2§§,8 kap. 7§ utlänningslagen.Processen innefattar ävenärenden där omedelbarverkställighet anvisas enligt12 kap. 6§ ut-länningslagen.74/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


asylInkomna nya återvändandeärendenTrots att asylinströmningen har varit historiskt hög under2013 har antalet nya återvändandeärenden minskat under2013 med 12 procent jämfört med föregående år .Även nya återvändandeärenden gällande ensamkommandebarn har minskat under 2013, med motsvarande18 procent.Den huvudsakliga orsaken är färre asylsökande frånvästra Balkan under 2013 vilket främst påverkat inflödet avnya återvändandeärenden i snabbprocessen. Emellertidhar antalet nya återvändandeärenden i Dublinprocessenökat med 46 procent jämfört med förra året. Andelen ensamkommandebarn i Dublinprocessen har dock minskatmed 51 procent. Minskningen var främst en konsekvensav EG-domstolens dom från juni 2013 beträffande ensamkommandebarn i förhållande till Dublinförordningen. Enligtdomstolen ska ensamkommande barns asylansökanbehandlas i det land där barnet befinner sig trots att detfinns en öppen asylansökan i en annan medlemsstat.Figur 45Nya inkomna återvändandeärenden2011 2012 2013Normalprocess 16 482 15 821 11 263varav ensamkommande barn 292 335 376Snabbprocess 572 2 898 1 665varav ensamkommande barn 8 14 15Dublinprocess 2 760 6 028 8 783varav ensamkommande barn 116 330 162Tillståndsprocess 360 1 022 1 092varav ensamkommande barn 0 4 6Totalt 20 174 25 769 22 803varav ensamkommande barn 416 683 559Av de nya återvändandeärendena består den störstadelen, 49 procent, av ärenden i normalprocessen. Denstörsta gruppen bland dessa består av personer medmedborgarskap i Serbien. Vad gäller ensamkommandebarn var majoriteten av nya registrerade återvändandeärenden medborgare från Marocko, motsvarande 19procent.Figur 46Inkomna nya återvändandeärenden,största grupperna i normalprocessenMedborgarskap(exkl. ensamk. barn ) 2013% av nyaåtervändandeärendenSerbien 1 127 10 %Afghanistan 865 8 %Albanien 657 6 %Irak 595 5 %Kosovo 515 5 %Övriga 7 128 65 %Totalt 10 887 100 %Medborgarskap(ensamk. barn) 2013% av nyaåtervändandeärendenMarocko 70 19 %Afghanistan 56 15 %Somalia 20 5 %Algeriet 19 4 %Albanien 16 4 %Övriga 195 52 %Totalt 376 100 %Avgjorda återvändandeärendenMigrationsverkets utgångspunkt är att samtliga återvändandeärendenhanteras utifrån de förutsättningar somärendet ger, oberoende av om ärendena hanteras i normal-eller snabbprocess. Eftersom antalet upplagda ärendenvar färre under 2012 har också antalet avgjorda återvändandeärendenliksom antalet återvändanden somskett självmant minskat under 2013 jämfört med åretinnan. Det bör dock noteras att det har avgjorts sju procentfler ärenden än vad som lagts upp vilket medfört attden öppna balansen minskat.faktaVästra Balkan:Länder som räknastill västra Balkan ärAlbanien, Bosnien ochHercegovina, Kosovo,Makedonien,Montenegro ochSerbien.Den huvudsakliga förklaringenär att ärendegruppen, där avlägsnandebeslutetär förhållandevisenkelt att verkställa,har minskat. Exempelvis gällerdet personer från västra Balkan.Ett tervändandeärende tillvästra Balkan kan generellt sessom ett enkelt ärende då detfinns väl fungerande återtagandeavtalvilket många gånger är en förutsättning föratt ett återvändande ska kunna genomföras. Konsekvensenav denna förändring är att Migrationsverket under2013 haft större andel svåra ärenden att handlägga. Trotsdetta har den genomsnittliga handläggningstiden från attett ärende var verkställbart till utresa minskat något underårsredovisning migrationsverket 201375/ 162


asylFoto: Tomislav Stjepic2013 jämfört med tidigare år, från 76 dagar till 73 dagar.Det är en positiv trend särskilt i förhållande till de merkomplexa återvändandeärenden som handlagts under2013 jämfört med tidigare år.Avgjorda återvändandeärenden samtligaTotalt återvände 10 038 personer självmant under 2013.Både antalet och andelen personer som återvänder självmantligger på en lägre nivå 2013 jämfört med föregåendeår. Förklaringen till förändringen var främst svåra ärendenatt arbeta med. Inte allt för sällan påverkas ärendehandläggningenav olika faktorer som gör att ärendet blir merkomplext i handläggningen. Det kan röra sig om nyföddabarn i Sverige vilket kan ge en förlängd handläggningstidför att få ut godtagbara resehandlingar av hemlandsambassad,ovilja att återvända hem trots att risken för återreseförbudfinns och sjukdom som kräver läkarvård innanavresa kan genomföras med mera. Migrationsverketregistrerar inte särskilda omständigheter så att det går attläsa ut i centrala system, utan det är genom ärendeuppföljningaroch dialoger med enheterna som det framkommervilka svårigheter som uppkommer i de fall enavvisning eller utvisning drar ut på tiden.En annan förändring under 2013 är att betydligt flerärenden handlagts som Dublinärenden vilket främst ären konsekvens av utrullningen av VIS. Det har medfört attdet totala antalet avvikna ökat under 2013.Figur 50Avslutade återvändandeärenden och genomsnittliga handläggningstider i dagar på MigrationsverketSnabbprocess2012 2013Antal Andel Dagar Antal Andel DagarSjälvmant återvändande 1 896 67 % 41 908 52 % 56varav ensamkommande barn 12 80 % 69 8 62 % 89Överlämnande till polis – avviken 440 16 % 62 450 26 % 67varav ensamkommande barn 0 0 % 0 4 31 % 31Överlämnande till polis – tvång 396 14 % 67 319 18 % 85varav ensamkommande barn 0 0 % 0 1 8 % 43Avskrivna m.m. 90 3 % 77 62 4 % 80varav ensamkommande barn 3 20 % 99Totalt Snabbprocess 2 822 100 % 49 1 739 100 % 65varav ensamkommande barn 15 75 13 100 % 68*Mätningarna av snabbprocessärenden påbörjades i september 2011 varför 2011 inte finns med i tabellen.årsredovisning migrationsverket 201377/ 162


Öppna återvändandeärenden vidutgången av 2013Vid utgången av 2013 hade drygt 6 500 personer ett beslutom avvisning eller utvisning varav nästan 1 400 personerhar erhållit ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ochhar rätt att vistas i landet oberoende av avvisnings ellerutvisningsbeslutet under den begränsade tidsperioden.Jämfört med föregående års utgång har antalet personermed avvisnings- eller utvisningsbeslut minskat med 18procent men den genomsnittliga liggtiden har ökat. Intealltför sällan påverkas liggtiden av faktorer som den enskildehandläggaren inte kan påverka och i vissa fall inteheller personen själv. Exempelvis har palestinier från Gazahar begränsad möjlighet att återvända då det i huvudsakberor på om Egypten beviljar transiteringsvisering för inasylAvgjorda återvändandeärendentillståndsprocessenÅtervändandeärenden som hanteras inom den så kalladetillståndsprocessen har under 2013 ökat något men jämförtmed den totala återvändandebalansen kan dessa ansesvara av relativt enkel karaktär.fakta faktaVästra Återvändandedirektivet: Balkan: EuropaparlamentetsLänder och rådets som direktiv räknas om till gemensamma normervästra och förfaranden Balkan är för återvändande av tredjelandsmedborgareBosnien som och vistas olagligt i medlems-Albanien,Hercegovina, staterna (återvändandedirektivet) Kosovo,infördes iMakedonien,svensk rätt den 1 maj 2012. I enlighet medMontenegro, direktivet och Serbien den nya lagstiftningen omfattasoch tredjelandsmedborgare Kroatien.som vistas olagligt på enmedlemsstats territorium. Personer som har rätttill fri rörlighet enligt gemenskapslagstiftningenomfattas inte och i många fall är personer somutvisas på grund av brott likaledes undantagna.Inte heller är de nya lagreglerna tillämpliga vadgäller personer vars ärenden handläggs ienlighet med Dublinförordningen.HandläggningstiderMålsättningen under 2013 var att korta tiden i mottagningssystemetvilket innebär att även korta handläggningstideni återvändandeärenden. Förutsättningen föratt klara av att hålla korta och jämna handläggningstiderär ett jämnt ärendeinflöde med rätt produktionskapacitet.I syfte att uppnå målet om att korta tiderna i mottagningssystemethar Migrationsverket genomfört en veckovisärendeuppföljning. Ett samband som många gångerkan utläsas är att korta handläggningstider i ett återvändandeärendeger som effekt en ökad andel självmantåtervändande. Ett annat samband med korta tider somkan utläsas är att återvändandearbetet har påbörjats förebeslut.Det är inte möjligt att påvisa vilken effekt en enskild åtgärd,förutom den tydliga fokuseringen på Dublinärenden,har medfört i förhållande till tiderna i mottagningssystemet.Den enskildes inställning och medverkan harstörst inverkan på tiden mellan verkställbart beslut ochibland även att ett ärende överhuvudtaget kan avslutas.Det kan handla om att en familjemedlem saknar beslut,ärendet inhiberas och personer med oklar identitet samtländer som vägrar ta emot sina medborgare om verkställighetska ske genom tvång. Identitetsfrågan är en mycketviktig faktor som har stor påverkan på hela Migrationsverketsmöjligheter att korta tiderna i mottagningssystemetoch även att öka det återvändande som sker självmant.Figur 52Avgjorda återvändandeärenden och genomsnittliga handläggningstider i dagarpå MigrationsverketTillståndprocess2012 2013Antal Andel Dagar Antal Andel DagarSjälvmant återvändande 589 64 % 67 681 63 % 66varav ensamkommande barn 1 100 % 38 1 25 % 51Överlämnande till polis – avviken 198 21 % 105 236 22 % 114varav ensamkommande barn 0 0 % 0 2 50 % 84Överlämnande till polis – tvång 70 7 % 78 73 7 % 165varav ensamkommande barn 0 0 % 0Avskrivna m.m. 75 8 % 110 93 9 % 283varav ensamkommande barn 0 0 % 0 1 25 % 9Totalt Tillståndprocess 941 100 % 79 1 083 100 % 102varav ensamkommande barn 1 38 4 100 % 57* Mätningarna av snabbprocessärenden påbörjades i september 2011 varför 2011 saknas i tabellen.årsredovisning migrationsverket 201379/ 162


asylresa till Gaza och om israeliska myndigheter godtar enåterresa. I det fallet finns inget som den enskilda personenkan göra. Även personer från Irak som inte har medborgarskapsaknar helt förutsättningar att resa tillbaka tillIrak då de varit utanför landets gränser mer än sex månader.Vad gäller öppna återvändandebalansen för ensamkommandebarn har balansen ökat något jämfört medföregående år, från 225 till 270 öppna återvändandeärenden.Figur 53Öppna återvändandeärenden vid årets utgångTyp av åter-2012 2013vändandeärendeTotalt Snitt Totalt SnittliggtidliggtidNormalprocess 6 084 407 4 658 464Dublinprocess 1 134 45 1 178 34Snabbprocess 413 93 331 86Tillståndsprocess 307 207 352 282Totalt 7 938 331 6 519 357Typ av återvändandeärendesom saknar tillfuppehållstillstånd2012 2013Totalt Snitt Totalt SnittliggtidliggtidNormalprocess 4 292 258 3 343 305Dublinprocess 1 134 45 1 178 34Snabbprocess 412 92 329 82Tillståndsprocess 259 136 313 220Totalt 6 097 202 5 163 224Samverkan mellan myndigheternaEtt fungerande återvändandearbete är beroende av engod samverkan med polisen men även med frivilligorganisationer.Samverkan sker på såväl lokal som central nivå.Migrationsverket har fortsatt att utveckla samarbetetmed polisen, främst genom projektet Reva som har pågåttsedan 2010. I samverkansprojektet ingår även Kriminalvården.Under 2013 har implementeringen av lean som arbetssättinom Polisen fullföljts. Projektet har även under 2013genomfört uppföljningsbesök på redan implementeradepolismyndigheter i syfte att följa utvecklingen på respektivemyndighet och se att arbetsmodellen efterföljs. Utöverimplementering av arbetsmodell inom polisen haräven liknande arbetsmodell implementerats inom förvaltningsprocessenheternavid Migrationsverket och hos planeringsenhetenvid Kriminalvårdens transporttjänst i Arvidsjaur.I implementeringsarbetet vid transporttjänstenhar projektet tagit fram en faktabas bestående av 500ärenden, för att bland annat kunna analysera effekternaav bristande kvalitet i de inkomna beställningarna.Under våren genomfördes ett antal samverkansseminarierdär representanter för Migrationsverket, Polisen ochKriminalvårdens transporttjänst deltog. Syftet var att tafram underlag för en handlingsplan för myndighetsöverskridandesamverkan. Arbetet ledde fram till en handlingsplanför samverkan mellan Migrationsverket, Polisenoch Kriminalvårdens transporttjänst avseende återvändandeoch verkställigheter. Handlingsplanen lägger fasten modell för samverkan på lokal, regional och centralnivå. De tre myndigheternas chefer fastställde handlingsplanenoch den presenterades vid en konferens i juni2013 där myndighetscheferna och personer i ledande befattningari de tre myndigheterna deltog. Samverkansmodellenhar genomförts under hösten men det är för tidigtatt se några effekter av den.Ett transitförvar öppnades i maj 2013 inom projektetREVA och drivs som ett pilotprojekt. Målet med detta förvarär att färre personer ska behöva vistas på häkte samtatt underlätta logistiken för kriminalvården och Migrationsverketi samband med förflyttningar inför utresa. Effekternaav detta förvar har visat sig vara positiva och utgörett bra underlag för att besluta om metoden medtransitförvar ska permanentas. Utvärderingen genomförsunder 2014. De positiva effekterna av projektet under2013 var att antalet häktesplaceringar på grund av trasporttekniskaskäl har minskat till följd av möjligheten tillplacering på transitförvaret. Även tidigare logistikproblematikför kriminalvårdens transporttjänst har underlättatsi och med reserverade platser för de verkställigheter somska ske från Arlanda flygplats.Återvändande ensamkommande barnMigrationsverkets ambition är att ensamkommande barnsom ska återvända till hemlandet eller ursprungslandetska göra det så rättssäkert, värdigt och humant som möjligt.Myndighetsutövningen ska präglas av ett synsätt därbarnets bästa sätts i främsta rummet.Migrationsverket har sedan 2010 haft i uppdrag attverka för att ett organiserat eller väl fungerande mottagandekan ske i hemlandet för ensamkommande barnsom ska återvända. Enligt uppdrag i 2013 års regleringsbrevska Migrationsverket vidta åtgärder för att ensamkommandebarn ska kunna återvända i större utsträckningvid ett lagakraftvunnet beslut om avvisning ellerutvisning.Som ett led i utvecklingsarbetet har Migrationsverketbörjat tillämpa en ny modell, där stora delar av arbetetmed att förbereda ett ordnat mottagande i ursprungsländerflyttas från mottagningsenheterna till en central funktion.Förändringen redovisades i årsredovisningen för2012. Bakgrunden är att de handläggare som jobbar operativtmed frågan har haft en roll där alltför många funktioneringått; insamlande av nödvändig landinformation,80/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


Projekt Collaborative Interview Projekt (CIP)Projekt Collaborative Interview Project (CIP) – Improved identificationthrough dialogue – är ett samarbete mellan Migrationsverketoch Polisens centrala gränskontrollenhetdär Migrationsverket är projektägare.Grunden för projektet är att många av personerna sombefinner sig i Sverige och har ett verkställbart avlägsnandebesluthar stora svårigheter att få resehandlingar. Dettaberor på att de inte kan tillhandahålla tillräckligt medidentitetshandlingar för att fastställa identitet och medborgarskapvilket de flesta ambassader kräver innan resehandlingkan utfärdas. Kompletterande intervjuer kan genomföraspå ambassaderna men endast ett fåtalambassader i Sverige har mandat att med intervjun somunderlag direkt utfärda en resehandling. Underlagetskickas därför till aktuella hemlandsmyndigheter vilket imånga fall kan vara en tidskrävande process innan svarinkommer. Projektet bjuder in delegationer från länder tillvilka det finns svårigheter att utverka resehandlingar åtpersoner som själva påstår sig sakna förutsättningar attanskaffa dessa. En första delegation från Vietnam har besöktSverige i november månad. I samband med besöketutfärdades 24 resehandlingar på plats vilket kan ses somen stor framgång med tanke på de svårigheter och denlånga handläggningstid som många gånger har varit aktuellai dessa ärenden. Projektet är finansierat av Migraasylgällande bland annat hälso- och sjukvård, arbetsmarknad,utbildning och annan ekonomisk och social service. Dennainformation kommer att vidarebefordras till målgruppenvia skriftligt informationsmaterial samt genom muntligrådgivning.Med utgångspunkt från ovan nämnda kartläggningsamt Sidas strategi för utvecklingssamarbetet med Afghanistanska IOM utarbeta rekommendationer om hur Migrationsverketsreintegreringsstöd till individer kan samordnasmed Sidas utvecklingsbistånd till afghanskamyndigheter. IOM:s rapport och rekommendationer kommerhärefter att diskuteras vid kommande arbetsgruppsmötenmellan verket och Sidas enhet för Afghanistan.European Return Platform for UnaccompaniedMinors (ERPUM)Projekt European Return Platform for Unaccompanied Minors,ERPUM, beviljades under 2010 medel från EuropeiskaÅtervändandefonden för att med Sverige som ledandenation tillsammans med Nederländerna, Norge och Storbritannienarbeta för att vidareutveckla arbetet med attordna ett humant återvändande för ensamkommandebarn med efterforskning som fokus. Projektet påbörjades2011 och under 2013 har ett nytt projekt, ERPUM II, startatefter att ha beviljats nya medel från fonden.Under 2013 har arbetet fortsatt varit inriktat på Afghanistandå representanter från ERPUM genomfört en delegationsresatill Afghanistan. Möten har ägt rum med ansvarigaministrar för migrationsområdet, myndigheter ochinternationella organisationer. Arbetet i Afghanistan harresulterat i ett förslag till hur en rättssäker återvändandeprocessmed efterforskning av föräldrar och andra släktingarsamt ett ordnat mottagande skulle kunna genomförastill Afghanistan.Migrationsverket har tillsammans med de andraERPUM-ländernas migrationsmyndigheter uppmärksammatett ökat behov av att stödja barn som skall återvändatill Marocko. Initiala kontakter har tagits med myndigheteroch internationella organisationer i Marocko för en gemensamdiskussion om ett ordnat mottagandet för barntill sitt ursprungsland.Figur 55Antal återetableringsstödÅr Inkomna Avgjorda varavbifallvaravavslagvaravavskrivnavaravövrigaGenomsnittlig handläggningstidi dagarBifallsandeltotalt2007 85 42 15 27 31 36 %2008 1 385 1 341 1 071 227 27 16 30 80 %2009 2 125 2 046 1 735 257 37 17 27 85 %2010 1 863 1 954 1 428 468 26 32 30 73 %2011 1 401 1 365 923 391 33 18 23 68 %2012 876 902 614 241 25 22 53 68 %2013 633 631 433 159 21 18 54 69 %årsredovisning migrationsverket 201383/ 162


asylmed beslut om avvisning eller utvisning som självmantåtervänder till ett land som på grund av svåra motsättningarhar mycket begränsade förutsättningar för återetablering.Stödet betalas ut även till personer som har återtagitsin ansökan om asyl i Sverige. Stödets storlek är liktföregående år 30 000 kronor per vuxen, 15 000 kronor perbarn och maximalt 75 000 kronor per hushåll.Totalt har 633 personer ansökt om återetableringsstödunder 2013 varav 433 personer har beviljats stödet . Denstörsta gruppen som ansökte och erhöll stödet var personersom återvände självmant till Irak, näst största gruppentill Afghanistan.Det är svårt att dra slutsatser om vilka enskilda insatsersom har betydelse för ett framgångsrikt återvändande.Den främst bidragande faktorn är den enskildes medverkani processen och för den enskilde kan återetableringsstödetspela en större eller mindre roll i beslutet att medverka.ÅtervandringMigrationsverket ska underlätta för personer som önskaråtervandra eller tillfälligt återvända för deltagande i återuppbyggnadoch utveckling av sitt ursprungsland. Dettagäller personer i Sverige som erhållit permanent uppehållstillståndsom flykting, skyddsbehövande, av humanitäraskäl eller genom flyktingkvoten. Målsättningen är attgenom information och utbildningsinsatser ge stöd tillden enskilde att själv kunna avgöra om och när personenvill återvandra till sitt ursprungsland. Insatser för återvandringkan göras både i Sverige och i ursprungslandet.Information, råd och vägledning har getts till enskildapersoner och företrädare för grupper och intressentersom på olika sätt har kontakt med utländska medborgarei Sverige. Andra som informerats har varit företag, internationellaoch civila organisationer, invandrarnas egna organisationeroch föreningar, kommuner, tankesmedjor, länsstyrelseroch andra myndigheter.Foto: Photo Altoårsredovisning migrationsverket 201385/ 162


asylTillsammans med Forum Syd har vi ingått i en referensgrupphos Sidas Somaliasektion med syftet att involveraoch engagera den somaliska diasporan i Sverige iaktiviteter som på sikt ska kunna främja utvecklingen iSomalia. Samverkan med Stockholms stads verksamhetFrivillig återvandring har fortsatt för att bidra till att nästaår öppna ytterligare ett Center för Lokal Utveckling ochDiaspora (CLDD), denna gång i Hargeisha i Somalilandriktat till presumtiva somaliska återvandrare.Migrationsverket har haft informations- och erfarenhetsutbytenmed fokus på Irak och Somalia, samt om diasporaaktöreri Sverige med sekretariatet hos Globala Forumetför Migration och Utveckling (GFMD). UnderSveriges ordförandeskap av GFMD har Migrationsverketockså ingått i en arbetsgrupp med syfte att inkludera diasporaaktörer och att utveckla det civila samhällets roll iatt bidra till migration och utveckling. Diasporanätverkenmed ursprung från ett trettiotal länder blir alltmer viktigabroar mellan Sverige och hemländerna. Således har återvandringsfrågornabidragit som en viktig länk. Föreläsningarom återvandrares gränsöverskridande aktiviteterpå temat ”cross migration” har bland annat hållits på konferensenTylösandsveckan.På Migrationsverkets externa webbplats finns faktabladom vad återvandrare bör tänka på i sin planering, informationom projektstöd och resebidrag, samt rapporterfrån verksamheten. Där finns också länkar till Migrationsverketskontaktpersoner, andra organisationer och myndigheter.Projektverksamheten utgör en stor del av verketsarbete med frivillig återvandring. Det finns möjlighetför kommuner, stiftelser, organisationer, företag och föreningaratt ansöka om projektstöd för att underlätta återvandring.Under det gångna året har ett digitalt ansökningsförfarandeintroducerats och det har varit tvåansökningsomgångar. Ett projektstöd om cirka 1,5 miljonerkronor har medfinansierat förstudier med fokus påEtiopien och Irak samt ett projekt inriktat på lärande kringfrivillig återvandring och social re-integration i Bosnienoch Hercegovina.Kvalitetssäkring görs fortlöpande under förstudiernasoch projektens gång genom uppföljning och lägesrapporter.Dialog under pågående aktiviteter gör det möjligtatt se om aktörerna följer syften, mål, aktiviteter och budget.I alla beviljade förstudier och projekt ingår en utvärderingi samband med redovisningen av verksamheten.Förstudierna under 2013 som har slutredovisats har uppnåttsina syften, mål och aktiviteter.Det finns också en möjlighet att ansöka om bidrag tillhemresa och ekonomiskt stöd för den första tiden i hemlandet.Under året har 15 ansökningar inkommit varav 9har beviljats.EffektivitetProduktivitetAntalet boendedygn och antal inskrivna personer i mottagningssystemetökade med cirka 13 procent jämförtmed 2012. Antalet inskrivna personer i mottagningssystemetper årsarbetare har minskat under 2013 med 5procent. Anledningen till minskningen är framför allt attandelen asylsökande i anläggningsboende har ökat kraftigtvilket kräver mer resurser än eget boende.Figur 57Antal inskrivna per årsarbetare 2011-20132011 2012 2013Boendedygn 12 781 903 13 913 698 15 781 075Genomsnittligtantal inskrivna 35 019 38 120 43 236Antal årsarbetare 1 188 1 250 1 497Antal inskrivnaper årsarbetare 29,5 30,5 28,9Sättet att räkna antal årsarbetare har omvärderats ochjämförelsetalen har räknats om. I ovanstående mått ingårsamtlig personal inom verksamhetsområdet. Migrationsverketanser att detta sätt är mer korrekt än tidigare år.Under 2013 har vi fokuserat uppföljningsarbetet på attförstå variation i väntetider och hur vi förbättrar flödena iprocesserna. Se vidare sidan 13.KostnadsutvecklingDen totala kostnaden för verksamhetsområde mottagninghar ökat med drygt 1 519 miljoner kronor jämförtmed 2012.Den största ökningen av kostnaderna, 1319 miljoner,avser ersättningar och boendekostnader (anslag 1:2),varav 588 miljoner kronor gäller ensamkommande barn.Ökningen kan till stor del förklaras av att kostnaderna förbostäder för asylsökande (anslag 1:2:3) har ökat med 408miljoner kronor. Största orsaken till kostnadsökningen äratt det var fler boendedygn i tillfälliga anläggningsboenden(ABT). En plats i ett tillfälligt anläggningsboende äravsevärt mycket dyrare än en plats i ett vanligt lägenhetsboende.Kostnadsökningen på anslag 1:1 är 212 miljoner kronorvarav, 128 miljoner kronor är ökade personalkostnader.Från januari 2013 till och med december 2013 harantal årsarbetare inom mottagningsverksamheten ökatmed 108 personer eller 7 procent. Övriga kostnadsökningarberor på ökningen av antalet inskrivna personer.86/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


asylKostnaderna för resor för asylsökande, lokalkostnadersamt inköp av varor och tjänster har ökat med 53 miljonerkronor. Kostnadsutfall för tolkning och översättninghar däremot minskat med cirka 5 miljoner kronor. Besparingenberor på ett förmånligare tolkningsavtal som innebäratt en betydande del av tjänsten har skett per telefontill ett lägre pris.Trenden att andelen personer som väljer att bo i anläggningsboendeökar har fortsatt och i december 2013bodde 69 %procent av inskrivna i anläggningsboendejämfört med 62 %procent i december 2012. Detta hargjort att kostnaderna för anläggningsboende ökat med765 miljoner kronor. Samtidigt har kostnaderna för egetboende minskat med drygt 316 miljoner kronor.DygnskostnadenKostnaden per inskriven person och dygn var 449 kronor,en ökning med 48 kronor jämfört med 2012.Bodygnskostnaden totalt exklusive förvar har ökat,jämfört med 2012, med 51 kronor eller 13 procent. Ökningenberor på den ökade andelen inskrivna i anläggningsboendesom överlag är dyrare än eget boende,samt högre kostnader för kost och logi i tillfälliga anläggningsboenden.Dessa kostnader är direkt relaterade tillantalet inskrivna i mottagningssystemet.Dygnskostnaden i förvar har minskat med 229 kronortill 3 782 kronor. Detta beror framförallt på minskningenav övriga samkostnader, som till övervägande delen utgörsav från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökandeoch flyktingar. I övrigt har kostnaderna ökat något.Figur 58Kostnad för mottagande, bosättning, återvändande m mvarav kostnad för förvar2011 2012 2013 2011 2012 2013Kostnad för mottagande av asylsökande m m (tkr) 5 019 738 5 573 461 7 092 218 298 942 316 727 328 460varav 1:1 Migrationsverket (tkr) 1 143 194 1 260 939 1 473 271 271 450 287 534 302 611varav 1:2, Ersättningar och bostadskostnader (tkr) 3 778 974 4 201 723 5 516 575 14 071 16 903 16 831varav övriga samkostnader (tkr) 1) 51 351 51 717 45 469 11 168 8 995 4 887varav 1:7, Utresor (tkr) 46 219 59 082 56 903 2 252 3 295 4 131Antal boendedygn totalt respektive i förvaren 12 781 903 13 913 698 15 781 075 84 326 89 142 86 859Antal boendedygn (exkl förvar) 12 697 577 13 824 556 15 694 216Kostnad per inskriven och dygn totalt respektive i förvaren (kr) 393 401 449 3 545 3 553 3 782Kostnad per inskriven och dygn exklusive förvar (kr) 372 380 4311:1 kostnad per inskriven och dygn totalt respektive i förvaren 89 91 93 3 219 3 226 3 4841:1 kostnad per inskriven och dygn exklusive förvar (kr) 69 70 75Genomsnittligt antal inregistrerade per dygn totalt 35 019 38 120 43 236varav förvar 231 244 2381)Tabellen är baserad på kostnader, inte anslagsavräknade utgifter och kostnader.2)I övriga samkostnader ingår till övervägande del anslaget 1:8.årsredovisning migrationsverket 201387/ 162


arbete, besök och bosättning88/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013Foto: Tomislav Stjepic


arbete, besök och bosättningArbete, besök och bosättningPrövning av ansökan om arbete, besök, bosättning och medborgarskapMÅLMigrationsverket ska verka för att de migrationspolitiskamålen uppnås genom att underlätta en behovsstyrdarbetskraftsinvandring och annan rörlighet över gränserinom ramen för den reglerade invandringen.Migrationsverket ska vidta ytterligare åtgärder för atteffektivisera handläggningen av tillstånds- ochmedborgarskapsärendenÅterrapporteringMigrationsverkets ska särskilt redovisa:• åtgärder som vidtagits för att minska handläggningstidernaför ärenden som rör arbetstagare (och derasfamiljemedlemmar) från länder utanför EU eller EES ochSchweiz samt resultatet av genomförda åtgärder,• insatser för att upptäcka missbruk av regler, bland annatförekomsten av skenanställningar,• hur myndigheten har beaktat arbetsgivares behov, samt• en analys av utvecklingen inom ärendekategorierna, bl.a.omfattande yrken, medborgarskap och tillståndstider.• antal beslut som fattas av utlandsmyndigheterna, samt• fördelning mellan elektroniska och manuella ansökningar.Återrapporteringen ska delas upp på medborgarskap ochålderMÅLUPPFYLLELSE:Migrationsverket bedömer att målen delvis har uppnåtts.Under året har Migrationsverket investerat mycket tidoch resurser i utvecklingsinsatser för en effektivare ärendehanteringav tillstånds- och medborgarskapsärenden.Inledningsvis innebär detta en minskad produktivitet,men i ett långsiktigt perspektiv är detta ett av Migrationsverketsviktigaste utvecklingsarbeten.Antalet äldre ärenden har ökat samtidigt avgjordescirka 4 000 fler arbetsmarknadsärenden jämfört medföregående år och andelen arbetsmarknadsärenden somavgjordes ett tidigt skede ökade.Med beaktande av det utvecklingsarbete som genomförtsunder året i syfte att effektivisera handläggningen,som även kommer att fortsätta under 2014, bedömerMigrationsverket att vi har en god måluppfyllelsenär det gäller målet att vidta ytterligare åtgärder för atteffektivisera handläggningen av tillstånds- och medborgarskapsärenden.När det gäller målet att underlätta en behovsstyrd arbetskraftsinvandringoch annan rörlighet över gränserkonstaterar Migrationsverket attandelen ärenden somhanterats i det digitala handläggningssystemet E3 ökatbetydligt. Därtill har antalet certifierade företag samtantalet beviljade arbetstillstånd knutna till dessa företagökat. Detta har lett till att fler ärenden avgjorts i ett tidigtskede. Samtidigt har antalet äldre ärenden ökat. Sammantagetbedömer Migrationsverket att vi har en någotsämre måluppfyllelse beträffande detta mål.årsredovisning migrationsverket 201389/ 162


Det har tagits fram en gemensam mall för kvalitetsuppföljningsom används för att uppnå en ökad enhetlighetav kvalitetsuppföljningarna. Samtliga enheter inomområdet ska genomföra kvalitetsuppföljningar löpandeunder året. Enheterna plockar slumpvis ut ett antal avgjordaärenden, både bifall och avslag, vid varje uppföljning.De som genomför uppföljningen granskar aldrig deärenden de själva fattat beslut i. Efter genomförd uppföljningsammanställs en rapport där eventuella avvikelserfrån praxis och handläggningsrutiner framgår samt omdet finns andra brister eller hinder mot en effektiv handläggning.Iakttagelser som gjorts vid uppföljningarnaåterkopplas även till berörda handläggare och beslutsfattare.Dessa iakttagelser kan även leda till ändringar i handböckeroch andra styrdokument.Förutom de uppföljningar som sker löpande på enhetsnivåhar Migrationsverket på områdesnivå även under 2013genomfört uppföljningar rörande handläggning av ansökningarom främlingspass. Syftet var att följa upp dengranskning som genomfördes under 2012. Resultatet visaratt vissa brister fortfarande kvarstår. Ändringar i styrdokuarbete,besök och bosättningInom verksamhetsområdet hanteras flera olika ärendekategorier.De kategorier som avses är arbetsmarknadsärenden,anknytningsärenden, studerandeärenden, EES/registreringsärenden,visumärenden, besöksärenden samtmedborgarskapsärenden. Totalt under året inkom drygt196 000 ärenden till Migrationsverket inom kategoriernaarbete, besök och bosättning, vilket är en ökning jämförtmed föregående år då 190 000 ärenden kom in. Antaletöppna ärenden vid årets slut var drygt 61 000, vilket ärcirka 15 000 fler ärenden jämfört med föregående år.Inom kategorin medborgarskap har det under 2013 kommitin cirka 37 200 grundärenden, vilket är en minskningmed cirka 1 800 ärenden jämfört med föregående år.InledningSom ett led i att effektivisera handläggningen av tillstånds-och medborgarskapsärenden har Migrationsverketunder 2013 fortsatt att utveckla digitaliseringen av ansökningarinom de olika ärendekategorierna. Andelenwebbansökningar redovisas under respektive ärendekategorinedan.KvalitetsarbeteRättslig kvalitet är ett övergripande mål för hela verksamhetenoch Migrationsverket eftersträvar en hög kvalitet iprövningen av de olika ärendekategorierna.Samordningsgrupper ansvarar för olika delar av verksamhetenoch arbetar till exempel med frågor som rör arbetstillstånd,barn, EES/registreringsärenden, gäststuderandesamt anknytningsärenden och besöksärenden. I dessasamordningsgrupper diskuteras framför allt praxisfrågor,men även rutiner och mallar. Varje grupp leds av en expertsom är specialiserad på den ärendekategori som diskuterasi respektive samordningsgrupp. Arbetet i dessa grupper resulterari uppdateringar av handböcker och andra styrdokument.Handböckerna uppdateras löpande. I syfte attupprätthålla hög kvalitet i handläggningen och säkra enhetligheteninom området genomförs kontinuerligt kvalitetsuppföljningarav avgjorda ärenden.Figur 59Besöks- och bosättningsärenden som inkommittill Migrationsverket 2013Studerandeärenden10 %EES/-Registreringsärenden18 %Besöksärenden5 %Visumärenden5 %Anknytningsärendenförsta ansökan24 %Arbetstillståndsärenden29 %Anknytningsärendenförlängningar9 %faktaArbetsmarknadsärenden – ansökan omtillstånd för personer som kommer frånett land utanför EU för att arbeta i Sverige.Anknytningsärenden – ansökan omtillstånd för personer som vill flytta till enfamiljemedlem i Sverige.Studerandeärenden – ansökan omtillstånd för personer som kommer frånett land utanför EU och ska studera iSverige i mer än tre månader.EES/registreringsärenden – EU-medborgaresom vill stanna i Sverige längreän tre månader ska registrera sinuppehållsrätt hos Migrationsverket ochfamiljemedlemmar till EU-medborgaresom är medborgare i ett land utanför EUska ansöka om uppehållskort.Visumärenden – ansökan om tillståndsom behövs för att resa in och vistas iSverige under en kortare tid, till exempelför att besöka släkt eller vänner, turistbesök,affärsbesök, att delta i en konferenseller genomresa.Besöksärenden – ansökan om tillståndför att besöka Sverige i mer än tremånader för exempelvis turistbesök,affärs- eller konferensbesök. Det kan ävenvara en ansökan om förlängning av visum.Medborgarskapsärende – ansökan omsvenskt medborgarskap90/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


arbete, besök och bosättningment och annat stöd kommer att genomföras som en följdav granskningen. Resultatet av uppföljningen har återkopplatstill berörda.Granskningar har under året även genomförts av avslagsbesluti anknytningssärenden där den sökande hunnitfylla 18 år under Migrationsverkets handläggning. Konsekvensernaav ett en sökande hunnit fylla 18 år underverkets handläggningstid är att denne vid beslutstillfälletbetraktas som vuxen vilket kraftigt minskar möjlighternaatt återförenas med sina föräldrar. I förhållande till motsvarandegranskning som gjordes under 2012 är det fortfarandealltför många ärenden som inte prioriteras av enheterna,vilket får till följd att ansökan avslås. Eftergranskningen i november 2012 informerades samtligaenheter om vikten av att prioritera dessa ärenden i enlighetmed prioriteringsordningen för barnärenden. I deärenden som nu granskats, där ansökan gjordes mer än90 dagar före 18-årsdagen, har ärendet i samtliga fallkommit in till Migrationsverket under 2012. Det förväntasdärför att granskningar av ärenden som kommit in under2013 kan ge ett betydligt bättre resultat. En ny granskningkommer att genomföras i början av 2014.Under året har Migrationsverkets rättsenhet genomförten kvalitetsuppföljning av somaliska ansökningar om uppehållstillståndpå grund av familjeanknytning som gjordesföre inresa. Sammanfattningsvis är rättsenhetens uppfattningatt handläggningen och beslutfattandet avsomaliska anknytningsärenden generellt sker snabbt ochpå ett korrekt sätt. Kvalitetsuppföljningen har dock visatpå vissa smärre brister. Exempel på sådana brister är attordningen i akterna bör förbättras, att slagning ska ske iSchengen Information System för att kontrollera om densökande förekommer på spärrlista i Schengenländernaoch att slagning i misstanke- och belastningsregistren skaske i samtliga ärenden där tillstånd beviljas. Dessa rutinerframgår sedan tidigare av områdets rutinhandbok ochbristerna i handläggningen har återkopplats till berördahandläggare. Ny uppföljning av denna ärendekategorikommer att genomföras under 2014.Inom området rättslig styrning pågår sedan en tid tillbakaett aktivt utvecklingsarbete med kvalitetsuppföljningar,vilket innebär att kvalitetsuppföljningar under2014 kommer att beredas för rättschefen.Inom verksamhetsområdet fattas ett stort antal enmansbeslut.Det är tydligt reglerat i en ärendespecifik delegeringsordningvilka som får fatta dessa beslut. Enhetschefernainom området utfärdar individuella delegeringartill de medarbetare chefen bedömer har kompetens attfatta enmansbeslut. I flera ärendekategorier kan en medarbetaremed delegering fatta beslut om bifall som enmansbeslut.Tvåmansbeslut i beslut om bifall krävs i ärendekategoriersom är att betrakta som komplicerade ellersom förekommer i begränsat antal. Enhetscheferna serkontinuerligt över de personliga delegeringarna och säkerställeratt delegeringen är anpassad till de arbetsuppgiftermedarbetaren normalt utför och att medarbetarnahar kompetens att utföra arbetsuppgifterna denne hardelegering till. Den personliga delegeringen upphävs nären medarbetare tillfälligt lämnar enheten för att arbeta påen annan enhet eller utanför Migrationsverket.UtvecklingsarbeteDigital utvecklingMigrationsverket har under året fortsatt utveckla den digitalahanteringen i syfte att effektivisera handläggningenav tillstånds- och medborgarskapsärenden. Arbetet inleddesi projekt e-Migration och fortsätter nu i projekt BBM-100. Syftet är att successivt övergå från pappersdossierertill en elektronisk hantering av ansökningar och handlingar.Idag finns webbtjänster för medborgarskaps- arbetstillstånds-,studerande-, EES- och anknytningsärenden ochflertalet ansökningar kan handläggas utan pappersdossiereri det nya handläggningsstödet E3. Antalet sådana ansökningarredovisas under respektive ärendekategori.Webbtjänsterna utvecklas för att ge den sökande möjlighetenatt lämna in en komplett ansökan. Migrationsverkettydliggör vilken information som behövs av densökande för att kunna fatta beslut i ärendet. Ett nytt handläggningsstödE3 utvecklas för att verket effektivare skautföra de åtgärder som ärendet kräver. Checklistor och rutinerbyggs in i handläggningsstödet för att öka kvalitetenoch enhetligheten i besluten.Under 2013 har Migrationsverket arbetat med att utvecklaoch införa nya elektroniska tjänster, standardiseratärendeflöde och stöd för digital handläggning i handläggningsstödetE3 för förstagångsansökningar och förlängningari anknytningsärenden, tillstånd för au-pair (förstagångs)och gästforskare (förlängningar),tillståndsärenden för praktikanter samt tidigare gäststuderandesom ska arbeta eller bli gästforskare samt ärendendär kompletterande uppgifter kan begäras och utväxlasdigitalt mellan Migrationsverket och den sökande. Vidarehar det utvecklats en ny elektronisk tjänst för arbetstillståndsärendeni form av ”Min sida” för arbetsgivare, inklusiveen förbättrad hantering av de olika webbformulärensom fylls i och utväxlas mellan den sökande, arbetsgivarenoch myndigheten.Den digitala handläggningen leder bland annat tillminskade kostnader för försändelser, färre telefonsamtal,fler kompletta ärenden och ökad flexibilitet – större möjligheteratt styra ärenden till de enheter som har kapacitetsamt lättare att omfördela resurser vid variationer i flödeeftersom ärendehandläggningen blir geografiskt oberoendegenom den digitala hanteringen. Andelen komplettaärenden, där beslut fattats i det standardiserade ärendeflödetmed stöd av E3, har under året varit 17 procent.Den genomsnittliga handläggningstiden för dessa kom-årsredovisning migrationsverket 201391/ 162


arbete, besök och bosättningpletta ärenden uppgår till 5 dagar. Digitaliseringen geräven möjligheten till snabbare och mer förutsägbar prövningav respektive ansökan om uppehållstillstånd.En annan effekt av digitaliseringen är ökade möjlighetertill processmätningar och uppföljning. E3 har ökatmöjligheterna att styra på daglig basis på enheter ochteam. Alla ser inflödet, vilket underlättar matchningen avkapacitet. E3 är ett handläggningsstöd som driver ettärende genom handläggningen och ger handläggarenstöd längs vägen i form av checklistor. Det har visat sig attE3, tack vare standardiseringen, gör det enklare och snabbareatt utbilda ny personal för att handlägga tillståndsärenden.Vidare leder det till högre rättslig kvalitet genomde standardiserade processerna, mer enhetlighet i handläggningoch beslut. ”Det ska vara lätt att göra rätt” bådeför sökande och för medarbetare.TidsbokningUnder året har Migrationsverket utvecklat ett system förtidsbokning för de sökande. Tidsbokningen innebär attde personer som ska besöka någon av Migrationsverketstillståndsenheter själva kan boka en tid för sitt besök. Detfinns nu möjlighet att boka tid till följande typer av besök:• Lämna fingeravtryck och bli fotograferad för UT-kort• Ansöka om främlingspass, resedokument eller provisorisktfrämlingspass• Hämta främlingspass, resedokument eller provisorisktfrämlingspass• Förlänga besök i Sverige, det vill säga ansöka om uppehållstillståndför besök.Tidsbokningssystemet har utvecklats under 2013 ochdet finns nu även möjlighet att omboka/avboka sin tidsamt få bekräftelse och påminnelse via e-post. Underhösten 2013 har tidsbokningssystemet börjat användasvid samtliga enheter inom området.Under 2014 planerar Migrationsverket att utveckla systemetytterligare med en utbyggd väntrumsfunktion,som innebär att bildskärmar visar vem i kön av tidsbokadesom behandlas. Funktionen ger även handläggarnamöjlighet att arbeta i systemet i realtid. Det kommer i dennya versionen att räcka med en bokning för flera individer,till skillnad från i nuläget då det krävs en bokning perindivid. Vi planerar även att utveckla systemet för att nådet kundservicestöd vi siktar emot, som vägleder och stödervåra besökare genom besöksprocessen och som geross möjlighet att optimera flöde, bemanning och schemaläggning.Figur 60Antal inkomna, avgjorda och öppna arbetsmarknads-,besöks- och bosättningsärenden vid Migrationsverket2013Inkomna Avgjorda ÖppnaArbetsmarknadsärenden 56 703 53 022 18 243Anknytningsärenden48 186 39 422 23 709(första ansökan)Anknytningsärenden17 988 19 655 5 156(förlängningar)Visumärenden 9 974 10 031 51Studerandeärenden 19 404 18 882 2 116EES/registreringsärenden 34 759 29 774 11 618Besöksärenden 9 305 9 180 452Totalt 196 319 179 966 61 345DärutöverPassärenden 40 017 42 528 6 922Figur 61Ärendeutveckling 2011-2013 arbetsmarknads,besöks- och bosättningsärenden vid Migrationsverket2011 2012 2013Inkomna ärenden 187 023 190 182 196 319Avgjorda ärenden 174 635 191 094 179 966varav arbetsmarknadsärenden 39 319 49 257 53 022varav anknytningsärenden 41 073 42 169 39 422(första ansökan)varav anknytningsärenden 19 450 20 673 19 655(förlängningar)varav visumärenden 5 107 9 057 10 031varav studerandeärenden 26 128 24 142 18 882varav EES/registreringsärenden 32 798 36 123 29 774varav besöksärenden 10 760 9 673 9 180Öppna ärenden vid årets slut 46 803 46 378 61 345faktaMed väntetid avses den totala tidenfrån ansökan till beslut, det vill sägabåde handläggningstid och ledtid.92/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


arbete, besök och bosättningArbetsmarknadsärendenInkomna ärendenUnder 2013 kom drygt 56 700 ansökningar in i kategorinarbetsmarknadsärenden, vilket är cirka 7 400 fler än föregåendeår då 49 300 arbetsmarknadsärenden kom in. Avdessa ärenden var 19 600 förstagångsansökningar från arbetstagare,vilket är något färre än 2012 då cirka 19 800ansökningar i denna kategori kom in.Arbetstagare som lämnade in sin ansökan på utlandsmyndighetstod för cirka 40 procent av de förstagångsansökningarsom kom in under 2013, vilket innebär cirka8 000 ansökningar. Detta är fler än 2012 då 38 procent(cirka 7 500) av ansökningarna lämnades in på utlandsmyndighet.Under 2013 kom det in cirka 920 ansökningar från personersom tidigare vistats i Sverige som studenter och cirka190 ansökningar från personer som haft visum. Dettaär en minskning jämfört med föregående år då cirka1 200 personer som tidigare varit studenter och cirka 230personer som tidigare haft visum i Sverige ansökte somarbetstagare. Under 2013 lämnades cirka 430 ansökningarin från arbetstagare som tidigare varit asylsökande, vilketär en minskning jämfört med 2012 då antalet i denna kategorivar cirka 700.Majoriteten av sökande inom kategorin arbetstagare ärmän. Under 2013 var 82 procent av dem som ansökte omarbetstillstånd i Sverige män. Fördelningen var ungefärdensamma även under 2011 och 2012. I vissa yrkesgrupper,exempelvis inom byggbranschen och medhjälpareinom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske är andelenmän högre än 90 procent. Inom yrkeskategorierna bokförings-ochredovisningsassistenter och biomedicinska analytikerär andelen kvinnor fler än män, där är mer än 75procent av de sökande kvinnor.Figur 63Antal inkomna förstagångsansökningar av arbetsmarknadsärendenvid Migrationsverket och utlandsmyndigheterna2011 2012 2013Inkomna totalt 35 312 35 785 37 924varav andel inkomna direkt70 % 66 % 69 %till Migrationsverketvarav andel inkomna till verket 29 % 32 % 30 %via utlandsmyndigheternavarav andel inkomna enbarttill utlandsmyndigheterna1 % 2 % 1 %Antalet öppna ärendenAntalet öppna ärenden inom kategorin arbetsmarknadsärendenhar ökat under året. I slutet av 2012 var antaletöppna ärenden nästan 14 700 och i slutet av 2013 hadeantalet ökat med totalt cirka 3 500 ärenden till cirka18 200. Antalet öppna förstagångsärenden har ökat medcirka 1 300 ärenden till cirka 10 000 öppna ärenden, medanantalet öppna förlängningsärenden ökat med cirka 2300 ärenden till cirka 8 300 öppna ärenden. Anledningentill att antalet öppna ärenden ökat under året är framförallt det utredningsbehov som föreligger i många förlängningsansökningar.Antalet ärenden där individen byterFigur 62Inkomna arbetsmarknadsärenden vid Migrationsverketoch utlandsmyndigheterna 2011-201340000350003000025000200001500010000500002011 2012 2013Internationellt utbyteEgna företagareGästforskareAnhörigaArbetstagareFörlängningsärendenfaktaTill kategorin arbetsmarknadsärendenräknar Migrationsverket arbetstagare somansöker från utlandet, men även arbetstagaresom tidigare vistats i Sverige somasylsökande, studerande eller medbesöksvisum. Som övriga arbetsmarknadsärendenräknas de som ansöker som egnaföretagare, gästforskare eller inom ramen förett internationellt utbyte samt anhöriga tillpersoner inom dessa kategorier ochanhöriga till arbetstagare från länder utanförEU/EES.Under 2013 kom drygt 56 700 ansökningarin i kategorin arbetsmarknadsärenden,vilket är 19 600 förstagångsansökningar frånarbetstagare, vilket är något färre än 2012då cirka 19 800 ansökningar i dennakategori kom in.årsredovisning migrationsverket 201393/ 162


arbete, besök och bosättningriga till arbetstagare, vilket är en ökning jämfört med 2012då cirka 11 700 sådana ansökningar kom in.Åtgärder för att minska handläggningstidernaUnder 2013 har Migrationsverket fortsatt att utveckla detnya elektroniska handläggningsstödet, E3, i syfte att skapaen sammanhängande ärendehantering, underlätta ansökningsprocessenoch förkorta väntetiderna. Det långsiktigamålet är att få effektivare rutiner och en snabbarehandläggning i hela verksamheten samt en successivövergång från pappersdossierer till elektronisk hanteringav handlingar. Handläggningsstödet hanterar ansökningarelektroniskt via Migrationsverkets externa webbplats.Inledningsvis var det webbansökningar som inte behöverkompletteras som hanterades i det nya handläggningsstödet,vilket innebär helt elektronisk hantering. I dessaärenden kan beslut fattas snabbare och den sökande skainte behöva vänta längre än vad som är nödvändigt.Under året har Migrationsverket genomfört utvecklingsinsatserså att ansökningar från fler kategorier arbetstagarekan handläggas i det nya handläggningsstödet.Under 2013 har ansökningar från gästforskare, praktikanter,au pairer och före detta studenter inkluderats i handläggningsstödet.Dessutom har funktionen att kunnakomplettera ansökningar digitalt utvecklats så att ävenvissa ärenden som måste kompletteras kan handläggas idet digitala handläggningssystemet. Detta utvecklingsarbetekommer att fortsätta under 2014.Arbetet med certifierade företag som har ett återkommandebehov av arbetskraft från länder utanför EU/EESoch Schweiz innebär förkortade handläggningstider förarbetsgivare som har ett återkommande behov av att anställaarbetstagare från tredje land. Under 2013 har ansökningarfrån cirka 540 arbetsgivare omfattats av certifieringenvilket är en ökning jämfört med 2012 då cirka 400företag omfattades.En förutsättning för att förkorta handläggningstidernaär att individen lämnar in nödvändiga uppgifter.Därförhar webbansökan på Migrationsverkets webbplats utformatsså att det ska vara så lätt som möjligt att göra rättoch få ett beslut så snart som möjligt. En ny webbplatslanserades under december 2013 som har en bättre funktionalitetoch användarvänlighet och är tydligt inriktad påde olika behov som arbetsgivare respektive arbetstagarehar.Resultat av genomförda åtgärderAntalet ärenden som har handlagts i det nya digitalahandläggningsstödet E3 har ökat under året. Antalet arbetsmarknadsärendensom har hanterats i E3 har underåret uppgått till cirka 9 900, vilket utgör 19 procent av dettotala antalet avgjorda ansökningar i denna kategori .Detta är en markant ökning jämfört med 2012 då 6 procent(cirka 3 200 ärenden) hanterades på detta sätt. Dengenomsnittliga handläggningstiden i dessa ärenden var 4dagar.Antalet avgjorda ansökningar från certifierade företagvar under 2013 cirka 4 600 (både förstagångsansökningaroch förlängningar). Dessa ärenden kan även handläggas idet nya handläggningsstödet som beskrivs ovan. Underåret har cirka 4 580 arbetstillstånd beviljats för arbetstagareknutna till de cirka 540 företag som är certifierade. Under2012 var motsvarande siffra cirka 3 000 avgjorda ansökningaroch 400 företag. Den genomsnittliga väntetiden idessa ärenden var under året 6 dagar i förstagångsansökningaroch 18 dagar i förlängningsansökningar.Figur 65Ålder på alla beslut i förstagångsärenden under 2013Figur 66Ålder på alla beslut i förlängningsärenden under 2013årsredovisning migrationsverket 201395/ 162


arbete, besök och bosättningMissbruk av regler och skenanställningarMigrationsverket ska särskilt redovisa insatser för att upptäckamissbruk av regler, bland annat förekomsten avskenanställningar.Migrationsverket införde i januari 2012 särskilda utrednings-och beviskrav för anställningar inom vissa branschersamt för nystartade verksamheter inom alla branscher.Arbetsgivarna ska bland annat kunna visa att detfinns förutsättningar att betala lön för den tid som anställningserbjudandetgäller. Arbetsgivare som tidigare anställttredjelandsmedborgare ska även visa dokumentationav utbetalda löner, tecknade försäkringar ochinbetalda arbetsgivaravgifter. De som omfattas av dessasärskilda beviskrav är städbranschen, hotell- och restaurangbranschen,servicebranschen, byggbranschen, bemanningsbranschen,handelsbranschen, jord- och skogsbruksbranschensamt bilverkstadsbranschen. Syftet meddessa särskilda beviskrav är att motverka att tillstånd beviljasför skenanställningar och att förhindra att utländskaarbetstagare far illa på den svenska arbetsmarknaden.Under 2013 har ett flertal insatser gjorts för att breddamedarbetarnas kompetens för att upptäcka och motverkamissbruk. Bland annat har samtliga medarbetare somhandlägger arbetstillståndsärenden fått utbildning avSkatteverket i företagsekonomi och skattelagstiftning föratt lättare kunna identifiera oseriösa arbetsgivare.Ett flertal möten har genomförts med polismyndigheterför att utbyta information om kraven på arbetstillståndoch vilken information som är nödvändiga för polisen närMigrationsverket skickar underrättelser till polis om misstankeom brott.Införandet av skärpta krav har haft avseddeffektSedan de särskilda utrednings- och beviskraven infördeshar det skett en minskning av antalet beviljade ansökningarom arbetstillstånd inom flera av branscherna somomfattas av de skärpta kraven. Det rör sig främst om servicearbetenoch arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning.Av de förstagångsansökningar som inkommit underåret har 9 procent (cirka 4 900 ärenden) omfattats av desärskilda kraven. Detta är en ökning i andel ärenden jämförtmed föregående år. Under 2012 omfattades cirka 23procent (cirka 4 500 ärenden) av de särskilda kraven. Inomyrkesgruppen städare har det totala antalet beviljade arbetstillståndunder året minskat med cirka 28 procentjämfört med antalet arbetstillstånd som utfärdades undermotsvarande period 2012. Sedan 2011 har antalet beviljadetillstånd i denna grupp totalt minskat med cirka 50procent. Det har också skett en minskning på cirka 18procent inom yrkesgruppen köks- och restaurangbiträdenjämfört med 2012.Under 2013 har drygt 5 000 ansökningar i branschersom omfattas av särskilda beviskrav avgjorts. Det är en ökningjämfört med år 2012 då cirka 2 500 ansökningar avgjordes.Av de inkomna förstagångsansökningarna i branschersom omfattas av särskilda beviskrav beviljades 53procent. För förstagångsansökningar från arbetstagare ibranscher som inte omfattas av särskilda beviskrav var bifallsfrekvensen88 procent. Dessa ärenden kräver fördjupadutredning och är endast i undantagsfall kompletta redannär de inkommer. Särskilt tidskrävande ärförlängningsansökningarna där arbetstagaren ofta byterarbetsgivare när det i Migrationsverket utredning framkommeratt de utlovade anställningsvillkoren inte uppfylltsunder den första tillståndstiden. Handläggningstidenär i genomsnitt 195 dagar (6,4 månader) för samtligaärenden (både förstagångs- och förlängningsärenden)som omfattas av de särskilda beviskraven där de förlängningsansökningarsom avslås och förenas med beslut omutvisning har längst väntetid.De skärpta kraven har lett till längre handläggningstideri denna kategori. De har samtidigt gjort att det har blivitenklare att identifiera och avslå ansökningar om arbetstillståndsom inte uppfyller kraven, vilket iförlängningen motverkar missbruk av systemet.BärplockareUnder 2011 ändrade Migrationsverket tillämpningen avreglerna för plockare av vilda bär från tredje land. De missförhållandensom tidigare funnits i branschen harsedan dess minskat betydligt. Under 2013 kom det in cirka6 400 ansökningar från tredjelandsmedborgare omarbetstillstånd och visum i syfte att komma till Sverigeoch plocka bär. Av dessa ansökningar beviljades cirka6 200, vilket är en ökning jämfört med 2012 då cirka 5 700ansökningar beviljades. Majoriteten av ansökningarna varfrån thailändska medborgare. De flesta bärplockare varanställda av bemanningsföretag i hemlandet och hade ensvensk uppdragsgivare. Samtliga bärplockare som beviljadesarbetstillstånd var medborgare i Thailand. Cirka 200ansökningar avslogs för att förutsättningarna för arbetstillståndinte var uppfyllda.Migrationsverket har under året genomfört mötenmed Arbetsmiljöverket, Skatteverket, Rikspolisstyrelsen,Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet och Länsstyrelseni Stockholm i syfte att förebygga utnyttjandet avbärplockare från både tredje land och europeiska länder.faktaReglerna för bärplockare gäller inte EU-medborgare. Deomfattas av den fria rörligheten inom EU och behöver därförinte något uppehålls- eller arbetstillstånd. Det innebär attMigrationsverket inte kan kontrollera anställningsvillkoren förde bärplockare som kommer från EU-länder. EU-medborgarehar rätt att vistas och arbeta i Sverige i upp till tre månaderutan att registrera sin uppehållsrätt.96/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


arbete, besök och bosättningHelhetsinriktad utveckling och styrningMigrationsverket inledde i oktober 2012 ett analys- ochutvecklingsarbete i pilotform vid Arbetstillståndsenheten iStockholm. Sedan september 2013 drivs ett projekt (HuSprojektet)som innebär att man provar ett ändrat sätt attarbeta och styra verksamheten. Arbetet i projektet syftartill att ge underlag för utformandet av en mer ändamålsenlig,förutsägbar och rättssäker process för Migrationsverketskunder inom arbetstillståndsprocessen. Det sker iförsta hand genom att utveckla styrning, uppföljning ochsamverkan – både mellan olika delar av Migrationsverketsamt mellan verket och externa aktörer. Projektet utgårbåde ifrån kundens behov och ifrån uppdragsgivarenskrav. Migrationsverkets kunder kommer därigenom attges bättre förutsättningar att göra rätt från början ochverksamheten kommer att få mer ändamålsenliga verktygför att minska missbruket av regelverket kring arbetstillståndsärenden.I förlängningen kommer detta att medföraatt en större mängd kompletta ansökningar liksom enminskad variation i handläggningstider uppnås. Avsiktenär att ge sänkta kostnader för hanteringen av arbetstillståndsansökningar.Effekterna av detta utvecklingsarbeteväntas bli mätbara under 2014, då utrullning av ett helhetsinriktatplanerings- uppföljnings- samt styrningssättav arbetstillståndsärenden planeras.Analys av ärendeutvecklingenUnder året har de största grupperna av förstagångssökandeinom kategorin arbetsmarknadsärenden varit medborgarei Thailand, Syrien, Indien, Kina och Iran. I gruppen tidigareasylsökande kom majoriteten av ansökningarnafrån iranska medborgare.Antalet beviljade tillstånd för arbetstagare har minskatjämfört med föregående år. Under året beviljades drygt15 700 förstagångsansökningar jämfört med drygt 16 200föregående år. De två största yrkesgrupperna som beviljadesarbetstillstånd under året var medhjälpare inom jordbruk,trädgård, skogsbruk och fiske samt dataspecialister.Antalet beviljade tillstånd i båda dessa grupper ökadejämfört med 2012.Under 2013 utgjordes majoriteten av de beviljade tillståndeninom yrkesgruppen medhjälpare inom jordbruk,trädgård, skogsbruk och fiske av medborgare i Thailand.Antalet förstagångsansökningar från syriska medborgareökade under 2013. Under året ansökte drygt 6 300medborgare i Syrien om arbetstillstånd i Sverige. Detta ären ökning på 52 procent jämfört med 2012. Bifallsfrekvenseni dessa ärenden var 55 procent. Antalet förlängningsansökningarminskade med 33 procent jämfört med2012, vilket kan bero på att syriska medborgare ofta byterspår och ansöker om asyl efter inresa i Sverige.Antalet tillstånd för arbetstagare med tillståndstiderinom intervallet 0-6 månader ökade under året med cirka280 ärenden jämfört med föregående år till totalt cirka7 600 ärenden. Detta beror på att antalet beviljade tillståndför bärplockare ökat under året. Antalet beviljadetillstånd med tillståndstider på två år har minskat med cirka700 ärenden jämfört med 2012 till totalt cirka 4 200.Antalet beviljade permanenta uppehållstillstånd förarbetstagare under 2013 var cirka 1 300, vilket är en ökningmed cirka 900 ärenden jämfört med föregående år.Ett ökat antal av de arbetstagare som beviljades arbetstillståndenligt lagstiftningen som infördes 2008 har nu arbetati Sverige i fyra år och kan beviljas permanenta uppehållstillstånd.Antalet ansökningar om permanentuppehållstillstånd väntas öka ytterligare under nästkommandeår.Antalet förlängningsansökningar som avslås och förenasmed ett beslut om utvisning har ökat under året. Cirka1 600 beslut om utvisning har fattats i samband med besluti arbetsmarknadsärenden. Under 2012 var motsvarandesiffra cirka 700. Den främsta anledningen till detta äratt de utlovade anställningsvillkoren inte uppfyllts underden första tillståndsperioden när ansökan avsåg förlängninghos samma arbetsgivare eller att den första anställningenvar en skenanställning och arbetstagaren sedaninte lämnat in en ny ansökan i rätt tid.Figur 67Totalt antal beviljade tillstånd för arbetstagare2011 2012 2013Medhjälpare inom jordbruk m.m. 2 821 5 708 5 915Dataspecialister 2 795 3 259 3 477Storhushålls- och restaurangpersonal 1 323 861 830Köks- och restaurangbiträden 796 570 470Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 630 558 415Städare m.fl 798 553 397Övriga 5 559 5 034 3 853Totalt 14 722 16 543 15 357Beslut som fattas av utlandsmyndigheternaUnder de senaste åren har nästan samtliga ansökningarhanterats och avgjorts av Migrationsverket. Under 2013har cirka 440 beslut fattats av utlandsmyndigheternainom denna kategori, varav 190 bifall i kategorin internationelltutbyte och cirka 250 ansökningar som lämnatsutan åtgärd. Samtliga ansökningar som lämnades utan bifallvar från bärplockare där den sökande inte kunnat nåsför utredning eller återtagit sin ansökan.Beaktande av arbetsgivares behovMigrationsverket ska särskilt redovisa hur myndighetenbeaktat arbetsgivarens behov. Verket arbetar kontinuerligtför att öka möjligheten att beakta dessa behov. Underårsredovisning migrationsverket 201397/ 162


arbete, besök och bosättningåret har ett antal åtgärder vidtagits i detta syfte.Migrationsverket har under året fortsatt arbetet medatt certifiera arbetsgivare. Som vi nämnt omfattades 540arbetsgivare av certifieringen under 2013 och cirka 4 600arbetstagare, vilket är en ökning jämfört med 2012. Två informationstillfällenhar hållits för de certifierade arbetsgivarnaunder våren 2013.Ett antal större icke certifierade arbetsgivare som harett återkommande behov av arbetskraft från länder utanförEU/EES har egna kontaktpersoner på Migrationsverketför att snabbt kunna få svar på frågor. Dessutom prioriterasansökningar från arbetstagare där det är av stor vikt attde snabbt kommer på plats hos arbetsgivaren. Här kansärskilt nämnas säsongsarbetare, idrottsutövare och artister.Som en åtgärd för att beakta arbetsgivarens behov harMigrationsverket arbetat för att hålla korta väntetider ikompletta ärenden där förutsättningarna är uppfyllda.Under 2013 avgjordes 73 procent, av de arbetsmarknadsärendensom beviljades, inom tre månader. Detta är enökning jämfört med 2012 då 69 procent av alla beviljadeansökningar avgjordes inom tre månader.Sedan våren 2013 finns en egen telefonlinje till Migrationsverketskundtjänst för arbetsgivare, i syfte att desnabbt ska kunna få svar på sina frågor. Svarstiden pådenna linje är ett fåtal minuter.Inför bärplockarsäsongen 2013 samarbetade Migrationsverketmed svenska ambassaden i Bangkok för att påbästa sätt sprida information till de bemanningsföretag iThailand som anställer bärplockare. Information skickadesut direkt till arbetsgivarna om den kommande säsongenoch vad som krävs för att lämna in en komplett ansökan.Information skickades även ut direkt till de uppdragsgivarei Sverige som arbetat med bärplockare under föregåendesäsong.I juni 2013 hölls ett slutseminarium för projektet Ny vägin. Representanter för de arbetsgivare som anställer flestarbetstagare från länder utanför EU/EES, både certifieradearbetsgivare och arbetsgivare som inte omfattas av certifieringen,bjöds in. Ett av syftena var att få direkt återkopplingfrån arbetsgivarna om hur Migrationsverket kan förbättrainformationen till arbetsgivare för att tillgodosederas behov.Under hösten 2013 genomfördes ett informationsmötemed AIESEC (International Association of Students inEconomic and Commercial Sciences), en av de internationellaorganisationer som förmedlar praktikplatser. Mötenhar också genomförts med Riksidrottsförbundet och Migrationsverkethar medverkat vid informationsträffar medSkogs- och Lantarbetsgivareförbundet, LO, Kommunal,Skatteverket och Försäkringskassan under året.Både under våren och under hösten 2013 har föreläsningararrangerats för studenter vid Uppsala Universitetsom inkluderat information om arbete efter studierna.faktaAnknytningsärenden (förstagångsansökningar)delas in i fyra kategorier; nyetablerade anknytningar,etablerade anknytningar, hushållsgemenskap samtövriga anknytningar. Etablerade anknytningar ärförhållanden där parterna bott tillsammans utomlandsunder minst två år (familjeåterförening) samtbarn som återförenas med sina föräldrar och föräldrarsom återförenas med sina barn. Övriga förhållandenräknas som nyetablerade. I denna kategori kan desökande vara gifta eller planera att gifta sig eller blisambo med någon som är bosatt i Sverige. Hushållsgemenskapär personer som, utan att behöva ingå ikärnfamiljen, är nära anhöriga och har ingått i sammahushåll som personer som är bosatta i Sverige. Övrigaanknytningar är adoptivbarn och personer somtidigare haft uppehållstillstånd på grund avanknytning i Sverige.Figur 68Antal inkomna förstagångsansökningar vid Migrationsverket 2011-2013för anknytningsärenden60000500004000030000200001000002011 2012 2013Nyetabl ankn Etabl ankn Hushåll Övriga98/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


arbete, besök och bosättningBosättningsärendenInkomna ärendenAntalet personer som ansökte om uppehållstillstånd pågrund av anknytning till personer bosatta i Sverige (förstagångsansökningar)var under 2013 cirka 48 200, vilket ärcirka 2 500 fler än under 2012. I likhet med 2012 var denstörsta gruppen sökande under året somalier. Ökningenav antalet ansökningar beror till viss del på att antalet beviljadetillstånd för asylsökande från Syrien ökat underåret, vilket leder till ett ökat antal ansökningar på grundav anknytning till dessa personer.Analys av ärendeutvecklingenNyetablerade anknytningar utgjorde 54 procent (cirka26 000) av de inkomna ansökningarna under året. Destörsta grupperna ansökningar i kategorin nyetableradeanknytningar var, i likhet med föregående år, medborgarefrån Irak, Thailand och Serbien. I kategorin etablerade anknytningarinkom cirka 16 700 ansökningar, vilket motsvararcirka 35 procent av det totala antalet inkomna ansökningarom anknytning. De flesta ansökningarna kom, ilikhet med föregående år, från medborgare i Somalia. Antaletsökande från Syrien har under året ökat med cirka736 procent, från 188 under 2012 till 572 ansökningar under2013 och Migrationsverket bedömer att antalet sökandefrån Syrien i kategorin etablerade anknytningarkommer att öka ytterligare under 2014.Antalet förlängningsärenden har minskat något jämförtmed föregående år. Under 2013 kom cirka 18 000 ansökningarin, jämfört med cirka 19 100 under 2012. Deflesta av dessa förlängningsansökningar utgjordes av nyetableradeanknytningar (98 procent).Antalet öppna ärendenInom kategorin bosättningsärenden har antalet öppnaärenden ökat under året. I slutet av föregående år var antaletöppna ärenden cirka 23 000 och i slutet av 2013hade antalet ökat med totalt cirka 5 900 ärenden till cirka28 900. Det är framför allt antalet öppna förstagångsärendensom ökat under året, en ökning med cirka 7 600ärenden. Anledningen till detta är delvis prioriteringen avasylprövning, men även det utvecklingsarbete som pågårinom Migrationsverket för att digitalisera verksamheten.Arbetet med att utveckla ett nytt arbetssätt när det gällerhanteringen av webbansökningar i handläggningsstödetE3 sker på tillståndsenheterna, med befintliga resurser. Inledningsvisinnebär detta en minskad produktivitet, men iett långsiktigt perspektiv är detta ett av Migrationsverketsviktigaste utvecklingsinsatser.WebbansökningarUnder 2013 har cirka 22 300 ansökningar grundat på anknytninglämnats in via webben, vilket motsvarar cirka 34procent av det totala antalet ansökningar i denna kategori.Detta är en ökning jämfört med föregående år, då cirka10 000 ansökningar lämnades in (22 procent) via webben.Figur 69Antal inkomna förstagångsansökningar vid Migrationsverket 2008-2012för anknytningsärenden uppdelat2500020000Figur 70Antal avgjorda förstagångsansökningarav anknytningsärenden vid Migrationsverket2011-20132011 2012 2013Inkomna ärenden 42 133 45 746 48 1861500010000500002009 2010 2011 2012 2013Somalia Afghanistan Syrien Irak ThailandAvgjorda ärenden 41 073 42 169 39 422Genomsnittlighandläggningstid 197 152 196varav tid påMigrationsverket 109 116 149varav tid på utlandsmyndigheterna88 36 47Beviljade ansökningar 23 012 28 565 27 321årsredovisning migrationsverket 201399/ 162


arbete, besök och bosättningUnder året har cirka 6 600 förlängningsansökningarlämnats in via webben. Dessa utgjordes av ansökningarom förlängning i kategorin nyetablerade anknytningar.Andelen webbansökningar inom denna kategori var cirka37 procent av det totala antalet ansökningar om förlängningav nyetablerade anknytningar (cirka 17 600 ansökningar).Andelen ärenden som har hanterats i handläggningsstödetE3 har under året uppgått till 4 000, vilket utgör 6procent av det totala antalet inkomna ansökningar grundatpå anknytning. Det är framför allt förlängningsansökningarsom genomgått den största utvecklingen. Andelenärenden som har hanterats i det handläggningsstödetE3 har under året uppgått till cirka 2 100, vilket utgör 12procent av det totala antalet inkomna ansökningar.Avgjorda ärendenUnder 2013 avgjorde Migrationsverket cirka 39 400 förstagångsansökningar,vilket är drygt 2 700 färre avgjorda änföregående år och nästan 8 800 färre än antalet ansökningarsom kommit in till myndigheten i denna kategori.Den genomsnittliga väntetiden var 196 dagar (6,5 månader),varav 149 dagar (4,6 månader) på Migrationsverketoch 47 dagar (1,6 månader) på utlandsmyndigheterna.Skriftlig handläggning iförlängningsärendenUnder 2012 genomförde Migrationsverket en pilotverksamhetmed ett nytt sätt att arbeta med förlängningar ibosättningsärenden, som i slutet av året infördes inomhela området. Utredning genomförs genom ett skriftligtförfarande, med undantag för ärenden där det finns medföljandebarn eller där finns indikationer på att förhållandetinte längre består. I dessa fall genomförs en muntligutredning. Arbetssättet har under 2013 fått ett mycket bragenomslag. Handläggningstiden har förkortats avsevärtför merparten, vilket medför att begäran om förtur harminskat, liksom besöken i expeditioner samt att de sökandefår sitt beslut snabbare. Vidare kan ärenden fördelasgeografiskt på annat sätt och resurser kan frigöras för attanvändas till mer komplexa ärenden.Beslut som fattas avutlandsmyndigheternaUnder 2013 har inga beslut i denna ärendekategori fattatsav utlandsmyndigheterna.Figur 71Antal inkomna förstagångsansökningar av studerandeärendenvid Migrationsverket och utlandsmyndigheterna2011 2012 2013Inkomna totalt 10 251 9 491 10 315varav andel inkomna direkttill Migrationsverket 5 % 22 % 63 %varav andel inkomnatill verket via utlandsmyndigheterna66 % 51 % 25 %varav andel inkomna enbarttill utlandsmyndigheterna 29 % 26 % 12 %Figur 72Antal inkomna och avgjorda studerandeärenden vidutlandsmyndigheterna och Migrationsverket 2011-20132011 2012 2013Inkomna ärenden 29 304 23 920 20 651Avgjorda ärenden 29 039 26 558 20 103varav Migrationsverket 26 128 24 142 18 882varav utlandsmyndigheterna 2 911 2 416 1 221Genomsnittlig handläggningstidtotalt i dagar 67 56 43för ärenden som avgjorts avMigrationsverket 72 60 45för ärenden som avgjorts avutlandsmyndigheterna15 19 13Beviljade ansökningar 26 232 24 039 18 151varav Migrationsverket 23 352 21 671 16 947bifallsandel 89 % 90 % 90 %varav utlandsmyndigheterna 2 880 2 368 1 204bifallsandel 99 % 98 % 99 %100/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


arbete, besök och bosättningAvgjorda ärendenUnder 2013 har Migrationsverket avgjort nästan 18 900ansökningar om uppehållstillstånd på grund av studier,vilket är drygt 500 färre ärenden än vad som kom in underåret. Den genomsnittliga handläggningstiden var 45 dagar(1,5 månader), vilket är 15 dagar kortare än föregåendeår. När det gäller förstagångsansökningar var handläggningstidenför dessa ärenden 31 dagar (1 månad).Migrationsverkets handläggning svarade för 25 dagar ochutlandsmyndigheternas handläggning för 6 dagar.Antalet öppna ärendenI slutet av 2013 var cirka 2 100 studerandeärenden öppnai denna ärendekategori, vilket är cirka 500 fler än föregåendeår. Av dessa var cirka 600 förstagångsansökningaroch cirka 1 500 var förlängningsansökningar.Beslut som fattas av utlandsmyndigheternaVissa utlandsmyndigheter har bemyndigande att fatta besluti studerandeärenden. Under året har cirka 970 beslut ikategorin studerandeärenden och cirka 250 beslut i kategorinövriga studier fattats av utlandsmyndighet.faktaÖvriga studier – studenter som bedriverstudier på annan nivå än högskolestudier.Det kan t ex vara utbytesstudier, gymnasiestudier,studier vid internatskolor eller andraövriga studier.Övriga ärendenViseringsärendenUnder 2013 kom det in cirka 200 600 ansökningar om visumtill utlandsmyndigheterna. Det är cirka 15 200 färreansökningar än under 2012. Det är framför allt ansökningarfrån medborgare i Iran och Ryssland som blivit färre underåret. När det gäller Iran har antalet ansökningar minskatfrån cirka 20 000 till 12 400 och när det gäller Rysslandfrån 62 000 till 56 000 ansökningar. Anledningen till attansökningarna blivit färre från medborgare i Iran är troligenatt medborgarna inte kunnat ansöka om visum pågrund av att det inte går att boka tider för att fullfölja ansökan.Ekonomin i landet är troligen en annan förklaring.När det gäller ansökningar från medborgare i Rysslandfinns det två orsaker, den ena är att Finland tar allt störreandelar visumansökningar och den andra är att fler får viseringarför längre tid, från ett år och upp till fem år i enlighetmed viseringsförenklingsavtalet.Det är huvudsakligen utlandmyndigheterna som taremot och fattar beslut i ansökningar om visum. Endast enliten andel ansökningar (cirka 5 procent) överlämnas tillMigrationsverket för beslut. Dessa ärenden överlämnas pågrund av att utlandsmyndigheten behöver vägledning ellerav säkerhetsskäl. I dessa ärenden ingår även ansökningarsom har överlämnats till Migrationsverket av denordiska länder som representerar Sverige. Migrationsverketavgjorde cirka 10 000 viseringsärenden under året.Den genomsnittliga handläggningstiden för dessa ärendenvar 47 dagar, varav 35 dagar på Migrationsverket, vilketär en ökning jämfört med föregående år då handläggningstidenvar 31 dagar, varav 9 dagar påMigrationsverket. Den längre handläggningstiden under2013 beror troligen på att det främst är representationsärenden,framför allt i de nordiska länderna, som skickastill Migrationsverket för avgörande. Andelen webbansökningarom visum var under året 47 procent av det totalaantalet inkomna ansökningar, vilket är en ökning med 13procent jämfört med föregående år.EES/registreringsärendenMigrationsverket avgjorde under året cirka 29 800 EES/ registreringsärenden,vilket är nästan 6 300 färre ärenden änföregående år. Denna kategori omfattar såväl registreringav EES-medborgares uppehållsrätt som utfärdande av uppehållskortför EES-medborgares familjemedlemmar somär tredjelandsmedborgare. Andelen bifall var 74 procent,vilket är något lägre än 2012 (77 procent).Antalet ansökningar från familjemedlemmar till EESmedborgare(make/maka/barn och föräldrar) har under102/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


arbete, besök och bosättningåret varit cirka 10 000, vilket motsvarar 29 procent av dettotala antalet inkomna ärenden. Det är något färre än föregåendeår (cirka 11 000). Under året har de störstagrupperna i denna kategori, i princip desamma som föregåendeår, varit medborgare från Polen, Tyskland, Rumänien,Spanien och Frankrike.WebbansökningarEU/EES-medborgare som ska arbeta eller studera i Sverigekan registrera sin uppehållsrätt via webben och dessautgör drygt 50 procent av det totala antalet inkomnaärenden i denna kategori. Bland arbetstagare var det underåret 41 procent som ansökte via webben och blandstuderande var det 86 procent som ansökte via webben.Andelen webbansökningar i denna kategori var underåret 36 procent av det totala antalet ärenden i denna kategori.Även dessa ärenden kan hanteras i det nya handläggningsstödetE3. Under 2013 har 27 procent (cirka 9500 ärenden) av det totala antalet inkomna ärenden idenna kategori hanterats på detta sätt, vilket är 7 000ärenden fler än under 2012. Handläggningstiden i E3 är idenna ärendekategori cirka 1-2 arbetsdagar.BesökMigrationsverket avgjorde cirka 9 300 besöksärenden under2013. Det är något färre ärenden än föregående år(cirka 9 700). Besöksärenden kan vara exempelvis turistbesökeller förlängningar av visum.Uppdrag att bistå utlandsmyndigheternaInom utrikesförvaltningen pågår ständigt ett arbete för attutveckla arbetssätt och organisation. Migrationsverket bistårfrämst med teknikstöd men även annat verksamhetsstöd.Både den nuvarande och den framtida verksamhetenställer ökade krav på stärkt samordning av stödet till utlandsmyndigheterna.faktaEtt outsourcingföretag är en extern tjänsteleverantörsom utlandsmyndigheterna sluter avtal med.Samtliga svenska utlandsmyndigheter anlitar denexterna tjänsteleverantören VFS Global. Den externatjänsteleverantören har ingen tillgång till våraIT-system. Däremot har VFS Global tagit fram ett egetregistreringssystem, som är kompatibelt med verketssystem så att utlandsmyndigheterna kan hämta inviseringsansökningarna med bifogad biometri.Migrationsverket, genom ledningen för verksamhetsområdeBesök, bosättning och medborgarskap, fortsätteratt tillsammans med Regeringskansliet (UD) se över debehov av stöd utlandsmyndigheterna behöver för sin pågåendeverksamhetsutveckling.Målsättningen att ansökningar för såväl viseringar somuppehållstillstånd ska lämnas elektroniskt ligger fast samtatt alla besök i migrationsärenden på utlandsmyndigheternaska ske efter tidsbokning. Migrationsverket kommeratt fortsätta arbetet med att förbättra stödet för detta.Under de kommande åren fortsätter införandet av detgemensamma europeiska systemet för utbyte av viseringsinformation(VIS).Antalet Dublinärenden kommer att öka när VIS har implementeratsfullt ut, senast 2015. Redan nu visar det sigatt många asylsökande har rest in i Sverige med viseringarsom beviljats av andra medlemsstater.Införandet av det nya systemet för registrering ochupptagning av biometri, BioVision, som infördes underhösten 2013 innebär att de externa tjänsteleverantörernasom utlandsmyndigheterna samarbetar med har fått teknikstödför att överföra uppgifter, inklusive biometriskauppgifter i ett viseringsärende till utlandsmyndigheterna.Detta medför att belastningen på utlandsmyndigheternaminskar. Den nya lösningen har införts på 13 utlandsmyndigheteroch erbjuder sökanden möjligheten att lämnain en komplett viseringsansökan samt biometri på 48 lokalaviseringskontor, som drivs av VFS Global. Det innebärtidsbesparingar för både sökande och berörda utlandsmyndigheter.Tillsynen av outsourcingföretagen blir däremot en alltviktigare och betydande uppgift för Migrationsverket ochutlandsmyndigheterna.I viseringsärenden har handläggningstiden och administrationenökat i och med möjligheten att överklaga avslagsbeslutför de utlandsmyndigheter som har mångaavslag. Förutom teknikstöd för att kunna föra över överklagandeärendentill migrationsdomstolen elektroniskt såger också verket visst verksamhetsstöd i form av analyseroch sammanställningar av domar i viseringsmål.Migrationsverket och UD har också inlett ett arbetemed att förbättra planeringen. Ett bra planeringsunderlagför en given period bör finnas så att det går att bedömavilken arbetsinsats som krävs och därmed vilka budgetmedelsom bör anslås för verksamheten.årsredovisning migrationsverket 2013 103/ 162


arbete, besök och bosättningEffektivitetProduktivitetEtt sätt att mäta utvecklingen av produktiviteten är attjämföra antalet avgjorda ärenden per årsarbetare. Men dåtas inte hänsyn till att olika ärendekategorier är olika resurskrävande.Med utgångspunkt i genomförda tidsuppskattningarhar ett produktivitetsindex räknats fram. Detta index möjliggörjämförelser av produktionen över tid på ett merrättvisande sätt, eftersom det tar hänsyn till förändringarav andel mellan mer resurskrävande respektive mindre resurskrävandeärendekategorier, som kan variera mellanåren.Under året har Migrationsverket investerat mycket tidoch resurser i utvecklingsinsatser för en effektivare ärendehantering.Mycket av utvecklingsarbetet har genomförtsi den dagliga löpande verksamheten med befintligaresurser. Det gäller utvecklingen av det elektroniska flödet(E3) men även utveckling och implementering av ettstandardiserat ärendeflöde (SÄF) för ansökningar som inkommiti pappersform.Positiva produktivitetseffekter av utvecklingsinsatsernakommer att öka successivt under 2014.Större delen av den totala mängden inkomande ärendengår alltjämt utanför den digitala ärendehanteringen.Det finns även betydande balanser av äldre ärenden somvi systematiskt arbetar med, vilket också bidragit till enlägre produktivitet.Den skärpning som skett gällande tillämpningen avkraven för arbetstillstånd inom vissa branscher har medförten mer tidskrävande handläggning av denna ärendekategori.Förändringar i bemanningen inom området under2012 har påverkat produktionen 2013. Att erfarna handläggarefrån området till asylprövningen i november 2012medförde en lägre produktion i tillståndsverksamhetenunder stora delar av 2013. Detta var samtidigt en effektivförstärkning för asylprövningen som stod under hårttryck. Till följd av förändringarna genomfördes flera omflyttningarav ärenden under våren 2013 med en betydandeadministration som följd.Under 2013 har vi fokuserat uppföljningsarbetet på attförstå variation i väntetider och hur vi förbättrar flödena iprocesserna. Se vidare sidan 13.KostnadsutvecklingUnder året har kostnaderna för verksamhetsgrenen ökatmed cirka 2 procent. Förvaltningskostnaden har ökat meddrygt 19 miljoner kronor (4 procent). De ökade förvaltningskostnadernaberor framför allt på ökade avskrivningskostnaderoch kostnader för ökat antal DNA-analyser. Avskrivningskostnadernahar ökat med 14 miljoner kronor tillföljd av investering i nya fotostationer för biometriupptagning.DNA-analys har använts i större utsträckning när identitetshandlingarsaknas eller är bristfälliga och kostnadenhar ökat med cirka 8 miljoner.Däremot har kostnaderna för bland annat service ochunderhåll av fotostationer minskat med 6 miljoner kronori och med köp av de nya fotostationerna.Även kostnaden för övriga samkostnader har minskat,som till övervägande delen utgörs av från EU-budgetenfinansierade insatser för asylsökande och flyktingar.Bemanningen har varit 469 årsarbetare, vilket är 5 årsarbetarefärre än under föregående år.Kostnad per ärendeKostnaden per ärende har ökat med 242 kr (9 procent)under 2013, vilket bland annat beror på ökade kostnaderi form av avskrivningar för nya fotostationer och DNAanalyser.Figur 73Avgjorda ärenden per årsarbetare för arbetsmarknads-,besöks- och bosättningsärenden 2011-20132011 2012 2013Avgjorda ärenden 174 635 191 094 179 966Antal årsarbetare 405 474 469Avgjorda/årsarbetare 431 403 384Figur 74Produktivitetsutveckling för arbetsmarknads-,besöks- och bosättningsärenden 2011-20132011 2012 2013Avgjorda ärenden per årsarbetare 500 470 458104/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


arbete, besök och bosättningFoto: Tomislav StjepicMedborgarskapInkomna ärendenUnder senare år har antalet inkomna grundärenden ökatkraftigt. Under 2013 har det dock varit en nedgång till cirka37 200 grundärenden från cirka 39 000 grundärenden2012. Av de grundärenden som kom in under året komcirka 7 800 från irakiska medborgare, vilket utgör 21 procentav det totala antalet sökande. De i övrigt största nationaliteternakom från Somalia, cirka 2 300 ansökningar,Polen, cirka 1 800 ansökningar, Thailand, cirka 1 700 ansökningar,statslösa, cirka 1 400 ansökningar och Iran, cirka1 200 ansökningar.Under 2013 lämnades cirka 44 procent av ansökningarnain via Migrationsverkets webbplats, vilket är någotfärre än under 2012 då 50 procent av ansökningarna lämnadesin elektroniskt. Under året har det blivit nödvändigtatt skaffa e-legitimation eller särskilt inloggningskonto föratt kunna ge in ansökan via webben, vilket sannolikt harbidragit till den sjunkande trenden. Att det därtill är nödvändigtatt skriva ut och underteckna samt tillsammansmed id-handling posta ansökan till Migrationsverket ökar106/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


arbete, besök och bosättninginte benägenheten att ansöka via webben. När möjlighetatt ansöka med e-legitimation finns kommer den som ansökeratt kunna skriva under sin ansökan elektroniskt ochpå så sätt slippa att skicka in underskriften i original.Figur 77Antal inkomna, avgjorda och öppnamedborgarskapsärenden 2011-20134500040000Figur 76Inkomna medborgarskapsärenden 2011-20132011 2012 2013Totalt 34 620 39 007 37 163varav naturalisationsärenden 31 398 35 581 33 268varav anmälningsärenden 2 301 2 403 2 840varav bibehållande-/befrielseärenden 921 1 023 1 055Avgjorda ärendenAntalet avgjorda grundärenden 2013 var cirka 41 200, vilketär en ökning jämfört med 2012, då det totalt avgjordescirka 38 600 grundärenden. Under året har målet varitatt jämna ut väntetiderna mellan ärendeflödena och ävenkorta väntetiderna, vilket också har lyckats. Den genomsnittligaväntetiden vid utgången av 2013 var 168 dagar,vilket var något kortare jämfört med december 2012 dåväntetiden var i genomsnitt 180 dagar.Antalet öppna grundärenden sjönk successivt under2013 och var i slutet av 2013 cirka 14 400, jämfört med cirka18 100 i slutet av 2012.Totalt hade medborgarskapsenheten i Norrköping 51årsarbetare under 2013 och enheten avgjorde cirka36 000 grundärenden. Utöver detta avgjorde sex årsarbetarefrån Migrationsverkets Kundtjänst, ledda av medarbetarefrån medborgarskapsenheten, cirka 5 200 medborgarskapsärendenunder perioden mars – december 2013.För att möta variationer i ärendevolymer arbetar medborgarskapsenheteni Norrköping i team med särskildamål, dimensionerade för att utjämna väntetiderna. Teamenarbetar med olika flöden. För elektronisk ansökanrespektive pappersansökan arbetar olika team med beslutsklaraärenden, ärenden med kompletteringsbehovsamt utredningskrävande ärenden. Handläggningen harsärskilt varit inriktad mot de äldsta ärendena och resultatethar varit att väntetiderna har jämnats ut mellan flödena.Ur effektivitetssynpunkt har dock inriktningen fortsattvarit att avgöra de beslutsklara ärendena snarast efter attde kommit in och screenats. Detsamma gäller självständigaansökningar rörande barn.Genom att jämna ut väntetiderna har dessa också blivitmer förutsägbara. Uppgifter om de aktuella väntetidernauppdateras med jämna mellanrum på Migrationsverketshemsida.350003000025000200001500010000500002011 2012 2013Inkomna Avgjorda ÖppnaFigur 78Antal öppna medborgarskapsärenden 2011-20132011 2012 2013Totalt 17 833 18 142 14 367Naturalisationsärenden 17 052 17 234 14 130Anmälningsärenden 705 844 182Bibehållande-/befrielseärenden 76 64 55Figur 79Antal avgjorda medborgarskapsärenden 2011-20132011 2012 2013Totalt 28 889 38 639 41 221Andel bifall 87 % 84 % 84 %Genomsnittlig handläggningstid 175 170 168Avgjorda naturalisationsärenden 26 164 35 345 36 663Andel bifall 89 % 85 % 85 %Genomsnittlig handläggningstid 187 188 180Avgjorda anmälningsärenden 1 839 2 259 3 494Andel bifall 70 % 74 % 72 %Genomsnittlig handläggningstid 84 116 84Avgjorda bibehållande-/886 1 035 1 064befrielseärendenAndel bifall 72 % 66 % 62 %Genomsnittlig handläggningstid 27 26 29årsredovisning migrationsverket 2013 107/ 162


arbete, besök och bosättningKostnadsutvecklingKostnaderna för verksamheten har ökat under året meddrygt 4,7 miljoner kronor (12 procent). Detta förklaras avatt förvaltningskostnaden har ökat med cirka 5,3 miljonerkronor (15 procent). De ökade förvaltningskostnadernaberor framförallt på nyrekrytering av personal. Kostnadsökningenbestår främst av personalkostnader, cirka 4 miljonerkronor. Bemanningen har ökat med 5 medarbetare(10 procent) till drygt 57 årsarbetare under 2013 om mantar hänsyn till de årsarbetare vid Migrationsverkets kundtjänstsom har handlagt medborgarskapsärenden.Kostnad per ärendeKostnaden per medborgarskapsärende har ökat med54 kronor (5 procent). Till följd av något lägre produktioni och med upplärning av ny personal ökade förvaltningskostnadenper ärende med 70 kronor medan övrigasamkostnader minskade med 16 kronor.Figur 821) 2)Kostnad för prövning av ansökan om arbete, besök och bosättning2011 2012 2013Kostnad för prövning av ansökan (tkr) 455 103 540 055 552 173varav 1:1 (tkr) 431 667 518 405 537 464varav rättshjälp (tkr) 5 762 4 958 5 974varvav övriga samkostnader (tkr) 3) 17 586 16 457 8 735Kostnad per avgjort ärende (kr) 2 606 2 826 3 0681:1 Kostnad per avgjort ärende (kr) 2 472 2 713 2 9861)Tabellen är baserad på kostnader, inte anslagsavräknade utgifter och kostnader.2)kostnader för processföring i domstol ingår ej.3)I övriga samkostnader ingår till övervägande del anslaget 1:8.Figur 83Kostnad för prövning av ansökan om svenskt medborgarskap 1)2011 2012 2013Kostnad för prövning av ansökan (tkr) 31 847 38 155 42 892varav 1:1 (tkr) 30 311 36 651 41 969varvav övriga samkostnader (tkr) 1) 1 573 1 578 923Kostnad per avgjort ärende (kr) 1 102 987 1 0411:1 kostnad per avgjort ärende (kr) 1 049 949 1 0181)Tabellen är baserad på kostnader, inte anslagsavräknade utgifter ochkostnader.2)I övriga samkostnader ingår till övervägande del anslaget 1:8.årsredovisning migrationsverket 2013 109/ 162


omprövning av beslut och processföringFoto: Ida Ling Flanagan110/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


omprövning av beslut och processföringOmprövning avbeslut och processföringFigur 84Genomsnittlig handläggningstid i dagar för överklagandenDagar8765432102011 2012 2013AsylArbete, besök, bosättningMedborgarskapVerkställighetshinderINLEDNINGMed omprövning och processföring avses den verksamhetsom är följden av att en sökande överklagar ett avslagsbeslutpå sin tillståndsansökan. När ett beslut överklagasöverväger Migrationsverket först en omprövningav sitt beslut.Om beslutet inte ändras lämnar myndigheten överklagandetvidare till Migrationsdomstolen. I domstolsprocessenär Migrationsverket part och företräds av särskildaprocessförare.Justitieombudsmannen har uttalat att en överklaganska överlämnas till överinstansen utan dröjsmål, vilket inormalfallet inte bör överstiga en vecka.Den genomsnittliga handläggningstiden ligger inomdenna tidsram för samtliga ärendeslag. Den främsta anledningentill att den genomsnittliga handläggningstidenligger under en vecka beror på att Migrationsverket 2011införde ett nytt arbetssätt som innebär att överklagandenöverlämnas till domstolen, utan yttrande av de enheterpå Migrationsverket som fattat det överklagade beslutet.Antal ärenden som har överlämnats från Migrationsverkettill migrationsdomstolarna under 2013 har ändratsbåde när det gäller asylärenden och ärenden om arbete,besök och bosättning (tillståndsärenden) jämfört med2012. Antal överlämnade asylärenden har gått upp mednästan 1 700 och antalet tillståndsärenden har reduceratsmed nästan 1 100.Trots att Migrationsverket under året överlämnat fleröverklaganden till domstolen, har antalet muntliga förhandlingaroch yttranden minskat. En förklaring till reduktionenav muntliga förhandlingar och yttranden är attbalanserna i domstolarna har ökat med nästan 1 000 asylmål.Detta är ärenden som domstolarna inte har börjat arbetamed och där de heller inte har begärt in yttrandeneller genomfört muntliga förhandlingar. En annan sannolikförklaring är att domstolarna avgör flera ärenden utanatt involvera Migrationsverket.I tillståndsärenden har det skett en ökning med cirka500 yttranden samtidigt som antalet överlämningar avöverklaganden till domstolarna minskat med cirka 1 100ärenden. Domstolarnas balanser har samtidigt minskatmed nästan 300 mål.Uppdrag snabbspårMigrationsdomstolarna och Migrationsverket fick underåret ett uppdrag att undersöka möjligheterna att arbetamed snabbspår i domstolsprocessen. Tanken var att ävendomstolarna skulle kunna jobba med segmentering avårsredovisning migrationsverket 2013 111/ 162


omprövning av beslut och processföringFigur 85Ärenden där verket överklagat Migrationsdomstolarnas avgöranden 2011 - 20132011 2012 2013AsylAntal överklaganden till Migrationsöverdomstolen 40 47 61Antal meddelade prövningstillstånd 12 8 14Prövning av verkställighetshinderAntal överklaganden till Migrationsöverdomstolen 4 3 8Antal meddelade prövningstillstånd 8 1 0Arbete, besök och bosättningAntal överklaganden till Migrationsöverdomstolen 433 90 24Antal meddelade prövningstillstånd 6 0 6Svenskt medborgarskapAntal överklaganden till Migrationsöverdomstolen 0 4 0Antal meddelade prövningstillstånd 0 0 0TotaltAntal överklaganden till Migrationsöverdomstolen 477 144 93Antal meddelade prövningstillstånd 26 9 20Figur 86Omprövningsbeslut 2011 - 20132011 2012 2013Asyl 14 290 13 111 14 917varav av verket ändrade beslut 5 5 27varav överlämnade till migrationsdomstol 14 112 12 912 14 606Verkställighetshinder 2 854 2 578 2 531varav av verket ändrade beslut 3 3 0varav överlämnade till migrationsdomstol 2 833 2 544 2 506Arbete, besök och bosättning 12 995 10 001 8 931varav av verket ändrade beslut 167 232 337varav överlämnade till migrationsdomstol 12 457 9 565 8 486Medborgarskapsärenden 829 1 610 1 613varav av verket ändrade beslut 147 274 239varav överlämnade till migrationsdomstol 638 1 248 1 293Totalt 30 968 27 300 27 992varav av verket ändrade beslut 322 514 603varav överlämnade till migrationsdomstol 30 040 26 269 26 891112/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


omprövning av beslut och processföringärenden för att ärenden som Migrationsverket har möjlighetatt hantera snabbt även ska kunna processas snabbarei domstolarna.Uppdrag snabbspår påbörjades i januari med ett uppstartsmötemellan Migrationsverket och migrationsdomstoleni Stockholm (MD1).Syftet med uppdrag snabbspår var att följa ett antalärenden från ansökan till laga kraft och att processa dessaärenden så snabbt som möjligt utan onödiga dröjsmål.Detta gav ett underlag för analys av hur balanser i olikadelar av processen påverkar tiderna i mottagningssystemet.I april 2013 påbörjades ett arbete med att plocka ut decirka 100 ärenden ingick i uppdraget. Ärenden från deländer som handläggs på enheterna på MD1 valdes ut.Vissa ärendekategorier som Dublinärenden och avvisningmed omedelbar verkställighet undantogs eftersom dessaärenden handläggs som brådskande ärenden i domstol.De utvalda ärendena var att anse som normalärendensom inte var särskilt lätta eller snabba att handlägga, menheller inte särskilt svåra.Hanteringen hos MigrationsverketPå Migrationsverket startades den särskilda handläggningenfrån den tidpunkt överklagan inkom. På grund avtidsbrist var det inte möjligt att påbörja handläggningenfrån ansökningstidpunkten. Ärendet överlämnades därefterutan dröjsmål till MD1.Begäran om yttranden som inkom från domstolen tillförvaltningsprocessenheten besvarades snarast möjligt.Kallelser till muntlig förhandling i snabbspårsärendenhanterades på samma sätt som vid vanliga förhandlingar.Laga kraft registrerades så snart som möjligt.Hanteringen hos MD1Migrationsdomstolarna har i sin verksamhetsplan ett tidsmålom att pröva ett överklagande inom fyra månader.MD1 (två enheter deltog i snabbspåret) hanterade uppmärktaärenden skyndsamt. Begäranden om yttrande frånMigrationsverket skickades ut snarast möjligt och muntligaförhandlingar genomfördes omgående.Migrationsöverdomstolen (MiÖD)MiÖD har som tidsmål att fatta beslut om prövningstillståndska beviljas eller inte inom två månader. Om prövningstillståndbeviljas ska målet avgöras inom sex månader.ResultatDet tog i genomsnitt två dagar från att en överklagankommit in till Migrationsverket tills den var överlämnad tillMD1. Normalt är genomsnittstiden fem dagar. Tiden frånatt överklagan överlämnades till domstolen och tills domfastställdes på MD1 var i genomsnitt 51 dagar. I de ärendensom överklagades till Migrationsöverdomstolen(MiÖD), tog det i genomsnitt 49 dagar från domslut i MD1och till MiÖD:s beslut om ej prövningstillstånd. I denna tidingår även tiden från den tidpunkt då den sökande fåttdomen från MD1 tills överklagan inkom till MiÖD. Den totalatiden på domstolarna var alltså 100 dagar vilket är betydligtmindre än den normala sammanlagda genomsnittligahandläggningstiden på 123 dagar.Figur 87Processföring (muntlig och skriftlig)2011 2012 2013Muntliga förhandlingar 2 761 3 415 2 515Asyl (prövning ansökan) 2 362 2 737 2 044Asyl (prövning verkställighetshinder) 31 21 19Arbete, besök och bosättning 117 110 107Svenskt medborgarskap 22 14 12Övrigt (förvar m m) 229 533 333Yttranden 20 649 20 792 20 126Asyl (prövning ansökan) 12 157 10 359 8 911Asyl (prövning verkställighetshinder) 499 304 413Arbete, besök och bosättning 5 625 7 064 7 606Svenskt medborgarskap 263 568 680Övrigt (förvar m m) 2 105 2 497 2 516årsredovisning migrationsverket 2013 113/ 162


omprövning av beslut och processföringEn fjärde migrationsdomstolInledningÅterrapporteringMigrationsverket ska redovisa verksamhets- ochkostnadskonsekvenser för myndigheten till följd avinförandet av en fjärde migrationsdomstol.En fjärde migrationsdomstol som påbörjade sin verksamhethar inrättas i Luleå.VerksamhetskonsekvenserMigrationsverket inrättade under 2013 en ny förvaltningsprocessenheti Boden. Denna enhet har samma ansvarinom sitt geografiska område som de andra enheternainom verksamhetsområde förvaltningsprocess, det villsäga processa migrationsärenden i domstol och fatta besluti ärenden om verkställighetshinder. Enheten består avenhetschef samt teamledare, processförare, handläggareoch assistenter.Domstolen beräknas hantera mellan 20-25 procent avde ärenden som tidigare tillhörde domstolen i Stockholmsdomsområde.Det är ännu för tidigt att kunna dra slutsatser om hurdetta påverkar den totala handläggningstiden och migrantenstid i mottagningssystemetI samband med inrättandet av migrationsdomstolen iLuleå har Migrationsverket i Boden inrättat ett integreratteam med medarbetare från flera verksamhetsområdenför att öka myndighetens flexibilitet och förmåga att samarbetaöver verksamhetsområdesgränserna. Teametsmedlemmar ska handlägga ärenden från alla involveradeverksamhetsområden och på det sättet sprida kompetensoch höja flexibiliteten i handläggningen. Detta team kommeratt vara fullt bemannat från och med januari 2014.KostnadskonsekvenserRekryteringen till förvaltningsprocessenheten i Bodenskedde successivt under året. Personalstyrkan uppgår totalttill 15 personer. Verksamheten är samlokaliserad medverkets prövnings- och mottagningsverksamhet i Bodenför att ta tillvara de verksamhetsmässiga fördelarna i helamigrantprocessen och för att effektivt kunna utnyttja gemensammaadministrativa resurser. Att migrationsdomstolenär belägen i Luleå innebär reskostnader förprocessförarna i samband med domstolsförhandlingar.Kostnaden för den nya förvaltningsprocessenheten iBoden uppgick under 2013 till totalt 5 943 tkr tkr varav 75procent var lönekostnader:Inledningsvis har personal från förvaltningsprocessenheternai övriga landet stöttat den nya enheten i Boden.Förvaltningsprocessenheterna i Stockholm har hanteratkvarvarande ärendebalanser som härrör till det nya domsområdetoch som fortfarande handläggs av migrationsdomstoleni Stockholm. Ett ökat resursbehov med anledningav det ökade antalet asylsökande från Syrien och nyaarbetsuppgifter där verket övertagit prövningen av verkställighetshinderi ärenden rörande nåd och brottsutvisningfrån regeringen har också motiverat behovet av attbehålla personal i organisationen.Förändringarna med den nya domstolen i Luleå hardärför inte föranlett någon direkt avveckling i Stockholm.Verksamheten har i stället anpassats genom att inte ersättapersonal som slutat inom ramen för den normala personalrörligheten.Vid årsskiftet var antalet anställda 62 vidförvaltningsprocessenheterna i Stockholm jämfört med74 vid ingången av året.114/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


Foto: Marie Lindgren116/ 162årsredovisning migrationsverket 2013


internationellt arbetefaktaÖstliga partnerskapet lanserades 2009 som ettgemensamt initiativ till att förstärka och fördjupa relationernamellan EU och dess östeuropeiska grannländerArmenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina ochVitryssland. Partnerskapet är ett uttryck för EU:s solidaritetoch långsiktiga engagemang gentemot Östeuropa. Det ärockså ett svar på partnerländernas vilja till närmaresamarbete med EU. Syftet med partnerskapet är att främjaländernas politiska associering och ekonomiska integreringmed EU. Detta sker genom praktiskt och konkret arbete föranpassning till EU:s regelverk inom olika områden,harmonisering av lagstiftning och byggande av demokratiskainstitutioner. Migrationsverket stödjer partnerskapetbland annat genom en stödfunktion för Panelen förMigration och Asyl – Eastern Partnership Panel on Migrationand Asylum.Migrationsverkets internationella utvecklingsinsatserPanelen för migration och asyl/Östliga partnerskapet:Armenien, Azerbadjan, Georgien, Moldavien, Ukraina, VitrysslandEU: s pilotprojekt och dess målländer: Moldavien, Vitryssland,Kirgizistan (ej med på kartan), Armenien, Georgien, UkrainaSidenvägsprojektet: Afghanistan (ej med på kartan), Irak,Pakistan (ej med på kartan)Twinning, pågående och planerade: Turkiet, Serbien,ArmenienEASO insatser: Grekland, Italien, Bulgarien, SerbienNy väg in: IrakPlanerade samarbetsprojekt: Jordanien, Libanon, TunisienKartan sammanfattar Migrationsverkets pågående och kommandearbeten samt under året avslutade insatser inom det europeiskaoch internationella arbetet. I kommande avsnitt redovisas ochanalyseras dessa insatser.Migration och utvecklingMigrationsverkets arbete med migration och utvecklinghandlar om att möta frågor som är aktuella i omvärldenoch att bistå regeringen i dess arbete. Därför engagerarsig Migrationsverket i det internationella utvecklingssamarbetetmed utgångspunkt i Sveriges politik för global utveckling,PGU, och bidrar därigenom till en ökad medvetenhetom sambandet mellan migration och utveckling,vilket beskrivs i det följande.Samarbete utanför EU: s gränserDet internationella utvecklingsarbetet har ett stort fokuspå omvärldsanalys. Analyser genomförs kontinuerligt föratt sondera hur Migrationsverket kan bistå för att möta denefterfrågan och de behov som uppstår till följd av händelseri omvärlden. Mot bakgrund av i huvudsak den svåramigrationssituationen i Mellanöstern analyserades eventuellakommande projektinsatser i bland annat Jordanien,Libanon och Tunisien. Sidenvägsprojektet inom ramen förBudapestprocessen är av samma skäl ett samarbete somkan visa sig bli strategiskt viktigt. Budapestprocessen är ettkonsultativt forum för migrationsfrågor för EU:s medlemsstateroch ett antal länder i EU:s närhet. Under året har detblivit klart att Migrationsverket kommer att delta i Sidenvägsprojektetsandra fas med start i januari 2014 genomexpertinsatser i Sidenvägsländerna: Afghanistan, Irak ochPakistan. Projektet förväntas leda till en stärkt hantering avmigrationsfrågor i en del av världen som i stor utsträckningpåverkas av konflikter och som i nuläget har en mycket ansträngdoch svårhanterlig migrationssituation.Arbetet med EU: s globala ansats till migration, GlobalApproach to Migration and Mobility – GAMM, är ett prioriteratområde för Sverige både i förhållande till PGU ochtill EU-arbetet. Migrationsverket stöder Regeringskansliet iarbetet bland annat genom EU: s gemensamma politikför de östliga grannländerna – Östliga partnerskapet. Endel av stödet utgörs av arbetet med Panelen för Migrationoch Asyl där Sverige och Migrationsverket är delaktiga i attplanera och genomföra panel- och expertmöten fram tilloch med våren 2015. Panelen leds av EU-kommissionenoch koordineras i samarbete med Migrationsverket ochIOM, International Organization for Migration.Ytterligare en insats i den östliga dimensionen är EU: spilotprojekt för kvalitet och utbildning i asylprocessen.Projektet syftar till att införa delar av det europeiska asylutbildningssystemetEASO: s Training Curriculum i blandannat länderna öster om EU. Projektet pågår fram till mars2014 och är en del av det politiska migrationssamarbetetPragprocessen där Sverige aktivt deltar. En fortsättning avvissa delar av projektets arbete med att översätta och introducerautbildningsmoduler har redan påbörjats ochspridit ytterligare mervärde genom det UNHCR-leddaprojektet Quality Initiative Eastern Europe. Migrationsverket118/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


internationellt arbetehar valt att bidra i detta arbete dels för att det kan sessom ett stöd till EASO, dels för att verket har stark expertiskring utbildningsmodulerna. Att få hjälp med utbildningstärker länders administrationer och rättssäkerheten förberörda migranter.Sverige innehar också under 2013-2014 ordförandeskapeti det globala forumet för migration och utvecklingGFMD, som är ett forum inom FN-strukturen. Hittills harMigrationsverket bland annat medverkat i ett forum omcivilsamhället och i en arbetsgrupp kring innehållet i denkonferens som hålls i maj 2014. Migrationsverket har ocksåhaft bilaterala möten med GFMD-sekretariatet på Justitiedepartementetför att diskutera Migrationsverketsmedverkan och bidrag till konferensen.Twinning – ett strategiskt instrumentför utvecklingGenom ”twinning” erbjuds myndigheter och andra offentligaaktörer från EU: s medlemsstater att delta i utvecklingenav andra länders förvaltningar. Twinning byggerockså upp viktig kompetens och kontakter för framtida internationelltsamarbete. Migrationsverket leder sedan2012 ett twinningprojekt i Armenien tillsammans medPolens inrikesministerium. Projektet ska bidra till att landetnärmar sig EU-standard i hanteringen av migrationsfrågor.Armenien är en viktig samarbetspartner bådeinom ramen för det Östliga partnerskapet och som transitlandför migranter. Det har också ett strategiskt intressantläge nära Mellanöstern. En extern utvärdering har gjortsav projektet, som bland annat rekommenderar att en tydligstrategi för utfasning av projektet bör göras – någotsom Migrationsverket tar med sig också till framtida projektverksamhet.Under året har Migrationsverket identifierat ett behovav att arbeta mer proaktivt med att uppsöka eller initieraytterligare twinningprojekt med strategiskt viktiga samar-årsredovisning migrationsverket 2013 119/ 162


internationellt arbetebetsländer. Under 2013 har diskussioner påbörjats medTurkiet om eventuellt twinningsamarbete, och även Serbienhar bedömts vara ett intressant land. Båda är betydandetransitländer för det ökade migrationsbehov somfrämst Syrienkonflikten men även efterdyningarna av denarabiska våren gett upphov till. Både Turkiet och Serbienär också strategiskt intressanta länder att samarbeta medpå grund av deras läge och deras betydelse i olika policysammanhang.Projektet Ny väg inNy väg in avslutades ijuni 2013. Projektetsmålsättning var attöka kunskapen om dedrivkrafter och motivsom gör att människorväljer att migrera till Sverige. I samband med avslutet presenteradesen handlingsplan med sju punkter för förbättring.Punkterna utgår från migrantens behov utifrån deaktiviteter som genomförts i projektet som bland annatintervjuer, webbenkäter och utredningsresor. I en uppföljningi slutet av året konstaterades att resultaten tagits välomhand av Migrationsverket. Flera av tankarna tas vidare isyfte att förbättra processen för arbetskraftsinvandring.Här ingår bland annat förbättrad kommunikation till arbetskraftsinvandrarevia ambassader och en mer kundanpassadansökningsprocess. Mycket av resultaten frånwebbenkäten har också tagits tillvara i utarbetandet avden nya externa webbsidan för Migrationsverket. Punkternaomhändertas även i det fortsatta samarbetet medArbetsförmedlingen kring internationella processer. Samarbetetbestår i ett mindre forskningsprojekt om arbetskraftsinvandringfrån Tunisien, Marocko och Algeriet –som leds av tankesmedjan Global Utmaning – därArbetsförmedlingen och Migrationsverket är partners.Sammanfattande analys av arbetet medmigration och utvecklingGenom internationell projektverksamhet och deltagandei strategiska samarbetsforum bidrar Migrationsverketbåde till att stärka svenska intressen och att skapa värde imigrantprocessen. Med en större förståelse för situationer iolika länder och regioner och vilken påverkan de kan ha påMigrationsverkets processer kan migrationens positiva effekterbättre tas tillvara. När konkreta och praktiska insatsergenomförs inom ramen för en bredare politisk kontext ochagenda ökar också möjligheterna till hållbarhet och mervaraktiga systemförändringar i berörda regioner. Migrationsverketsarbete och Sveriges syn på migration spridsockså till länder inom och utanför EU vilket kombineratmed utvecklingsinsatserna främjar migranter ute i världen.Migrationsverket har baserat det internationella utvecklingsarbetetpå omvärldsanalyser och behoven i migrantprocessen.Detta har tillsammans med regeringskanslietsprioriteringar lett till att olika åtaganden rörandearabiska våren och Syrienkonflikten kommit i fokus förframtida insatser. Under 2014 är förhoppningen att fleraav dessa ska komma in i en mer aktiv fas och att Sverigedärigenom kommer att kunna visa på ledarskap i praktisktsamarbete i ansträngande tider.Harmonisering och praktiskt samarbeteinom EUMigrationsverket är aktivt i det praktiska samarbetet ochstödjer regeringen i förhandlingsarbetet genom experteri EU: s arbetsgrupper. Efter många års förhandlande enadesEU-länderna i juni 2013 om ett gemensamt europeisktasylsystem. Målet är att uppnå en högre gemensamskyddsnivå och ett mer likvärdigt skydd i hela EU, samt enökad solidaritet mellan EU: s medlemsländer. Med det gemensammaasylsystemet på plats flyttas fokus från lagstiftningsarbetetill genomförande och praktiskt samarbete.I de genomförande- och kontaktkommittéer somverket deltar i kommer tillämpningen att diskuteras. Sverigesvärderingar i migrationsfrågor är ett viktigt bidrag idebatten för att påverka när lagstiftning förhandlas ochnär ”best practice” diskuteras inom EU.Europeiska stödkontoretför asylfrågor (EASO)Det europeiska stödkontoret förasylfrågor spelar en viktig roll i Europasom forum för praktiskt asylsamarbete.En av huvuduppgifterna äratt stödja medlemsstater som är under särskilt migrationstryck.Genom en beredskapspool med asylexperter bistårmedlemsstaterna med hjälp i kapacitetsuppbyggande insatser.Även om många utmaningar kvarstår har insatsernahaft positiva effekter i synnerhet i Grekland, där insatserpågått från april 2011 och fortsätter till slutet av 2014.Under året har ett asylservicecenter, ett mottagningsservicecenteroch så kallade backlog committees byggts upp.Kommittéerna har arbetat ner balanserna i det grekiskasystemet och den positiva beslutsfrekvensen har ökat.faktaBacklog committees: De kommittéer somgrekerna inrättat i sitt nya asylsystem ska ta hand omde enorma ärendebalanser de haft och ännu har.Under året har tre workshops genomförts av tvåEASO-experter för de tio kommittéerna och desstotalt 57 medlemmar.Under 2013 har EASO, utöver Grekland, genomfört insatseri Italien och Bulgarien på dessa staters begäransamt en akut övning för akuta insatser av asylstödteammed Frontex (Europeiska byrån för förvaltning av yttre120/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


internationellt arbetegränser) på serbiska gränsen till Ungern och Rumänien.EASO har därmed vid sex tillfällen gått ut med förfrågantill medlemsstaterna om att tillgängliggöra experter tillstödinsatserna vilket Migrationsverket gjort vid samtligaförfrågningar. Under 2013 har åtta experter från verketdeltagit i olika insatser under sammanlagt 127 dagar.Ytterligare en av EASO: s huvuduppgifter är att förvaltaEASO:s Training Curriculum, tidigare EAC som Migrationsverketvarit projektledare för fram till 2012. EASO:s TrainingCurriculums uppdrag är att tillhandahålla en kvalitativ,bred och likvärdig utbildning för asylhandläggare vilket ärviktigt för att främja en harmonisering av asylprocesseninom EU. Den EU-gemensamma utbildningen ses som ettcentralt verktyg. Under 2013 har Migrationsverket ställtexperter till förfogande. Två moduler handlar om ledarskaprespektive genusfrågor. Utbildningarna och dess inriktningär ett centralt och viktigt strategiskt instrumentför att höja statusen för frågor om mänskliga rättigheter iEuropa.Mot bakgrund av det starka migrationsbehovet somunder 2012 och 2013 särskilt utmanat mottagningssystemeti Sverige, har Migrationsverket nyanställt cirka tusenpersoner under 2013. Utbildningen av den nyanställdapersonalen bygger delvis på EASO:s Training Curriculumsonline-verktyg. Sverige är därmed en stor kund till ochmottagare av EASO:s utbildningsprogram där hittills cirka450 beslutsfattare och handläggare genomgått en ellerflera av de totalt 40 genomförda kurserna under 2013.En av EASO:s prioriterade arbetsuppgifter är att hanteraoch utveckla EU: s gemensamma portal för landinformation,COI, Country of origin information. Det är av stor viktatt samtliga medlemsstater har tillgång till en samlad aktuelloch tillförlitlig landinformation. Migrationsverket deltarmed representanter i EASO:s strategiska COI-nätverk.Deltagande sker också i tematiskt landfokuserade arbetsgrupperinom COI med särskilt fokus på Syrien, Pakistanoch Somalia. Sverige bidrar på så sätt med strategisktkunskapsuppbyggande i strävan mot ett harmoniseratoch rättssäkert europeiskt asylsystem.Europeiska migrationsnätverketEMNDet Europeiska migrationsnätverket,EMN, har som uppgift attsamla in och utbyta information om migrationen till EU. Nätverketska ta fram aktuell, objektiv, tillförlitlig och jämförbar informationsom kan ligga till grund för beslutsfattande på såvälnationell som europeisk nivå. I Sverige är Migrationsverketkontaktpunkt för nätverket. Ett årligt arbetsprogram utarbetasgemensamt av den Europeiska kommissionen och EMN. Under2013 har nätverket i enlighet med programmet arbetatmed så kallade ad-hoc frågor, periodiska rapporteringar, trekortare studier och en huvudstudie samt olika möten ochkonferenser.Temat för EMN:s huvudstudie 2013 var socialförsäkringssystemenför immigranter. I maj 2013 anordnade densvenska kontaktpunkten en nationell nätverkskonferens påtemat mottagningssystem för asylsökande, Reception systemsfor asylum seekers – a comparative Perspective, vilketockså var tema för en av årets fokuserade studier. De andratvå studierna under året handlade om immigration av högkvalificeradarbetskraft och identifiering av personer somfallit offer för trafficking. Därtill framställdes en årlig policyrapportpå migrationsområdet som ett led i Kommissionensarbete med att utvärdera Stockholmprogrammet.EMN:s samlade arbete med Ad-hoc frågor, studier ochrapporter gör det möjligt att jämföra olika medlemsstaterspolicy och praxis och att dra slutsatser om hur migrations-och asylpolitiken kan vidareutvecklas inom EU. Påså sätt kan arbetet också bidra till fortsatt harmoniseringav olika nationella regler på området.Sammanfattande analys av arbetet inom EUUnder året har det faktiska genomförandet av olika EUdirektivpåbörjats, och Migrationsverkets experter deltar iEU:s genomförandekommittéer. Arbetet i kommittéernakommer att pågå också under 2014. Erfarenheterna visaratt det kommer finnas flera frågor att diskutera i genomförandestadieti olika genomförandekommittéer.Det praktiska samarbetet på EU-området har centreratskring olika EASO-insatser. Insatserna i Grekland har gettvisst positivt resultat, bland annat en förbättrad myndighetsstruktur.Fortfarande är det dock stopp för verkställigheterav Dublinärenden till Grekland, varför insatserna hittillsinte påverkat dessa ärendeprocesser förMigrationsverket. Det är också oroande att fler och flerländer behöver begära EASO-stöd – samtidigt som det ärpositivt att insatserna fungerat bra. Migrationsverket hartrots eget hårt tryck i systemen prioriterat att bistå EASOmot bakgrund av hur viktigt det är att se till helheten iEuropas migrationssystem.EASO har stärkt sin förmåga under året men det finnsfortfarande svagheter i det stöd som kontoret levererar.En del brister har identifierats gällande EASO: s förmågaatt tillgodose Migrationsverkets behov av att få personalutbildad genom utbildningsprogrammet. Istället för att tillgängliggöraefterfrågade utbildningsplatser, vilket ingår iEASO:s uppdrag, fick Sverige under slutet av 2012 göra enformell begäran om särskilt stöd vilket verkställdes under2013. EASO har även initialt haft svårigheter att ge behörighettill on-line verktyget för kursdeltagare. Samtidigt harhanteringen av det stora antalet asylsökande medfört attMigrationsverket i slutet av året fått nedprioritera sitt deltagandei EASO-utbildningar.Det kan konstateras att EASO ännu inte byggt upp ensådan COI-verksamhet som kan stödja länder, som Sverige,som redan har väl utvecklade COI-funktioner. Arbetet medCOI är därför i dagsläget mer ett givande än ett tagande förårsredovisning migrationsverket 2013 121/ 162


internationellt arbeteMigrationsverkets del. EASO har inte heller förmått arbetasärskilt mycket med stöd till länder utanför EU. Vissa av insatsernaverket redovisar i avsnittet Migration och utvecklinghar ett starkt fokus att stötta EASO och Migrationsverketbidrar således även på detta sätt i det praktiskasamarbetet.Nätverket för de europeiskamigrationsmyndigheternasgeneraldirektörer – GDISCDet svenska ordförandeskapet förGDISC, som avslutades vid årsskiftetoch övertogs av Norge, har karakteriseratsav arbetet med attlyfta fram migranten i centrum, av ett gemensamt europeisktasyl- och migrationssystem och att stärka det praktiskasamarbetet för att öka både effektivitet och kvalitet.Som ordförande, med inflytande över agendan, harSverige propagerat för en human syn på migration ochvikten av att se migrationsprocessen som ett system.Sverige har genom nätverket utgjort en viktig motvikt tillde hårdare tongångar i migrationsfrågor som ibland hörsinom Europa. Under de tre år som Sverige innehaft ordförandeskapethar nya perspektiv på gamla frågeställningarintroducerats, bland annat genom att bjuda in akademikeroch andra fristående aktörer till aktiviteter i nätverketoch på nya sätt diskutera lösningar på gemensamma europeiskautmaningar. Sverige har under ordförandeskapetFigur 89Nätverket för de europeiska migrationsmyndigheternas generaldirektörer – GDISCKonferens När VärdResultat utvärdering(1 lägst – 6 högst)Utvärderade möten GDISC 2013 (av totalt sju genomförda)Årsmöte, tema ledarskap Maj Polen 4,95Fondmässa Juni Tyskland 5,47Återvändande Oktober Schweiz 5,17Utvärderade möten GDISC 2012 (av totalt tio genomförda)Årsmöte, tema styrningsfrågor Maj Tyskland 5,05Asyl Juni Malta 5,13Effektiva processer September Schweiz 5,05Återvändande Oktober Ungern 5,33Afghanistan workshop November Bosnien-Hercegovina 5,33Ny väg in December Sverige 5,19Tabellen visar de möten som utvärderats i GDISC under det svenska ordförandeskapet. Under året har GDISC genomfört sju möten (varav tre utvärderade)och tre mindre events med fokus på bland annat ledarskap, återvändande, kommande AMF-fonden och prognoser. Utöver detta har GDISC-arbetetbestått i annat praktiskt samarbete som exempelvis ett kontaktnät för legala frågor och en arbetsgrupp för återvändande.Foto: Marie Lindgren122/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


internationellt arbetebrutit ny mark genom att till exempel lyfta fram managementfrågori de olika mötesformerna i syfte att stärkastyrning och ledning av Europas migrationsmyndighetersamt förbättra det gemensamma systemet.Europeiska kommissionen har under 2013 visat ett alltstörre intresse för GDISC och deltagit i flera av nätverketskonferenser, bland annat två styrgruppsmöten. Kommissionensgeneraldirektör för inrikesfrågor har också varitvärd för ett särskilt GDISC styrgrupps-möte i Bryssel för attdiskutera bland annat praktiskt samarbete. Det är tydligtatt kommissionen ser hur GDISC kan bidra med både inputi policyfrågor och återkoppling i operationella frågor.Nätverket kan också spela en viktig roll i realiserandet avdet gemensamma europeiska asylsystemet CEAS samt igenomförandet av det program som skall ersätta Stockholmsprogrammet.Kommissionen ser även GDISC som en plattform föratt lansera transnationella projekt som finansieras av deeuropeiska fonderna och har föreslagit att GDISC använderpotentialen i den nya AMIF-fonden. Under våren arrangeradesen fondmässa med fokus på erfarenhetsutbyteoch möjligheter för framtiden. Medlemsstaterna sågett behov av att dela lärdomar om hur länderna användersig av nationella fondmedel i sitt utvecklingsarbete. Därtillfanns ett intresse av att utforska gemensamma sätt att arbetamed AMIF-fonden för att maximera dess användningi syfte att utveckla EU:s migrationssystem.EU-fonder för utvecklingsprojektEuropeiska flyktingfonden III, ERF, ochEuropeiska återvändandefonden, RF,syftar ytterst till att ge EU-länderna engemensam grund för arbetet medasylsökande och flyktingar med flerasamt med återvändandet. Fondernaingår i EU:s ramprogram SOLID, Solidarityand Management of MigrationFlows, och programperioden pågick2008–2013. I Sverige medfinansieradefonderna utvecklingsprojekt somdrivs av exempelvis kommuner, frivilligorganisationeroch Migrationsverket.Migrationsverket är ansvarig myndighet för de svenskadelarna av fonderna och på verkets hemsida kungörsvilka projekt som beviljats stöd.Regeringen gav i september Migrationsverket iuppdrag att ansvara för förvaltningen av AMIF-fonden.Programtiden för den nya fonden avser åren 2014-2020.Slutrapporteringar och regelverkI början av 2013 pågick ett intensivt arbete med att avslutaprogramår 2009. I likhet med avslutet av 2008 års programunder 2012, präglades även detta avslutsarbete av problemkring regelverkstolkningar. Attesterande myndighetfaktafaktaStockholmsprogrammet: Stockholmsprogrammet ärEU:s arbetsprogram för inrikes och rättsliga frågor förperioden 2010-2014 och innehåller bland annat riktlinjer förEU:s samarbete i asyl- och invandringsfrågor. Programmetantogs under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 och ersattedå Haagprogrammet. I programmet fastslås att EU bör främjautvecklingen av en dynamisk och hållbar migrationspolitikoch att väl hanterad migration kan vara positivt för allaberörda.Migrationsverkets tre roller inom fonderna:Ansvarig myndighetFörvaltar Europeiska Flyktingfonden och Återvändandefondensom ingår i ramprogrammet SOLID, tillsammansmed Integrationsfonden som förvaltas av svenska ESF-rådetoch Yttre gränsfonden som förvaltas av Rikskriminalpolisen.Attesterande myndighetAttesterande myndighet ska bland annat intyga att utgiftsredogörelsenär korrekt, har utarbetats med hjälp av tillförlitligaredovisningssystem och grundar sig på kontrollerbaraverifikationer.Projektägare/projektintressentMigrationsverkets olika verksamhetsområden är ävenprojektägare/projektintressent i de båda fonderna ochkan tilldelas fondmedel av ansvarig myndighet.Efter Riksrevisionens rekommendation har frågan omMigrationsverkets tre roller setts över och regeringenhar inte förändrat uppdraget till Migrationsverket förERF III och RF.uttryckte tveksamhet kring den ansvariga myndighetensanvändning av de så kallade vidarebosättningsmedlen förnationell medfinansiering och attesterade av den anledningenäven 2009 års program med reservation.Den 23 maj lämnade kommissionen ett skriftligt beskedatt ansvarig myndighet använt vidarebosättningsmedlenkorrekt vid slutrapportering av de programår sominlämnats (2008-2009). Slutrapporten för återvändandefondensårliga program 2008 i vilken vidarebosättningsmedelanvänts på sätt som ifrågasattes av attesterandemyndighet har också godkänts i december 2013 av kommissionen.För 2010 års program gjorde attesterande myndigheten så kallad ren attest utan reservation och frågan omtolkningen av vidarebosättningsmedel borde därför varautagerad.Problemen med vidarebosättningsmedlen har intevarit de enda svårigheterna vid avsluten. På grund av detårsredovisning migrationsverket 2013 123/ 162


internationellt arbetevad AMIF-arbetet ska ha för långsiktig inriktning och vilkaförväntade effekter det kan ge. En viktig aspekt med tillfälletvar att undersöka hur Sverige vill använda de kommandemedlen för att skapa ett mervärde nationellt och iförhållande till målen för fonden.Key Policy Issue Paper är ett underlag där de utpekadeområden ingår som kommissionen anser att Sverige börarbeta med inom AMIF. I november deltog Migrationsverketi en policydialog mellan Sverige och kommissionendär detta underlag diskuterades. Det fleråriga nationellaprogrammet för AMIF måste ha sin utgångspunkt i underlagetoch vad som framkommit i policydialogen. Mötetska även resultera i gemensamt överenskomna minnesanteckningarsom ska utgöra en bas för det nationellaprogrammet.För att förbättra rättssäkerheten, få effektivare flödenoch resursutnyttjande samt bättre samarbete och kommunikationmed projektägare pågår ett arbete med att tafram ett nytt datasystem till den kommande AMIF-fonden.En viktig förbättring med det nya systemet är att ansökningarska hanteras elektroniskt.Inom AMIF finns det en möjlighet att driva internationellutvecklingsverksamhet genom så kallade särskildaåtgärder, specific actions. Under policydialogen uttrycktekommissionen att Sverige bör kunna ta ledning i vissaåtgärder i specific actions, till exempel vidarebosättning.Sverige uttryckte sig positivt till detta. Ett ansvar för vidarebosättningskulle gå väl i linje med den ledande roll Migrationsverkettagit i det som kallas Core group Syria som är ettsamordnings-organ för kvotarbetet inom UNHCR.Sammanfattande analys av arbetet medEU-fonderÄven 2013 visar på att det finns stora problem medSOLID-fonderna och rotorsaken till många problem ärsvåra regelsystem, en sen hantering av regelverksfrågoroch svaga strukturer kring samverkan. Problemen medSOLID-fonderna leder ibland också till resultat som inteupplevs som rättssäkra för projektägarna. Men utvecklingenhar gått i en positiv riktning detta år vilket bland annatvisas av kortare handläggningstider och en viss förbättringkring felprocenten i avsluten. Samverkan mellaninblandade tre myndigheter har förbättrats under åretvilket också varit positivt.Foto: Marie Lindgrenårsredovisning migrationsverket 2013 125/ 162


Foto: Tomislav Stjepic126/ 162årsredovisning migrationsverket 2013


finansiell redovisningEKONOMISK ÖVERSIKT 2013 (belopp i tkr)Totala kostnaderIntäkter/kostnaderPrövningavansökanASYLPROCESSENMottagande,bosättning,återvändandem mPrövningav hindermot verkställighetARBETE,BESÖK OCHBOSÄTT-NINGPrövningavansökanSVENSKTMEDBORGAR-SKAPPrövningavansökanAvgiftsfinansieradverksamhetSummaIntäkter 7 794 15 416 471 6 263 469 0 30 413Kostnader för personal -654 125 -1 010 747 -46 475 -369 727 -36 067 0 -2 117 140Kostnader för lokal -61 360 -998 206 -4 173 -39 947 -2 755 0 -1 106 441Övriga driftskostnader -187 677 -629 233 -8 528 -119 989 -4 243 0 -949 670Finansiella kostnader -678 -1 178 -31 -1 199 -18 0 -3 103Avskrivningar -12 907 -29 926 -715 -46 889 -546 0 -90 984Övriga erh. medel162 245 11 93 9 520för finansieringLämnade bidrag -670 853 -9 741 141 -1 568 -14 693 -890 -10 429 145Summa -1 579 643 -12 394 770 -61 007 -586 089 -44 041 0 -14 665 550Varav samkostnader -181 308 -274 930 -12 264 -103 178 -10 555 0 -582 236TOTAL KOSTNAD -1 579 643 -12 394 770 -61 007 -586 089 -44 041 0 -14 665 5501:1 Migrationsverket -893 727 -1 473 271 -59 373 -570 837 -43 094 -3 040 3021:2:2 Ersättningar till-4 359 736 -4 359 736asylsökande, kommuneroch landsting1:2:3 Bostäder för-1 156 839 -1 156 839asylsökande1:3:4 Återvandringsförberedelser-450 -683 -31 -258 -26 -1 4481:3:5 Återvandringsbidrag -42 -63 -3 -24 -2 -1341:3:6 Vidarebosättning m.m. -380 020 -380 0201:3:7 Resor vid vidarebosättning -16 057 -16 057m.m1:3:8 Anhörigresor -1 510 -2 289 -103 -865 -88 -4 8561:6:2 Offentligt biträde i-262 550 -533 -5 974 -269 057utlänningsärenden1:7:1 Utresor för avvisade-56 903 -17 -56 921och utvisade1:8:1 Från EU-budgeten-25 288 -42 434 -964 -8 114 -830 -77 630finansierade insatser förasylsökande och flyktingar1:2:1 Extra ersättning 2010 -900 -9001:2:2 Ny schablonersättning -1 612 783 -1 612 7831:2:3 Ersättning för initialt-131 470 -131 470ekonomiskt bistånd1:2:6 Hyreskostnader -838 -8381:2:9 Införandet av prestationsbaserad-266 -266ersättning1:2:10 Grundersättning -122 820 -122 8201:2:12 Ersättningar för äldre-120 464 -120 464och funktionshindrade1:2:13 Ersättningar för-2 984 870 -2 984 870ensamkommande barn1:2:14 Extraordinära-74 106 -74 106ersättningar1:2:15 Sjukvårdsersättningar -254 035 -254 035TOTAL KOSTNAD -1 579 643 -12 394 770 -61 007 -586 089 -44 041 0 -14 665 550Tabellen ovan innehåller de totala kostnaderna för Migrationsverket under år 2013. Samtliga styckkostnader och liknandesom presenteras i årsredovisningen baseras på dessa kostnader. Se bilaga 14 för jämförelse med resultaträkningen.årsredovisning migrationsverket 2013 127/ 162


EKONOMISK ÖVERSIKT 2013, fortsättningAnslagsavräknade kostnader och utgifterASYLPROCESSENARBETE,BESÖK OCHBOSÄTTNINGSVENSKTMEDBORGAR-SKAPAvgiftsfinansieradverksamhetIntäkter/kostnader/utgifterPrövningav ansökanMottagande,bosättning, återvändandem. m.Prövning avhinder motverkställighetPrövningavansökanPrövningavansökanSumma1:1 Migrationsverket 898 187 1 483 182 59 676 573 392 43 355 3 057 7921:2:2 Ersättningar tillasylsökande, kommuneroch landsting 3 930 877 3 930 8771:2:3 Bostäder förasylsökande 1 156 839 1 156 8391:3:4 Återvandringsförberedelser450 683 31 258 26 1 4481:3:5 Återvandringsbidrag42 63 3 24 2 1341:3:6 Vidarebosättning m.m. 380 020 380 0201:3:7 Resor vid vidarebosättningm.m. 16 057 16 0571:3:8 Anhörigresor 1 510 2 289 103 865 88 4 8561:6:2 Offentligt biträdei utlänningsärenden 249 127 533 4 824 254 4851:7:1 Utresor för avvisadeoch utvisade 56 564 17 56 5811:8:1 Från EU-budgetenfinansierade insatserför asylsökande ochflyktingar 38 933 63 114 1 893 15 928 1 629 121 4981:2:1 Extra ersättning2010 1 840 1 8401:2:2 Ny schablonersättning1 539 759 1 539 7591:2:3 Ersättning för initialtekonomiskt bistånd 128 294 128 2941:2:6 Hyreskostnader 758 7581:2:9 Införandet avprestationsbaseradersättning 266 2661:2:10 Grundersättning 123 260 123 2601:2:12 Ersättningarför äldre och funktionshindrade133 309 133 3091:2:13 Ersättningar förensamkommande barn 3 200 666 3 200 6661:2:14 Extraordinäraersättningar 76 000 76 0001:2:15 Sjukvårdsersättningar295 130 295 130SUMMA FINANSIERING 1 584 326 12 192 894 62 239 595 308 45 102 0 14 479 869Tabellen ovan innehåller de kostnader och utgifter som anslagsavräknats under år 2013 på respektive anslagspost.Se bilaga 14 för jämförelse med resultaträkningen128/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


finansiell redovisningVäsentliga uppgifterBelopp i tkr 2009 2010 2011 2012 2013LåneramBeviljad i regleringsbrevet 180 000 286 000 254 000 300 000 285 000Utnyttjad (vid räkenskapsårets slut) 157 456 206 793 240 113 232 686 241 527Kontokredit hos RiksgäldskontoretBeviljad i regleringsbrevet 130 000 206 000 210 000 210 000 200 000Maximalt utnyttjad 25 006 70 113 92 819 0 23 292RäntekontoRänteintäkter 553 125 2 007 2 305 1 496Räntekostnader 70 70 55 0 5AvgiftsintäkterAvgiftsintäkter som disponeras av myndigheten 3) 3 073 12 505 5 550 4 914 3 987Avgiftsintäkter som inte disponeras av myndigheten 270 314 2) 216 531 255 657 257 639 322 712AnslagskreditBeviljad i regleringsbrevet 780 494 927 718 883 842 910 770 1 346 587Utnyttjad kredit 262 516 655 208 1) 162 863 135 414 257 407AnslagAnslagssparande (samtliga ramanslag) 317 715 384 634 1 001 004 972 237 320 571BemyndigandeÅtaganden 0 0 243 926 192 927 146 331Tilldelade 0 0 440 000 445 000 200 000Medeltal under åretÅrsarbetskrafter 2 681 2 699 2 814 3 035 3 539Anställda 3 125 3 176 3 270 3 554 4 142DriftkostnaderPer årsarbetskraft 855 937 983 1 093 1 181KapitalförändringÅrets kapitalförändring -169 887 -119 746 -125 390 -490 358 4) -186 322Balanserad kapitalförändring -1 048 709 -1 217 623 -1 449 758 -1 462 658 4) 1 973 8131)Enligt regeringsbeslut 2011-02-10 har Migrationsverket medgivits ett överskridande på anslag 1:2 med 175 000 tkr.2)Ökningen 2009 beror på medel som erhållits från EU för Europeiska flyktingfonden och Återvändandefonden.3)Jämförelsetalen är justerade då inte alla intäkter som disponeras av myndigheten tidigare har medräknats.4)Jämförelsetalen är justerade efter ändrade redovisningsprinciper.årsredovisning migrationsverket 2013 129/ 162


ResultaträkningBelopp i tkr Not 2013 2012 1)Verksamhetens intäkterIntäkter av anslag 1 4 247 117 3 347 378Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 3 987 4 914Intäkter av bidrag 3 24 495 39 998Finansiella intäkter 4 1 959 4 848Summa 4 277 558 3 397 138Verksamhetens kostnaderKostnader för personal 5 -2 117 140 -1 793 610Kostnader för lokaler 6 -1 106 441 -769 867Övriga driftkostnader 7 -949 670 -753 969Finansiella kostnader 8 -2 550 -3 664Avskrivningar och nedskrivningar 9 -90 984 -74 553Summa -4 266 785 -3 395 663Verksamhetsutfall 10 773 1 475UppbördsverksamhetIntäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras 10 333 592 240 877Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -322 712 -257 638Saldo 11 10 880 -16 761TransfereringarMedel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 1 10 221 231 7 845 348Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 309 0Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 12 211 1 435Finansiella intäkter 4 -28 509Finansiella kostnader 8 -553 -528Lämnade bidrag 13 -10 429 145 -8 321 836Saldo -207 975 -475 072Årets kapitalförändring 14 -186 322 -490 3581)Jämförelsetalen har justerats efter ändrade redovisningsprinciper.130/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


finansiell redovisningBalansräkningBelopp i tkr Not 2013-12-31 2012-12-31 1)TILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångar 15Balanserade utgifter för utveckling 190 329 201 192Rättigheter avseende dataprogram/licenser för dataprogram 7 278 7 593Summa immateriella anläggningstillgångar 197 607 208 785Materiella anläggningstillgångar 16Förbättringsutgifter på annans fastighet 9 192 5 106Maskiner, inventarier, installationer m.m. 85 114 48 801Summa materiella anläggningstillgångar 94 306 53 907FordringarKundfordringar 3 063 5 355Fordringar hos andra myndigheter 17 48 235 67 420Övriga fordringar 18 6 710 3 107Summa fordringar 58 008 75 882Periodavgränsningsposter 19Förutbetalda kostnader 138 330 128 120Upplupna bidragsintäkter 218 256 177 132Övriga upplupna intäkter 1 047 1 697Summa periodavgränsningsposter 357 633 306 949Avräkning med statsverket 20 115 484 251 153Kassa och bankBehållning räntekonto i Riksgäldskontoret 21 287 254 166 264Kassa och bank 22 32 379 24 450Summa kassa och bank 319 633 190 714SUMMA TILLGÅNGAR 1 142 671 1 087 390KAPITAL OCH SKULDERMyndighetskapitalStatskapital 23 19 268 15 207Balanserad kapitalförändring 24 -1 973 813 -1 462 658Kapitalförändring enligt resultaträkningen 25 -186 322 -490 358Summa myndighetskapital -2 140 867 -1 937 809AvsättningarAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 6 839 6 523Övriga avsättningar 27 26 982 27 059Summa avsättningar 33 821 33 582Skulder m. m.Lån i Riksgäldskontoret 28 241 527 232 686Skulder till andra myndigheter 54 082 50 661Leverantörsskulder 29 223 407 295 250Övriga skulder 30 70 564 64 968Summa skulder m. m. 589 580 643 565Periodavgränsningsposter 31Upplupna kostnader 2 575 826 2 296 609Oförbrukade bidrag 84 311 51 443Summa periodavgränsningsposter 2 660 137 2 348 052SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 142 671 1 087 390ANSVARSFÖRBINDELSERAnsvarsförbindelserÖvriga ansvarsförbindelser 321)Jämförelsetalen har justerats efter ändrade redovisningsprinciper.årsredovisning migrationsverket 2013 131/ 162


AnslagsredovisningRedovisning mot inkomsttitlarInkomsttitel (belopp i tkr)Inkomster2394 Övriga ränteinkomster114 Övriga ränteinkomster 32511 Expeditions- och ansökningsavgifter024 Expeditions- och ansökningsavgifter 1) 195 3982714 Sanktionsavgifter m.m.441 Särskild avgift, Migrationsverket 2406911 Övriga bidrag från EG005 Europeiska flyktingfonden III 95 942007 Europeiska återvändandefonden 31 129Summa 6911 127 071SUMMA 322 712”1)Avser ansökningsavgifter för medborgarskap, uppehålls- och arbetstillstånd, främlingspass,resedokument m.m. Migrationsverket redovisar viseringsavgifter mottagnavia webbansökan för utlandsmyndigheternas räkning. Dessa avgifter uppgår till10 542 tkr. Det är en minskning med ca 3 500 tkr jämfört med föregående år.Minskningen beror på ett regeringsuppdrag som genomförts under 2013.Uppdraget handlar om införande av en outsourcinglösning mot extern tjänsteleverantörför viseringsärenden. Lösningen innebär att avgifterna hanteras lokaltpå utlandsmyndigheterna och inte på Migrationsverket.Finansiella villkorBelopp i tkr Villkor Utfall 20131:1 Migrationsverket1:1 ap 1 Migrationsverket (Ram)Förstärka återvändandearbetet 40 000 40 000”Behålla utökad förvarskapacitet 20 000 20 0001:7 Utresor för avvisade och utvisade (Ramanslag)1:7 ap 1 Migrationsverket (Ram)Åtgärder i samband med utlänningars återvändande 11 000 8 554Redovisning av beställningsbemyndigandeAnslag (belopp i tkr)TilldelatbemyndigandeIngåendeåtagandeUteståendeåtagandeUtestående åtagandenasfördelning per år2013-01-01 2013-12-31 2014 2015 2016Anslag 1:8 Från EU-budgetenfinansierade insatser för asylsökandeoch flyktingar200 000 192 927 146 331 93 076 41 078 12 177Utestående åtagande avseende bidragTabellen avser de avtal om boendeplatser som fanns vid årsskiftet. Beloppen baseras på avtalade platser och motsvarar inte detegentliga behovet som är betydligt större.Anslag (belopp i tkr)Utestående åtaganden2014 2015 2016 2017Utgiftsområde 81:2 ap 2 Ersättning till asylsökande,921 149 934 240 933 399 931 739kommuner och landsting (Ram)Utgiftsområde 131:2 ap 2 Ny schablonersättning (Ram) 1 577 593 603 6371:2 ap 10 Grundersättning (Ram) 57 498 52 982 52 982 52 9821:2 ap 13 Ersättning för2 297 206 2 338 937 2 337 041 2 333 309ensamkommande barn (Ram)Summa 4 853 446 3 929 796 3 323 422 3 318 030132/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


finansiell redovisningAnslagsredovisningRedovisning mot anslag (belopp i tkr)Anslag IngåendeöverföringsbeloppUTGIFTSOMRÅDE 8 MigrationÅrets tilldelningenligtregleringsbrevOmdisponeradeanslagsbeloppUtnyttjad delav medgivetöverskridandeIndragning TotaltdisponibeltbeloppUtgifter2013-01-01 --2013-12-31UtgåendeöverföringsbeloppNot1:1 Migrationsverket (Ramanslag)1:1 ap 1 Migrationsverket (Ram) -107 335 3 216 507 3 109 172 3 057 403 51 769 33Summa 1:1 -107 335 3 216 507 0 0 0 3 109 172 3 057 403 51 7691:2 Ersättningar och bostadskostnader (Ramanslag)1:2 ap 2 Ersättningar till asylsökande, kommuner ochlandsting (Ram)96 854 3 793 167 -104 000 -96 854 3 689 167 3 930 877 -241 710 341:2 ap 3 Boende för asylsökande (Ram) -27 387 1 068 000 104 000 1 144 613 1 156 839 -12 226 35Summa 1:2 69 467 4 861 167 0 0 -96 854 4 833 780 5 087 716 -253 9361:3 Migrationspolitiska åtgärder (Ramanslag)1:3 ap 4 Återvandringsförberedelser (Ram) 3 113 4 000 -3 113 4 000 1 448 2 552 361:3 ap 5 Återvandringsbidrag (Ram) 893 1 000 -893 1 000 134 866 371:3 ap 6 Vidarebosättning m.m. (Ram) 33 987 379 620 -33 987 379 620 380 019 -399 381:3 ap 7 Resor vid vidarebosättning m.m. (Ram) 587 16 150 -587 16 150 16 057 931:3 ap 8 Anhörigresor (Ram) 2 278 6 000 -2 278 6 000 4 856 1 144 39Summa 1:3 40 858 406 770 0 0 -40 858 406 770 402 514 4 2561:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden (Ramanslag)1:6 ap 2 Migrationsverket (Ram) 31 253 305 105 -31 753 304 605 254 485 50 120 401:7 Utresor för avvisade och utvisade (Ramanslag)1:7 ap 1 Migrationsverket (Ram) -692 51 202 3 000 53 510 56 581 -3 071 411:8 Från EU-budgeten finansierade insatserför asylsökande och flyktingar (Ramanslag)1:8 ap 1 Från EU-budgeten finansierade insatserför asylsökande och flyktingar (Ram) 111 366 214 564 -111 366 214 564 121 887 92 677 42Summa utgiftsområde 8 144 917 9 055 315 3 000 0 -280 831 8 922 401 8 980 586 -58 185årsredovisning migrationsverket 2013 133/ 162


AnslagsredovisningRedovisning mot anslag (belopp i tkr)Anslag IngåendeöverföringsbeloppUTGIFTSOMRÅDE 13 Integration och jämställdhetÅrets tilldelningenligtregleringsbrevOmdisponeradeanslagsbeloppUtnyttjad delav medgivetöverskridandeIndragning TotaltdisponibeltbeloppUtgifter2013-01-01 --2013-12-31UtgåendeöverföringsbeloppNot1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande (Ramanslag)1:2 ap 1 Extra ersättning för mottagna 2010 (Ram) 18 860 5 000 -3 000 -18 860 2 000 1 840 1601:2 ap 2 Ny schablonersättning (Ram) 61 626 1 705 012 -61 626 1 705 012 1 539 759 165 253 431:2 ap 3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd (Ram) 5 660 145 653 -5 660 145 653 128 294 17 359 441:2 ap 6 Hyreskostnader (Ram) 0 15 000 -13 000 2 000 758 1 242 451:2 ap 9 Införande av prestationsbaserad ersättning 1 000 1 000 266 734 461:2 ap 10 Grundersättning (Ram) 1 320 122 375 3 560 -1 320 125 935 123 260 2 6751:2 ap 11 Schablonersättning (Ram) 33 317 -33 3171:2 ap 12 Ersättning för ekonomiskt bistånd m.m. (Ram) 135 388 204 466 -3 560 -135 388 200 906 133 309 67 597 471:2 ap 13 Ersättning för ensamkommande barn (Ram) 524 669 3 346 200 -524 669 3 346 200 3 200 666 145 534 481:2 ap 14 Ersättning för vissa särskilda kostnader (Ram) 279 60 000 16 000 -279 76 000 76 0001:2 ap 15 Ersättning för stöd och service och hälso- och sjukvård (Ram) 42 300 273 333 -42 300 273 333 295 130 -21 797 491:2 ap 16 Extra ersättning 2007 till 2009 (Ram) 3 900 -3 900Summa utgiftsområde 13 827 319 5 877 039 1 000 0 -827 319 5 878 039 5 499 282 378 757Summa utgiftsområde 8 och 13 972 236 14 932 354 4 000 0 -1 108 150 14 800 440 14 479 868 320 572134/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


finansiell redovisningFinansieringsanalysBelopp i tkr Not 2013 2012DRIFTKostnader 51 -4 175 126 -4 175 126 -3 367 214 -3 367 214Finansiering av driftIntäkter av anslag 4 247 117 3 347 378Intäkter av avgifter och andra ersättningar 52 3 729 4 270Intäkter av bidrag 24 495 39 998Övriga intäkter 1 960 4 848Summa medel som tillförts för finansiering av drift 4 277 301 4 277 301 3 396 494 3 396 494Ökning (-) av kortfristiga fordringar -14 150 -72 931Ökning (+) av kortfristiga skulder -35 843 213 765KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT 52 182 170 114INVESTERINGARInvesteringar i materiella tillgångar -72 196 -18 450Investeringar i immateriella tillgångar -48 818 -54 799Summa investeringsutgifter -121 014 -121 014 -73 249 -73 249Finansiering av investeringarLån från Riksgäldskontoret 98 041 117 155– amorteringar -89 200 -124 582Ökning av statskapital med medel som erhållits från statsbudgeten 4 081 7 889Försäljning av anläggningstillgångar 257 672Aktivering av avskrivningskostnader 373 1 493Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 13 552 13 552 2 627 2 627Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 13 471 4 709KASSAFLÖDE TILL INVESTERINGAR -93 991 -65 913UPPBÖRDSVERKSAMHETIntäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten 333 592 381 108Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 650 52 100Inbetalningar i uppbördsverksamhet 334 242 334 242 433 208 433 208Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet -322 712 -257 639KASSAFLÖDE TILL UPPBÖRDSVERKSAMHET 11 530 175 569TRANSFERERINGSVERKSAMHETLämnade bidrag -10 429 145 -8 255 917Finansiella kostnader -553 -528Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 231 504 338 870Utbetalningar i transfereringsverksamhet -10 198 194 -10 198 194 -7 917 575 -7 917 575Finansiering av transfereringsverksamhetMedel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 10 221 231 7 732 894Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag 309 0Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 211 1 435Finansiella intäkter -28 509Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet 10 221 723 10 221 723 7 734 838 7 734 838KASSAFLÖDE TILL TRANSFERERINGSVERKSAMHET 23 529 -182 737FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -6 750 97 033Belopp i tkr 2013 2012SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDELLikvida medel vid årets början 441 865 344 832Ökning (+) av kassa och bank 7 928 9 675Ökning (+) av tillgodohavande Riksgäldskontoret 120 990 271Ökning (+) av avräkning med statsverket -135 668 87 087Summa förändring av likvida medel -6 750 97 033LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 435 115 441 865årsredovisning migrationsverket 2013 135/ 162


Tilläggsupplysningar och noterKommentar till de finansiella delarnaBelopp redovisas i tkr där inte annat anges. Avrundningsdifferensergör att totalsumman inte alltid stämmer vidsummering av delposterna.Redovisnings- och värderingsprinciperAllmäntÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordningen(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag(FÅB).Förändrade redovisningsprinciperDagersättning till asylsökande som utbetalats i decembermen gäller för januari 2014 har periodiserats som en förutbetaldkostnad. Jämförelsetalen i resultat- och balansräkninghar räknats om.Föregående år redovisade Migrationsverket anläggningstillgångarsom på grund av byte av anläggningsmodulinte registrerats i anläggningsregistret under balanspostenpågående nyanläggningar. I år har samtligaanläggningstillgångar registrerats under den balanspostanläggningstillgången avser. Jämförelsetalet för pågåendenyanläggningar har redovisats under materiella anläggningstillgångar.Redovisningen av projekt REVA 3 har förändrats jämförtmed föregående år. Föregående år redovisades projektpartnerssamtliga kostnader i Migrationsverkets (projektägare)redovisning genom partsavräkning. Transaktionernabokfördes på S-koderna 351 och 771. Från och med år2013 har partsavräkning avseende projektpartners egenfinansieradekostnader upphört. Partsavräkning sker nu endastför den fondfinansierade delen av projektet. Ändringenhar genomförts efter samråd medEkonomistyrningsverket (ESV).Kompensationsrätt för mervärdesskatt påbostäderSkatteverket har på förfrågan från Migrationsverket utretträtten till avdrag för mervärdesskatt på bostäder som Migrationsverkethyr till asylsökande. Skatteverket meddelade2013-12-06 sin bedömning om att vissa boenden är att betraktasom stadigvarande bostad. Migrationsverket saknardärmed rätt till kompensation för ingående mervärdesskattför dessa bostäder. Efter samråd med ESV har mervärdesskattenför år 2013 justerats. 25 895 tkr har kostnadsförtsoch belastat anslaget 1:2 ap.3 ”Boende för asylsökande”.Likvida medel/betalningarMigrationsverket har två betalningsflöden. I räntebärandeflöde finns anslag 1:1 Migrationsverket. Övriga anslag äricke räntebärande.Värderingar av fordringar och skulderFordringar har upptagits till det belopp som beräknas blibetalt. I januari faktiskt utbetald löneskuld har bokförts underövriga skulder. Skulder i utländsk valuta har värderatstill kurs som gällde den 31 december 2013. Riksbankenskurs har använts.Fordran och skuld mot EU-kommissionen avseende Europeiskaflyktingfonden och Europeiska återvändandefondenhar beräknats utifrån inbetalade fondmedel i förhållandetill förbrukning. Vidarebosättningsmedel från Europeiskaflyktingfonden har beräknats utifrån förväntat bidrag i förhållandetill antal vidarebosatta. Vid värdering har ingenhänsyn tagits till de ekonomiska risker som uppstått i sambandmed problem vid slutredovisningen av programåren2008, 2009 och 2010. Se vidare resultatredovisningens avsnitt” EU-fonder för utvecklingsprojekt ” under rubriken ”Internationelltarbete”. Utgången är helt beroende på EUkommissionensslutliga ställningstaganden och denfinansiella effekten går inte att uppskatta på ett tillförlitligtsätt. Jämförelsetalen för år 2012 har justerats med hänsyntill föregående års förändrade redovisningsprinciper.Värdering av anläggningstillgångarTillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärdepå minst 20 tkr och en beräknad ekonomisklivslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar.Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömdaekonomiska livslängden. Följande avskrivningstider tilllämpas.Materiella anläggningstillgångar:• Datorutrustning3-5 år• Bilar5 år• Inventarier i anläggningsboende 3 år• Övriga inventarier och maskiner 5 år• Förbättringsutgifter på annansfastighetkvarvarande hyrestidom den bedömsuppgå till 3 år eller merImmateriella anläggningstillgångar:• Licenser och programvaror 3-5 år• Utgifter för utveckling3-5 årVid utrustning av nya enheter har de inventarier som intevar för sig uppfyllt definitionen på anläggningstillgångarlagts samman till en ”fungerande enhet” och aktiverats.Aktiverade utgifter för utveckling börjar avskrivas när detas i bruk.PeriodavgränsningsposterFörutbetalda kostnader och intäkter samt upplupna kostnaderoch intäkter bokförs som periodavgränsningspostom beloppet överstiger 100 tkr per faktura.Transfereringskostnader bokförs som en periodavgränsningspostom summan per kostnadsslag och kostnadsställeöverstiger 100 tkr. Upplupna transfereringskostnader är imånga fall svåra att beräkna varför det finns en viss osäkerheti dessa periodiseringar.136/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


NOTER TILL RESULTATRÄKNINGENNot 1Anslag/Intäkter av anslag och medel som erhållits från statsbudgetenför finansiering av anslagJämförelse mellan medel som anslagsavräknats i balansräkningenoch intäkter som redovisats i resultaträkningenAnslag/Intäkter av anslag 2013 2012Utgiftsområde 8 Migration1:1 Migrationsverket 3 057 403 2 589 3371:2 Ersättningar och5 087 716 4 103 103bostadskostnader1:3 Migrationspolitiska åtgärder402 514 361 7321:6 Offentligt biträde i254 485 203 752utlänningsärenden1:7 Utresor för avvisade56 581 58 894och utvisade1:8 Från EU-budgeten121 887 45 188finansierade insatser förasylsökande och flyktingarUtgiftsområde 13 Integrationoch jämställdhetIntegration och jämställdhet1:2 Kommunersättningarvid flyktingmottagande5 499 282 3 848 097Avräknat anslag 14 479 868 11 210 103Intäkter av anslag enligt resultaträkning4 247 117 3 347 378Medel som erhållits från statsbudgeten10 221 231 7 845 348förfinansiering av bidrag enligtresultaträkningenSumma intäkter 14 468 348 11 192 726Differens 1) 11 521 17 3771)Saldot på 11 521 tkr avser dels en minskning på 7 440 tkr av semesterlöneskuldsparad före år 2009 och som tagits ut under 2013 och bokförts direktmot anslaget. Dels av 4 081 tkr som avser anläggningstillgångar finansierademed anslagsmedel enligt undantag i regleringsbrevet.Not 2Intäkter av avgifter och andra ersättningarIntäkter 2013 2012Intäkter av avgifter enligt 4§2 352 3 558AvgiftsförordningenOffentligrättsliga avgifter som88 74disponeras av myndighetenIntäkter av andra ersättningarIcke statliga medel enligt 1§ kap. 61 290 638KapitalförsörjningsförordningenRealisationsvinst 1) 257 644Summa 3 987 4 9141)Realisationsförlust redovisas under övriga driftkostnader i resultaträkningenoch uppgår år 2013 till 436 tkr.Specifikation av ”Intäkter av avgifter och andra ersättningarenligt 4§ Avgiftsförordningen”Intäkter 2013 2012Lokaler 105 144Konsultuppdrag 9 0Tjänsteexport 1) 1 425 2 402Övriga intäkter 813 1 012Summa 2 352 3 5581)Avser twinningprojekt i Armenien.Specifikation av ”Intäkter av icke statliga medelenligt 1§ kap. 6 Kapitalförsörjningsförordningen”Intäkter 2013 2012Skadestånd och försäkringsersättningar 327 321Övrig försäljning 963 317Summa 1 290 638Not 3Intäkter av bidragIntäkter 2013 2012Bidrag från EU 4 697 5 988Bidrag från övriga länder och 234 231internationella organisationerBidrag från statliga myndigheter 11 917 13 623Anställningsstöd 5 300 3 963Lönebidrag 1 767 1 352Periodiseringsposter 1) 580 14 841Summa 24 495 39 9981)Minskningen från föregående år beror främst på att ett oförbrukat bidrag på10 616 tkr från Gränsfonden återfördes 2012. Bidraget har använts till avskrivningari VIS-projektet.Not 4Finansiella intäkterIntäkter 2013 2012Ränteintäkter på räntekonto i Riksgäldskontoret 1 496 2 305Kursvinster 235 1 888Övriga ränteintäkter 228 655Summa finansiella intäkter verksamhet 1 959 4 848Kursvinster transfereringsverksamhet -28 509Summa finansiella intäkter transfereringar -28 509Not 5Kostnader för personalKostnader 2013 2012Asyl -1 346 619 -1 070 807Besök och bosättning -282 357 -278 712Medborgarskap -27 051 -25 671Samkostnader inkl.-461 113 -418 420förvaltningsprocessSumma -2 117 140 -1 793 610därav lönekostnader(exkl. arbetsgivaravgift, pensionspremiero andra avgifter enligt lag)-1 442 937 -1 225 019Ökningen av personalkostnader beror på ett ökat personalbehov till följd av denökade inströmningen av asylsökande. Antalet anställda december 2013 har ökatmed 518 personer jämfört med december 2012.138/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


finansiell redovisningNot 6Kostnader för lokalerLokalkostnaderna har ökat med 336 574 tkr sedan föregående år.Ökningen beror till stor del på att antalet asylsökande har ökatkraftigt. Efterfrågan på platser i anläggningsboende överstigerantalet tillgängliga platser, varför Migrationsverket har tvingatsordna tillfälliga platser, som är betydligt dyrare än avtalade platser.Justeringen av mervärdesskatt till följd av Skatteverkets ställningstagandeatt vissa av Migrationsverkets bostäder utgör stadigvarandebostad har påverkat utfallet år 2013 med drygt 23 357 tkr.Se avsnitt ”Kompensationsrätt för mervärdesskatt på bostäder”.Not 7Övriga driftkostnaderÖkningen av övriga driftskostnader är framförallt relaterad tillinströmningen av asylsökande. Kostnaden för livsmedel, resor,tolkning, bevakning samt DNA-analyser är exempel på kostnadersom ökat kraftigt.Not 11Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhetSkillnaden mellan intäkter och medel som tillförts statsbudgetenbestår främst av periodiseringsposter avseende fondmedel.Not 12Övriga erhållna medel för finansiering av bidragSpecifikation 2013 2012Medel från övriga 1) 0 643Medel från EU-institutioner 2) 211 792Summa 211 1 4351)Ändrad redovisningsprincip projekt REVA 3 där projektpartners egenfinansieradekostnader ej ska redovisas i projektägaren Migrationsverkets huvudbok.2)EU-kommissionen för Twinning Armenien.Not 8Finansiella kostnaderKostnader 2013 2012Räntekostnader avseende räntekonto-5 0i RiksgäldskontoretRäntekostnader avseende lån-1 722 -2 394i RiksgäldskontoretDröjsmålsräntor -582 -302Övriga räntor -88 -830Kursförluster -153 -138Summa finansiella kostnader verksamhet -2 550 -3 664Kursförluster transfereringsverksamhet -553 -528Summa finansiella kostnader transfereringar -553 -528Not 9Avskrivningar och nedskrivningarÖkningen består till största delen av avskrivningar av en gemensamplattform för digitalisering inom program e-Migration och ettnytt ärendehanteringssystem.Not 10Intäkter av avgifter m.m. som inte disponerasIntäkter 2013 2012Ansökningsavgifter, medborgarskap 50 703 53 520Ansökningsavgifter, främlingspass 10 132 9 142Ansökningsavgifter, resedokument 2 460 1 627Ansökningsavgifter, uppehålls o arbetstillstånd121 562 114 495Ansökningsavgifter, utlandsmyndigheter 1) 10 542 14 112Särskilda avgifter, transportörer 240 750Återbetalning till Europeiska flyktingfonden II -6 588 0Bidrag från Europeiska flyktingfonden III 66 799 24 731Bidrag från Europeiska återvändandefonden31 128 21 621Bidrag avseende vidarebosättning 35 731 17 623Periodiseringar Europeiska flyktingfonden III 9 359 - 25 357Periodiseringar Europeiska återvändande- -24 225 -13 386fondenPeriodiseringar avseende vidarebosättning 25 746 21 981Ränteintäkter i uppbördsverksamhet 3 18Summa 333 592 240 8771)Migrationsverket redovisar viseringsavgifter mottagna via webbansökan förutlandsmyndigheternas räkning. Dessa utgifter uppgår år 2013 till 10 542 tkr.årsredovisning migrationsverket 2013 139/ 162


Not 13Lämnade bidragSpecifikation 2013 2012 1)Utgiftsområde 8 Migration1:1 Migrationsverket1:1 ap 1 MigrationsverketKostnader för organiserad-2 811 -3 253verksamhet1:2 Ersättningar och bostadskostnader1:2 ap 2 Ersättningar till asylsökande,kommuner och landstingDagersättning, boendeersättning, -746 982 -627 240särskilda bidrag 2)Ersättning enligt sjukvårdsförordning:Schablonersättning, sjukvård -713 888 -611 504Kostnadskrävande vård -206 160 -167 681Sjuk- hälso- och tandvård (förvar) -3 601 -2 830Hälsoundersökningar, hälsosamtal -51 508 -34 666Läkemedel -38 631 -33 806Delsumma Ersättning enligt-1 013 788 -850 487sjukvårdsförordningErsättning enligt asylersättningsförordningen:Ersättning för skolkostnader -461 601 -378 689Placering av barn i annat hem än-153 631 -184 167barnets egetPlaceringskostnader för ensam--1 630 415 -1 116 205kommande barnBistånd åt utlänningar -3 889 -4 964Utredningskostnader för ensam--99 756 -76 530kommande barnGod man -87 986 -75 338Extraordinära kostnader -6 270 -3 558Delsumma Ersättning enligt-2 443 548 -1 839 451asylersättningsförordningenÖvrig omsorg och omvårdnad:Placering av familjer och vuxna -75 895 -43 882Övriga kostnader -13 443 -10 711Delsumma Övrig omsorg och-89 338 -54 593omvårdnadÅteretableringsstöd -15 840 -13 251Övriga lämnade bidrag:Förebyggande stödinsatser för barn -50 000 -50 000(till kommuner)Övrigt 0 -16Delsumma Övriga lämnade bidrag -50 000 -50 016Delsumma 1:2 Ersättningar och -4 359 496 -3 435 038bostadskostnader1:3 Migrationspolitiska åtgärder1:3 ap 4 Återvandrings--1 442 -2 180förberedelser1:3 ap 5 Återvandringsbidrag -132 -1071:3 ap 6 Vidarebosättning -380 020 -341 4521:3 ap 7 Resor vid vidare-13 090 -13 088bosättning m.m1:3 ap 8 Anhörigresor -4 762 -2 389Delsumma 1:3 Migrationspolitiskaåtgärder-399 446 -359 2161:6 Offentligt biträde iutlänningsärende1:6 ap 2 Migrationsverket -269 057 -217 7611:7 Utresor för avvisade och utvisade1:7 ap 1 Migrationsverket -53 537 -56 8901:8 Från EU-budgetenfinansierade insatser för asyl–sökande och flyktingar1:8 ap 1 Från EU-budgetenfinansierade insatser för asylsökandeoch flyktingarEuropeiska flyktingfonden -27 704 -34 002Återvändandefonden -9 486 -36Delsumma 1:8 Från EU-budgeten-37 190 -34 038finansierade insatser för asylsökandeoch flyktingarUtgiftsområde 13Integration och jämställdhet1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande1:2 ap 1 Extra ersättning för-900 -3 460mottagna 20101:2 ap 2 Ny schablonersättning -1 612 782 -631 8751:2 ap 3 Ersättning för initialt-131 470 -72 345ekonomiskt bistånd1:2 ap 6 Hyreskostnader -838 01:2 ap 10 Grundersättning -122 820 -120 1201:2 ap 11 Schablonersättning 0 -593 3681:2 ap 12 Ersättning för-120 464 -109 841ekonomiskt bistånd1:2 ap 13 Ersättning för ensam- -2 984 870 -2 394 212kommande barn1:2 ap 14 Ersättning för vissa-74 106 -62 893särskilda kostnader1:2 ap 15 Ersättning för stöd och -254 036 -216 476service och hälso-och sjukvård1:2 ap 16 Extra ersättning 20070 220till 2009Delsumma 1:2 Kommunersätt- -5 302 286 -4 204 370ningar vid flyktingmottagandeBidrag finansierade med”externa medel”Bidrag statlig myndighet 3) -4 803 -9 837Söderköpingsprocessen 0 -64Ny väg in 1 och 2 4) -309 -576Twinning Armenien 5) -210 -793Delsumma Bidrag finansierade med -5 322 -11 270”externa medel”Summa -10 429 145 -8 321 8361)Jämförelsetalen är justerade efter förändrade redovisningsprinciper för år 2012och år 2013.2)Dagersättning periodiseras för första gången år 2013. Periodiseringen avser dagersättningsom betalats ut år 2013 men avser år 2014. Om kostnaden för år 2013respektive år 2012 justeras med hänsyn till beräknade återföringar av tidigare årsperiodiseringar skulle beloppen varit 767 798 tkr för år 2013 och 646 001 tkr för år2012.3)Avser transfereringar i REVA 3 projektet till projektpartners, RKP och TPT, för att visaatt de har tagit del av beviljat EU-stöd.4)Avser transfereringar till projektpartner Global Utmaning.5)Avser transfereringar till annat EU-land projektpartner Polen.140/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


Not 14Årets kapitalförändringSpecifikation 2013 2012 1)Anslagsfinansierad verksamhetAvskrivningar av anläggningstillgångar -2 369 -20finansierade med anslagMigrationsverkets fondfinansierade8 339 -8 339projekt som saknade bidragsöverenskommelseår 2012Periodiseringsposter i transfereringsavsnittet-203 172 -465 238Summa -197 202 -473 597Bidragsfinansierad verksamhetProjekt REVA i verksamhetsavsnittet 4 803 9 835Projekt REVA i transfereringsavsnittet -4 803 -9 835Summa 0 0UppbördPeriodiseringsposter i uppbördsavsnittet 2) 10 880 -16 761Summa -186 322 -490 3581)Jämförelsetalen har justerats efter ändrade redovisningsprinciper år 2012och år 2013.2)Avser periodiseringar av Europeiska flyktingfonden III, Återvändandefondenoch vidarebosättningsmedel.NOTER TILL BALANSRÄKNINGENNot 15Immateriella anläggningstillgångarSpecifikation 2013-12-31 2012-12-31Balanserade utgifter för utvecklingAnskaffningsvärde, ingående balans 330 933 281 847Årets anskaffningar 46 438 54 051avgår avyttrade anläggningar -53 490 -4 965Anskaffningsvärde, utgående balans 323 881 330 933Ackumulerade avskrivningar,-129 741 -90 937ingående balansÅrets avskrivningar -57 301 -43 769avgår avskrivningar, avyttrade53 490 4 965anläggningarAckumulerade avskrivningar,-133 552 -129 741utgående balansBokfört värde 190 329 201 192Rättigheter avseende dataprogramoch licenserAnskaffningsvärde, ingående balans 51 163 50 415Årets anskaffningar 2 380 748avgår avyttrade anläggningar -33 270 0Anskaffningsvärde, utgående20 273 51 163balansAckumulerade avskrivningar,-43 570 -40 996ingående balansÅrets avskrivningar -2 695 -2 574avgår avskrivningar,33 270 0avyttrade anläggningarAckumulerade avskrivningar,-12 995 -43 570utgående balansBokfört värde 7 278 7 593Not 16Materiella anläggningstillgångarSpecifikation 2013-12-31 2012-12-31 1)Förbättringsutgifter på annansfastighetAnskaffningsvärde, ingående balans 98 479 96 683Årets anskaffningar 2) 8 280 1 850avgår avyttrade anläggningar -3 127 -54Anskaffningsvärde,103 632 98 479utgående balansAckumulerade avskrivningar,-93 373 -87 347ingående balansÅrets avskrivningar -4 194 -6 080avgår avskrivningar, avyttrade3 127 54anläggningarAckumulerade avskrivningar,-94 440 -93 373utgående balansBokfört värde 9 192 5 106Maskiner, inventarier,installationer m.m.Anskaffningsvärde, ingående balans 294 660 286 959Årets anskaffningar 2) 64 526 16 566avgår avyttrade anläggningar -37 250 -8 865Anskaffningsvärde,321 936 294 660utgående balansAckumulerade avskrivningar,-245 859 -229 731ingående balansÅrets avskrivningar -27 167 -24 976avgår avskrivningar, avyttrade36 204 8 848anläggningarAckumulerade avskrivningar,-236 822 -245 859utgående balansBokfört värde 85 114 48 8011)Jämförelsetalen har justerats efter ändrade redovisningsprinciper.2)Ökningen av årets anskaffning beror till stor del på flytten till StadsdelenJägersro i Malmö och flytten till Hallonbergen i Sundbyberg. Under året harca 65 fotostationer köpts in.Not 17Fordringar hos andra myndigheterFörändringen beror till stor del på Skatteverkets bedömning attMigrationsverket inte har rätt till avdrag för mervärdesskatt påvissa bostäder. Se avsnitt ”Kompensationsrätt för mervärdesskattpå bostäder”.Not 18Övriga fordringarUnder posten har nya återkrav på fondmedel tillkommit till ettbelopp på 3 944 tkr.årsredovisning migrationsverket 2013 141/ 162


Not 19PeriodavgränsningsposterSpecifikation 2013-12-31 2012-12-31 1)Förutbetalda kostnaderHyror 99 338 86 786Datatjänster 15 187 14 150Periodisering dagersättning 21 793 20 817Övrigt 2 012 6 367Delsumma 138 330 128 120Upplupna bidragsintäkterInomstatliga myndigheter 621 2 156Utomstatliga organisationer 3 302 706Europeiska flyktingfonden 59 379 37 063Återvändandefonden 4 872 12 872Vidarebosättningsmedel 150 082 124 335Delsumma 218 256 177 132Övriga upplupna intäkterÖvrigt 1 047 1 697Delsumma 1 047 1 697Summa 357 633 306 9491)Jämförelsetalen har justerats efter ändrade redovisningsprinciper.Not 20Avräkning med statsverketSpecifikation 2013-12-31 2012-12-31UppbördIngående balans -796 -548Övergångseffekt 0 4Redovisat mot inkomsttitel -322 712 -257 639Uppbördsmedel som betalats till323 328 257 387icke räntebärande flödeSkulder avseende uppbörd -180 -796Anslag icke räntebärande flödeIngående balans 90 846 87 382Redovisat mot anslag 11 422 466 8 620 766Medel hänförbara till transfereringar -11 409 801 -8 617 301m.m. som betalats till icke räntebärandeflödeFordringar avseende anslag i icke 103 511 90 847räntebärande flödeAnslag i räntebärande flödeIngående balans 107 334 17 470Redovisat mot anslag 3 057 403 2 589 337Anslagsmedel som tillförts räntekonto -3 216 507 -2 499 473Fordringar avseende anslag i-51 770 107 334räntebärande flödeFordran avseende semesterlöneskuldsom inte har redovisats motanslagIngående balans 53 877 63 369Redovisat mot anslag under året-7 440 -9 492enligt undantagsregelnFordran avseende semesterlöneskuld46 437 53 877som inte har redovisats motanslagÖvriga fordringar/skulder påstatens centralkonto i RiksbankenIngående balans -109 -3 607Differens under utredning -20 0Inbetalningar i icke räntebärande flöde 628 225 438 217Utbetalningar i icke räntebärande -11 697 103 -8 794 634flödeBetalningar hänförbara till anslag 11 086 493 8 359 915och inkomsttitlarÖvriga skulder på statens centralkonto17 486 -109i RiksbankenSumma Avräkning med statsverket 115 484 251 153Not 21Räntekonto i RiksgäldskontoretBehållningen på räntekontot har ökat med 120 990 tkr vilket kanförklaras av att det vid årets utgång finns ett anslagssparandepå 51 769 tkr på anslaget 1.1 Migrationsverket. Föregående årutnyttjades anslagskrediten med 107 334 tkr. Dessutom finns detännu ej belånade anläggningstillgångar med 33 501 tkr avseendeanskaffningar under december 2013. Föregående år fanns detännu ej belånade anläggningstillgångar till ett värde av 14 457 tkr.Erhållna anslagsmedel i ränteflödet har under år 2013 ökat med717 034 tkr i jämförelse med år 2012. Ökning av anslagsmedel kanhärledas till en utökad verksamhet till följd av en ökad prognosöver antalet asylsökande. Beviljad räntekontokredit hos Riksgäldskontoretför år 2013 var 200 000 tkr. Migrationsverket har sommest utnyttjat räntekontokrediten med 23 292 tkr i juli 2013.142/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


finansiell redovisningNot 22Kassa och bankÖkningen kan till största delen hänföras till ICA Bank AB. På grundav den ökade asylinvandringen har ersättningarna till asylsökandeökat.Not 23StatskapitalSpecifikation 2013-12-31 2012-12-31Ingående balans 15 207 7 359Kapitalförändring från föregående år 4 061 7 848Utgående balans 19 268 15 207Ökningen av statskapital är hänförlig till att Migrationsverketenligt 2013 års regleringsbrev medges undantag från bestämmelsernai 2 kapitlet 1 § Kapitalförsörjningsförordningen (2011:210)samt 12 § Anslagsförordningen (2011:223). Undantaget innebäratt verket får finansiera vissa anläggningstillgångar med anslag.Under år 2013 har anläggningstillgångar finansierade med anslaganskaffats för 4 081 tkr som främst avser utveckling av immateriellaanläggningstillgångar, samt avskrivning på 20 tkr GDISC.Not 24Balanserad kapitalförändringSpecifikation Ingåendebalans2013-01-01UtgåendeÅrets kapitalförändring2012 1) 2013-12-31balansIngående balans -1 462 658 -1 462 658Omföring 2012 års- 16 761 16 761kapitalförändring,periodiseringuppbördOmföring 2012 års- 486 055 -486 055kapitalförändring,periodiseringtransfereringarInterna fondfinansierade-8 339 -8 339utan kontrakt 2)projektSumma -1 462 658 - 511 155 -1 973 8131)Bokförd kapitalförändring år 2012 var 398 721kr. Av denna har 20 tkr överförtstill statskapital. Justeringar har gjorts med hänsyn till förändrade redovisningsprinciperår 2012 för värdering av fordringar och skulder avseende Europeiskaflyktingfonden III och Återvändandefonden. Omräkning har inte gjorts medhänsyn til beräknad periodisering av dagersättning år 2012 på 20 817 tkr.Se ”Förändrade redovisningsprinciper.”2)Posten avser påbörjade projekt inom Migrationsverket som delvis finansierasmed EU-medel och där bidragsöverenskommelse saknades vid årsskiftet 2012.Not 25Årets kapitalförändringSe not 14.Not 26Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelserSpecifikation 2013-12-31 2012-12-31Ingående avsättning 6 523 8 615Årets pensionskostnader 3 778 1 026Årets pensionsutbetalningar -3 462 -3 118Summa 6 839 6 523Not 27Övriga avsättningarSpecifikationIngåendebalans2013-01-01Åretsförändring2013Utgåendebalans2013-12-31Engångspremier1 252 -810 442SPV 1)Särskild löneskatt304 -197 107SPV 1)Kompetensväxlingsåtgärder21 993 852 22 8442)Avsättning för personal437 -437 03)Avsättning för återbetalt3 009 515 3 525bistånd 4)Tvister 5) 64 0 64Summa 27 059 - 77 26 9821)Under år 2013 har det inte tillkommit några nya uppbokningar av engångspremier.Endast en uppbokning kvarstår som beräknas utbetalas under år 2014.2)Under år 2013 avsattes 4 105 tkr för kompetensväxlingsåtgärder och 3 253 tkrhar utnyttjats. 2014 års avsättning beräknas bli likvärdig.3)Under år 2013 har inga nya avsättningar för personal gjorts.4)Avsättningen avser dagersättning m.m. som inte hämtats ut av asylsökandeutan återbetalts till Migrationsverket av betalningsförmedlaren. Migrationsverketsjuridiska skuld uppgår år 2013 till 69 572 tkr. Erfarenhet från tidigare årär att en väsentlig del av skulden inte kommer att regleras, därför sker årligenen schablonmässig värdering och avsättningen skrivs ned till det belopp somkan förväntas utbetalas. Det belopp som förväntas utbetalas under år 2014 harvärderats till 3 525 tkr.5)Tvist från 2007 med Kungsholms express och spedition AB bl.a. till följd avstor skillnad på belopp mellan offert och faktura. Migrationsverket avvaktarpreskriptionstid.Not 28Lån i RiksgäldskontoretSpecifikation 2013-12-31 2012-12-31Ingående skuld 232 686 240 113Lån upptagna under året 98 041 117 155Årets amorteringar -89 200 -124 582Utgående skuld 241 527 232 686Beviljad låneram 285 000 300 000Av befintliga lån avser 39 010 tkr kreditiv för finansiering av utvecklingav immateriella anläggningstillgångar. Ännu ej belånadeanläggningstillgångar under december år 2013 uppgår till 33 501 tkr.Not 29LeverantörsskulderSaldot på leverantörskulder år 2013 förklaras av att utbetalningarnai samband med årsskiftet 2012/2013 försenades på grund avtekniska problem vilket resulterade i att betalningarna genomfördesförst i januari år 2013. Dessutom har den ökade asylinströmningengenerellt medfört fler fakturor i verksamheten.Not 30Övriga skulderÖkningen beror till största del på att antalet årsarbetskrafter ökatmed ungefär 16 % och därmed även utfallet på kontot för personalenskällskatt.årsredovisning migrationsverket 2013 143/ 162


Not 31PeriodavgränsningsposterSpecifikation 2013-12-31 2012-12-31Upplupna kostnaderUtgiftsområde 8 MigrationPlacering barn 762 143 446 708Sjuk- och hälsovård 279 736 234 546Skolkostnader och organiserad251 652 156 662verksamhetOffentliga biträden 67 159 52 586Övriga transfereringar 9 394 19 821Semesterlöneskuld (ink. sociala157 202 136 105avgifter)Lönekostnader 960 5 606Övriga kostnader som hyror, tolkkostnader83 204 46 601m.m.Europeiska flyktingfonden III 4 458 44 506Delsumma 1 615 908 1 143 141Utgiftsområde 13 Integration ochjämställdhetErsättning för ensamkommande barn 638 774 851 435Ersättning för stöd, service,65 458 106 947hälso- och sjukvårdSchablonersättning 193 858 120 834Ersättning för ekonomiskt bistånd 56 942 66 611Ersättning för extraordinära kostnader,4 886 7 641hyreskostnader m.m.Delsumma 959 918 1 153 468Summa upplupna kostnader 2 575 826 2 296 609Oförbrukade bidragInomstatliga myndigheter 1) 2 044 1 419Utomstatliga organisationer 9 925 6 865Bidrag från EU avseende Europeiska 31 453 15 228flyktingfonden IIIBidrag från EU avseende Återvändandefonden40 889 27 931Summa oförbrukade 84 311 51 443Summa 2 660 137 2 348 0521)Återstående bidrag på 1 595 tkr från VINNOVA till projektet Att kommunicera ombrandskydd beräknas tas i anspråk inom tre månader.Återstående bidrag på 449 tkr från Smittskyddsinstitutet (SMI) till projekt e-Mo 2,kommer att tas i anspråk inom tidsintervallet tre månader till ett år då avtalet medSMI går ut 2014-06-30.Not 32Övriga ansvarsförbindelserMigrationsverkets ansvarsförbindelser avser• Ånge fastighetsbolag AB har framställt krav på Migrationsverketavseende kostnader för återställande av lägenheter för asylsökandesom Migrationsverket tidigare hyrt. Migrationsverkethar gjort en preskriptionsinvändning.• Dina Försäkringar har riktat ett regresskrav mot Migrationsverketavseende en vattenskada i en fastighet där Migrationsverkethyrt lägenheter för asylsökande. Migrationsverket har gjorten preskriptionsinvändning.Noter till anslagsredovisningenFör budgetåret 2013 tilldelades Migrationsverket medel frånJustitiedepartementet enligt regleringsbrev, regeringsbeslut II:4,2012-12-20 (Ju2012/8237/SIM m.fl.). Från Arbetsmarknadsdepartementettilldelades Migrationsverket medel för utgiftsområde 13 enligtregleringsbrev, regeringsbeslut II:14, 2012-12-20 (A2012/4165/IU m.fl.).För budgetåret 2013 har Justitiedepartementet beslutat om femändringar av Migrationsverkets regleringsbrev. Ändringarna ärbeslutade i regeringsbeslut II:3, 2013-06-27 (Ju2013/313/SIM m.fl.),regeringsbeslut II:2, 2013-10-10 (Ju2013/313/SIM m.fl.), regeringsbeslutII:1, 2013-12-19 (Ju2013/8556/SIM m.fl.) och regeringsbeslut II:3,2014-01-30 (Ju2014/226/SIM) och i regeringsbeslut II:2, 2014-02-13(Ju2014/909/SIM).Arbetsmarknadsdepartementet har gjort två ändringar av Migrationsverketsregleringsbrev för utgiftsområde 13. Ändringarna ärbeslutade i regeringsbeslut II:2 2013-10-24 (A2013/3979/IU m.fl.)och II:4 2013-12-19 (A2013/4863/IU).Not 331:1 ap 1 Migrationsverket (ram)Under året har anslagsposten ökats med 257 000 tkr. Överföringsbeloppetpå anslaget beror på lägre personal- och tolkkostnaderän prognostiserat. Trots en ökning av antalet anställda underåret har ökningen varit mindre än beräknat. Kostnaderna förtolktjänster ligger i stort sätt oförändrade från föregående år trotsatt antalet tolktillfällen har ökat. Detta beror bl.a. på att det hargenomförts fler telefontolkningar och fler videoutredningar.Not 341:2 ap 2 Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting(ram)Anslagsposten har under året minskats med 56 000 tkr. Anslagskreditenhar utökats med 181 642 tkr till 368 900 tkr. Av denhar verket utnyttjat 241 710 tkr. Orsaken till den höga anslagsbelastningenberor på att antalet asylsökande har ökat till följd avförändringar i omvärlden.Not 351:2 ap 3 Boende för asylsökande (ram)Anslagsposten har under året ökats med 298 000 tkr. Anslagskreditenhar utökats med 73 tkr till 117 200 tkr. Av den har verketutnyttjat 12 226 tkr. Orsaken till den höga anslagsbelastningenär den utökning som skett av Migrationsverkets boende underår 2013. Utökningen har till stor del bestått av tillfälliga anläggningsboendendär kostnaderna är avsevärt högre än för boende iordinarie anläggningsboende.Not 361:3 ap 4 Återvandringsförberedelser (ram)Antalet projektansökningar har under året minskat och såäven antalet projekt som beviljats projektstöd. Troligen mycketberoende på osäkra säkerhetssituationer i en del länder.Not 371:3 ap 5 Återvandringsbidrag (ram)Den låga förbrukningen på anslagsposten beror på att endast ettfåtal ansökningar har beviljats bidrag då ansökningarna av olikaskäl inte uppfyllt kraven för att bidrag ska beviljas.Not 381:3 ap 6 Vidarebosättning m.m. (ram)I enlighet med regleringsbrevet har ett schabloniserat beloppomförts till anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande.För år 2013 har 380 019 tkr belastat anslagsposten. Beloppetmotsvarar 1 902 organiserat överförda flyktingar multipliceratmed 199 800 kr. Detta är två personer mer än vad anslagsposten ärberäknad för. Migrationsverket har därigenom utnyttjat 399 tkr avanslagskrediten på 11 388 tkr.144/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


finansiell redovisningNot 391:3 ap 8 Anhörigresor (ram)Det har inkommit färre ansökningar om resebidrag år 2013 än vadsom beräknats. Utfallet på anslaget påverkas också av att kostnadernaför resorna varierar beroende på var de anhöriga befinnersig.Not 401:6 ap 2 Migrationsverket (ram)Det relativt höga överföringsbeloppet beror främst på en stor delasylärenden som medför en lägre grad av biträdesförordnandendå de förväntas medföra uppehållstillstånd.Not 411:7 ap 1 Utresor för avvisade och utvisade (ram)En omdisponering till anslagsposten har skett under året med3 000 tkr. Anslagskrediten har utökats med 3 815 tkr till 5 351 tkr.Av krediten har verket utnyttjat 3 071 tkr. Utnyttjandet av anslagskreditenberor på att antalet självmant återvändande har ökatunder år 2013. Även arbetet med att sluta reintegreringsavtal föratt underlätta återvändandet har gått framåt under året.Not 421:8 ap 1 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökandeoch flyktingar (ram)Utfallet för år 2013 har blivit lägre än tilldelad ram. Främsta orsakenär att vissa beslut sköts upp i avvaktan på förtydligande av regleringsbrevvilket medfört att utfallet för år 2013 blev lägre än väntat.Av utfallet på anslaget beräknas så kallade vidarebosättningsmedelutgöra 20 027 tkr. Motsvarande belopp för år 2012 var 23 287 tkr.Not 431:2 ap 2 Ny schablonersättning (ram)Det utgående överföringsbeloppet beror på att ett antal ansökningarsom avser år 2013 ännu inte betalats ut. 193 858 tkr harperiodiserats men inte belastat anslaget i enlighet med reglernaför anslagsavräkning av transfereringar.Not 441:2 ap 3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd (ram)Det utgående överföringsbeloppet berörs av att ett antal ansökningarsom avser år 2013 ännu inte betalats ut. 11 489 tkr harperiodiserats men inte belastat anslaget i enlighet med reglernaför anslagsavräkning av transfereringar.Not 451:2 ap 6 Hyreskostnader (ram)Anslagsposten har under året minskats genom en omdisponeringpå 13 000 tkr. Anledningen är att det är få kommuner som ansökerom denna ersättning.Not 461:2 ap 9 Införande av prestationsbaserad ersättning (ram)Anslagsposten tillkommer i ändring av regleringsbrev, 2013-10-24.1 000 tkr tilldelas Migrationsverket för förberedelser för införandeav prestationsbaserad ersättning till kommuner. Då pengarna komsent på året har inte alla medel utnyttjats på anslagsposten. Förberedelsearbetetpågick de två sista månaderna år 2013 och pågåräven under 1:a kvartalet år 2014.Not 481:2 ap 13 Ersättning för ensamkommande barn (ram)I linje med den starkt ökande asyltrenden i sin helhet, fortsätteräven antalet ensamkommande barn att öka. Det höga utgåendeöverföringsbeloppet beror på att ett stort antal ansökningar somavser år 2013 ännu inte betalats ut. 638 774 tkr har periodiseratsmen inte belastat anslaget i enlighet med reglerna för anslagsavräkningav transfereringar. Migrationsverket har under året minskatantalet ännu ej behandlade ansökningar. År 2012 periodiseradesc:a 851 000 tkr.Not 491:2 ap 15 Ersättning för stöd och service och hälso- och sjukvård(ram)Migrationsverket har utnyttjat 21 797 tkr av anslagskrediten på28 704 tkr. Utnyttjandet av krediten beror främst på att Migrationsverkethar minskat antalet ännu ej behandlade ansökningar underslutet av år 2013.Not 50Redovisning av beställningsbemyndigande1:8 ap 1 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökandeoch flyktingar (ram)Till följd av stora problem med regelverkstolkningar inom Europeiskaflyktingfonden III och Återvändandefonden har nya beslut omprojektfinansiering skjutits upp. Det låga utnyttjandet av ramenberor även på att nya åtaganden under år 2012 inte kom upp iberäknad nivå.Noter till finansieringsanalysenNot 512013 2012Kostnader enligt resultaträkning -4 266 785 -3 395 663Justeringar:Avskrivningar 90 984 74 553Realisationsförlust 436 1 375Avsättningar 1) 239 -47 479Kostnader enligt finansieringsanalysen -4 175 126 -3 367 2141)Från och med delårsbokslutet 2012 sker en schablonmässig värdering av biståndsom inte hämtats ut av sökande. Tidigare år har skulden redovisats med beloppmotsvarande den totala juridiska skulden.Not 52Intäkter av avgifter och andra ersättningarenligt resultaträkningenJusteringar:2013 20123 987 4 914Realisationsvinst -257 -644Intäkter av avgifter och andra ersättningar 3 729 4 270enligt finansieringsanalysenNot 471:2 ap 12 Ersättning för ekonomiskt bistånd m.m. (ram)Det utgående överföringsbeloppet beror på att ett antal ansökningarsom avser år 2013 ännu inte betalats ut. C:a 45 000 tkr harperiodiserats men inte belastat anslaget i enlighet med reglernaför anslagsavräkning av transfereringar.årsredovisning migrationsverket 2013 145/ 162


Förklaringar till bilagornaFGrunder för beviljade förstagångstillståndtill flyktingar m.fl.KonventionsflyktingarAF Flykting UtlL kap 4:1§ (Genevekonventionen)Alternativt skyddsbehövandeAT Tortyr, alternativt skyddsbehövande 4 kap 2 §AC väpnad konflikt, alternativt skyddsbehövande 4 kap 2 §Övriga skyddsbehovAV Väpnad konflikt, övrig skyddsbehövande 4 kap 2 a §AS Svåra motsättningar, övrig skyddsbehövande 4 kap 2 a §KV Organiserad överföring av flyktingar m.m. (kvot)G Synnerligen ömmande omständigheter 5 kap 6 §Grunder för beviljade tillståndefter verkställighetshindersprövningM4 Hinder mottagarlandet tar inte emotM5 Medicinska hinderM6 Hinder annan särskild anledningGrunder för beviljade förstagångstillståndtill anhörigaB Anhöriga till personer som bor i Sverige, exklusivepersoner under KB3 Anknytning på grund av tidigare vistelse i SverigeB4 Annan anhörig som har ingått i samma hushållsgemenskapsom någon som bor i Sverigeeller som har uppehållstillstånd för bosättning i SverigeB5 Anhöriginvandring som regleras av EG-direktivB6 Anhöriginvandring som regleras av nationelllagstiftningB7 Försörjningskravet uppfylltB8 Försörjningskravet inte uppfyllt, men särskilda skälBR Anknytning, förälder till barn – umgängeCA Anhörig till gästforskareCB Anhöriga till egna företagareCE EU-Blåkort för högkvalificerad arbetskraftCG Anhöriga till arbetstagareDB Anhöriga till gäststuderandeK Anhöriga till personer som bor i Sverige, somfått uppehållstillstånd av flyktingskäl, som skyddsbehövandei övrigt eller på humanitära grunderK1 Anhöriga till personer som bor i Sverige, somfått permanent uppehållstillstånd enligt dentillfälliga lagenK4 Annan anhörig (ex hushållsgemenskap) till personerboende i Sverige med samma klassning som ovanK7 Försörjningskravet uppfyllt för anhöriga till personersom bor i Sverige, som fått permanent uppehållstillstånd av flyktingskäl och skyddsskäl eller humanitäragrunderK8 Försörjningskravet ej uppfyllt, särskilt skäl för anhörigatill personer som bor i Sverige, som fått permanentuppehållstillstånd av flyktingskäl och skyddsskäl ellerhumanitära grunderTillstånd enligt EES-avtaletR1 ArbetstagareR2 EgenföretagareR4 StuderandeR5 PensionärR6 Make/maka/barnR7 Föräldrar och barn över 21 årQ1 Make/maka/sambo/barn som beviljats uppehållskortQ2 Föräldrar/barn över 21 som beviljats uppehållskortBeviljade uppehållstillstånd för varaktigt bosattai annat EU-land samt medborgare i SchweizH1 ArbetstagareH2 EgenföretagareH4 StuderandeH5 PensionärH6 Make/maka/barnH7 FöräldrarLS/LT Avtal SchweizTidsbegränsade uppehållstillstånd:T2 Tidsbegränsade uppehållstillståndpå grund av amärkning på skötsamhetT3 Tidsbegränsade uppehållstillståndpå grund av humanitära/medicinska skälT4 Tidsbegränsade uppehållstillståndpå grund av verkställighetshinderT9 Tidsbegränsat tillstånd, förundersökning/huvudförhandling i brottmålArbetsmarknadC0 ArbetstagareC7 Arbetstagare fd asylsökandeC8 Arbetstagare med visumC9 Arbetstagare tidigare studentCE BlåkortCF Egna företagareCH AupairCI Idrottsutövare/tränareCP PraktikanterCR Gästforskare EU-dirketivCU ArtisterCW UngdomsutbyteÖvriga tillståndD GäststuderandeDF DoktoranderF Adoptivbarn146/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


Bilaga 1Asylansökningar 2013 Asylansökningar ensamkommande barn 2013Medborgarskap Ålder/ Kön Totalt Medborgarskap Ålder/ Kön TotaltSyrien Under 18 år 4 725 Afghanistan 0-6 år 7Mellan 18-64 år 11 198 7-12 år 69Över 64 år 394 13-17 år 1 171Män 10 285 Pojkar 1 164Kvinnor 6 032 Flickor 83Totalt 16 317 Totalt 1 247Statslös Under 18 år 2 316 Somalia 0-6 år 16Mellan 18-64 år 4 484 7-12 år 58Över 64 år 121 13-17 år 502Män 4 268 Pojkar 403Kvinnor 2 653 Flickor 173Totalt 6 921 Totalt 576Eritrea Under 18 år 825 Syrien 0-6 år 26Mellan 18-64 år 3 984 7-12 år 62Över 64 år 35 13-17 år 276Män 3 078 Pojkar 264Kvinnor 1 766 Flickor 100Totalt 4 844 Totalt 364Somalia Under 18 år 1 005 Eritrea 0-6 år 3Mellan 18-64 år 2 806 7-12 år 8Över 64 år 90 13-17 år 334Män 2 648 Pojkar 265Kvinnor 1 253 Flickor 80Totalt 3 901 Totalt 345Afghanistan Under 18 år 1 737 Marocko 0-6 årMellan 18-64 år 1 254 7-12 år 1Över 64 år 20 13-17 år 314Män 2 334 Pojkar 310Kvinnor 677 Flickor 5Totalt 3 011 Totalt 315Serbien Under 18 år 714 Statslös 0-6 år 25Mellan 18-64 år 941 7-12 år 82Över 64 år 14 13-17 år 196Män 881 Pojkar 215Kvinnor 788 Flickor 88Totalt 1 669 Totalt 303Irak Under 18 år 333 Algeriet 0-6 årMellan 18-64 år 1 067 7-12 årÖver 64 år 76 13-17 år 127Män 945 Pojkar 126Kvinnor 531 Flickor 1Totalt 1 476 Totalt 127Övriga Under 18 år 4 797 Övriga 0-6 år 17Mellan 18-64 år 11 145 7-12 år 44Över 64 år 178 13-17 år 514Män 10 324 Pojkar 437Kvinnor 5 796 Flickor 138Totalt 16 120 Totalt 575TOTALT Under 18 år 16 452 TOTALT 0-6 år 94Mellan 18-64 år 36 879 7-12 år 324Över 64 år 928 13-17 år 3 434Män 34 763 Pojkar 3 184Kvinnor 19 496 Flickor 668Totalt 54 259 Totalt 3 852bilagorårsredovisning migrationsverket 2013 147/ 162


Bilaga 2Självmant återvändande (inkl Dublinärenden) 2011-2013, fördelat på medborgarskapMedborgarskap År varavsjälvmant utrestaAndelinom 2 veckorAndelinom 1 månGenomsnittlighandläggningstidSerbien 2011 2 622 589 1 091 632012 2 550 782 1 343 532013 1 790 619 1 167 60Syrien 2011 91 16 29 782012 155 21 98 492013 756 151 657 36Kosovo 2011 582 47 158 1012012 578 48 118 1192013 639 137 379 80Albanien 2011 50 18 25 462012 633 308 494 282013 510 176 386 52Bosnien och Hercegovina 2011 177 63 102 522012 1 698 695 1 320 292013 474 185 324 57Makedonien 2011 858 371 592 332012 461 76 218 662013 461 185 319 49Irak 2011 735 62 180 1492012 565 66 164 1832013 419 129 298 111Somalia 2011 268 12 88 642012 261 22 102 572013 342 234 957 48Afghanistan 2011 160 23 66 602012 361 19 121 792013 327 111 402 73Statslös 2011 253 15 49 1402012 220 23 64 1332013 318 82 368 63Iran 2011 255 60 122 642012 259 55 115 762013 294 116 288 80Övriga 2011 3 690 844 1 592 842012 3 996 700 1 497 962013 3 708 1 288 3 493 91TOTALT 2011 9 741 2 120 4 094 792012 11 737 2 815 5 654 762013 10 038 3 413 9 038 73148/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


Bilaga 3Grunder för beviljade förstagångstillstånd till flyktingar m.fl. 2013Beslut i första och andra instansKlassningskodMedborgarskap Ålder/ Kön AF AT AC AV AS KV G TotaltSyrien Under 18 år 641 3 021 1 211 1 3 875därav barn utan vårdnadshavare 27 179 206Mellan 18-64 år 1 342 6 690 7 3 1 245 5 8 293Över 64 år 9 346 2 5 1 363Män 1 322 5 920 6 3 1 256 2 7 510Kvinnor 670 4 137 4 205 5 5 021Totalt 1 992 10 057 10 3 1 461 7 12 531Statslös Under 18 år 221 1 117 22 22 82 1 464därav barn utan vårdnadshavare 8 118 3 14 143Mellan 18-64 år 538 1 925 2 1 33 23 62 2 584Över 64 år 9 82 4 2 97Män 504 1 840 2 1 32 23 72 2 474Kvinnor 264 1 284 27 22 74 1 671Totalt 768 3 124 2 1 59 45 146 4 145Eritrea Under 18 år 135 341 140 4 620därav barn utan vårdnadshavare 34 112 2 3 151Mellan 18-64 år 568 1 487 3 272 3 2 333Över 64 år 5 22 1 2 30Män 402 1 001 3 209 4 1 619Kvinnor 306 849 204 5 1 364Totalt 708 1 850 3 413 9 2 983Afghanistan Under 18 år 411 229 338 1 82 187 378 1 626därav barn utan vårdnadshavare 121 160 312 1 74 2 336 1 006Mellan 18-64 år 525 202 47 19 217 41 1 051Över 64 år 12 6 1 5 5 29Män 499 346 352 89 147 371 1 804Kvinnor 449 91 33 1 13 262 53 902Totalt 948 437 385 1 102 409 424 2 706Somalia Under 18 år 350 78 1 138 210 68 845därav barn utan vårdnadshavare 125 56 1 88 60 330Mellan 18-64 år 489 226 3 201 118 27 1 064Över 64 år 28 24 26 2 6 86Män 265 220 3 233 150 60 931Kvinnor 602 108 1 132 180 41 1 064Totalt 867 328 4 365 330 101 1 995Övriga Under 18 år 620 185 12 243 343 1 403därav barn utan vårdnadshavare 93 31 1 7 76 208Mellan 18-64 år 1 711 252 2 1 31 284 306 2 587Över 64 år 32 5 7 2 42 88Män 1 311 238 2 26 258 314 2 149Kvinnor 1 052 204 1 24 271 377 1 929Totalt 2 363 442 2 1 50 529 691 4 078TOTALT Under 18 år 2 378 4 971 340 1 254 1 013 876 9 833därav barn utan vårdnadshavare 408 656 313 1 166 11 489 2 044Mellan 18-64 år 5 173 10 782 64 5 285 1 159 444 17 912Över 64 år 95 485 2 38 15 58 693Män 4 303 9 565 368 4 381 1 043 823 16 487Kvinnor 3 343 6 673 38 2 196 1 144 555 11 951Totalt 7 646 16 238 406 6 577 2 187 1 378 28 438bilagorårsredovisning migrationsverket 2013 149/ 162


Bilaga 4Grunder för beviljade förstagångstillstånd till anhöriga 2013Beslut i första och andra instansKlassningskodMedborgarskapÅlder/B B3 B4 B5 B6 B7 B8 BR CA CB CG DB K K1 K4 K7 K8 TotaltKönSomalia Under 18 år 352 2 1 5 653 5 26 6 039Mellan 18-64 år 58 1 4 43 7 3 1 164 2 38 1 320Över 64 år 1 21 1 23Män 219 1 3 27 7 3 3 253 3 24 3 540Kvinnor 191 3 18 3 585 4 41 3 842Totalt 410 1 6 45 7 3 6 838 7 65 7 382Syrien Under 18 år 37 5 3 18 1 137 3 466 3 1 672Mellan 18-64 år 3 155 62 1 4 9 664 3 238 9 1 148Över 64 år 1 1 13 2 17Män 22 57 25 1 13 827 3 275 3 1 226Kvinnor 19 1 103 37 1 6 14 987 3 431 9 1 611Totalt 41 1 160 62 1 7 27 1 814 6 706 12 2 837Indien Under 18 år 18 2 39 4 748 15 826Mellan 18-64 år 2 89 36 2 61 6 1 023 47 1 1 267Över 64 årMän 10 33 25 27 3 422 20 540Kvinnor 10 56 13 2 73 7 1 349 42 1 1 553Totalt 20 89 38 2 100 10 1 771 62 1 2 093Irak Under 18 år 173 2 8 21 240 30 71 4 549Mellan 18-64 år 16 1 2 838 124 4 1 6 13 158 13 112 1 10 1 299Över 64 år 1 1 3 4 1 1 11Män 95 1 1 400 81 1 7 14 143 22 99 4 1 869Kvinnor 95 2 443 43 4 7 20 255 21 88 1 11 990Totalt 190 1 3 843 124 4 1 14 34 398 43 187 1 15 1 1 859Thailand Under 18 år 583 8 20 2 21 1 635Mellan 18-64 år 7 1 296 859 1 55 3 1222Över 64 årMän 271 17 51 56 1 396Kvinnor 319 1 287 828 3 20 3 1461Totalt 590 1 304 879 3 76 4 1 857Afghanistan Under 18 år 164 1 1 6 26 2 594 101 2 2 899Mellan 18-64 år 18 2 159 30 2 1 2 4 17 1 354 1 111 1 1 704Över 64 år 2 1 9 5 17Män 105 1 71 18 1 2 5 17 1 396 82 3 1 703Kvinnor 79 4 88 12 1 1 5 26 2 561 1 135 2 917Totalt 184 1 4 159 30 2 1 2 10 43 3 957 1 217 3 3 1 620Kina Under 18 år 77 4 2 65 29 234 43 1 455Mellan 18-64 år 4 1 231 231 81 32 289 81 5 955Över 64 år 1 1Män 42 1 40 43 47 30 177 40 4 424Kvinnor 39 195 190 99 31 347 84 2 987Totalt 81 1 235 233 146 61 524 124 6 1 411Övriga Under 18 år 2 110 3 8 54 41 223 126 2 076 285 825 5 15 5 5 776Mellan 18-64 år 271 40 13 5 787 5 353 15 5 5 217 128 1 804 416 739 9 36 12 2 14 852Över 64 år 5 7 5 37 23 3 1 9 1 4 1 96Män 1 168 25 11 2 693 2 480 2 4 4 167 92 1 365 270 718 5 16 8 5 9 034Kvinnor 1 218 25 15 3 185 2 937 13 1 1 276 163 2 524 432 850 9 36 4 2 11 690Totalt 2 386 50 26 5 878 5 417 15 5 5 443 255 3 889 702 1 568 14 52 12 7 20 724TOTALT Under 18 år 3 514 4 11 74 65 338 206 4 482 379 7 610 10 149 2 7 16 851Mellan 18-64 år 379 43 22 7 598 6 702 24 10 7 369 193 4 010 564 2 613 13 204 13 3 22 767Över 64 år 9 7 8 41 23 3 1 23 1 40 8 1 165Män 1 932 29 15 3 338 2 730 3 9 6 249 157 3 007 357 4 745 8 129 11 7 16 732Kvinnor 1 970 25 26 4 375 4 060 21 1 1 461 243 5 508 587 5 518 15 232 4 4 23 051Totalt 3 902 54 41 7 713 6 790 24 10 7 710 400 8 515 944 10 263 23 361 15 11 39 783150/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


Bilaga 5Grunder för registrering av uppehållsrätt för EES-medborgare och beviljade uppehållskort 2013Beslut i första och andra instansKlassningskodMedborgarskap Ålder/ Kön R1 R2 R4 R5 R6 R7 Q1 Q2 TotaltPolen Under 18 år 3 1 3 678 685Mellan 18-64 år 1 930 129 163 58 488 6 2 774Över 64 år 3 22 1 1 27Män 1 327 85 56 29 408 3 1 908Kvinnor 609 44 108 54 759 4 1 578Totalt 1 936 129 164 83 1 167 7 3 486Tyskland Under 18 år 1 1 28 5 252 287Mellan 18-64 år 729 31 1 311 143 150 1 2 365Över 64 år 1 53 3 57Män 438 23 568 119 168 1 1 317Kvinnor 293 9 771 82 237 1 392Totalt 731 32 1 339 201 405 1 2 709Rumänien Under 18 år 3 202 1 206Mellan 18-64 år 610 27 77 67 189 970Över 64 år 3 33 36Män 389 20 33 40 147 629Kvinnor 227 7 44 60 244 1 583Totalt 616 27 77 100 391 1 1 212Spanien Under 18 år 1 2 139 142Mellan 18-64 år 422 4 438 36 98 1 999Över 64 år 3 3Män 276 1 240 20 103 1 641Kvinnor 147 3 198 21 134 503Totalt 423 4 438 41 237 1 1 144Frankrike Under 18 år 3 1 97 101Mellan 18-64 år 302 3 652 29 55 1 041Över 64 år 1 1Män 212 3 351 19 58 643Kvinnor 90 304 11 95 500Totalt 302 3 655 30 153 1 143Storbritannien Under 18 år 1 1 7 88 97Mellan 18-64 år 466 22 257 60 62 867Över 64 år 1 6 7Män 331 14 131 48 66 590Kvinnor 136 8 128 25 84 381Totalt 467 22 259 73 150 971Grekland Under 18 år 89 89Mellan 18-64 år 416 3 276 43 66 1 805Över 64 år 3 5 1 9Män 276 3 148 28 66 521Kvinnor 143 128 20 90 1 382Totalt 419 3 276 48 156 1 903Övriga Under 18 år 4 24 8 980 2 195 1 213Mellan 18-64 år 2 950 101 1 657 249 628 10 990 3 6 588Över 64 år 2 2 33 2 3 6 48Män 2 054 78 843 134 632 6 546 3 4 296Kvinnor 902 25 838 156 976 8 642 6 3 553Totalt 2 956 103 1 681 290 1 608 14 1 188 9 7 849TOTALT Under 18 år 13 1 57 26 2 525 2 196 2 820Mellan 18-64 år 7 825 320 4 831 685 1 736 18 991 3 16 409Över 64 år 12 2 1 155 6 3 3 6 188Män 5 303 227 2 370 437 1 648 10 547 3 10 545Kvinnor 2 547 96 2 519 429 2 619 13 643 6 8 872Totalt 7 850 323 4 889 866 4 267 23 1 190 9 19 417bilagorårsredovisning migrationsverket 2013 151/ 162


Bilaga 6Grunder för beviljade uppehållstillstånd för varaktigt bosatta i annat EU-landoch för medborgare i Schweiz 2013Beslut i första och andra instansKlassningskodMedborgarskap Ålder/Kön H1 H2 H4 H5 H6 H7 LS/LT TotaltSchweiz Under 18 år 16 16Mellan 18-64 år 2 1 171 174Över 64 år 7 7Män 1 106 107Kvinnor 1 1 88 90Totalt 2 1 194 197Marocko Under 18 år 52 3 55Mellan 18-64 år 81 1 1 29 1 113Över 64 årMän 72 1 26 3 102Kvinnor 9 1 55 1 66Totalt 81 1 1 81 1 3 168Nigeria Under 18 år 2 66 68Mellan 18-64 år 72 3 1 23 99Över 64 årMän 48 1 34 83Kvinnor 26 3 55 84Totalt 74 3 1 89 167Pakistan Under 18 år 25 25Mellan 18-64 år 44 5 1 2 12 64Över 64 årMän 42 5 1 2 14 64Kvinnor 2 23 25Totalt 44 5 1 2 37 89Ghana Under 18 år 32 32Mellan 18-64 år 34 1 20 55Över 64 årMän 28 1 26 55Kvinnor 6 26 32Totalt 34 1 52 87Övriga Under 18 år 1 150 5 156Mellan 18-64 år 294 7 5 11 104 6 427Över 64 år 1 1 2 4Män 238 5 2 5 95 1 5 351Kvinnor 57 2 3 8 159 1 6 236Totalt 295 7 5 13 254 2 11 587TOTALT Under 18 år 2 1 325 24 352Mellan 18-64 år 527 17 8 14 188 1 177 932Över 64 år 1 1 2 7 11Män 429 12 3 8 195 1 114 762Kvinnor 101 5 5 8 318 2 94 533Totalt 530 17 8 16 513 3 208 1 295152/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


Bilaga 8Grunder för beviljade förstagångstillstånd avseende arbetsmarknadsärenden 2013Beslut i första och andra instansKlassningskodMedborgarskap Ålder/ Kön C0 C7 C8 C9 CE CF CH CI CP CR CU CW TotaltThailand Under 18 år 1 1Mellan 18-64 år 6 397 3 1 5 19 1 8 3 6 437Över 64 årMän 5 796 2 1 2 2 5 803Kvinnor 602 1 1 4 19 1 6 1 635Totalt 6 398 3 1 5 19 1 8 3 6 438IndienUnder 18 årMellan 18-64 år 2 963 2 89 15 2 5 155 20 3 251Över 64 årMän 2 585 2 82 15 2 5 117 10 2 818Kvinnor 378 7 38 10 433Totalt 2 963 2 89 15 2 5 155 20 3 251KinaUnder 18 årMellan 18-64 år 809 5 96 44 12 10 2 272 20 1 270Över 64 år 3 3Män 629 4 56 22 2 7 175 14 909Kvinnor 183 1 40 22 10 3 2 97 6 364Totalt 812 5 96 44 12 10 2 272 20 1 273USAUnder 18 årMellan 18-64 år 300 8 1 5 36 156 6 108 180 800Över 64 år 2 1 4 1 8Män 212 8 1 4 1 111 2 69 117 525Kvinnor 90 1 35 46 4 43 64 283Totalt 302 8 1 5 36 157 6 112 181 808Syrien Under 18 år 1 1Mellan 18-64 år 697 1 1 1 6 2 1 4 10 723Över 64 år 2 1 3Män 434 1 1 1 5 2 4 10 458Kvinnor 265 1 1 2 269Totalt 699 1 1 2 6 2 2 4 10 727UkrainaUnder 18 årMellan 18-64 år 359 1 1 16 4 28 4 148 23 46 630Över 64 årMän 269 1 1 10 3 1 3 99 16 39 442Kvinnor 90 6 1 27 1 49 7 7 188Totalt 359 1 1 16 4 28 4 148 23 46 630IranUnder 18 årMellan 18-64 år 227 16 1 164 50 3 1 114 7 583Över 64 år 1 1Män 139 7 1 102 29 1 70 6 355Kvinnor 89 9 62 21 3 44 1 229Totalt 228 16 1 164 50 3 1 114 7 584Övriga Under 18 år 2 2 4 15 23Mellan 18-64 år 3 094 133 58 509 2 168 124 241 52 439 379 348 5 547Över 64 år 7 1 1 2 11Män 2 446 109 52 446 1 141 3 207 30 304 284 222 4 245Kvinnor 657 24 6 63 1 30 121 35 22 137 99 141 1 336Totalt 3 103 133 58 509 2 171 124 242 52 441 383 363 5 581TOTALT Under 18 år 3 1 2 4 15 25Mellan 18-64 år 14 846 151 79 877 2 297 224 415 214 1123 665 348 19 241Över 64 år 15 1 3 6 1 26Män 12 510 118 71 698 1 220 7 333 136 757 482 222 15 555Kvinnor 2 354 33 8 180 1 80 217 85 78 372 188 141 3 737Totalt 14 864 151 79 878 2 300 224 418 214 1129 670 363 19 292154/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


ilagorBilaga 9Grunder för beviljade förstagångstillstånd avseende gäststuderande,doktorander och adoptivbarn 2013Beslut i första och andra instansKlassningskodMedborgarskap Ålder/ Kön D DF F TotaltKina Under 18 år 3 66 69Mellan 18-64 år 1 437 239 1 676Män 580 128 46 754Kvinnor 860 111 20 991Totalt 1 440 239 66 1 745Indien Under 18 år 1 1Mellan 18-64 år 498 76 574Män 401 62 463Kvinnor 97 14 1 112Totalt 498 76 1 575USAUnder 18 årMellan 18-64 år 477 25 502Män 223 11 234Kvinnor 254 14 268Totalt 477 25 502TurkietUnder 18 årMellan 18-64 år 371 24 395Män 185 13 198Kvinnor 186 11 197Totalt 371 24 395Singapore Under 18 år 1 1Mellan 18-64 år 346 3 349Män 180 180Kvinnor 167 3 170Totalt 347 3 350Kanada Under 18 år 12 12Mellan 18-64 år 324 9 333Män 158 2 160Kvinnor 178 7 185Totalt 336 9 345Iran Under 18 år 1 2 3Mellan 18-64 år 172 135 307Män 99 79 2 180Kvinnor 74 56 130Totalt 173 135 2 310Övriga Under 18 år 26 1 174 201Mellan 18-64 år 2 912 467 3 379Män 1 512 294 96 1 902Kvinnor 1 426 174 78 1 678Totalt 2 938 468 174 3 580TOTALT Under 18 år 43 1 243 287Mellan 18-64 år 6 537 978 7 515Män 3 338 589 144 4 071Kvinnor 3 242 390 99 3 731Totalt 6 580 979 243 7 802årsredovisning migrationsverket 2013 155/ 162


Bilaga 10Beviljade uppehållstillstånd avseende verkställighetshindersärenden 2013Medborgarskap Ålder/ Kön M4 M5 M6 TotaltOkänt Under 18 år 28 28därav barn utan vårdnadshavare 1 1Mellan 18-64 år 15 15Över 64 år 1 1Män 19 19Kvinnor 25 25Totalt 44 44Ryssland Under 18 år 22 22därav barn utan vårdnadshavare 1 1Mellan 18-64 år 16 16Över 64 år 1 1Män 18 18Kvinnor 21 21Totalt 39 39Kazakstan Under 18 år 20 20därav barn utan vårdnadshavareMellan 18-64 år 18 18Över 64 årMän 20 20Kvinnor 18 18Totalt 38 38Azerbajdzjan Under 18 år 1 16 17därav barn utan vårdnadshavare 2 2Mellan 18-64 år 13 13Över 64 årMän 14 14Kvinnor 1 15 16Totalt 1 29 30Statslös Under 18 år 6 6därav barn utan vårdnadshavareMellan 18-64 år 5 17 22Över 64 år 2 2Män 5 18 23Kvinnor 7 7Totalt 5 25 30Övriga Under 18 år 1 131 132därav barn utan vårdnadshavare 11 11Mellan 18-64 år 4 1 137 142Över 64 år 3 8 11Män 3 2 130 135Kvinnor 2 2 146 150Totalt 5 4 276 285TOTALT Under 18 år 1 1 223 225därav barn utan vårdnadshavare 15 15Mellan 18-64 år 9 1 216 226Över 64 år 3 12 15Män 8 2 219 229Kvinnor 2 3 232 237Totalt 10 5 451 466156/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


ilagorBilaga 12Avgjorda medborgarskapsärenden, anmälan och naturalisation 2011-2013Medborgarskap kön 2011 2012 2013Irak Kvinnor 1 947 3 694 5 133Män 2 743 6 540 5 571Bifall kvinnor % 85 % 86 % 89 %Bifall män % 82 % 84 % 81 %Totalt antal 4 690 10 234 10 704Totalt bifall % 83 % 85 % 85 %Somalia Kvinnor 462 638 1 033Män 398 578 1 155Bifall kvinnor % 82 % 82 % 76 %Bifall män % 77 % 74 % 78 %Totalt antal 860 1 216 2 188Totalt bifall % 80 % 78 % 77 %Statslös Kvinnor 495 576 904Män 731 784 1 082Bifall kvinnor % 75 % 72 % 74 %Bifall män % 72 % 64 % 65 %Totalt antal 1 226 1 360 1 986Totalt bifall % 73 % 67 % 69 %Polen Kvinnor 814 826 1 031Män 614 527 887Bifall kvinnor % 95 % 92 % 93 %Bifall män % 94 % 87 % 91 %Totalt antal 1 428 1 353 1 918Totalt bifall % 95 % 90 % 92 %Thailand Kvinnor 1 094 1 421 1 526Män 123 163 197Bifall kvinnor % 96 % 94 % 94 %Bifall män % 88 % 83 % 84 %Totalt antal 1 217 1 584 1 723Totalt bifall % 96 % 93 % 93 %Iran Kvinnor 514 766 675Män 431 578 592Bifall kvinnor % 91 % 92 % 90 %Bifall män % 83 % 83 % 79 %Totalt antal 945 1 344 1 267Totalt bifall % 87 % 88 % 85 %Turkiet Kvinnor 501 497 459Män 615 681 629Bifall kvinnor % 93 % 92 % 89 %Bifall män % 89 % 87 % 83 %Totalt antal 1 116 1 178 1 088Totalt bifall % 91 % 89 % 86 %Övriga Kvinnor 8 768 10 198 9 871Män 7 753 9 137 9 412Bifall kvinnor % 91% 87% 88%Bifall män % 86% 80% 81%Totalt antal 16 521 19 335 19 283Totalt bifall % 89% 84% 84%Totalt Kvinnor 14 595 18 616 20 632Män 13 408 18 988 19 525Bifall kvinnor % 90% 87% 88%Bifall män % 85% 81% 80%Totalt antal 28 003 37 604 40 157Totalt bifall % 88% 84% 84%Bibehållande/befrielse 886 1 035 1 064Summa avgjorda ärenden 28 889 38 639 41 221Summa inkomna ärenden 34 620 39 007 37 163årsredovisning migrationsverket 2013 157/ 162


Bilaga 12Utbetalade statliga ersättningar till kommuner och landstingför flyktingmottagande 2011-20132011 2012 2013Anslag 4 980 283 000 4 675 417 000 5 878 039Extra ersättning för mottagna 2010 71 790 000 6 140 000 1 840 000Ny schablonersättning (2010:1122)inkl. överföring från anslaget 12:3:6 -4 511 000 566 373 760 1 539 759 440Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 52 902 000 69 339 500 128 294 000Ersättning för hyreskostnader 0 0 758 468Grundersättning 153 982 200 119 680 000 123 260 000Schablonersättning (1990:927) 1 953 357 020 692 683 320 0Särskilda kostnader för äldre, sjuka och104 075 999 67 611 764 133 309 351funktionshindradevaravekonomiskt bistånd (1990:927) 47 904 748 27 240 965 57 710 753stöd och hjälp i boendet (1990:927) 54 312 554 38 953 150 56 598 134färdtjänst (1990:927) 1 858 697 47 216 0ekonomiskt bistånd 19.1 § (2010:1122) 0 348 906 3 195 979ekonomiskt bistånd 19.2 § (2010:1122) 0 131 089 1 653 334ekonomiskt bistånd ungdomar 20 § (2010:1122) 0 764 748 6 120 426stöd och hjälp i boendet (2010:1122) 0 125 690 8 030 725Särskilda kostnader för barn utan vårdnadshavare 1 553 865 401 2 071 747 472 3 200 666 128varavboendeplatser 1 044 661 740 1 275 404 760 1 604 649 300familjehem o. dyl 486 613 661 740 872 712 1 539 616 828barnschablon 22 590 000 55 470 000 56 400 000Extraordinära kostnader 59 866 501 59 721 393 75 999 996varavdirekta kostnader för kvotflyktingar 10 872 557 10 391 653 14 791 657övriga individuella insatser 51 807 465 52 088 472 61 372 975strukturella insatser -2 813 521 -2 758 732 -164 637Sjukvårdsersättningar 183 717 105 192 700 035 295 129 628varavvaraktig vård kommuner 108 174 229 107 757 728 143 773 795varaktig vård landsting 70 567 821 79 798 807 144 760 373hälsoundersökningar kommuner 132 500 0 0hälsoundersökningar landsting 4 842 555 5 143 500 6 595 460Extra ersättning 2007--2009 10 480 000 2 100 000 0Totalt 4 139 525 226 3 848 097 244 5 499 017 011158/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


ilagorBilaga 13Dygnskostnad fördelat på kostnadsslag, exkl förvarTotalt 431 kr/dygnÖvrigt + samkostnader; 166 krKost/logi; 76 krErsättning; 49 krResor för avv och utv; 3 krPersonalkostnader; 43 krUndervisning; 29 krSjukvård; 64 krDygnskostnad i förvar fördelat på kostnadsslagTotalt 3 782 kr/dygnKost/logi Ersättning Sjukvård Undervisning Personalkostnader Resor för avv och utv Övrigt + samkostnaderResor för avv och utv;48 krÖvrigt + samkostnader; 816 krKost/logi; 583 krErsättning; 19 krSjukvård; 44 krPersonalkostnader; 2 272 krDygnskostnad totalt fördelat på kostnadsslagTotalt 449 kr/dygnÖvrigt + samkostnader;170 krKost/logi; 79 krKost/logi Ersättning Sjukvård Undervisning Personalkostnader Resor för avv och utv Övrigt + samkostnaderErsättning; 48 krResor för avv och utv; 4 krPersonalkostnader;55 krUndervisning;29 krSjukvård; 64 krårsredovisning migrationsverket 2013 159/ 162


Bilaga 14Koppling mellan ekonomisk översikt och resultaträkningVerksamhetskostnaderEkonomisk översiktResultaträkningTotala kostnader 14 665 550 S:a verksamhetskostnader 4 266 785Finansiella int (1 378)Lämnade bidrag 10 429 145Intäkter avg. och andra ers (3 987)Intäkter av bidrag (24 495)Medel som erh.fr andra mynd mfl.Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag (520)Summa 14 665 550 Summa 14 665 550Finansiering (anslagsavräkning)Ekonomisk översiktResultaträkningSumma finansiering 14 479 869 Intäkter av anslag 4 247 117Medel som erh fr statsb 10 221 231Summa 14 479 869 Summa 14 468 348Differens mellan total nettokostnad och summa finansieringNettokostnad (14 665 550)Anslagsavräknat 14 479 869Differens (185 681)Består av:Årets kapitalförändring (186 322)Saldo uppbördsverks (10 880)Anl.tillg mot statsbudget 0Summa (197 202) (11 521)Förklaring till differens om (11 521) tkr:Not 1 till Resultaträkningen: 7 440 tkr av differensen motsvarar en minskning av semesterlöneskuld sparadföre 2009 och som tagits ut under 2013 och bokförts direkt mot anslaget. 4 081 tkr avser anläggningstillgångarfinansierade med anslagsmedel..160/ 162 årsredovisning migrationsverket 2013


www.migrationsverket.seårsredovisning migrationsverket 2013 162/ 162

More magazines by this user
Similar magazines