Open Space 2012-10-16 - Gislaveds kommun

SVAR PÅ FÖRSLAGEN FRÅN OPEN SPACE – GISLA-VEDS KOMMUN 2012-10-16Tisdagen den 16 oktober 2012 samlades cirka 700 elever från Gislaveds gymnasium, förtroendevaldaoch tjänstemän från kommunen, samt gymnasielärare i Gisle Sportcenter för attmedverka i ett möte, ett så kallat Open Space. Mötets huvudtema var "Vad vill du ändra på iGislaveds kommun?"Direkt på morgonen samlades deltagarna i en ring. Alla som hade ett ämne som man varengagerad i och som man ville diskutera fick gå upp och anmäla det. Därefter gick deltagarnatill olika grupper där ämnena diskuterades. Sammanlagt genomfördes tre samtalspass underdagen. Vid 14.30 återsamlades deltagarna för att läsa och diskutera rapporterna om vad somhade diskuterats i samtalsgrupperna.Över 60 förslag/rapporter lämnades på vad som kan ändras i Gislaveds kommun. Exempel påförslag är: Var är Gislaved om 10 år? Övergångställe utanför Lundåkersskolan, Inflytande förungdomar i Gislaveds kommun, Renovera sporthallens salar, Mindre plugg att göra hemma,Bättre busstider, med mera. Samtliga förslag kan du läsa i rapporten ”Open Space – Gislavedskommun 2012-10-16”.Alla förslag har lästs och lämnats på remiss till olika intressenter, så som kommunens nämnder,förvaltningar, Gislaveds gymnasium, med flera. I denna rapport ”Open Space – Gislavedskommun 2012-10-16 – Svar på förslagen från Open Space från Gislaveds kommuns nämnder,förvaltningar, Gislaveds gymnasium, med flera.” kan du läsa remissvaren. Det vill säga hur ochpå vilket sätt intressenterna kommer att hantera förslagen. Vissa av förslagen har lett tillkonkreta åtgärder och beslut, medan andra förslag har fått svar på hur nämnderna och förvaltningarna,med flera, arbetar med frågan/förslaget. Du kan även läsa de förslag som lämnadesunder Open Space som finns ovanför varje svar från respektive intressent.Flertalet av förslagen har fått svar. Men under de punkter där det fattas ett svar beror det påatt frågan inte hanteras av kommunens nämnder och/eller förvaltningar, ett exempel på detär frågan om ”Unga politiker”. Det förslaget är en fråga för de politiska partierna. De partiersom är representerade i Gislaveds kommuns kommunfullmäktige har fått rapporten frånOpen Space skickad till sig. Även Stiftelsen Isaberg, Musikföreningen Sunkträsket, JönköpingsLänstrafik, Gislaveds kommuns demokratiberedning, Svenska kyrkan – Gislaveds församling,har fått rapporten från Open Space. De organisationerna/företagen kan välja att arbeta vidaremed förslagen från Open Space.Under februari månad 2013 kommer förtroendevalda att besöka Gislaveds gymnasium ochberätta för de elever som deltog under Open Space vad deras förslag har lett till och hurkommunens nämnder och förvaltningar, med flera kommer att arbeta vidare med frågorna.Konceptet med att anordna Open Space som en del i kommunens arbete med att öka ungdomarsinflytande kommer att utvärderas. Målsättningen är att ungdomars möjligheter till attvara med och påverka och utöva inflytande ska fortsätta att utvecklas i kommunen.4

1. TRAFIKÅTGÄRDER, VÄGAR OCH SAMHÄLLSPLANE-RING1.1–1.3 ÖVERGÅNGSSTÄLLE LUNDÅKERSKOLAN(Mona, Medina, Matilda Johansson och Sadida)SVAR FRÅN TEKNISKA NÄMNDENEn risk med övergångsställe vid en miljö som den utanför Lundåkerskolan är att den sompasserar övergångsstället minskar uppmärksamhet på övrig trafik. Saknas övergångsställetvingas gående till större uppmärksamhet vid passage av vägen. Avseende övergångsställesöder om busskurerna övervägs olika alternativ sannolikt är en hastighetsdämpande åtgärdden bästa lösningen då det kommer att vara svårt att styra elever från Gärdesskolan som ska5

till busskuren till en särskild passagepunkt oavsett var ett övergångsställe placeras. Dettaberoende på det allmänmänskliga beteendet att välja närmsta vägen mellan två punkter omdetta är möjligt.1.4 INTE MASSA VÄGARBETEN SAMTIDIGT(Erica Brandel)SVAR FRÅN TEKNISKA NÄMNDENDet är alltid tekniska nämndens inriktning att framkomligheten ska vara så stor som möjligt ivåra samhällen. Ibland måste dock arbeten utföras som påverkar framkomligheten. Gislavedskommun informerar via kommunens webbsida om pågående projekt och vägarbeten ochäven i anslutning till själva arbetena, informationen kan alltid bli bättre även ute vid arbetena.Förhoppningsvis utförs inga ”onödiga projekt” utan att det istället är genomtänkta och förframtiden hållbara åtgärder vi ägnar oss åt.1.5 BÄTTRE CYKELVÄGAR(Martin Krums)SVAR FRÅN TEKNISKA NÄMNDENEn ny plan för utbyggnad av gång- och cykelvägar och prioritering av dessa ärunder framtagande och förväntas att antas av kommunfullmäktige under 2013.6

1.6 PLOGNING(Louise, Emma, Felicia, Julia, Ebba, Stina och Emil)SVAR FRÅN TEKNISKA NÄMNDENTekniska nämnden i Gislaveds kommun har antagit prioriteringsordning för snöplogningsrundorna.Vägar i centrum och större gång- och cykelvägar tillhör det prioriterade vägnätet ochdessa plogas först. Vägar och cykelvägar som inte ingår i det prioriterade vägnätet snöröjsendast vardagar kl. 07.00-16.00. Normalt startas den prioriterade rundan kl. 06.00 eller tidigareberoende på när ett snöfall startar och upphör, men det är många kilometer gator ochgång- och cykelvägar som ska röjas varför detta ibland kan upplevas ta lång tid. Om kommunenska investera i fler plogningsmaskiner, är en politisk prioriteringsfråga som ska ställasmot andra viktiga områden i kommunen.7

Kommunfullmäktige har i budgeten lagt fast att en handelspolicy ska tas fram för att sättastörre fokus på handels betydelse både för dem som bor i kommunen men även de som ärbesökare.Om du funderar på att själv starta butik eller annan typ av företag, så gå gärna in på vår hemsidagislaved.se där vi har länkar till bra kontakter och informationssidor för den som funderarpå att starta eget.9

2. SKOLMAT2.1 ÅTERINFÖR MELLANMJÖLK OCH/ELLER STANDARDMJÖLKISTÄLLET FÖR LÄTTMJÖLK PÅ SKOLOR OCH FÖRSKOLORSVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN, GYMNASIESKOLAN OCH MATRÅDI skollagen SFS 2010:100, som trädde i kraft den 1 juli 2011, står det att skolmaten ska varabåde kostnadsfri och näringsriktig. Mot bakgrund av det följer barn- och utbildningsförvaltningenLivsmedelsverkets rekommendationer som finns i skriften ”Bra mat i skolan”, somanger vad som ska serveras och hur ofta.I ”Bra mat i skolan” rekommenderas lättmjölk och andra magra mjölkprodukter framför mellanmjölkeller standardmjölk för att minska på det mättade fettet. Lättmjölk är dessutom enviktig D vitaminkälla, vilket inte standardmjölken är. D vitamin är viktigt eftersom det harvisat sig att barns intag av D vitamin ligger under rekommendationen. Rådet att dricka lättmjölkgäller alla oavsett kroppsvikt och syftar inte till att minska intaget av energi, utan avmättat fett.Ett ytterligare skäl till att Livsmedelsverket rekommenderar lättmjölk genomgående är attdet då finns utrymme att ibland använda grädde, creme fraiche och ost (som också innehållermättat fett) i maten, vilket ger en smakhöjning.10

2.2 BÄTTRE MAT I SKOLAN(Louice)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN, GYMNASIESKOLAN OCH MATRÅDBarn- och utbildningsförvaltningen anser att det är viktigt att maten som erbjuds på enheternainom förvaltningen är smakrik och håller en hög kvalitet med resultatet nöjda gäster. Därförgenomför barn- och utbildnings-förvaltningen årligen en enkät som alla elever får svara på”Elevernas skola”. Där ingår bl.a. frågor om skolmaten. Utifrån det underlaget pågår sedanett eventuellt förbättringsarbete, t.ex. kommunikation med matgästerna på skolans matrådom vad man förväntar sig av måltiden.Det sker även en ständig kompetensutveckling hos personalen i köken samt erfarenhetsutbytemed andra kommuner i syfte att hålla sig ajour med utvecklingen och nå målet nöjdamatgäster.11

2.3 SVENSK MAT I SKOLAN(Julia och Anna)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN, GYMNASIESKOLAN OCH MATRÅDAnledningen till att produkterna inte alltid är svenska på livsmedelsavtalet beror på att kommunenlyder under ”Lagen om offentlig upphandling” vilket innebär att konkurrens sker pålika villkor och en av de grundläggande principerna är principen om icke-diskriminering, d.v.s.det är förbjudet att diskriminera främst på grund av nationalitet. Upphandlande myndighet fårinte heller ställa krav som innebär att lokala företag får företräde på grund av geografisktläge.Det pågår ständigt en utveckling av produkterna på avtalet genom provsmakning, kvalitetsavstämningoch kompletteringar. Arbetet utförs av en arbetsgrupp med representanter frånköken inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Under avtalstidengörs det förändringar på listan, det går alltså att lägga till eller ta bort artiklar under avtalstiden,det som styr är tillgång och efterfrågan där fri konkurrens råder. Dock innehåller anbudetbåde svenska och utländska produkter.12

2.4 EFTERRÄTT I SKOLAN(Khaled)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN, GYMNASIESKOLAN OCH MATRÅDI råden från livsmedelsverket ”Bra mat i skolan” rekommenderas en serveringsfrekvens avsoppa med smörgås eller efterrätt två gånger på en fyraveckorsperiod.Om det utöver det som redan serveras finns önskemål och synpunkter på matsedelns sammansättningfinns det möjlighet att diskutera det på matråd som är till för att alla på skolanska ha chans att vara med och påverka skolmaten och skolmåltidsmiljön.I matrådet ingår elever tillsammans med t.ex. representanter för skolledning, lärare, kökschef/skolmåltidspersonaloch skolhälsovård. Frågor som berör maten och måltiden på skolandiskuteras i matrådet.13

2.5 STÖRRE UTBUD PÅ SKOLMATEN(Stina)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN, GYMNASIESKOLAN OCH MATRÅDEn bra princip för maten i skolan är att servera minst två rätter att välja mellan. Det får naturligtvisske utifrån varje köks förutsättningar men det finns en vilja att utveckla utbudet tillatt servera mer än en maträtt framöver inom barn- och utbildningsförvaltningens skolrestauranger.14

2.6 EN VEGETARISK DAG I SKOLAN/VECKA(Jennie)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN, GYMNASIESKOLAN OCH MATRÅDI många olika forum diskuteras idag frågan om att vi konsumerar mer kött än vad som ärnödvändigt med tanke på miljön. Därför finns det skolor runt om i landet som infört en vegetariskdag i veckan.Om det är så att matgästerna på skolan vill implementera en kött fri dag i veckan finns detmöjlighet att diskutera önskemålet på matråd som är till för att alla på skolan ska ha chansatt vara med och påverka maten och måltidsmiljön.15

2.7 HÅLL SKOLMATEN VARM(Linnea Malmgren)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN, GYMNASIESKOLAN OCH MATRÅDPersonalen på skolrestaurangen är medvetna om att det är viktigt att hålla maten varm ochgenomför temperaturkontroller enligt egenkontrollen för att följa varmhållningsreglerna.Ibland kan det tyvärr vara svårt att tillse att det är korrekt, t.ex. när det kommer mångamatgäster på en gång och locken inte kan vara placerade på maten hela tiden som de bordeför att maten ska hålla sig varm.2.8 VI ELEVER VILL VARA MED OCH BESTÄMMA VAD SOM SKASERVERAS I MATSALEN(Emmy Larsson, Ida Bernicke.S, Stephanie K, Julia L, Daniel Djerv, Mattias J, Amanda S.)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN, GYMNASIESKOLAN OCH MATRÅDBarn- och utbildningsförvaltningen uppmuntrar skolorna till att organisera och genomföraregelbundna matrådsmöten som är till för att alla på skolan ska ha chans att vara med ochpåverka skolmaten och skolmåltidsmiljön.16

I matrådet ingår elever tillsammans med t.ex. representanter för skolledning, lärare, kökschef/skolmåltidspersonaloch skolhälsovård. Frågor som berör maten och måltiden på skolandiskuteras i matrådet.2.9 BÄTTRE SKOLMAT(Otto)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN, GYMNASIESKOLAN OCH MATRÅDBarn- och utbildningsförvaltningen anser att det är viktigt att maten som erbjuds på enheternainom förvaltningen är smakrik och håller en hög kvalitet med resultatet nöjda gäster. Därförgenomför barn- och utbildningsförvaltningen årligen en enkät som alla elever får svara på”Elevernas skola” där ingår bl.a. frågor om skolmaten.Utifrån det underlaget pågår sedan ett eventuellt förbättringsarbete t.ex. kommunikationmed matgästerna på skolans matråd om vad man förväntar sig av måltiden. Det sker även enständig kompetensutveckling hos personalen i köken samt erfarenhetsutbyte med andrakommuner för att hålla sig ajour med utvecklingen i syfte att nå målet nöjda matgäster.17

2.10 GRATIS FRUKOST I SKOLAN(Mergim Tahiri)18

SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN, GYMNASIESKOLAN OCH MATRÅDSkolmat finns i en mängd länder som exempelvis Storbritannien, Tyskland och Italien. Såskolmat är inte unikt för Sverige. Det som däremot är unikt är att vi dagligen serverar kostnadsfriskollunch till alla elever i grundskolan. Det finns bara ett land till i världen som gördet och det är Finland. Att utöver det även servera kostnadsfri frukost vore väldigt bra mentyvärr finns inte ekonomiska förutsättningar som det ser ut idag, dock är förslaget bra ochdet är viktigt att aktualisera frukostens betydelse för att orka med skoldagen.Frukostutbudet på Café Oasen ska ses över och frukost ska erbjudas till så lågt pris sommöjligt.2.11 JUICE MINST EN GÅNG I VECKAN(Emma Tegnhammar och Sara Avramidou)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN, GYMNASIESKOLAN OCH MATRÅDI skollagen SFS 2010:100, som trädde i kraft den 1 juli 2011, står det att skolmaten ska varabåde kostnadsfri och näringsriktig. Mot bakgrund av det följer barn- och utbildningsförvaltningenLivsmedelsverkets rekommendationer som finns i skriften ”Bra mat i skolan” somanger vad som ska serveras och hur ofta. I avsnittet om dryck står det att saft, juice, måltidsdrickaoch läsk inte bör serveras som måltidsdryck, istället rekommenderas lättmjölk ochvatten som måltidsdryck i skolan.19

3. SKOLFRÅGOR3.1 RÖKRUTA I SKOLAN(Veronica, Emma, Linn och Hanna)SVAR FRÅN KOMMUNSTYRELSENEn av de viktigaste insatserna för att förebygga ungdomars tobaksbruk är att se till att denmiljö de vistas i är tobaksfri. Tobakslagen (SFS 1996:941 §2) säger att rökning är förbjuden ilokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn ochungdom samt på skolgårdar och motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem.Lagen innebär också att skolpersonal och andra vuxna heller inte ska röka inom skolansområde. Tyvärr observeras ofta rökande elever och vuxna på skolgårdar, oavsett vilka lagaroch regler vi har, men att införa rökruta i skolan är inte förenligt med tobakslagen.Det är mångas uppfattning att skolor nonchalerar att rökning är förbjudet på skolgårdar.Skolorna måste bli mer tydliga gällande rökförbundet och agera när någon bryter mot det.Det finns en svårighet att avgöra var gränsen för skolgård och allmän plats går. Många skoloruppmärksammar rökförbudet med förbudsskyltar och dekaler. Elevers uppfattning är ofta attförbudsskyltarna drar gränsen för var rökförbudet börjar. Således är det av värde att intebara sätta upp en dekal eller affisch om rökförbudet på entrén till skolan.Frågan skulle med fördel även behandlas av Bygg- och miljönämnden som i Gislaveds kommunhar tillsynsansvaret för tobakslagen.SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGS-FÖRVALTNINGEN OCH GYMNASIESKOLANI Tobakslagen (1993:518) skrivs under rubriken Begränsning av rökning i vissa lokaler ochutrymmen samt på vissa områden utomhus § 2 följande: Rökning är förbjuden i lokaler somär avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdomsamt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem.Att inrätta rökrutor inom skolans skolgårdsområde är således inte möjligt och inte hellerönskvärt. Inom ramen för skolans verksamhet kommer därför ett fortlöpande arbete fortgåför att minska tobaksbruket. Ambitionen är en helt tobaksfri skola. Med utgångspunkt från20

denna ambition kommer skolan arbeta med informations- och utbildningsaktiviteter i ämnetmen också erbjuda rökavväjningsaktiviteter för såväl elever, studerande och personal.3.2 VI VILL HA EN BÄTTRE SKOLA(Malin Karlsson)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGS-FÖRVALTNINGEN OCH GYMNASIESKOLANFr.o.m. mars månad 2013 kommer en ny skolrestaurang för Gislaveds Gymnasium och Lundåkerskolantas i anspråk. Tack vare detta kommer matmiljön förbättras avsevärt både när detgäller ljud och möblemang.Gislaveds Gymnasium har under många år haft två personal som ingått i skoljouren och bådahar varit av manligt kön. Vid en framtida rekrytering bör eftersträvas att få en jämn könsfördelningäven inom detta område.Gislaveds Gymnasium arbetar aktivt med att utveckla arbetet mot mobbing och kränkandebehandling. Varje år utvärderas och omprövas de olika sektorernas likabehandlingsplaner föratt finna arbetsmetoder och rutiner som förhindrar kränkande behandling och mobbing. Allpersonal på skolan har till uppgift att agera om risk för kränkningar finns.21

3.3 SLIPPA BETALA VÅRA LÄROBÖCKER(Smeed)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGS-FÖRVALTNINGEN OCH GYMNASIESKOLANEleverna vid Gislaveds Gymnasium har tillgång till läroböckerna kostnadsfritt som låneläromedelunder tiden de läser respektive kurs. Om någon elev vill kunna behålla en lärobokefter kursslutet eller vill kunna göra anteckningar i den har eleven möjlighet att köpa boken.När det gäller vissa arbetsböcker så behöver uppgifter kopplade till dem lösas och då fåreleven om arbetsboken inte köps skriva svaren i anteckningsböcker och rita av tabeller, diagramoch liknande.Sponsring används restriktivt inom skolan. Det får aldrig vara så att utbildningen blir beroendeav något företag eller någon annan aktör som sponsrar delar av verksamheten. Innehålli läromedel får inte heller påverkas av sponsring (även om det förstås kan finnas en plats förpartsmaterial i undervisningen om det tydligt framgår att det är ett partsmaterial och materialetdärmed behandlas som ett sådant). Vad gäller läroböcker som är huvudläromedel i kurserna(och inte ett kompletterande material där man kan visa på en parts ståndpunkter) äralltså utgångspunkten att dessa ska köpas in med skolans egna medel. Elever som vill kunnabehålla en lärobok eller vill kunna göra anteckningar i den ges möjlighet att köpa läroboken.22

3.4 ATT MAN SKA KUNNA SKRIVA UPPSATSER/ANDRA SKOL-ARBETEN HEMMA ELLER PÅ ANNAN PLATS ISTÄLLET FÖRATT VARA PÅ LEKTIONER(Louise Moberg)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGS-FÖRVALTNINGEN OCH GYMNASIESKOLANDet finns definitivt ett värde att vara på lektioner och få en direkt kontakt med läraren ochkunna föra en dialog även om det handlar om egna fördjupningsarbeten. Man kan tänka sigatt man i vissa lägen kan arbeta hemma och få hjälp via nätet. Det är inte realistiskt att anpassaschemat så att eftermiddagarna går till enskilt arbete. Det är trots allt så att lektionernapå gymnasieskolan bygger på lärarledd verksamhet.23

3.5 FLER MATTELÄRARE/ MINDRE MATTEGRUPPER(Olivia Pemefors, Emma Christiansson)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGS-FÖRVALTNINGEN OCH GYMNASIESKOLANGislaveds Gymnasium har de senaste två läsåren gjort riktade insatser för att stärka stödetinom undervisning i matematik. Stödet har dels funnits i skolans studiecentra Fokus, delsgenom att lärare och specialpedagoger gjort riktade insatser i olika klasser och grupper därbehovet av stöd i matematik varit särskilt stort. Utöver detta erbjuds elever utifrån olikakursnivåer möjlighet att delta i sommarskola inför höstterminen varje år.3.6 FLER MATTELÄRARE/MINDRE GRUPPERSVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGS-FÖRVALTNINGEN OCH GYMNASIESKOLANSe svar 3.5.24

3.7 HA KVAR ÖRERYDSSKOLA(Linnéa von der Luft)25

SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGS-FÖRVALTNINGEN OCH GYMNASIESKOLANFrågan har diskuterats vid flera tillfällen. I dagsläget finns det en politisk majoritet för att hakvar Öreryds skola.3.8 MINDRE PLUGG ATT GÖRA HEMMA(Alicia Francke)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGS-FÖRVALTNINGEN OCH GYMNASIESKOLANKursernas innehåll regleras i nationellt fastställda ämnesplaner och timtalet som ägnas åt kursenunder skoltid på lektioner fastställs lokalt utifrån de nationella bestämmelserna omminsta garanterad undervisningstid samt utifrån kursernas omfattning och svårighetsgrad.Respektive lärare ansvarar för att lägga upp en planering av hur kursen utifrån detta ska genomföras.Eleverna ska ha möjlighet att ha synpunkter på planeringen, få tydlig informationom uppläggningen och få reda på kursens mål och kunskapsmålen för kursen.När kursplaneringen görs är utgångspunkten självfallet att målen för kursen ska kunna uppfyllasoch att de ingående momenten ska behandlas på ett sådant sätt att det finns så goda möjlighetersom möjligt för ett gott resultat för eleven. Huvuddelen av elevs arbete ska göras pålektionerna och det ges även möjlighet till stöd och hjälp under och direkt efter skoltid,bland annat via Fokus.Eleven behöver dock normalt sett lägga ner ytterligare tid utöver lektionstiden på studierna.Det kan handla om tid för genomförande av delar av större arbeten och också om läxorsamt att läsa på inför prov och redovisningar. Att det finns ett behov för eleven att lägga nermer tid än lektionstiden på skolarbetet får samtidigt inte innebära att skolarbete tar upp iprincip all tid eleven har. Det måste självfallet också finnas tid för att koppla av och för fri-26

tidsintressen. Samtidigt bör det också påpekas att det kan finnas gränser för hur mycket tidsom är rimligt att en elev ägnar åt fritidsintressen av olika slag. Det handlar om att få en godbalans i hur tiden totalt sett används.3.9 PÅVERKA SCHEMAT(Rebecka Valfridsson)SVAR FRÅN GYMNASIESKOLANDet är centralt reglerat att det individuella valet i det gamla systemet som just nu gäller iårskurs 3 är 300 poäng och i det nya systemet som gäller i årskurs 1 och 2 är 200 poäng.Den lokala skolan kan inte styra över hur många poäng det individuella valet har. Vad gällervilka kurser som erbjuds som individuellt val strävar Gislaveds Gymnasium efter att erbjudakurser av olika slag. Behörighetsgivande kurser och kurser som ger meritpoäng är prioriterademen det erbjuds också kurser som har sin hemvist på många olika program vilket gereleverna valmöjligheter. Mängden kurser som sedan faktiskt startar som individuellt val berorpå hur många elever som söker de olika kurserna.Väldigt många olika faktorer behöver vägas samman i schemaläggningsarbetet. Det handlarbland annat om blockläggningar av individuellt val, valbara kurser, programfördjupning ochgrupper i Svenska och Svenska som andraspråk. Det handlar också om att få en bra salsanvändningoch scheman som fungerar såväl för elever som för lärare. Det finns också olikasamläsningar mellan klasser och gruppdelningar som behöver vägas in.Det är också med i avvägningarna som görs att sprida lektionerna i en kurs under veckanoch om möjligt även ha lektionerna i kursen vid olika tidpunkter under dagen. Likaså finnsambitionen att där så är möjligt undvika håltimmar och att ha en något längre rast på förmiddagenmed. Självfallet uppstår det dock konflikter mellan alla de strävanden som finns i schemaläggningenoch därmed kan inte alla ambitionerna till fullo uppfyllas i varje läge.27

3.10 BÄTTRE SKOLMILJÖ(Tjejerna i NA12a)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN OCH GYMNASIESKOLANGrundregeln för uppvärmning av klassrum innebär att lokalerna ska hålla 20 grader C. Förutomnågot undantag är elementen placerade under fönstren mot skolans yttervägg för attbästa möjliga innetemperatur ska uppnås.Beträffande utbudet i varuautomaterna är detta en fråga som med fördel kan tas upp i skolansmatråd och genom elevrådet.Gislaveds Gymnasium arbetar fortlöpande med att förbättra arbetsmiljön med hänsyn tagentill de ekonomiska resurser som finns till förfogande. Successivt byts bord och stolar ut och idessa fall är utgångspunkten att de ska ha ett ljuddämpande material.Belysningen i skolan ska uppfylla krav som krävs för att bedriva skolverksamhet. Om detfinns platser i skolmiljön som inte uppfattas uppfylla dessa krav bör lämpligen detta anmälastill skyddsombud och skyddskommittén. I skyddskommittén finns också elevrepresentanter.Beträffande inrättandet av rökruta se svar 3.1.28

3.11 ELEVRÅDET(Johan Nilsson)SVAR FRÅN GYMNASIESKOLAN OCH ELEVRÅDETDet har under många år varit ett problem för elevrådet att nå ut. Detta hänger samman medstorleken på skolan. Risken finns att elevrådet blir anonymt. Från skolledningens sida har viregelbundna träffar med elevrådet för att diskutera olika problem. Svårigheterna för elevrådetär att nå ut med information till eleverna. De förslag som kom fram vid Open Space omatt tydliggöra uppgifterna, att ha tätare kontakt med klassrepresentanter och att ha protokollfördasammanträden är bra. Det kan vara en uppgift för oss i skolledningen att hjälpa tillhär. Inte för att styra elevrådets verksamhet utan för att ge en uppbackning.29

3.12 TOALETTER(Sergio)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN OCH GYMNASIESKOLANI enlighet med kommunens städpolicy städas toaletterna en gång per dag. Det har inte varitaktuellt att öka städfrekvensen. Det har inte tidigare kommit några klagomål på att toaletternainte skulle vara fräscha men vi får vara observanta på hur toaletterna ser ut och eventuelltåterkomma i frågan.3.13 INKÖP OCH FÖRVARING AV PENNVÄSSARE(Rasmus Wernersson)SVAR FRÅN GYMNASIESKOLANUnder våren 2013 kommer en inventering av behovet av pennvässare i varje enskilt klassrumatt göras. Utifrån det kommer vi i skolledningen sedan ta beslut på om det är rimligt att viköper in pennvässare till varje klassrum. En problematik är att vi ser en viss risk med att endel av vässarna troligtvis kommer att gå sönder över tid och/eller försvinna, och då måste vipå något sätt förhålla oss till detta och utarbeta rutiner för hur vi hanterar saken.30

3.14 MER PENGAR TILL OSS PRAKTIKANTER(Alex)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN OCH GYMNASIESKOLANInom ramen för gymnasiets undervisning omfattas elever på yrkesprogrammen bl.a. av arbetsplatsförlagdpraktik. I vissa fall har eleverna under dessa praktikperioder inte möjlighetatt inta ordinarie skollunch. I dessa fall har skolan fastställt ett regelverk som innebär att elevenkan erhålla matersättning motsvarande ordinarie skollunchkostnad.Inom ramen för undervisningen vare sig kan eller får skolan ersätta eleverna utifrån utfördpraktik. Praktiken är inte att betrakta som arbete utan är en del av utbildningen.3.15 STUDIERESOR(Sven Andersson)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN OCH GYMNASIESKOLANVi har nu ett väl fungerande system med studieresor. Dels har vi resor som sedan länge ingåri utbildningarna, ex. samhällseleverna besöker Riksdagen, SVT m.m.31

Dels förekommer resor som initieras av lärare beroende på vad som erbjuds. Vad gällerkostnaderna är eleverna med och betalar en del, dock försöker vi hålla dessa kostnader nereså att det inte ska bli någon ekonomisk belastning. Möjligen kan det finnas behov av att samordnaresorna mellan ämnen och program för att på så sätt göra det mer kostnadseffektivt.Det sägs att det kan vara ett motstånd mot studieresor för att eleverna är borta från skolan.Här behövs en balans som gymnasieskolan i dagsläget uppnår. Studieresor måste planeras såatt det inte krockar med t.ex. nationella prov.3.16 KÖRKORTSTEORI OCH KÖRLEKTIONER I SKOLAN(Emelie Ottosson)32

SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN OCH GYMNASIESKOLANI och med införandet av GY2011 försvann den tidigare möjligheten för skolor att anordnalokala kurser. För de elever som läser enligt den nya ordningen får det endast finnas nationellakurser. Det finns ingen nationell kurs som ensam är inriktad mot körkort. Den endamöjligheten att få körkort inom gymnasieskolan är för elever som går Fordons- och transportprogrammet,inriktning Transport, vilken inte erbjuds vid Gislaveds Gymnasium. Ävenför de eleverna talar vi om ett flertal kurser som tillsammans kan ge olika körkortsbehörigheterför blivande yrkesförare. Det är alltså inte överhuvudtaget möjligt att anordna körkortsteorioch körlektioner som en del av gymnasieutbildningen vid Gislaveds Gymnasium.3.17 KÖRKORTSTEORI I SKOLAN(Anton Hoof, Samuel, Erik)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN OCH GYMNASIESKOLANI och med införandet av GY2011 försvann den tidigare möjligheten för skolor att anordnalokala kurser. För de elever som läser enligt den nya ordningen får det endast finnas nationellakurser. Det finns ingen nationell kurs som ensam är inriktad mot körkort. Den endamöjligheten att få körkort inom gymnasieskolan är för elever som går Fordons- och transportprogrammet,inriktning Transport, vilken inte erbjuds vid Gislaveds Gymnasium. Ävenför de eleverna talar vi om ett flertal kurser som tillsammans kan ge olika körkortsbehörigheterför blivande yrkesförare. Det är alltså inte över huvud taget möjligt att anordna körkortsteorioch körlektioner som en del av gymnasieutbildningen vid Gislaveds Gymnasium.Inget i skolans uppdrag ger möjlighet till någon form av ekonomiskt stöd till enskilda ungdomarsom håller på att ta körkort.33

3.18 HJÄLP MED APU/PRAKTIKPLATS(Hanna Johansson)SVAR FRÅN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN, BARN- OCH UTBILD-NINGSFÖRVALTNINGEN OCH GYMNASIESKOLANDet är gymnasieskolans ansvar att alla yrkeselever erhåller en APL-plats. Däremot uppmuntrarvi alla elever att i samverkan med APL-ansvarig lärare att anskaffa APL-plats själv som ettled i den sociala utvecklingen och att våga ta kontakt med näringen de utbildar sig för attarbeta inom.34

4. FRITIDSAKTIVITETER4.1 EN DANS OCH TEATERSCEN I NYA GISLESVAR FRÅN KULTRUNÄMNDENI projektet ”Mötesplats Gisle”, vilket innebär en total om- och tillbyggnation av Gisleparken,är det planerat för en scen för teater och dans i form av en så kallad ”Black Box”. Den skainnehålla en flexibel läktare med 250 – 300 platser. Projektet är uppdelat i 4 etapper ochscenen för teater och dans ligger i den sista etappen.35

4.2 SKATEPARK(Susanne Josefsson)SVAR FRÅN KOMMUNSTYRELSENSkatepark och spontanidrottsplatser har diskuterats i samband med budgeten och pengarfinns avsatta till projekt under tiden 2013-2017. Var en eventuell skatepark ska ligga kommeratt arbetas med under 2013.SVAR FRÅN FRITIDSNÄMNDENFritidsnämnden har i sin investeringsbudget tagit upp 2 mkr år 2014 för att anlägga en skatepark.Anläggningens placering är inte beslutad men både Gisle och Trasten har diskuterats.Ärendet kommer att aktualiseras än mer under budgetarbetet 2013. Då måste både plats,storlek på skateparken, mm beslutas.4.3 MUSIKFESTIVAL I GISLAVED 2014(Smulan Clemen)SVAR FRÅN KULTURNÄMNDENSmulan Clemén har på eget initiativ skapat en projektgrupp som för närvarande bereder frågan.Projektbeskrivning är under upprättande. Vem som helst kan när som helst ansluta sig36

till denna grupp som för dagen består av 5-6 ungdomar. Intresserade kan kontakta smulan.clemen@gislaved.se4.4 RENOVERA SPORTHALLENS SALARSVAR FRÅN FRITIDSNÄMNDENSamtliga sporthallar i kommunen tillkom för många år sedan. Trots olika underhållsinsatserså är behovet av förbättringar fortfarande stort. Fritidskontoret diskuterar kontinuerligt medfastighetskontoret om olika underhållsbehov i anläggningarna. Dessutom har fritidsnämndenfått speciella resurser för att standardhöja anläggningarna. I Gisle Sportcenter har belysningenbytts i AB-hallen, golvet i D-hallen har bytts och aktuellt nu är att byta ut bassängbelysningeni Gislebadet. Förbättringarna sker i den takt ekonomin tillåter-4.5 DOWNHILL CYKLING PÅ ISABERG(Edward)37

SVAR FRÅN KOMMUNSTYRELSENDownhill har blivit mer intressant de senaste åren. Det är intressant och en bra friluftsaktivitetsom lockar många personer. Det finns liknande exempel uppe i Åre där man satsat påDownhill. De första åren var det relativt lågt intresse och inkörningen är till en början kostsam.Frågan har varit uppe på Isaberg men just då hade man andra investeringsbehov som hargjort att detta har inte varit av högsta prioritet. För att åstadkomma riktigt bra downhill behöverStiftelsen också investera i att bygga om sitt liftsystem som möjliggör att cyklar kan tasmed på sittliftarna i systemet. Det skulle gynna Isaberg att åter igen titta på olika möjligheterför downhill på området för att öka sina aktiviteter på sommarhalvåret.Det kommer också krävas viss planering för att anlägga leder. De ska också inte göra förstora ingrepp i området eftersom Isaberg är ett naturreservat och ska skyddas. Motivet tillatt satsa på downhill på Isaberg kan var att skapa ett större inflöde av sommarturister samtfå egna invånare till att utnyttja anläggningen.Förslaget skulle med fördel kunna tas upp i styrelsen för Isabergstiftelsen och behandlas vidare.Ett enkelt sätt kan vara att göra en marknadsanalys för att se om downhill har en bärkraftför att Isaberg ska investera för denna aktivitet.38

4.6 STUDENTPRISER PÅ GYMMEN I GISLAVED(Linnéa Josefsson och Emelie Ottosson)SVAR FRÅN FRITIDSNÄMNDENHär förutsätts att man avser Hälsolyftet. Kommunfullmäktige har nyligen beslutat att höjaungdomsåldern i både baden och Hälsolyften till 20 år. Detta innebär att man då erläggerungdomstaxa upp till 20 år i dessa anläggningar.39

4.7 SIMHALLAR(Erik Andersson)4.8 STARTA BRASSBAND I GISLAVEDS MUSIKSKOLASVAR FRÅN MUSIKSKOLANMusikskolan har för närvarande inga möjligheter att också starta ett Brassband. Vi har intetillräckligt med elever som spelar bleckblåsinstrument för att kunna besätta de befintliga blåsorkestrarnafullt ut. Under hösten 2012 startade vi ett projekt med plasttromboner för attöka antalet sökande till bleckblåsinstrumenten. Musikskolan har också elever på träblåsinstrumentoch slagverk och vi prioriterar att utveckla de befintliga blåsorkestrarna i tre steg.Vid utvärderingar med eleverna så får vi inte uppfattningen att man upplever orkesterspelet i40

Symphonic Band och Symphonic Junior som tråkigt och att eleverna slutar spela av den anledningen.4.9 FLER FRIVILLIGA MEDARBETARE TILL KYRKVERKSAMHET-EN I GISLAVED(Linda)4.10 MULTIARENA(Alfred Larsson och Hugo Olofsson)SVAR FRÅN FRITIDSNÄMNDENFritidsnämndens har tidigare aktualiserat frågan om en publikhall i kommunen. I planerna ärdet dock inte en mulitarena som diskuterats utan att bygga till Gisle Sportcenter med ytterli-41

gare 1 sporthall parallellt med någon av den andra. Dessa 2 hallar förses med teleskopläktareoch publika evenemang sker då på tvären i dessa hallar. En sådan hall borde rymma mellan1000-1500 personer. Att placera en sådan arena vid Smålandia skulle medföra höga investerings-och driftkostnader samt ett lågt nyttjande. Man måste verka för att alla anläggningarska kunna nyttjas optimalt för att få högre verkningsgrad på satsat kapital.OM och i så fall hur hög prioritet en sådan hall har är en politisk fråga.4.11 HÄLSOLYFTET I ANDERSTORP(Oliver Berg)42

SVAR FRÅN FRITIDSNÄMNDENIdén med Hälsolyftet har hela tiden varit att få människor att börja träna för ett välmående.Hälsolyftet är alltså inte ett gym i traditionell mening. Vi har dock kompletterat utbudet medett antal fria vikter. När det gäller fristående skivstänger och annat hänvisar vi till anläggningensmotionsrum. Här kan man hyra in sig för träning.Hälsolyftet i Anderstorp är det största av de 3 vi har. Det är inte aktuellt att bygga ut detta.Däremot ska vi beakta synpunkterna om speciellt golv i vissa delar av gymmet.Beträffande ventilationen är detta ett känt bekymmer. Ett stort problem är att vi inte kankyla luften och detta innebär att luften i Hälsolyftet inte blir svalare än vad den är utomhus.Detta är påtagligt främst på sommarhalvåret. Vi diskuterar dessa frågor kontinuerligt medfastighetskontoret för att försöka hitta bra lösningar på problemet.Hälsolyftet i Anderstorp har stängt några veckor under sommaren, (från midsommar till börjanav augusti). Detta beror på att vi inte har någon personal i anläggningen denna tid ochdärför kan vi inte heller ha öppet. Så har det varit från att vi startade verksamheten och detär därför ingen nyhet. Vi har provat några somrar med extra öppet men då kom det nästaninga tränande. Mycket av denna efterfrågan är väderberoende. För att man ändå skall kunnaträna i våra Hälsolyft finns möjligheten att träna i Gislaved eller Smålandsstenar under dessa5-6 veckor. Här är ingen förändring aktuell-4.12 RENOVERA DANSENS HUS(Ellinor, David, Hanna och Patricia)SVAR FRÅN KULTURNÄMDENDansens Hus har under många år varit i behov av underhåll. Det har inte skett och närkommunen tog över fastigheten kunde man konstatera att renoveringsbehovet var så stortatt fastighetsnämnden bedömde att riva byggnaden var det enda alternativet.43

4.13 FLER CAFÉER OCH SAMLINGSPLATSER MED LÄNGRE ÖP-PETTIDER(Dejana Pasio)SVAR FRÅN KOMMUNSTYRELSENGislaveds kommun ser positivt på att det startar fler caféer och andra företag som kan fungerasom mötesplatser, och har också med det i sina framtida ritningar på hur Gislavedsskulle kunna se ut i framtiden. Nu kan inte kommunen starta företag, men gör sitt bästa föratt skapa förutsättningar för att nya verksamheter skall kunna starta. Om du själv funderar påatt starta ett café eller annat företag, gå gärna in på vår hemsida gislaved.se så finns det en hel44

del länkar där hur du kommer vidare. Där finns även tips om vad du behöver tänka på vadgäller tillstånd t.ex. Kommunen hanterar t.ex. både bygglov, miljö och livsmedelstillstånd förcaféverksamhet.SVAR FRÅN KULTURNÄMNDENVid tidpunkten för Open Space fanns planerna om att i samarbete med Sunkträsket och kultur-fritidsnämnden,studieförbunden, BUN, centrumgruppen, näringslivet m.fl. skapa en sådansamling/mötesplats för lite äldre ungdomar i Skocompaniet. En fråga som ställdes under samtaletsgång var huruvida de ungdomar som kommer att nyttja det ev. café som avsågs implementerasi samlingsplatsen kunde tänka sig att själva jobba 6-8 timmar utan ersättning i månadenför att minska personalkostnader, svarade alla jakande till det. UKH anser att detskulle vara en stor bidragande faktor till att samlingsplatsen består på längre sikt att ungdomarnaär närvarande i verksamheten och kan påverka och ha insyn i hela strukturen. Tyvärrvisade det sig att processen i att använda en butikslokal som samlingsplats inte lät sig göras såenkelt. Nya krav på utrymningsvägar och brandlarmsteknik uppkom. Krav om ny branddokumentationuttalades. En sådan skulle kosta c:a 25 000: - vilket föreningen inte hade(har)buffert till. För dagen har villkoren ändrats och en enklare mötesplats kan ev. införlivas iUKH:s tillfälliga lokaler i Gisab. När allt är grönt därvidlag tar vi tag i ärendet igen.4.14 FESTER FÖR OSS PÅ GYMNASIET(Cajsa Quiding, Spekio)SVAR FRÅN KULTURNÄMNDEN OCH UNGDOMENS KULTURHUSTommy Liljegren föreslog vid Open Space att man skapar en studentförening och arangerardiscon (eller hur man nu vill mötas) i t.ex. det för dagen aktuella Skocompaniet eller Folketshus nedervåning. De två drivande ungdomarna nappade på idén och de införlivades i samma45

mailgrupp som ”caféungdomarna”. UKH har skrivit till denna grupp och meddelat att initiativetmed Skocompaniet stött på patrull, men att UKH skulle önska en dialog om huruvida vikan hitta dugliga alternativ. Tyvärr har inga svar har inkommit på denna förfrågan. Tanken äratt när ev. Gisab blir UKH:s tillfälliga lokaler under ombyggnationen av nuvarande lokaler iGisleparken, erbjuder vi (till att börja med) mailgruppen att kanske kunna skapa en enklaremötesplats där, som de själva kommer att ha stora möjligheter att demokratiskt utformautifrån egen smak.46

5. KOMMUNIKATIONER5.1 TÅGSTATION I GISLAVED(Denise Espinola)SVAR FRÅN KOMMUNSTYRELSENGislaveds kommun har ingen möjlighet att åter öppna en tågstation i Gislaveds tätort utanmåste satsa på att det finns bra kommunikationer till de tågstationer vi har i kommunen.Hestra, Reftele och Smålandsstenar.I den strategi som kommunfullmäktige har fastställt i Gislaveds kommun för kollektivtrafik ärkommunikationer till och från samt synkroniseringen av olika trafikslag områden som hartagits upp som förbättringsområden.Kommunens tjänstemän och politiker lyfter denna problematik med länstrafiken och numeralandstinget regelbundet tillsammans med andra utpekade prioriterade områden.47

5.2 BUSSKORT SOM FUNGERAR PÅ HELGERNA(Quynh Dang)SVAR FRÅN KOMMUNSTYRELSENLandstinget ska under året lyfta möjligheten att subventionera resor för studenter inom länet.Gislaveds kommun kommer att vara delaktig i denna diskussion och är positiva till attförutsättningarna för att utnyttja kollektivtrafik förbättras.Just nu utreder kommunstyrelsen om förbättringar för äldre personer över 75.5.3 FLER BUSSAR PÅ LANDET(Josefine)SVAR FRÅN KOMMUNSTYRELSENLänstrafiken satsar i första hand på de starka stråken efter en prioriteringsordning som finnsfastställd i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Den sträckning som lyfts mellan Broaryd,Burseryd och vidare mot Gislaved kommer efter årsskiftet att få mer begränsade turer.48

Det kommer att gå två skolturer utmed denna sträckning. Däremot kommer Burserydstätort att få betydligt fler turer då det blir en krösabusstur mellan Burseryd och Reftele.För att få bättre möjligheter att ta sig till och från landsbygden för dem som är bosatta därkommer Närtrafik att införas från årsskiftet. Detta är en form av anropsstyrd trafik, beställningstrafikför de som bor på landsbygden och är möjlig vissa tider på dygnet men alla dagar iveckan. Här har även efter regelverket ett undantag gjorts för Broaryds tätort. Mer informationom detta finns på kommunens hemsida.5.4 FLER OCH BÄTTRE BUSSTIDER PÅ MORGONEN, KVÄLLENOCH HELGERNA(Erika Wästilä)49

SVAR FRÅN KOMMUNSTYRELSENDet är länstrafiken som bestämmer om tider och turtäthet inom hela länet och därmedockså Gislaveds kommun. Från kommunens sida är man angelägen om att alla tätorter ska gåatt nå på ett tillfredställande sätt men måste ändå inse att utan betydligt mycket mer resursertill länstrafiken och landstinget så måste prioriteringar göras. Länstrafiken ska följa det avlandstinget fastställda regionala trafikförsörjningsprogrammet, där en indelning ofta grundadpå storlek görs av hur mycket trafik det ska finnas till och från alla våra orter.Länsbussarna bör inte konkurrera men den lokala taxirörelsen, men ett samarbete dememellan är ett bra förslag.5.5 BÄTTRE BUSSTIDER, OCH ATT DE ÄR ANPASSADE(Melina)SVAR FRÅN KOMMUNSTYRELSENBusstrafiken bestäms som nämnts i tidigare svar efter en prioriteringsordning som grundarsig på tätortsstorlek. Det är landstinget som ansvarar för kollektivtrafiken och kommunen är50

angelägen om att den sker på ett tillfredställande sätt och arbetar aktivt för att hela tidenförbättra inom vår kommun.Broaryd kommer efter årsskiftet att få färre turer per dag men får som ett komplement tillgångtill Närtrafik, Anropsstyrd beställningstrafik. Finns mer information i tidigare svar samtpå kommunens hemsida.Att bussarna ibland inte passar med varandra beror på att i stort sätt alla tabeller planerasefter en styv tidtabell, dvs. att varje buss går med en halvtimmes mellanrum hela dagen.Kommunen för fram när synpunkter och klagomål inkommer kring att det är något som intestämmer och som påverkar resenären.5.6 BÄTTRE OCH FLER BUSSTIDER PÅ NATTEN/KVÄLLEN(Emmie Rudolfsson)51

SVAR FRÅN KOMMUNSTYRELSENSe punkt 5.452

6. ÖVRIGT6.1 INFLYTANDE FÖR UNGDOMAR I GISLAVEDS KOMMUN(Ulrika Dagård)SVAR FRÅN KOMMUNSTYRELSENHösten 2011 startade ett medborgardialog projekt i Gislaveds kommun. Projektets främstauppdrag har varit att under år 2012 genomföra dialogaktiviteter och pröva olika metoder förmedborgardialog och med utgångspunkt från de erfarenheterna besluta om principer förmedborgardialog i Gislaveds kommun, samt att producera en handbok för medborgardialog.Under våren 2013 kommer principerna och handboken att presenteras för Gislaveds kommunsnämnder och förvaltningar. Handboken kommer framöver att fungera som ett stöd förnämnderna och förvaltningarna när de permanent och systematiskt börjar arbeta med medborgardialog.Bakgrunden till projekt medborgardialog är ett beslut som Gislaveds kommuns kommunfullmäktigefattade den 25 maj 2011. Då beslöt fullmäktige att tillsätta en demokratiberedning.Demokratiberedningen består av elva fullmäktigeledamöter som representerar fullmäktigessamtliga partier. Uppdraget för beredningen är att fungera som styrgrupp för projekt medborgardialogoch arbeta för att öka kommuninvånarnas delaktighet i kommunens utveckling,53

Detta för att vitalisera den lokala- och representativa demokratin. En prioriterad målgruppinom projektet är barn och ungdomar och deras möjlighet till inflytande och deltagande. Enprojektledare har anställts för att arbeta på uppdrag av demokratiberedningen.Som ett första led i att utveckla barn och ungdomars möjlighet till inflytande i Gislavedskommun och för att åstadkomma ett permanent forum för ungdomsinflytande arrangeradedemokratiberedningen Open Space den 16 oktober 2012. Syftet med Open Space var attgymnasielever (årskurs 1 o 3) fick möjlighet att lämna idéer och förslag på vad de vill ändrapå i kommunen. Demokratiberedningen ska fortsätta att arbeta med frågan om ungdomsinflytandeoch målsättningen är att Open Space (eller någon annan mötesform) ska bli ett återkommandeforum för ungdomsinflytande i Gislaveds kommun. Det är även viktigt att nå ungdomarmellan 20- 25 år och ungdomar som inte är knutna till gymnasiet. Därför bör OpenSpace även genomföras för den gruppen.Som ett ytterligare led för att öka ungdomsinflytandet i kommunen kommer ett projekt”Demokratitorg” att genomföras under 2013. Inom projektet ska fyra möten arrangeras.Syftet med mötena är att en grupp ungdomar mellan 17 – 23 år och förtroendevalda skaträffas och genom olika mötesmetoder diskutera flera frågeställningar. Målsättningen medmötena är att:•Öka ungdomars deltagande i samhällsutvecklingen på ungdomars egna villkor. Ungdomar skavara med och påverka projektets innehåll och utformning.•Ge inspiration och skapa möjligheter för ungdomar att själva organisera sig och starta forumför att utveckla sitt eget deltagande.•Ge ungdomar och förtroendevalda kunskaper och förståelse för varandras verklighet ochproblem.•Ge ungdomar kunskaper och en förståelse för dialog- och demokratiprocesser.En ungdomspraktikant under 25 år, inom KUL-projektet, kommer att anställas mellan mars –september 2013. Hon/han ska aktivt arbeta med demokrati- och ungdomsfrågor inom projekt”Demokratitorg”, med utgångspunkt från FN:s barnkonvention. Praktikanten ska ävenunder sommaren 2013 handleda en grupp feriepraktikanter. Feriepraktikanternas uppdragkommer att vara att studera FN:s barnkonvention och med utgångspunkt från den utarbetaförslag kring hur barn och ungdomar kan vara med och påverka och utöva inflytande på samhällsutvecklingeni Gislaveds kommun.Genom ovanstående insatser har demokratiberedningen som målsättning att ett permanentforum för ungdomsinflytande kan etableras i Gislaveds kommun under 2014. Det tillsammansmed övriga aktiviteter för medborgardialog (barn och unga är en prioriterad målgrupp i allamedborgardialog aktiviteter) och genom riktade insatser mot barn, bör det finnas verkligamöjligheter för barn och unga att vara med och utöva inflytande och påverka samhällsutvecklingeni Gislaveds kommun.54

6.2 LEGALISERA CANNABIS(Ermin och Ludwig)SVAR FRÅN KOMMUNSTYRELSENSverige har sedan 1960-talet drivit en restriktiv och lyckosam narkotikapolitik som har bredpolitisk uppslutning och som är respekterad internationellt. Det är bra att vi ifrågasätter denrådande ordningen inom alla politikområden, också narkotikapolitiken. Vi bör ifrågasätta ochefterhand modernisera rådande system, så att det bättre svarar mot gällande normer ochaktuell kunskap. Vi vet att cannabis är en drog som har blivit utbredd och mer socialt accepteradidag, men att cannabis skulle vara ett ofarligt preparat stämmer inte. Aktuell forskningvisar att cannabis orsakar svåra skador hos såväl etablerade missbrukare som hos så kalladerekreationsmissbrukare. Vi vet också att cannabis är en den första drog som många ungdomarkommer i kontakt med och som i många fall är inkörsporten till tyngre droger. Genomatt legalisera cannabis finns det en risk att ungdomars vanor att använda cannabis späs på ochur ett folkhälsoperspektiv är det olyckligt.Vår narkotikapolitik måste även fortsätningsvis tydligt markera och visa vad som är accepterati vårt samhälle och generellt råder en bred konsensus i Europa, liksom i EU och FN, omatt även cannabis fortsatt skall vara illegalt.Frågan skulle med fördel även behandlas av socialnämnden som har erfarenhet och kunskapkring barn- och ungdomar och riskbruk av droger (Snäckan).SVAR FRÅN GYMNASIESKOLANEn legalisering av cannabis är ingen fråga som vi på Gislaveds Gymnasium överhuvudtagetdriver. Vi förhåller oss till de rådande lagar som stiftas av vår riksdag, och är det så att detfinns några som vill ha till stånd en förändring i denna sak så måste frågan drivas i rätt forum.Tilläggas ska att mycket vetenskaplig medicinsk forskning visar på tydliga faror med ett långvarigtmissbruk, som i sin tur kan leda till tyngre missbruk av andra droger.55

6.3 DET BORDE FINNAS LOKALA TIDNINGAR ATT LÄSA PÅINTERNET(Maria Johansson)SVAR FRÅN GYMNASIESKOLANFrågan om lokala tidningar på internet kan lämpligen tas upp med de tidningsutgivare somfinns i närområdet.För närvarande är det möjligt att läsa lokala tidningar på internet dock förutsätts i flera fallatt läsaren tecknat ett särskilt abonnemang.6.4 UNGA POLITIKER6.5 FÖRBJUD A-TRAKTOR(Victor)56

6.6 SÄNK ÅLDERSGRÄNS FÖR LÄGENHET(Emma, Victoria)57

6.7 GISLAVEDS VISIONSARBETE(Hans Carlsson)58

SVAR FRÅN KOMMUNSTYRELSENPartigrupperna arbetar med att ta fram en vision för Gislaveds kommun. Politikerna i deolika partierna väljer hur man tar fram sina förslag och dessa ska sedan redovisas till kommunstyrelsekontoretsom sammanställer dem. En grupp politiker kommer sedan att lägg uppen modell för hur förslagen sedan ska hanteras och processas. Vision kommer sedan att vävasin i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen. Arbetet med dennakommer att diskuteras på olika sätt i olika typer av grupper och så småningom kommer denatt sändas ut och ställas ut för att alla ska kunna tycka till.60