SiStone nr 2/05 (pdf 1,8 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse

[ AKTUELLT ]Unga i Umeå får samlat stödPå ungdomscentralen jobbar läkare, psykologer, socionomer och arbetsförmedlaretillsammans för att hjälpa ungdomar. Sådana lösningar vill Socialstyrelsen se mer av.>> Unga människor i Sverige har svårt atthitta hjälp för sina problem. Det är glestmed psykologer på högstadieskolor ochgymnasier, och som ung har man oftasvårt att sätta fingret på vad som egentligenär fel. När resurserna är utspriddafinns risken att många drar sig för attsöka stöd av rädsla för att vända sig till felställe och bli avvisade.Det här beskriver Socialstyrelsen i lägesbeskrivningen”Ungdomars behov av samhälletsstöd” och kräver en förändring.Gärna i form av ungdomscentraler somskulle fungera som motsvarigheter till defamiljecentraler som många kommunersatsat på. Alltså träffpunkter där olikakompetenser samlas under ett tak ochsamarbetar kring dem som söker hjälp.Just den verksamhet som Socialstyrelsenefterlyser finns redan – i Umeå. Däröppnade ungdomscentralen för precis ettår sedan, och den har blivit en stor framgång.Läget är utmärkt, mitt i staden och isamma lokaler som den välbesökta ungdomsmottagningen,och med hjälp avtrivsam inredning har all känsla av kliniskinstitution undanröjts. I Umeås ungdomscentralsamarbetar landstinget, kommunen,arbetsförmedlingen och försäkringskassan.Här finns psykologer från Bupoch vuxenpsykiatrin, läkare från primärvården,socionomer från socialtjänstenmed erfarenhet från familjeterapi ocharbete med ungdomar och droger, arbetsmarknadskonsulentoch syo-konsulentför att bara nämna några. Alla har sinanställning i sin vanliga organisation ochjobbar delar av tjänsten på ungdomsmottagningen.Nitton personers arbete påmottagningen blir drygt sju heltidstjänstertotalt.– Vi är uppe i 280 ungdomar sedan vi startadeså det är ett hårt tryck med tanke påresurserna, säger Ann-Christine Libeliussom är samordnare på ungdomscentralen.Hon tycker att Umeå har hittat precis rätt.På det här sättet kan ungdomar som intefår ordning på livet, som kanske är oroligaoch har tappat greppet om tillvaron,bra hjälp med att reda ut det som trasslar.Oavsett hur problemen ser ut.– När ungdomarna ringer hit säger de oftaatt de mår psykiskt dåligt, men vad somär orsaken till det är väldigt svårt att vetavid första telefonsamtalet. Här får en personhuvudansvaret men har möjlighet attbjuda in de andra yrkeskompetenserna ikontakterna med ungdomen. Det är sällanungdomarna har isolerade behov.Oftast handlar det om väldigt mångasaker som tillsammans påverkar derashälsa på olika sätt.Ann-Christine Libelius tycker absolutatt fler ska ta efter Umeås exempel.– Jag tror att vi fyller ett stort behov.Det märks tydligt när ungdomarna kommerhit.Birgitta Hedman-Lindgrenwww.stat-inst.seLäs lägesrapporten.Stort intresse för SiS LVM-rabattSänkta vårdavgifter i utbyte mot planerad eftervård harlockat många. Ett stort antal kommuner har redan slutitöverenskommelser med LVM-hem.>> Satsningen på rabatterad LVM-vårdtill kommuner som planerar för insatserefter institutionstiden har väckt stortintresse. Vid SiStones pressläggning varöverenskommelser klara eller på gång för49 klienter. Det betyder att fler än hälftenav de klienter som är möjliga berörs.SiS har fått 100 miljoner årligen i tre åratt dela ut i form av kraftiga rabatter på§ 27-vården. Pengarna går till kommunersom genom särskilda överenskommelsermed LVM-hemmen visar hur de planeraratt fortsätta stödet och behandlingen efterLVM-tiden.De totalt 300 miljonerna ingår i regeringenssatsning ”Ett kontrakt för livet” och skavara en morot för att öka intresset för envårdkedja som håller hela vägen. Alltförofta skrivs LVM-klienter ut till en tillvarosom inte innehåller vare sig bostad, sysselsättningeller fortsatt behandling motmissbruket.Ett annat syfte med de 300 miljonernaär att öka intresset för att placera inomLVM-vården. Trots den tvingande lagstiftningenoch trots att missbruket ökar iSverige placeras allt färre inom tvångsvården.Just vårdkostnaden förs ofta framsom en förklaring.Tomas Ring är chef för SiS enhet förvård och behandling. Han är mycket nöjdmed satsningen och kommunernas intresseså här långt. Överenskommelserna harhunnit bli många på kort tid, tycker han.– Man jobbar redan intensivt med dethär på institutionerna. Det ser mycketlovande ut.Birgitta Hedman-Lindgrenwww.stat-inst.seUnder Sidor för dig inom socialtjänsten finnsmer information om hur rabatten på § 27-vårdfungerar och vilka klienter som berörs. Här kandu också ladda ner de överenskommelser somskrivs under av kommunen och LVM-hemmetoch anvisningar om hur de ska användas.Vårdens kvalitetska kunna mätas>> Hur mäter man kvalitet i missbrukarvården?Det försöker Socialstyrelsen tareda på. Sedan en tid pågår arbetet medatt ta fram kvalitetskriterier som ska göradet enklare att bedöma vad som egentligenär en bra behandling.Flera verksamheter har fått beskrivavad de anser är god kvalitet inom missbrukarvården.Samtalen har resulterat iformuleringen av kriterier som enhetscheferfrån hela landet har fått titta på.Kvalitetskriterierna har delats in i niohuvudområden: säkerhet, tillgänglighet,rådgivning, samverkan, dokumentation,uppföljning, klient- och patientprocess,specialiserade och riktade vårdformer ochpersonalfrågor.De tillfrågade cheferna ansåg att de kriterierde fick bedöma var viktiga. Nu fortsätterarbetet och våren 2006 ska en slutligsammanställning av vad som ärkvalitetskriterier inom missbrukarvårdenvara klar. www.stat-inst.seLäs mer om kvalitetskriterier.22 SiStone nr 2 2005