1liOCv3

Så de kommer till oss istället, säger AzraČaušević.Organisationen Okvir tar ändå småsteg ut i offentligheten. De arrangeradeen presskonferens på den internationellaKom-ut-dagen den 11 oktober 2013.Den fick dock avbrytas när sju unga mänstormade in i lokalen och kallade Okviraktivisternasjuka och perversa och saatt Gud skulle bränna dem. Polisen komförsent för att arrestera någon och hittillshar heller ingen uppföljning skett.På samma sätt misslyckades polisen medatt skydda den regionala queer-filmfestivalensom arrangerades i Sarajevoi början av februari 2014. Ett dussintalmaskerade personer, enligt arrangörernafrån den högerextrema gruppenBosnian Movement for National Pride,stormade lokalen och attackerade, blandannat med en flaska, deltagarna i ettpanelsamtal. Tre personer fick lättareskador. 60 Arrangörerna hade på morgonensamma dag informerat polisen omdet ökande antalet hot mot festivaleni sociala medier. Trots detta fanns ingenpolis på plats.– Hot mot oss ignoreras. Det finnsingen som tar bort graffitti som säger”döda bögarna” om vi inte gör det själva,säger Azra Čaušević.Under 1990-talet försökte Miloševićregimeni Serbien misstänkliggöra denoppositionella motståndsrörelsen genomatt gå ut med att aktivisterna ”misstänktesha fallenhet för samma kön”. Ochsamma personer som krossade försökettill Pride-parad i Belgrad 2001 gick sedanvidare för att slå sönder fönster påDemokratiska partiets lokaler, för att delämnat ut Milošević till Haag-domstolen.Allt hänger ihop. De som avviker fråndet nationella konsensus om hur manfår vara och vad man får ha för åsikterstraffas. I en kommentar till en artikelom hur det är att leva som homosexuelli Republika Srpskas största stad BanjaLuka, skriver en läsare: ”Att vara homosexuellhär är exakt samma sak som attinte vara medlem i SNSD – du har allarättigheter på papperet, men i verklighetendiskriminerar de dig så ofta dekan.” 61Hur nationalism och homofobi hängerihop illustreras också av en händelsei samband med folkomröstningen omäktenskap i Kroatien 2013, som aktivistenNela Pamuković från Center forWomen War Victims berättar om. Ettantal kvinnorätts- och hbtq-organisationerarrangerade en protestmarschdagen före omröstningen, den 30 november,för att uppmana folk att röstaemot förslaget. När aktivisterna måladebanderoller inför marschen gjorde någraaktivister från Vukovar en som sade”Vukovar röstar emot”, skriven med kyrilliskabokstäver. Detta var i periodennär den serbiska minoritetens rätt attanvända det kyrilliska alfabetet i Vukovardebatterades som häftigast.Sedan följde ett dygn av protester frånandra medarrangörer för att banderollenskulle tas bort, ”det är för känsligt,blanda inte in det kyrilliska alfabetetnu”. Polisen försökte också övertyga demom att ta bort den. Nela Pamuković ochde övriga som stod bakom banderollenmenade att det går att stödja både hbtqpersonersoch den serbiska minoritetensrättigheter på samma gång. De bad omatt få polisens begäran skriftligt, menfick förstås ingen. Polisen höjde säkerhetspådragetrejält på grund av banderollen.– Där har du vår säkerhetssituation.Den där spänningen, den äter dig, sägerNela Pamuković.Hotade aktivisterVårvintern 2008 var läget i Serbienspänt. Efter Kosovos självständighetsförklaringi februari blev polariseringenextrem – antingen var man en serbiskpatriot eller en landsförrädare. En stor”Kosovo är Serbien”-demonstration i Belgradden 21 februari samlade omkring150 000 människor. De högsta politikernaoch militärerna var på plats, liksomkända kultur- och sportprofiler. Budskapetvar entydigt; nu gällde det attenas för att skydda landets gränser.Dåvarande premiärministernVojislav Koštunica frågade frånscenen framför parlamentet om”det finns någon därute sominte anser att Kosovo är Serbien?”.Från samma scen kallade filmregissörenEmir Kusturica dem som tyckteannorlunda för möss.En av dem som blev värst utsatt för hotoch hatkampanjer var människorättsaktivistenNataša Kandić, då chef förserbiska Humanitarian Law Center somutreder krigsförbrytelser. Hon var inbjudensom hedersgäst vid självständighetsdeklarationeni Kosovos parlament,och det fick till följd att hon frånpolitiker och media i Serbien kalladesför en ”icke-person”, en landsförrädareoch för det värsta tänkbara skällsordet:en ”kroatisk hora”. Hon var alltså varkenen värdig serb eller en värdig kvinna.Humanitarian Law Centers kontorutsattes för vandalisering den veckan.Socialistpartiet SPS startade en namninsamlingför att Nataša Kandić skulleåtalas för att ”agera mot konstitutionenoch för att riskera statens säkerhet ochintegritet”. Dess partiledare, Ivica Dačić,Serbiens premiärminister 2012-2014,föreslog i parlamentet att organisationeroch partier som inte stödjer den officiellaKosovopolitiken skulle förbjudas.Fredsorganisationen Kvinnor i Svartfanns med bland dem.I Serbien har Kvinnor i Svart, som arbetaraktivt för att få den egna regimen att taansvar för de krigsbrott som begicks avserbiska och bosnienserbiska arménoch paramilitära grupper under krigen,exempelvis folkmordet i Srebrenica,inte lyckats få något brett folkligt stöd.Folk pratar om dem som en sekt. När dehåller manifestationer, stående på torget,tysta och klädda i svart, händer detaldrig att människor spontant anslutersig. Många avskyr dem, tycker att de ärantiserbiska, förrädare, och förstår intevarför de ska hänga ut sitt eget land ochfolk, när så många oförrätter begåtts avandra.Det går inte att ens börja räkna upp allavåldsamheter och hot som riktats motKvinnor i Svart under organisationensdrygt 20-åriga historia; från talarstoleni parlamentet, fascistgrupper, regeringsnäramedier och förbipasserande vidaktioner. Trakasserier kommer ocksåfrån staten i form av besök av finansinspektionenena dagen, och utredningför misstänkt bordellverksamhet denandra.Senast i mars 2014 uppmanadetalespersonen förserbiska polisens anti-terrorstyrka,på sin privata Facebook-sida,sina ”bröder huliganeroch fotbollssupportrar”att gå samman och användavåld mot ”fittorna” i Kvinnor i Svart.Detta med anledning av en aktion organisationenhållit i samband med 15-årsdagenav Natos intervention i Kosovo,i vilken de uppmanat serbiska regeringenatt ta ansvar för krigsbrott begångnaunder konflikten. 63I det serbiska tv-programmet UtisakNedelje (Veckans intryck) fick i januari2013 människorättsorganisationenSerbiska Helsingforskommitténs ordförandeSonja Biserko motta hot omvåld i direktsändning från en ledare förextremhögerorganisationen Naši 1389.Hotet gällde Biserko och alla andra somoffentligt går ut och säger att Kosovo är21