insats blir att istället för att möjliggöraför kvinnor att kombinera arbetsliv ochbarn knyts de än starkare till hemmet.Pappornas roll nämns inte i förslaget.Nada Tešanović är minister för familj,ungdomar och sport, i Republika Srpskasentitetsregering. Hon är även vicepresidenti SNSD, entitetens störstaparti. SNSD lyfter familjens betydelseför ett sunt samhälle som en prioriteradpolitisk fråga. De är bekymrade övervad de kallar ”den moraliska krisen”och vill återinföra ”riktiga” värderingar.Mer konkret vill de med ekonomiskamedel stimulera familjer att skaffa flerbarn för att komma tillrätta med de lågafödelsetalen.Ruža Tomašić, EU-parlamentariker ochpartiledare för kroatiska HSP-AS, sägersåhär om familjen:– Jag anser att den är grunden i ettdemokratiskt samhälle. Familjen ären union baserad på äktenskap mellanman och kvinna, en grupp som består avföräldrar och deras barn. Familjer är desom lär oss den första lektionen i kärlek,frihet, tolerans, artighet, ansvar, religionoch så vidare.Samtidigt är hon tydlig med att mänsoch kvinnors roller och ansvar i enfamilj ser olika ut.– Jag menar inte att pappor inte skadelta i hushållsarbetet eller inte ta handom sina barn, men det finns fortfarandeskillnader som är biologiskt definierade.För det första, mamman bär barnet ochutvecklar därmed en särskild länk tilldet. För det andra, skillnader i mentalitetmellan kvinnor och män gör attbarnen vänder sig till sin mamma ochpappa i olika ärenden. Så, barn självagör skillnad på könen och förväntar sigolika roller från sina föräldrar, sägerRuža Tomašić från HSP-AS.I Kroatien i december 2013, dåett medborgarinitiativ kallat ”Ifamiljens namn” samlade ihoptillräckligt med namnunderskrifterför att få till stånd dentidigare nämnda folkomröstningenför en förändring i huräktenskapet skulle definierasi grundlagen, bistod katolskakyrkan aktivt. Informationsståndför att samla in underskriftersattes upputanför kyrkor runtom i Kroatien, ochpräster uppmanadesina församlingaratt rösta för att äktenskapetskulle14vara förbehållet man och kvinna. NelaPamuković från Center for Women WarVictims i Kroatien säger att kyrkan är eninflytelserik aktör som det är svårt föraktivister att protestera mot. Många ärrädda för vad familj och släktingar skasäga.– Kyrkan har så stort inflytande övermänniskors liv och vardag, eftersom deär ansvariga för många ceremonier isamhället. Det ger dem flera möjligheteratt sätta press på och manipulera människor,som gamla som oroar sig för sinbegravning till exempel. Prästerna finnsi armén, på våra sjukhus, i skolorna,säger hon.Partiet HDZ var en stark påhejare avfolkomröstningen om äktenskap.– Vi är ett katolskt parti. Vi är för dentraditionella familjen. Vi dömer ingen,men vi tycker att äktenskapet ska varaför man och kvinna, kommenterar MarijaBoban från HDZ folkomröstningen.I Kroatien fanns också konservativaoch religiösa näringslivsledare med ikampanjen, som exempelvis ägaren avmatvarukedjan Konzum och kioskernaTisak. I hans butiker kunde kundernafå information om det förslag som ”Ifamiljens namn” drev.Nationalistiska partiet Dveri, som sitteri provinsparlamentet i Vojvodina iSerbien, lämnade i november 2013 inen familjedeklaration med förslag på åtgärderför att stärka familjens ställning.Ett förslag var att stoppa sexualundervisningi skolorna, eftersom den ”propagerarför homosexualitet och direktskadar familjeinstitutionen”. 34 Dverisamarbetar för övrigt med kroatiska ”Ifamiljens namn”. 35– När det läggs så mycket emfas på attfamiljen är en förutsättning för ett hälsosamtsamhälle så finns inget utrymmeför dem som inte vill leva i en klassiskfamilj. Och vi kan känna osssäkra på att när politiker iSerbien pratar om familjoch äktenskap så menar debara den traditionella kärnfamiljen.Så budskapet somges till medborgarna äratt ha en familj är detenda normala, och barafamiljer med heterosexuella par är normalafamiljer, säger Snežana Jakovljevićfrån Sandglass, Serbien.Felriktade satsningar– Politikers intresse för den demografiskasituationen har sitt ursprung i etnicitetspolitik.Det vill säga, de är bekymradeöver att det inte föds ”tillräckligt”med serber, kroater, bosniaker eftersomde bygger sin legitimitet på bio-politik.De behandlar inte människor i Bosnien-Hercegovina som medborgare utan sommedlemmar av etniska biomassor. Derasidéer och föreslagna ”lösningar” är byggdapå populism snarare än välutveckladeoch definierade strategier, säger professorZlatiborka Popov-Momčinović, universiteteti östra Sarajevo.Även om politiker gärna pratar vitt ochbrett om satsningar för att främja barnafödandegenom ekonomiskt stöd tillföräldrar och unga par, med flerbarnstilläggoch 100-procentig föräldrapenningi vissa kommuner, menar kvinnorättsförsvarareatt satsningarna är otillräckligaoch felriktade.I Serbien lägger exempelvis staten såstor ekonomisk börda på arbetsgivarnanär det gäller ersättning till gravida ochföräldralediga att det minskar chansenför kvinnor i fertil ålder att överhuvudtagetkunna få ett jobb. Arbetsgivarnatycker att det blir för dyrt. För att föräldrapenningenska betalas ut krävs att defortsätter att betala in sociala avgifterför den föräldralediga under dess frånvaro,vilket kan leda till uteblivna ellerstora förseningar av utbetalningarna. 36– Jag ser ingen specifik strategi från serbiskapolitiker kring befolkningsfrågan,bara billig demagogi. Ett land som på allvarär oroat över den här frågan bordetill exempel ta itu med kvinnors hälsa.Serbien har Europas högsta nivåer avbröst- och livmodercancer, men det saknaspreventiv hälsovård i form av regelbundnakontroller. Det är enorma problempå arbetsmarknaden för kvinnori fertil ålder, på anställningsintervjuerblir de tillfrågade om de planerar barn.Och man hör ofta om hur föräldrapenningenkommer sex månader försent,säger Katarina Lončarević, BelgradeCenter for Women Studies, Serbien.Att bli förälder på Balkan innebär ocksåkraftigt begränsad rörelsefrihet då detsällan går att åka med kollektivtrafik omman har barnvagn med sig, och det hellerinte är socialt accepterat att ammai offentliga lokaler. När det inte går attkombinera familj och karriär, föreslås
• FÖRÄLDRALEDIGHETBosnien-Hercegovina: 12 månader. Mellan50 och 100 % av lönen, beroende påentitet och kanton. Andelen män som tarut ledighet är så liten att den inte synsi statistiken.Kroatien: 12 månader. 100 % av lönen.Arbetslösa får ca 220€/månad. Ett barnbidragi form av en engångssumma påcirka 300€ betalas ut när barnet är fött.3% av ledigheten tas ut av män.Serbien: 12 månader. 80-100 % av lönenberoende på kommun. Arbetsgivare fårej avskeda en anställd medan hon är påföräldraledighet. Andelen män som tarut ledighet är så liten att den inte synsi statistiken. 41kvinnor att dra ner på eller förändra sinarbetstid, så de samtidigt kan ta handom barnen.– Vi borde gå i den riktningen att viger kvinnor en chans att arbeta hemifråni egna företag, eller deltid. Att fåbarn är både att ge liv och att göra nationenstarkare, säger Marija Boban frånHDZ i Kroatien.Ingenstans går det att hitta uttalandenom att en större delaktighet från männenssida skulle kunna bidra till att flerkvinnor väljer att skaffa barn. I Kroatientar män ut tre (3) procent av föräldraledigheten37 .I Serbien och Bosnien-Hercegovina ärpapporna som tar ut ledighet så få att deinte ens syns i statistiken. 38Situationen på arbetsmarknaden diskriminerarblivande mödrar trots attlagstiftning förbjuder det. I Kroatien harinte ett enda fall av diskriminering i sambandmed graviditet nått domstol, trotsett stort antal anmälningar 39 . Den nyaarbetsmarknadslagen som diskuterasunder våren 2014 i Kroatien innebär ytterligareförsämring för kvinnor.– Den är direkt diskriminerande ochfarlig för kvinnor och kvinnors arbete.En av huvudpunkterna i lagen är flexibeltarbete, vilket leder oss till mer traditionellaroller för kvinnor, som tvingartillbaka dem i hemmet, säger Hana Grgićfrån Libela, Kroatien.Exempelvis får arbetsgivare nu störremöjligheter att placera en kvinna somvarit på föräldraledighet på en ny, ochsämre, position. I lagen föreslås också attmaxtiden för att ha en anställd på tidsbegränsadekontrakt förlängs från tretill tio år. Den största andelen kontraktsanställdai Kroatien idag är kvinnor. 40Hana Grgić ser en oro hos politiker förbefolkningsutvecklingen, men däremotinga effektiva förslag för att ändra den.– Vad vi får istället är lektioner i moral,säger hon.Det är också populärt med kortsiktigaoch symboliska gester från politikerssida. Det kan handla om engångssummortill familjer med flera barn, ellerstarthjälp för unga par som gifter sig.Den typen av ad hoc-insatser ger storpublicitet och sannolikt viss popularitetför politikern eller partiet. Men någonlångsiktig effekt har de knappast.Våld mot kvinnorFamiljevurmen är bekymmersam ocksådärför att den kan vara ett hinder i arbetetmot våld mot kvinnor. Till exempel ärRepublika Srpskas lag om våld i hemmetså oklart formulerad att den ofta tolkasav socialtjänsten som att deras främstamål är att hålla ihop alla familjer – vilketfår till följd att de fokuserar på att medlamellan offer och förövare, istället för attta fram åtgärder för att hjälpa drabbadekvinnor och barn.När politiska partier lägger allt fokus påatt bygga upp familjen som institution,också ekonomiskt, blir även kvinnorsfinansiella oberoende lidande. Organisationersom jobbar mot våld mot kvinnorbeskriver att ekonomiskt beroendeär en av de faktorer som gör att kvinnorstannar kvar i våldsamma förhållanden.Samhällets stigmatiserande syn på frånskildakvinnor som misslyckade bidrarockså. Därför blir det problematisktnär Nada Tešanović, familjeminister iRepublika Srpska, säger att ”en viktigåtgärd för att förhindra mäns våld motkvinnor är att stärka familjer ekonomiskt”eftersom ett sådant förslag kanleda just till att kvinnans beroende avmannen förstärks. Världshälsoorganisationen,WHO, understryker viktenav att insatser för att stödja en familjsekonomi måste ta hänsyn till jämställdhetsaspekten.Särskilda åtgärder för attstärka kvinnors ekonomiska oberoendeär nödvändiga. 42När det gäller den här typen av våld,finns det också en farlig tendens attskuldbelägga kvinnor. Serbiens progressivapartis parlamentsledamot NinoslavGirić sa exempelvis i en debatt om våldmot kvinnor i serbiska parlamentet ioktober 2013 att det är viktigt att integlömma bort att det också förekommervåld mot män, liksom att undersökai hur stor utsträckning kvinnan genomsitt uppförande provocerat fram våldet. 43Katarina Lončarević från BelgradeCenter for Women Studies, Serbien, tyckeratt samma tendens att leta fel hos denvåldsutsatta kvinnan går att hitta i medier,vilka hon menar bär ett stort ansvar:– Ett problem är hur de presenterarvåld mot kvinnor, ofta på ett väldigtsensationellt sätt, och ofta lägger de pånågot sätt en del av ansvaret på kvinnan.15