1liOCv3

insats blir att istället för att möjliggöraför kvinnor att kombinera arbetsliv ochbarn knyts de än starkare till hemmet.Pappornas roll nämns inte i förslaget.Nada Tešanović är minister för familj,ungdomar och sport, i Republika Srpskasentitetsregering. Hon är även vicepresidenti SNSD, entitetens störstaparti. SNSD lyfter familjens betydelseför ett sunt samhälle som en prioriteradpolitisk fråga. De är bekymrade övervad de kallar ”den moraliska krisen”och vill återinföra ”riktiga” värderingar.Mer konkret vill de med ekonomiskamedel stimulera familjer att skaffa flerbarn för att komma tillrätta med de lågafödelsetalen.Ruža Tomašić, EU-parlamentariker ochpartiledare för kroatiska HSP-AS, sägersåhär om familjen:– Jag anser att den är grunden i ettdemokratiskt samhälle. Familjen ären union baserad på äktenskap mellanman och kvinna, en grupp som består avföräldrar och deras barn. Familjer är desom lär oss den första lektionen i kärlek,frihet, tolerans, artighet, ansvar, religionoch så vidare.Samtidigt är hon tydlig med att mänsoch kvinnors roller och ansvar i enfamilj ser olika ut.– Jag menar inte att pappor inte skadelta i hushållsarbetet eller inte ta handom sina barn, men det finns fortfarandeskillnader som är biologiskt definierade.För det första, mamman bär barnet ochutvecklar därmed en särskild länk tilldet. För det andra, skillnader i mentalitetmellan kvinnor och män gör attbarnen vänder sig till sin mamma ochpappa i olika ärenden. Så, barn självagör skillnad på könen och förväntar sigolika roller från sina föräldrar, sägerRuža Tomašić från HSP-AS.I Kroatien i december 2013, dåett medborgarinitiativ kallat ”Ifamiljens namn” samlade ihoptillräckligt med namnunderskrifterför att få till stånd dentidigare nämnda folkomröstningenför en förändring i huräktenskapet skulle definierasi grundlagen, bistod katolskakyrkan aktivt. Informationsståndför att samla in underskriftersattes upputanför kyrkor runtom i Kroatien, ochpräster uppmanadesina församlingaratt rösta för att äktenskapetskulle14vara förbehållet man och kvinna. NelaPamuković från Center for Women WarVictims i Kroatien säger att kyrkan är eninflytelserik aktör som det är svårt föraktivister att protestera mot. Många ärrädda för vad familj och släktingar skasäga.– Kyrkan har så stort inflytande övermänniskors liv och vardag, eftersom deär ansvariga för många ceremonier isamhället. Det ger dem flera möjligheteratt sätta press på och manipulera människor,som gamla som oroar sig för sinbegravning till exempel. Prästerna finnsi armén, på våra sjukhus, i skolorna,säger hon.Partiet HDZ var en stark påhejare avfolkomröstningen om äktenskap.– Vi är ett katolskt parti. Vi är för dentraditionella familjen. Vi dömer ingen,men vi tycker att äktenskapet ska varaför man och kvinna, kommenterar MarijaBoban från HDZ folkomröstningen.I Kroatien fanns också konservativaoch religiösa näringslivsledare med ikampanjen, som exempelvis ägaren avmatvarukedjan Konzum och kioskernaTisak. I hans butiker kunde kundernafå information om det förslag som ”Ifamiljens namn” drev.Nationalistiska partiet Dveri, som sitteri provinsparlamentet i Vojvodina iSerbien, lämnade i november 2013 inen familjedeklaration med förslag på åtgärderför att stärka familjens ställning.Ett förslag var att stoppa sexualundervisningi skolorna, eftersom den ”propagerarför homosexualitet och direktskadar familjeinstitutionen”. 34 Dverisamarbetar för övrigt med kroatiska ”Ifamiljens namn”. 35– När det läggs så mycket emfas på attfamiljen är en förutsättning för ett hälsosamtsamhälle så finns inget utrymmeför dem som inte vill leva i en klassiskfamilj. Och vi kan känna osssäkra på att när politiker iSerbien pratar om familjoch äktenskap så menar debara den traditionella kärnfamiljen.Så budskapet somges till medborgarna äratt ha en familj är detenda normala, och barafamiljer med heterosexuella par är normalafamiljer, säger Snežana Jakovljevićfrån Sandglass, Serbien.Felriktade satsningar– Politikers intresse för den demografiskasituationen har sitt ursprung i etnicitetspolitik.Det vill säga, de är bekymradeöver att det inte föds ”tillräckligt”med serber, kroater, bosniaker eftersomde bygger sin legitimitet på bio-politik.De behandlar inte människor i Bosnien-Hercegovina som medborgare utan sommedlemmar av etniska biomassor. Derasidéer och föreslagna ”lösningar” är byggdapå populism snarare än välutveckladeoch definierade strategier, säger professorZlatiborka Popov-Momčinović, universiteteti östra Sarajevo.Även om politiker gärna pratar vitt ochbrett om satsningar för att främja barnafödandegenom ekonomiskt stöd tillföräldrar och unga par, med flerbarnstilläggoch 100-procentig föräldrapenningi vissa kommuner, menar kvinnorättsförsvarareatt satsningarna är otillräckligaoch felriktade.I Serbien lägger exempelvis staten såstor ekonomisk börda på arbetsgivarnanär det gäller ersättning till gravida ochföräldralediga att det minskar chansenför kvinnor i fertil ålder att överhuvudtagetkunna få ett jobb. Arbetsgivarnatycker att det blir för dyrt. För att föräldrapenningenska betalas ut krävs att defortsätter att betala in sociala avgifterför den föräldralediga under dess frånvaro,vilket kan leda till uteblivna ellerstora förseningar av utbetalningarna. 36– Jag ser ingen specifik strategi från serbiskapolitiker kring befolkningsfrågan,bara billig demagogi. Ett land som på allvarär oroat över den här frågan bordetill exempel ta itu med kvinnors hälsa.Serbien har Europas högsta nivåer avbröst- och livmodercancer, men det saknaspreventiv hälsovård i form av regelbundnakontroller. Det är enorma problempå arbetsmarknaden för kvinnori fertil ålder, på anställningsintervjuerblir de tillfrågade om de planerar barn.Och man hör ofta om hur föräldrapenningenkommer sex månader försent,säger Katarina Lončarević, BelgradeCenter for Women Studies, Serbien.Att bli förälder på Balkan innebär ocksåkraftigt begränsad rörelsefrihet då detsällan går att åka med kollektivtrafik omman har barnvagn med sig, och det hellerinte är socialt accepterat att ammai offentliga lokaler. När det inte går attkombinera familj och karriär, föreslås