1liOCv3

helt i försvarsutskottet. Sanda RaškovićIvić, från serbiska DSS, med många år bakomsig som politiker säger, apropå kvinnorsmöjligheter att ta plats i politiken,att ”hade det inte varit för kvoteringssystemethade det inte varit ens 5 procentkvinnor i parlamentet.”I Bosnien-Hercegovina vittnar kvinnorättsförsvarareom att även med kvinnorpå listorna till valbara positioner krävsdet extra insatser för att de också ska synasoch höras i valkampanjen. Partiernasläpper enbart fram män som talare påde möten och kampanjtillfällen somde arrangerar. 52 Det är inte ovanligt attkvinnors närvaro i politiska församlingarkommenteras med att parlamentet/regeringen/utskottet blivit ”vackrare attse på”.Ett annat exempel är ett möte somkvinnorättsförsvarare, som hade organiseratsig kring konstitutionsreformen,hade med en medlem för parlamentetsjämställdhetskommitté, en man frånpartiet SBiH.När kvinnorna gick igenom vilkafrågor de ville påverka, sa han: ”Ni arbetarmed kvinnofrågor och genusperspektiv,varför har ni förslag på ändringari frågor som handlar om statens politiskastruktur? Den sortens ändringar kanvi inte stödja.”Nermina Kapetanović, som sitter iSDA:s styrelse, är parlamentsledamotför partiet och ordförande i kvinnosektionen,delar inte den åsikten. Hon anseratt kvinnor visst har något att bidramed vad gäller den allmänna problematikeni Bosnien-Hercegovina. Men detär tydligt att Nermina Kapetanović intehar något helhjärtat stöd från sitt partinär det gäller kvinnors kompetens. Närett nätverk för kvinnliga parlamentsledamöterbildades 2013 gjorde enmanlig SDA-ledamot följande uttalande:”Könstillhörighet är en helt felaktiggrund för politisk organisering och kanbara bidra till skada. Särskilt bland kvinnorsom i den typen av organisationerblir hjärntvättade till sådan grad att deinte längre klarar att umgås normaltmed resten av samhället.” 53• ANDEL KVINNOR I PARLAMENTENBosnien-Hercegovina: 21,4 %Kroatien: 23,8 %Serbien: 33,2 % (fram till valet i mars 2014) 54På lokal nivå, i Bratunac i RepublikaSrpska, berättar kvinnorättsförsvararenStanojka Tešić hur hennes organisationForum Žena hade svårt att driva kampanjför att väljarna skulle rösta på kvinnori lokalvalet 2012. Anledningen: tvåpersoner kandiderade till borgmästarposten– en bosnienserbisk kvinna ochen bosniakisk man. Att stödja kvinnor ipolitiken skulle i det fallet kunna tolkassom ett stöd till en specifik etnisk grupp.Jämställdhet verkar aldrig kunna kommaföre den etniska uppdelningen.”De andra”För att nationalismens grundtanke omett speciellt ”vi”, folket, ska fungera,måste det alltid vara tydligt även vilkasom inte är som ”vi”. Sådana mekanismerförstärks ytterligare när det finnsen känsla av att nationen är hotad, territoriellteller inifrån. Det blir viktigt attvara och uppträda som en patriot, ochför att skapa nationellt konsensus krävsen gemensam identitet. Om nationen ellergruppen upplevs vara i fara, oftast iförhållande till någon annan, blir kriteriernaför vad som får rymmas i den nationellaeller etniska identiteten snäva.För att kunna säga vem som är en riktigbosniak, kroat eller serb måste man ocksådefiniera vem som inte är det – ”deandra”. Det blir viktigt i förhållande tillexempelvis romer att peka på alla sätt desärskiljer sig från majoritetsbefolkningen.En distans som lätt går över i rasismoch som möjliggör tvångsförflyttningarfrån deras bostäder och låter våld motdem passera ostraffat.Romer på Balkan har gjorts så annorlundaatt diskriminerande behandlinggentemot dem, samt deras ofta vidrigalevnadsförhållanden, har blivit accepterade.Det har spridit sig en föreställningom att ”de” inte vill bo i vanligahus eller lägenheter och inte är intresseradeav utbildning och andra jobb än attsamla in och återvinna skräp. Och förromska kvinnor är diskrimineringendubbel – starka patriarkala strukturerunderordnar kvinnor i både det privataoch offentliga livet.När Serbien på senare år blivit mottagarlandför asylsökande från Nordafrikaoch Mellanöstern protesterar deboende mot detta främmande inslaggenom att sätta upp barrikader så attmat och förnödenheter inte kan nå förläggningenoch genom att ifrågasättahur de ska kunna skicka sina barn tillskolan när de måste passera asylcentret.I Bosnien-Hercegovina är de tremajoritetsgrupperna så rädda om sinställning att de är oförmögna att ändraen uppenbart diskriminerande konstitutiongentemot de romska och judiska minoriteternai landet. 55 Och i Kroatien vardet lätt att mobilisera folkligt stöd för att• DISKRIMINERINGSLAGSTIFTNINGBosnien-Hercegovina, Kroatien och Serbienhar alla tre moderna, generella antidiskrimineringslagstiftningarsom antagitseller uppdaterats de senaste åren (B-Hoch Serbien 2009, Kroatien 2008).Lagarna förbjuder diskriminering baseradpå bland annat etnicitet, nationalitet, hudfärg,funktionsnedsättning, kön, sexuellorientering, civilstånd. Dock saknas i Bosnien-Hercegovinakategorierna ålder ochfunktionsnedsättning, medan Serbienslag inte nämner kategorin icke-troende.Länderna har oberoende ombudsmannakontorsom bevakar lagarnas implementering.56förhindra att den serbiska minoritetenska kunna ha skyltar skrivna med kyrilliskaalfabetet uppsatta på kommunalabyggnader.Hets mot hbtq-personerEn grupp som tydligt har blivit symbolför ”de andra” idag är homo-, bi-, transochqueerpersoner (hbtq) – inte minstför att de utmanar den så omhuldadeheterosexuella kärnfamiljen. När detgäller deras rättigheter är det vanligtmed ren hatpropaganda och politikerupplever ett sådant svängrum och stödfrån allmänheten att de inte bryr sig ompolitisk korrekthet och bevakning frånEU.I Serbien har hbtq-rörelsen försökt arrangeraPride-parad varje år sedan 2009,efter ett uppehåll sedan paraden 2001våldsamt slogs ner. Varje år har regeringen,med hänvisning till säkerheten,förbjudit paraden. Undantaget var, somtidigare beskrivits, 2010, då en paradgenomfördes, men till ett högt pris. Belgradscentrum förvandlades till kaos närmotdemonstranter och polis brakadesamman. Inför försöket att hålla enparad 2013 svarade premiärministerIvica Dačić, som vanligt öppenhjärtig,på frågan om han skulle delta i paraden:”Vad förväntas av mig, att jag blir gaynu så att allt är pro-europeiskt? Visst skahbt-personer ha samma rättigheter somalla andra”, fortsatte Dačić, ”men kominte och säg till mig att det är normalt,för det är det inte!”.I den åsikten hade han stöd av den serbisk-ortodoxapatriarken, som i ett brevtill Dačić krävde att den ”skamliga” paradenskulle förbjudas. I det mediespektakelsom varje år föregår paradförsökenarrangeras tv-sända debatter där det ansespassande att diskutera för och emothbtq-personers rättigheter.I Bosnien-Hercegovina är situationeninte bättre. En queer-festival som arr-19