Gy/Vux del 2 i pdf-format - Sanoma Utbildning

GyVux > Italienska

Handledningarna innehåller ett specielltavsnitt med fristående prov indelat i färdigheter;skriftligt, muntligt, hörförståelseoch läsförståelse. Facit finns till alla bundnauppgifter i prov och kopieringsunderlag.Elevfacit har lösningar till samtliga uppgifteroch översättning av alla Da impararetexter.Lärar-cd:n är till för lärarens arbete iklassrummet och innehåller ljudinspelningarav alla texter och hörövningar i boken samthörförståelseuppgifter till proven i lärarhandledningen.Avsedd för: Italienska 1–3Författare: Britta Mangili, Serena PrinaPrego 1 Allt i ett-bok inkl. elev-cd622-6000-2 232 sidor 348:-Prego 1 Elevfacit622-6198-6 32 sidor 63:-Prego 1 Lärarhandledning622-6192-4 160 sidor 747:-Prego 1 Lärar-cd 2 st.622-6194-8 719:-Prego 1 Elev-cd för komplettering (5-pack)622-6002-6 229:-Prego är allt i ett-böcker med tydligindelning av texter och övningar.2I det här kapitlet lär du dig:• att fråga var någon kommer ifrån• att fråga var någon bor• att tala om var du själv bor och kommerifrånA • In treno1 mattias Salve. Scusa,è liberoquesto posto?kurt Questo? Sì.5 mattias Tu non seiitaliano, vero?kurt No, sono tedesco.E tu di dove sei?mattias Io sono svedese, di Stoccolma.10 E tu?kurt Io sono berlinese.mattias Caspita, interessante. Com’è Berlino?kurt È una bella città, piena di vita. E Stoccolma?mattias Anche Stoccolma è bella. Come ti chiami?15 kurt Kurt Daniel. E tu?mattias Mattias Danielsson! Strano, no?40Da imparare, ur Prego 1.D • Vacanze sportiveda imparareun po’di piùVacanze sportive1 Più tardi:anna Scusate, è libero questo posto?kurt Questo? No, mi dispiace, non è libero. E’ della mia ragazza.mary Sì, scusa, è mio. Più avanti c’è posto.5 anna Grazie.mattias Tu di dove sei?mary Sono inglese, di Londra. E tu scommetto che sei tedesco!mattias No, no, non sono tedesco, sono svedese. Come maisiamo tutti stranieri? Siete qui in vacanza?10 kurt No, io e Mary studiamo all’Università per Stranieri diPerugia.mary Adesso andiamo ad Assisi per vedere la Basilica di SanFrancesco. Anche tu?mattias No, io vado a Roma. Però, quasi quasi … ok, prima15 vado ad Assisi anch’io.1. Vero o falso? Rätt eller fel?Läs texten. Sätt kryss under V (rätt), eller F (fel).V F1. Berlino è una città piena di vita. £ £2. Kurt è inglese. £ £3. C’è posto piú avanti. £ £4. Mary e Kurt sono studenti. £ £5. Ad Assisi c’è la basilica di San Francesco. £ £2. Che cosa vuol dire? Vad betyder det?I de här orden faller slutvokalen –e ofta bort före verbformen è.Översätt uttrycken till svenska.Di dove? …… Di dov’è? ……Dove? …… Dov’è? ……Come? …… Com’è? ……19. Di quale sport si tratta?Scegliete tra gli sport elencati e riempite gli spazi liberi.Questo sport si pratica…1. sotto la superfice dell’acqua. …2. in una barca piccola, stretta. …3. nel mare con un tubo di gomma in bocca. …4. in groppa a un cavallo. …calcio5. su un campo con un pallone. …canoa3 36. in piscina o al mare. …7. sul mare quando c’è vento. …nuotopesca subacqueaequitazionesnorkelingwindsurf412Prego 2 Allt i ett-bok inkl. elev-cd622-7414-6 240 sidor 359:-Prego 2 Elevfacit622-7416-0 32 sidor 63:-Prego 2 Lärarhandledning622-7420-7 176 sidor 747:-Prego 2 Lärar-cd 2 st.622-7422-1 719:-Prego 2 Elev-cd för komplettering (5-pack)622-7424-5 229:-ARimini e in tutta la riviera romagnola,organizziamo pacchetti di vacanzesportive su misura per gruppi, squadredi volley, calcio, tennis, basket, scuole di ballo,atletica, ginnastica ecc. Per chi vuole abbinarei divertimenti della costa adriatica a una sanae divertente attività fisica “on the beach” inostri pacchetti vacanza e sport sono perfetti.Organizzeremo le vostre vacanze sportive o campsu misura. Vacanze all’insegna del fitness e dellosport.Le nostre proposte per lo sport in vacanzasoddisferanno il vostro bisogno di tenervi informa divertendovi! Evviva le vacanze sportive…evviva lo sport abbinato al divertimento e alrelax.Possibilità di abbinare anche water sports (vela,windsurf, pesca subacquea, canoa, snorkeling…)e altri sport (equitazione, golf, frisbee, tennis,beach hockey…).70Per organizzare la vostra vacanza sportiva o campsu misura voi ci darete tutte le informazioninecessarie per costruire la nostra proposta:• periodo scelto• numero partecipanti• numero accompagnatori• categoria hotel• esigenze particolari per l’albergo (p.es. piscina,sala riunioni, vicino a..., pensione completa,mezza pensione, altro)• organizzazione attività in spiaggia e/o indoor(orari indicativi)• quali gite volete associare (parchi tematici,escursioni in città d’arte, altro)• se volete associare delle lezioni di altri sportcome vela, windsurf, canoa, subacquea,equitazione, golf, frisbee, beach hockey ecc.• se volete che organizziamo il trasporto(abbiamo delle convenzioni con aziende diautotrasporti)20. Traducete in svedeseTraducete in svedese il brano che comincia “Per organizzare la vostravacanza ...” fino alla fine del testo.21. Prenota una settimana di vacanzaImmaginati che tu e i tuoi amici volete fare una settimana divacanza a Rimini. Volete divertirvi ma anche praticare dello sport.Scrivi una lettera alla ditta (företaget) per prenotare la vacanza e perdargli tutte le informazioni che chiedono nel testo.Speciale ciclistiIl cicloturismo è lavostra passione?Active Hotels è il vostro club!La bicicletta è sempre statanel cuore di ogni romagnolo:per questo motivo il nostrogruppo si è specializzatonell’organizzazione di vacanzee soggiorni per gli appassionatidi ciclismo. Ci rivolgiamo a tutticoloro che desiderano visitare lanostra splendida regione in sellaalla bicicletta. Con un’ampiascelta di servizi specializzatigarantiamo soggiorni piacevolie divertenti alla scoperta diluoghi genuini e incontaminati.Da noi potrai passare nel girodi pochi km dalle pendenze piùripide delle nostre montagne,alle dolci colline dell’entroterra,per poi raggiungere il mare,dove siamo situati.71Prego 3 Allt i ett-bok inkl. elev-cd622-8762-7 192 sidor 359:-Da capire, ur Preo 2.Prego 3 Elevfacit622-8764-1 26 sidor 63:-Prego 3 Lärarhandledning622-8766-5 158 sidor 762:-Prego 3 Lärar-cd622-8768-9 730:-425. La pizza napoletana da ascoltare ƒAnna och Mattias pratar om var de ska äta middag i kväll. Lyssna pådialogen och kryssa för de påståenden som stämmer med texten.pescatorifiskarecibomatfiori di margherita blommor typ prästkragereginadrottningil tricoloreden italienska flagganscherzareskämtaVero Falso1. Zi’ Teresa är en liten kvartersrestaurang. £ £2. Restaurangens första gäster var människorna som bodde i kvarteret. £ £3. En äkta pizza är ganska tunn. £ £4. Margherita var hustru till kung Umberto 1. £ £5. Drottning Margherita bar alltid en prästkrage på sina kläder. £ £6. Il Tricolore är namnet på den italienska flaggan. £ £7. Mozzarella, tomat och spenat symboliserar tricolorens färger på pizzan. £ £F • Napoli e la Svezia1 Napoli e la Svezia sembrano dueluoghi molto lontani tra loro,geograficamente e nel carattere degliabitanti. Ma in realtà sono *uniti5 dalle loro tradizioni più *radicate. Lacanzone tradizionale svedese, infatti,«Sankta Lucia» è un *rifacimentodel testo di una canzone napoletana.Ed è a Napoli che il 2 di febbraio10 si festeggia la festa della Candelora,dove si *benedicono le *candele e le siportano in processione per le strade.Come vedete, tutto il mondo è paese!da capire4Prego 3 Elev-cd för komplettering (5-pack)622-8770-2 229:-uniti förenaderadicate inrotaderifacimeno omarbetningbenedicono välsignarcandele ljusSul mare luccica l’astro d’argentoPlacida è l’onda, prospero è il vento.Venite all’agile barchetta mia!Santa Lucia, Santa Lucia!På havet glänser silverstjärnanlugn är vågen, gynnsam är vindenKom till min smidiga lilla båtSankta Lucia, Sankta Lucia.26. Hai capito?1. Hur kan man översätta det italienska talesättet «Tutto ilmondo è paese»?2. Vad är det som förenar Napoli och Sverige enligt texten?106107Un pò di più, ur Prego 3.Sanoma Utbildning 201355

GyVux > Italienska

GyVux > Matematik och Naturvetenskap

Matematik 2aMatematik 2a – program, uppdrag, modeller Matematik 2a är avsedd förde elever på yrkesprogrammen som väljer att läsa mer matematik.g-91-523-0810-3Gunilla Viklund · Birgit Gustafsson · Anna NorbergMatematik 1ap r o g r a m u p p d r a g m o d e l l e rMatematik 2ap r o g r a mu p p d r a gm o d e l l e rGunilla ViklundBirgit GustafssonAnna NorbergMatematik 2a består av sex kapitel:• Kapitel 1 Potensberäkningaroch budgetering• Kapitel 2 Räta linjens ekvation• Kapitel 3 Ekvationssystem• Kapitel 4 Andragradsekvationer• Kapitel 5 Funktioner• Kapitel 6 Matematisk argumentationoch geometriLärarhandledningTill Matematik 2a kommer en lärarhandledningmed bland annat övningsblad, provoch bedömning. Den beräknas vara färdigvt 2014.Författare: Gunilla Viklund,Birgit Gustafsson, Anna NorbergMatematik 2a523-1735-8 224 sidor 304:-Så fungerar det!. Begrepp. Uppdrag. Modeller. Välj rätt svar. Blandade övningar. Begreppsförklaringar. Kapiteltest(523-0810-3)b l åMatematik 1a VUXBoken är anpassad för de vuxenstuderande som väljer att läsa kursenMatematik 1a. Här finns alla valbara och programspecifika moment med.7M AT E M AT I S K AS A M B A N DU PPDRAGHAPPY BI RTH DAYDu får fem lika långa tårtljus av din lärare. Mät och antecknaljusens längd.a Starta en klocka samtidigt som du tänder ljusen. Efter tvåminuter blåser du ut det första ljuset. Efter ytterligare tvåminuter nästa osv.a Mät ljusens längd och gör en tabell med tiden i en kolumn ochljusens längd i en annan. Pricka in dina värden i ett diagram.Hur ser ditt samband mellan tid och ljuslängd ut?Matematik 1ap r o g r a mu p p d r a gv u xm o d e l l e rGunilla ViklundBirgit GustafssonAnna NorbergC E N T R A LT I N N E H Å L La Begreppen förhållande och proportionalitet i resonemang,beräkningar, mätningar och konstruktioner.a Skillnader mellan linjära och exponentiella förlopp.a Strategier för problemlösning.DÅ M Å ST E D U K U N N Aa se samband mellan grafer och händelser.a förstå och använda begreppet proportionalitet.a ställa upp formler utifrån givna förhållanden.a se samband mellan formler, tabeller och grafer.a använda linjära och exponentiella modeller för att beskrivasituationer och förstå skillnaden mellan dessa modeller ikaraktärsämnen och i vardagen.B E G R E P Pmatematiska sambandgrafformelkoordinatsystemorigoproportionalitetproportionalitetskonstantvariabellinjärt sambandexponentiellt sambandtabellgrafformela Hur ser diagrammet ut om du istället beräknar hur mångacentimeter av ljuset som har brunnit ner. Beskriv ditt resultatmed ord.Milan ska ta körkort. Teoriundervisningen kostar 2 000 kr och varjekör lektion kostar 550 kr. Det finns ett matematiskt samband mellanpriset för körkortet och det antal lektioner som han behöver.Sambandet kan beskrivas med talpar i en tabell.Antal körlektioner Totala kostnaden5 4 75010 7 50015 10 25020 13 000Om du prickar in dessa talpar i ettkoordinatsystem och sam man binderpunkterna får du en bild av sambandet.Denna bild kallas för en graf. I detta fallblir grafen en rät linje och beskriver ettlinjärt samband.Sambandet mellan den totala kostnadeny kr och antalet kör lek tio ner x st kanäven skrivas med en formel:y = 2 000 + 550x2 000 kr är prisetför teoriundervisningen ochlektionerna kostar 550 kr/st.2 000 kr + 5 · 550 kr = 4 750 kr(10, 7500) är exempel på ett talparkr Totala kostnaden12 00010 0008 0006 0004 0002 000Antalkörlektioner5 10 15 20 25Du kan beskriva ett matematisktsam band med entabell, en graf eller en formel.Ç747 • M AT E M AT I S K A S A M B A N D75Matematik 1a VUX• Kapitel 1 Tal och räkning• Kapitel 2 Procent och lån• kapitel 3 Statistik och undersökningar• Kapitel 4 Sannolikhetslära• Kapitel 5 Ekvationer och formler• Kapitel 6 Geometri och enheter• Kapitel 7 Matematiska samband• Kapitel 8 Vinklar,trigonometrioch symmetrierFörfattare: Gunilla Viklund,Birgit Gustafsson, Anna NorbergMatematik 1a VUX523-1736-5 312 sidor 304:-Sanoma Utbildning 2013 59

GyVux > Matematik och Naturvetenskap

Matematik Origo– För vuxenutbildningenMatematik Orig vux är integreradeböcker för vuxenutbildningen sombehandlar det centrala innehållet förbåde spår b och spår c. Här framgårtydligt likheter och skillnader mellande olika kurserna. Matematik Origovux gör det möjligt att använda enoch samma bok i klassrummet ävenom eleverna läser olika spår.matematikAttila Szabo, Niclas Larson, Gunilla Viklund,Daniel Dufåker, Mikael MarklundmatematikAttila SzaboNiclas LarsonGunilla ViklundDaniel DufåkerMikael MarklundmatematikAttila Szabo, Niclas Larson, Gunilla Viklund,Daniel Dufåker, Mikael Marklundmatematikvux3b/3cAttila SzaboNiclas LarsonGunilla ViklundDaniel DufåkerMikael Marklundmatematikvux2b/2cAttila SzaboNiclas LarsonGunilla ViklundDaniel DufåkerMikael Marklundvux1b/1c4 Potenser, logaritmer och budgeteringNyhet förvuxenutbildningen.DelkapitelCentralt innehåll2b 2cKunskapsmål2b 2c4.1 Potenser och potensekvationer4.2 Exponentialekvationer ochlogaritmer4.3 Ränteberäkningar och 2bbudgeteringFörkunskaper˭ Procent och förändringsfaktor˭ Exponentialfunktioner˭ Potenser˭ Potenser, potenslagarna ochpotensfunktioner˭ Algebra och ekvationerEnligt ämnesplanen i matematikGy 2011˭ Metoder för beräkningar medpotenser med rationella exponenter.˭ Begreppet logaritm i samband medlösning av exponentialekvationer.˭ Begreppet logaritm, motivering ochhantering av logaritmlagarna.˭ Algebraiska och grafiska metoderför att lösa exponentialekvationer.˭ Metoder för beräkningar vidbudgetering.När du är klar med det här kapitletska du kunna˭ definiera tiologaritmen för ettpositivt tal˭ skriva ett positivt tal som enpotens med basen tio˭ lösa potensekvationer med hjälp avrationella exponenter˭ lösa exponentialekvationer grafisktoch med hjälp av logaritmer˭ använda logaritmlagarna vidförenklingar och vid ekvationslösningFöretagsekonomi och budgetering˭ använda dina kunskaper Resultatbudget om Arvid och Molly har ett gym. Intäkterna från gymet består av försäljningenlogaritmer vid olika tillämpningar av gymkort, träningspass och personlig träning. Intäkterna ska täcka kostnadernaför bland annat marknadsföring, hyra, löner och räntor. För att få˭ definiera logaritmer med andrabaser än tioklart för sig om gymmet kommer att vara lönsamt, så ställer de upp en˭ beräkna ränta på räntaresultatbudget för årets första kvartal. I resultatbudgeten ser Arvid och˭ ställa upp olika typer av budgetar Molly vilka intäkter och kostnader de kan räkna med att få.och utföra beräkningar i en budgetResultatbudget kvartal 1Kvartal 1 betyder åretstre första månader.Intäkter (kr)75 betyder 75 000 krEtt exempel på en likviditetsbudget från Arvids och Mollys gym ser du härnedanför. Alla belopp anges i tusental kronor.Likviditetsbudget Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4Likvida medel vid 75 112 20 3periodens börjanInbetalningarGymkort, personlig träning,250 100 155 300träningspassÖvrigt 7 3 5 8Summa inbetalningar 257 103 160 308Utbetalningar126ntalet pingviner i en population har minskat frånA12 000 individer till 9 500 individer på 9 år. Genom attlösa potensekvationen 12 000 ∙ x 9 = 9 500 kan vi ta reda påden genomsnittliga procentuella minskningen per år. Ompingvinpopulationen sedan ökar exponentiellt med 4,5 %per år så kan man ställa upp exponentialfunktionen9 500 ∙ 1,045 x = 12 000 för att uppskatta hur många år dettar innan pingvinpopulationen åter är 12 000. Här är denobekanta x i exponenten. För att lösa en sådan ekvation ärlogaritmer till stor hjälp.Matematik Origo visar tydligt likheteroch skillnader mellan spåren.2bLikviditetsbudgetGymkort 150 000Personlig träning 3 000Träningspass 60 000Summa intäkter 213 000Kostnader (kr)Hyra 35 000Underhåll av redskap och lokaler 1 000Löner 150 000Ränta 9 000Summa kostnader 195 000Intäkter – kostnader = resultatBeräknat resultat: 18 000 213 000 kr – 195 000 kr = 18 000 krDet är inte bara viktigt att se till att företaget är lönsamt. Dessutom måsteman hela tiden se till att man har pengar när löner, räkningar, räntor och såsmåningom också amorteringar ska betalas. Därför gör man en likviditetsbudget.I en likviditetsbudget framgår det hur stora inbetalningarna och127utbetalningarna är under en viss tid, till exempel ett kvartal. På så sätt kanman se till att det hela tiden finns pengar till löner, hyra och andra utgifter.Många verksamheter är säsongsberoende och man måste därför förvissa sigom att man hela tiden har tillräckligt med likvida medel, det vill säga tillräckligtmed tillgängliga pengar.Hyra 36 36 36 36Löner 150 130 115 150Ränta 12 12 12 12Amortering 9 9 9 9Inköp, marknadsföring, m.m. 10 5 5 20Kvartal 1:inbetalningar – utbetalningar = Övrigt 3 3 0 3= 257 – 220 = 37Summa utbetalningar 220 195 177 230Likvida medel kvartal 2:75 + 37 = 112Likvida medel vid periodens slut 112 20 3 81Likvida medel vid kvartalets slut =I kvartal 2 och 3 är utbetalningarna= Likvida medel vid kvartalets början + Summan av allastörre än inbetalningarna.inbetalningar – Summan av alla utbetalningarNär man ställer upp en likviditetsbudget blir det tydligt att företagets kostnaderoch intäkter inte är lika för alla månader. I det här fallet ser man tillexempel säsongsvariationerna vad gäller försäljning av gymkort, personligträning och träningspass.7 Exempel: Resultatbudgeten som beskrivs i texten på föregående sida ändras underandra kvartalet. Intäkterna från gymkorten blir 60 000 kr och från träningspassen15 000 kr. Samtidigt minskar lönekostnaderna med20 000 kr. Övriga intäkter och kostnader är desamma. Hur påverkar förändringarnaresultatet?Lösning: Intäkterna är 60 000 kr + 3 000 kr + 15 000 kr = 78 000 kr2bKostnaderna är 36 000 kr + 130 000 kr + 9 000 kr = 175 000 krKvartalets resultat blir 78 000 kr – 175 000 kr = –97 000 krSvar: Det andra kvartalet gör de en förlust på 97 000 kr.Utmanar eleven till att utvecklaolika matematiska förmågor.170 potenser, logaritmer och budgetering • 4.3 ränteberäkningar och budgetering potenser, logaritmer och budgetering • 4.3 ränteberäkningar och budgetering 171Matematik Origo 1b523-0924-7 289:-Matematik Origo 1b Onlinebok (elevlicens) 1år523-1226-1 120:-Matematik Origo Lärarguide 1b523-0971-1 (utkommer augusti 2014) 525:-Matematik Origo 1 b Lösningshäfte523-2118-8 (utkommer vt 2013) 130:-Matematik Origo 1c523-0925-4 289:-Matematik Origo 1c Onlinebok (elevlicens) 1år523-1225-4 120:-Matematik Origo Lärarguide 1c523-0972-8 (utkommer augusti 2014) 525:-Matematik Origo 1 c Lösningshäfte523-2119-5 (utkommer vt 2013) 130:-Matematik Origo vux 1b/1c523-1731-0 289:-Matematik Origo Lösningshäfte vux 1b/1c523-1732-7 (utkommer vt 2013) 130:-Matematik Origo 2b523-1723-5 289:-Matematik Origo 2b Onlinebok (elevlicens) 1år523-1878-2 120:-Matematik Origo 2c523-0970-4 289:-Matematik Origo 2c Onlinebok (elevlicens) 1år523-1577-4 120:-Matematik Origo vux 2b/2c523-1905-5 289:-Matematik Origo 3b523-1881-2 (utkommer juni 2013) 289:-Matematik Origo 3b Onlinebok (elevlicens) 1år523-1879-9 (utkommer juni 2013) 120:-Matematik Origo 3c523-1722-8 289:-Matematik Origo 3c Onlinebok (elevlicens) 1år523-1880-5 120:-Matematik Origo vux 3b/3c523-1731-0 (utkommer juni 2013) 289:-Matematik Origo 4523-1901-7 289:-Matematik Origo 4 Onlinebok (elevlicens) 1år523-2001-3 120:-Matematik Origo 5523-2104-1 (utkommer augusti 2013) 289:-Matematik Origo 5 Onlinebok (elevlicens) 1år523-2120-1 (utkommer augusti 2013) 120:-Sanoma Utbildning 2013 61

GyVux > Matematik och Naturvetenskap

1.1˭ Tal˭i˭olika˭former1.2˭ Potenser1.3˭ Talsystem˭˭Egenskaper˭hos˭mängden˭av˭heltal,˭olika˭talbaser˭samt˭begreppen˭primtal˭och˭delbarhet.˭˭Metoder˭för˭beräkningar˭inom˭vardagslivet˭och˭karaktärsämnena˭med˭reella˭tal˭skrivna˭på˭olika˭former,˭inklusive˭potenser˭med˭reella˭exponenter˭samt˭strategier˭för˭användning˭av˭digitala˭verktyg.TalIntroduktionsproblemEn naturlig start på en matematikbok är att1 TalDe inledande problemen kan vara ett lättsamtbehandla tal i olika former. I det centrala innehålletför kurs 1 c står ”Metoder för beräkning-här möjlighet att använda sig av sina tidigaresätt att introducera talkapitlet på. Eleverna gesar inom vardagslivet och karaktärsämnena…”.DelkapitelMer än talkunskaper. Man kan låta eleverna arbeta medatematik är ett språk som männis-har utvecklat under årtusenden.problemen i grupp eller enskilt och sedan följaÄven om eleverna bör känna till detta frånMkorMayafolket byggde till exempel en betydel-grundskolan, känns det på sin plats att börjaupp i helklass. Problemen kan verka enkla vidmed att repetera negativa tal, bråk, decimaltal– =en första anblick men det krävs en del tankemödaför att hitta lösningarna. I samband med∙och potenser. I kapitlet har vi valt att varva detCentralt innehåll/ =som eleverna ofta mött i grundskolan med det=uppföljningen kan man beröra flera viktigasom är mindre känt för dem. Till det senare hör+ =matematiska begrepp som exempelvis de fyrabland annat delbarhet, primtal och utvidgningräknesätten, bråk, förlängning av bråk, förkortningav bråk och prioriteringsreglerna. Omav potenser till att gälla även negativa exponenteroch exponenten noll.man vill utöka aktiviteten kan man även låta3__ 1__ 1__ 2__4 2 3 9eleverna ge förslag på egna talföljder och likhetersom klasskamraterna ska finna lösningenI samband med decimaltalen vill vi gärna ha endiskussion om noggrannhet och det känns därförnaturligt att därefter ta upp grundpotens-på.form och knyta det till prefix. Sist i kapitlet tarvi upp talsystem med andra baser än tio. Det ärnågot som en del elever tycker är svårt, menSvar till ”Mer än tal”som de ofta upplever vara stimulerande när de• Bild på rutor och räknetecken. Placera i turförstår hur det fungerar. Många elever har aldrigreflekterat över decimalsystemets uppbygg-rutornaoch ordning talen 9, 5, 4, 6, 3, 2, 1, 7 och 8 inad, men inser konstruktionen i samband med• Två bråk som ligger intill varandra bildaratt man tar upp talsystem med andra baser.kvoten __ 2 . Det bråk som följer blir alltsåBåde i teoritexter och i elevuppgifter lyfter vi3fram de matematiska begreppen. På så sätt får2__9 ∙ __ 2 3 = ___ 427eleverna redan från början tillfälle att utvecklaPrimtal och delbarhetPrimtal och delbarhetförmågan att använda och beskriva innebörden• Slarviga Svens tecken:Det kan vara en idé att poängtera för elevernaav matematiska begrepp.att det här avsnittet endast handlar om hela tal.2 ∙ 5 – 3 = 7Erathostenes såll, som beskrivs här nedanför,2 – 3 + 5 + 7 = 11Delbarhetsreglerkan vara lämplig att som inledning genomföra___ 213 tillsammans med eleverna. Det ger möjlighet= 7 2 + 3 ∙ 5 + 7 – 11 = 13Delbarhet Talet 21 är delbart med 3 eftersomatt på ett naturligt sätt presentera begreppen21Men 21 är även delbart med 7, på 2 grund ∙ 3 av + att 5 21 ∙ 7 = 11 + 13 + 177delbarhet och primtal. Kontrollera att alla eleverförstår varför man inte behöver testa delbar-+ 17 = 19= 3._____________2 ∙ 3 ∙ 5 + 7 – 11Delbarhet13het av ett givet tal längre än till kvadratroten ur7 Exempel: Dela upp 66 i primtalsfaktorer.det undersökta talet.Att ta hjälp av ett faktorträd är en användbarmetod för att primtalsfaktorisera ett tal. Hurman går tillväga visas i exempel 1.PrimtalI det andra exemplet visar vi att delbarhetsreglernaär användbara för att systematiskt pröva7 Exempel: Är 6 871 ett primtal?2 lärarguide matematik origo 1c • tal sig fram för att konstatera om ett tal är ettlärarguide matematik origo 1c • tal 3primtal eller inte.sefull kultur på Yucatanhalvön i Centralamerikaomkring 1500 f.Kr. Deras tro varnära sammankopplad med astronomi ocheftersom städerna styrdes av överstepräster,så fick astronomiska förutsägelser enviktig ställning i mayariket. Det vi känner tillom deras sätt att räkna kommer från någrafå efterlämnade texter och inskriptioner påbyggnader med olika taluttryck, astronomiskauppgifter och tideräkning.I det här kapitlet får du lära dig mer omtal skrivna på olika sätt och något omtalsystem genom historien.När du är klar med kapitlet ska du kunna˭ utföra beräkningar med negativa tal, tali bråkform, decimalform och potensform˭ använda prioriteringsreglerna imatematiska uttryck˭ förklara begreppen primtal och delbarhet˭ beskriva begreppen potens, bas ochexponent samt ange och användavanliga prefix˭ tillämpa avrundningsregler˭ beskriva hur det decimala talsystemet äruppbyggt och förstå uppbyggnaden avtalsystem med andra talbaser˭ Rita av följande rutor och räknetecken på ettpapper. Placera in talen 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 irutorna så att alla beräkningar stämmer.˭ Studera talföljden nedanför. Vilket är bråketsom följer?…˭ Slarviga Sven har spillt läsk i sitt räknehäfte.Siffrorna i hans beräkningar går att tyda menen del tecken har försvunnit. Hjälp Sven attsätta dit rätt tecken (+, –, ∙ och ibland ävenandra tecken) så att beräkningarna stämmer.2 5 3 = 72 3 5 7 = 112 3 5 7 11 = 132 ∙ 3 + 5 ∙ 7 11 + 13 + 172 ∙ 3 ∙ 5 + 7 – 11 /13 + 17 = 196 72 3 5 7 1113 17 19 23 2931 37 41 43 4753 59 61 67 7173 79 83 89 97101 103 107 109 113127 131 137 139 149Resultatet av en multiplikation kallas produkt. Talen som multipliceras medvarandra kallas faktorer.3 ∙ 7 = 21 ProduktFaktorOm man dividerar ett tal med ett annat tal, så kallas resultatet kvot.TäljareKvotNämnare___ = 7, och 7 är ett heltal.3 ___Delare Skriver vi 21 som en produkt 21 = 3 ∙ 7 ser vi att faktorerna 3 och 7 är delaretill 21.Man säger att a är delbart med b om kvoten __ a är ett heltal.bDet finns en särskild sorts hela tal som är större än 1 och som inte är del baramed andra tal än 1 och sig själva. Exempel på sådana tal är2, 3, 5, 7, 11, 23, 31, 47, 163 och 1 097.Dessa tal kallas för primtal. De 35 första primtalen ser du i tabellen tillvänster.Ett primtal är ett heltal större än 1, som är inte är delbart med någraandra tal än 1 och sig självt.Definition I rutan här ovanför har vi definierat primtalen. Vi gör detta eftersom vibehöver vara överens om vad de matematiska begreppen betyder. En definitionutgår från begrepp som vi redan känner till. För att förstå definitionenav primtal, så måste vi först veta vad som menas med heltal och delbarhet.Med hjälp av definitioner kan vi införa ett enklare skrivsätt för något som viannars skulle behöva skriva om på ett mer omständligt sätt.Av definitionen följer att primtal inte kan skrivas som en produkt av två ellerflera heltal större än ett. Antikens matematiker visade redan på 300-talet f.Kr.att det finns oändligt många primtal.Sammansatta tal Sammansatta tal är alla heltal större än 1, som inte är primtal. Varje sammansatttal kan på ett entydigt sätt skrivas som en produkt av primtal, om manbortser från faktorernas ordningsföljd. ”På ett entydigt sätt” betyder här atttill exempel 15 = 3 ∙ 5 och att det inte finns några andra primtal än 3 och 5som ger produkten 15. Man kallar detta för att primtalsfaktorisera talet.Tal delbara med 2 Alla jämna tal är delbara med 2.Exempel: 30, 98, 716, 154 792Tal delbara med 3 Alla tal vars siffersumma är delbar med 3.Exempel: 36, 525, 993, 6 522Siffersumman för 6 522 är 6 + 5 + 2 + 2 = 15Tal delbara med 5 Alla tal som slutar på 5 eller 0.Exempel: 35, 320, 995, 6 520Lösning: Att dela upp ett tal i primtalsfaktorer betyder 66___ 66att man skriver talet som en produkt av22 33primtal. Vi delar talet med primtalen i___ 33storleksordning och ritar ett faktorträd.3 11 3När det yttersta grenen består av enbart primtal, har vi fått taletsprimtalsfaktorer: 2, 3 och 11.66 = 2 ∙ 3 ∙ 11mindre än 83, dvs. alla primtal upp till och med 79.Vi kan konstatera att det inte finns något primtal mindre än 83 som ärfaktor i 6 871. Alltså är 6 871 ett primtal.12 tal • 1.1 tal i olika former tal • 1.1 tal i olika former 131175 Diana tänker bjuda gästerna på pizza. Honbeställer 12 pizzor, eftersom hon räknar medatt varje gäst kommer att äta 2/3 av en pizza.Hur många gäster har hon bjudit till festen?NIVÅ 21176 Hur stor andel av de två cirklarnas sammanlagdayta är färgad?1177 Rita figurer som illustrerar divisionernaa) __ 5 __6 / 1 b) __ 3 __64 / 1 81178 I ett recept för fyra personer står det blandannat ”600 g mjöl, 2 ägg, 150 g socker, lite saltoch ett kryddmått ingefära”. Hur skulle receptetse ut föra) tre personerb) fem personerMotivera ditt svar.1179 Följande problem är hämtat ur Rhindpapyrusen(ca 1700 f.Kr.):”Se, där kommer herden med 70 oxar.”Den som räknade frågade herden: ”Hur stordel av din talrika hjord för du med dig?”Herden svarade: ”Två tredjedelar avtredjedelen. Hur stor är då hela min hjord?”1180 I en klass fick en tredjedel av eleverna chansenatt delta i ett tv-program. Eleverna ville idemokratisk ordning välja ut en tredjedel avflickorna och en tredjedel av pojkarna tillprogrammet. Det lyckades inte, så till slut lottademan ut deltagarna till programmet.a) Varför kunde de inte välja ut en tredjedelav flickorna och pojkarna?b) Skulle en annan klass kunnat lösa uppgiften?Motivera ditt svar.NIVÅ 31181 Hefi målar en vägg på 4 timmar. För Sixtentar det 6 timmar att måla samma vägg. Hurlång tid tar det för dem att måla väggen omde målar samtidigt?1182 Beräkna summan a + b + c oma = __ 2 ______15101183 a) Vilket är talet som multiplicerat med __ 2 5ger __ 5b) Vilket är talet som multiplicerat meda__ , där a och b är hela talasamt a ≠ 0 och b ≠ 0 ?Summan 3 + 3 + 3 + 3 + 3 kan på ett enklare sätt skrivas som produkten 5 ∙ 3.Produkten 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 kan på ett enklare sätt skrivas som potensen 3 5 .ExponentTalet 3 5 är en potens som utläses ”tre upphöjt till fem”.En potens är ett uttryck av formen a n , där a kallas bas och n exponent.Multiplikation av potenser 3 2 ∙ 3 5 = (3 ∙ 3) ∙ (3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3) = 3 7Potenserna skrivna som produkterVid multiplikation adderas exponenterna: 3 2 ∙ 3 5 = 3 2 + 5 = 3 74Division av potenser __ 7 ________________ = 4 ∙ 4 ∙ 4 ∙ 4 ∙ 4 = 4 54 ∙ 4Förkortar med 4 ∙ 4Potens av en potens (5 2 ) 3 = (5 2 ) ∙ (5 2 ) ∙ (5 2 ) = (5 ∙ 5) ∙ (5 ∙ 5) ∙ (5 ∙ 5) = 5 6För alla positiva heltal m och n gäller att• Vad betyder egenskapen delbarhet hos hela tal?a n ∙ a m = a n + mMultiplikation av potenser• Hur många reella tal finns det mellan 3 och 5?___ a nDivision av potenser• Vad är gemensamt för alla primtal?(a n ) m = a n ∙ m Potens av en potens• Varför kan inte ett sammansatt tal vara negativt?(a ∙ b) n = a n ∙ b n Potens av en produkt• Vilka olika betydelser kan minustecknet ha?__Potens av en kvot• Varför använder man multiplikation när man ska dividera två bråk?b22 tal • 1.1 tal i olika former tal • 1.2 potenser 23⎧⎪⎪⎪⎪⎨⎪⎪⎪⎪⎩Basen är 5 2 och exponenten är 3Matematik Origo - ett komplett läromedelMatematik Origo lärarguideTill varje Matematik Origo lärobok hör en lärarguide. I lärarguiden kommer du atthitta bland annat kommentarer till läroboken, förslag på arbetsuppgifter och tipstill din undervisning. Lärarguiden innehåller också fullständiga lösningar till allauppgifter i läroboken.De centrala begreppenLärarguiden lyfter fram decentrala begreppen. Här finnskommentarer och definitionertill de viktigaste matematiskatermerna i varje avsnitt.Förenklar ditt ochelevens arbeteoch gör det lustfylltoch varierat.Tips till din undervisningI lärarguiden hittar du mängdermed tips till din undervisning.Det kan vara förslag påinledande problem, en historiskutvikning eller en matematiskfördjupning.Kommentarer och exempelI lärarguiden hittar du författarnas kommentarerbåde till teoritexterna och tilluppgifterna. Där finns också kompletterandeexempel till varje avsnitt.Lösning: Ett primtal är inte delbart med något annat primtal.Vi löser uppgiften genom att pröva oss fram med räknaren. Vi delar talet6 871 i turordning med primtalen 2, 3, 5, 7, 11, 13, 17 osv.För så stora tal som 6 871 är detta tidskrävande.Men det räcker med att testa delbarheten med primtal upp till kvadratrotenav det undersökta talet.Eftersom √ _____6 871 ≈ 82,9 så dividerar vi 6 871 med alla primtal som ärExempelDela upp talet 154 i primtalsfaktorer.Lösning/kommentarVi skriver talet som en produkt av primtal. Tillvår hjälp tar vi ett så kallat faktorträd.154ExempelEratosthenes sållUndersök om 3 621 är ett primtal. Dela uppEratosthenes var en grekisk vetenskapsman ochtalet i primtalsfaktorer om det inte är ett primtal.diktare som levde ca 285–200 f.Kr. Efter studieri Athen blev han lärare åt kronprinsen ochföreståndare för biblioteket i Alexandria.Lösning/kommentarEratosthenes kom bland annat på en metod förSiffersumman är 3 + 6 + 2 + 1= 12att beräkna jordens omkrets. Han uppfannViktiga begreppEftersom siffersumman 12 är delbar med 3, såäven en metod för att hitta alla primtal upp tilldelbarhet, man säger att ett heltal a är delbartoch med ett naturligt tal n. Denna metod harmed ett annat heltal b om kvoten a är också 3 621 delbar med 3. Alltså är 3 621__ är ettdärför fått namnet Eratosthenes såll.b Kommentarer till uppgifternainget primtal.heltal.1.2 PotenseröI uppgift 1176 är det lätt att missa att man ska3 621 = 3 · 1 207Säg att vi vill hitta alla primtal upp till och med primtal, ett heltal större än 1, som inte är delbartmed några andra tal än 1 och sig självt.Vi undersöker om 1 207 har delare. Vi testarPotenser med positiva heltalsexponenterberäkna andelen färgad yta av båda cirklarnastotala yta. Lägger man ihop delarna __ 4 alla primtal upp till √ _____9 och1 207 ≈ 35n = 100. Vi börjar med att skriva upp alla heltalfrån 2 till och med 100. Sedan utgår vi från 2sammansatta tal, alla heltal större än 1 somoch stryker alla tal som är delbara med 2 (vartannattal). Därefter utgår vi från 3 och strykerfärgad yta av en cirkel. Andelen färgad yta av1 207 = 17 · 71. Vi undersöker om 71 är delbartinte är primtal.1__3 5 får man andelen ___ 11, vilket är andelenBas6 18 1 207 är delbart med 17 eftersomPotensalla tal som är delbara med 3 (vart tredje tal).den totala ytan blir då ___ 11genom att pröva med alla primtal upp tillNästa tal vi utgår från är 5. Vi gör på samma36 .√ ___71 ≈ 9 och konstaterar att 71 är ett primtal.sätt för alla tal upp till och med det första talI skolverkets kommentarmaterial kan man läsasom är lika med eller större än √ __ n = √ ____Alltså är 3 621 = 3 · 17 · 71100 (den”För att kunna kommunicera kring begrepp behövervi kunna representera begreppet med olikaSvar: Talet 3 621 är inget primtal utan kan delasstörsta möjliga faktorn till n är √ __5 , a ∙ b = 2 och a ∙ b ∙ c = 1n ). De tal som4nu inte är överstrukna är primtal.upp i primtalsfaktorerna 3 · 17 · 71.2 = 4 ∙ 4 ∙ 4 ∙ 4 ∙ 4 ∙ 4 ∙ 4uttrycksformer…”. I uppgift 1177 ska eleven2 ?Vid division subtraheras exponenterna: __ 474 2 = 47 – 2 = 4 5b ger __uttrycka en division av två bråk som en figur.bUppgift 1179 hör till kategorin ”matematiska problemmed anknytning till matematikens kulturhis-tal 98 lärarguide matematik origo 1c • tal lärarguide matematik origo 1c •toria” som det står i kursens centrala innehåll.PotenslagarMer om Rhindpapyrusen finner du här nedanför.Resonemang och begreppSvar till ”Resonemang och begrepp”• Delbarhet – Man säger att heltalet a är delbartmed heltalet b om kvoten __ a är ett heltal.b• Mellan 3 och 5 finns oändligt många reellatal. Varje punkt på tallinjen motsvaras av ettreellt tal.• Alla primtal är större än ett och inte delbaramed något annat tal än 1 och sig själv.• Enligt definitionen är ett sammansatt tal allahela tal som är större än ett och inte är ettprimtal. Ett sammansatt tal kan därmed intevara negativt.• Minustecknet kan betyda ett negativt tal,t.ex. –14. Minustecknet kan också betecknaen subtraktion, t.ex. 7 – 4 = 3, liksom ettmotsatt tal, t.ex. –7 till 7.• När man dividerar två bråk, så förlänger manbråket med nämnarens inverterade tal för attfå talet 1 i nämnaren. Därför beräknas kvotenav två bråk genom att ”multiplicera bråket itäljaren med nämnarens inverterade tal”RhindpapyrusenRhindpapyrusen har en totallängd på ca5 meter och är ett av de äldsta matematiskadokument som man funnit. Den är en av defrämsta källorna till vår kunskap om tidigareegyptisk matematik. Rhindpapyrusen innehåller85 matematiska problem och lösningar.Uppgift 1179 är ett av dessa problem. Papyrusennedtecknades av den egyptiske skrivarenAhmose (eller Ahmes) ca 1650 f.Kr, men är enavskrift av ett något äldre verk. Rhindpapyrusenär namngiven efter britten AlexanderRhind som inköpte den år1858. Numera finnsverket på British museum.2777 11När de yttersta grenarna består av primtal harvi fått talets primfaktorer dvs. 2, 7 och 11.154 = 2 · 7 · 11.Om man ska bestämma en potens av en potens, så multiplicerar man ihopexponenterna: (5 2 ) 3 = 5 2 ∙ 3 = 5 6a m = an – m , (a ≠ 0, n > m)__ ( a b ) n = ann , (b ≠ 0)Fullständiga lösningarI lärarguiden finns fullständigalösningar till samtliga uppgifteri läroboken.Potenser med positivaheltalsexponenterNär vi här inför potenser ser vi dem till en börjansom upprepad multiplikation. Utifrån detvisar vi de vanligaste potenslagarna. På sidan26 definierar vi sedan negativa exponenter ochexponenten noll. Definitionerna motiverar vimed att våra räknelagar ska gälla även för deexponenterna. I nästa kapitel, Algebra ochekvationer, kommer vi utvidga begreppet ytterligaregenom att tillåta potenser med rationellaexponenter.Viktiga begrepppotens, ett uttryck av formen a n .bas, i ett uttryck av formen a n är a bas.exponent, i ett uttryck av formen a n är n exponent.IntroduktionSom introduktion till potenser kan man ta medsig en stryktipskupong och ställa frågan hurmånga möjliga sätt det finns att tippa på. Tremöjligheter per rad ger3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 kombinationer.Eleverna får föreslå hur man skriverdetta på ett enklare sätt, nämligen 3 13 .Även om det kanske inte direkt hör till avsnittetkan man med fördel även passa på att räkna utsannolikheten för att man får alla rätt om manbara chansar. Chansen att få full pott ärförsvinnande liten, ___ 13 13 .Det kan vara värt att påminna eleverna om atttill exempel 5 = 5 1 och att a = a 1 . Det hjälperdem att undvika fel av slaget a 3 ∙ a 2 ∙ a = a 5 dära tolkats som a 0 eftersom tredje faktorn saknarexponent.18 lärarguide matematik origo 1c • tal lärarguide matematik origo 1c • tal 19OnlinebokOnlineboken ger eleven möjlighet att arbetamed Matematik Origo i datorn eller i läsplattan.Här kan eleverna läsa teori och uppgifter,göra understrykningar och foga in anteckningar.Det är också möjligt för eleven attmed hjälp av online boken få texten uppläst.Onlineboken kan också användas somplattform för kommunikation mellan lärareoch elev.För beställning av Origo A-E,första upplagan, se vår hemsida.Läs mer och håll dig informerad om nya Matematik Origos alla komponenter på:www.sanomautbildning.se/matematikorigoSanoma Utbildning 2013 63

GyVux > Matematik och Naturvetenskap >>>>>begreppBryggan Grundläggande matematikNy upplaga523-1647-4 231:-Bryggan Lärarhandledning (pdf) online523-1730-3 620:-Uppslageta Skriv de nästa tre talen i talföljderna?1 Bedömningsuppgift1Beskriv talföljderna i ord.a) 1 4 7 10 13…b) 2 4 8 16 32…c) 1 2 4 7 11…d) Hitta på en egen talföljd. Skriv de första talen i talföljdenoch låt någon annan hitta mönstret.6Nya Brygganskapar möjligheterför eleverna att lyckasmed sin matematikoch är helt anpassadefter Lgr 11.B 1 2 3 4 5 6 7 8 9Sätt in de fyra räknesätten (+ – · / ) på lämpligaställen mellan siffrorna så att uträkningen kommer så nära7100 som möjligt.C I en låda ligger 9 biljardbollar som ser precis likadana ut. En av bollarna är dockfelaktig och väger lite mer än de övriga. Med en balansvåg kan man hitta denfelaktiga bollen.a) Resonera dig fram till en metod. Hur många vägningar behöver du?b) Vilket är det minsta antalet vägningar som behövs?D Sätt in en parentes i uttrycket i rutanså att värdet blira) så stort som möjligtb) så litet som möjligte Hur ska siffrorna 1, 2, 3 och 4vara placerade i rutorna så attresultatet blira) fyrab) stort som möjligtc) så litet som möjligt3 – 2 · 4 + 4 __2F En låda äpplen kostar 20 euro, en låda päron kostar 30 eurooch en låda plommon kostar 70 euro. Manuel köpte fruktlådorför totalt 230 euro. Vilka fruktlådor och hur många av varjekan han ha köpt, om han köpte minst en av varje? Finns detflera alternativ?ProblemlösningAB36 taltal 3764

2011-09-20 15.33Kemi 1 och Kemi BAstronomiKemi 1 T E M A & T E O R IKemi 1Christer EngströmPer BacklundRolf BergerHelena GrennbergT E M A & T E O R IKemi BChrister EngströmPer BacklundRolf BergerHelena Grennbergt e m a & t e o r iISBN 978-91-622-6899-2(523-1353-4)B O N NIE R SB o N Nie r SKemin i verkligheten. Kemi 1/A och B har vardera fem intressantaTemakapitel, med kemin i verklig heten som utgångspunkt.En bok om universum. Boken geren bred överblick över grundernainom astronomin. Här finns också desenaste forskningsresultaten inomämnet.Till varje temakapitel finns ett Teorikapiteldär de bakomliggande teoretiska momentenbehandlas, till exempel kemiskabegrepp, formler och formelskrivning,analysmetoder och beräkningar.Teman i Kemi 1/A• Grundämnen• Från mineral till grundämne• Atmosfären• Material• BränslenTeman i Kemi B• Kemisk industri• Stora molekyler• Färg åt tillvaron• Läkemedel• Mat och hälsaLärarmaterial. Lärarmaterialet innehållerkopieringsunderlag med laborationer,övningar och kommentarer.Dessutom finns det:• planeringsförslag med kommentarer somvisar hur tema, teori, laborationer och övningarkan länkas samman till en helhet• stöd för riskbedömningar• en cd-skiva med extra laborationer, illustrationerur boken för projektion, förslagpå baskunskaper samt extrauppgiftermed svar för högre betyg.Författare: Christer Engström,Per Backlund, Rolf Berger,Helena GrennbergKemi 1622-6899-2 304 sidor 422:-Kemi 1 Lärarmaterial (fd Kemi A)622-6946-3 845:-Kemi B Tema & Teori622-8669-9 300 sidor 422:-Kemi B Lärarmaterial622-9039-9 845:-Boken fyller det stora behov som finns aven komplett astronomibok på svenska. Denhar många förklarande teckningar och denlöpande texten är, så långt möjligt, befriadfrån fysikaliska formler och matematiskasamband. I stället finns särskilda faktarutormed utförliga förklaringar till de fysikaliskasamband och den matematik som behövsför förståelse. Boken kan därför läsasav astronomi intresserade, som saknarnödvändiga förkunskaper i matematik ochnaturvetenskap.Astronomi – en bok om universum är avseddför dig som lärare och specialintresseradeelever. Den är en självklarhet i skolansbibliotek och på fysikinstitutionen.Kapitelrubriker• Rundvandring på stjärnhimlen• Astronomiska observationer• Vårt planetsystem• Andra planetsystem• Stjärnornas egenskaper• Solen och stjärnornas utveckling• Stjärnornas slutstadier• Stjärnbildning och det interstellära mediet• Vintergatan• Galaxer• Universums tidiga historiaFörfattare: Claes-Ingvar Lagerkvist,Kjell OlofssonAstronomi – en bok om universum622-5374-5 272 sidor 366:-Sanoma Utbildning 2013 65

GyVux > Matematik och Naturvetenskap

Strukturen i Naturkunskap 1a1 och 1bMiljö4 och energiEleven och de nya ämnesplanernaVarje kapitel börjar med att ange det centralainnehåll som kapitlet behandlar och attbeskriva vad eleven ska kunna efter arbetetmed kapitlet. Det hjälper eleven att självta ansvar för sina studier och bedöma sinakunskaper.centralt innehållKapitlet tar upp följande centrala innehåll frånämnesplanen:• Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat ochekosystempåverkan.• Olika aspekter på hållbar utveckling.• Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempelobservationer, klassificering, mätningar ochexperiment samt etiska förhållningssätt koppladetill det naturvetenskapliga utforskandet.syfteMed hjälp av kapitlet utvecklar du:• Din förmåga att använda kunskaper om naturvetenskapför att diskutera, göra ställningstagandenoch formulera olika handlingsalternativ.• Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuellasamhällsfrågor och i förhållande till hållbarutveckling.• Kunskaper om hur naturvetenskap organiserassamt hur den kan granskas kritiskt och användasför kritisk granskning.kunskapsmålEfter arbetet med kapitlet kan du:• Förstå, ta del av och påverka samhällsdebatten inomområdena energifrågor, växthuseffekt och försurning.Solen, vår närmaste stjärna, avgerofantliga mängder energi. Varjesekund tar jorden emot lika mycketenergi som kan produceras av tiotusenstora kraftverk under ett dygn.Energin från solen överförs i form avstrålning. Den energin är en förutsättningför allt liv på jorden ochför människans existens. Men våranvändning av denna energi påverkaroch förändrar vår livsmiljö.Genom energianvändningen sker utsläpp av gaser tillatmosfären och dessa utsläpp kan förändra betingelsernaför liv.Under de senaste 200 åren har det skett stora förändringarav människans livsvillkor här på jorden.En viktig orsak till detta är att vi har lärt oss att tavara på och använda energi på nya och mer effektivasätt än tidigare. Den utvecklingen har skett i enrasande takt. Innan man låter sig svepas med i desnabba förändringarna är det kanske motiverat attman någon gång stannar upp och ställer sig någrafrågor om energianvändningen:• Vilka fördelar innebär egentligen det modernaanvändandet av energi för oss i vardagen?• Finns det några nackdelar med vårt sätt attanvända energi?• Vilka för- och nackdelar innebär vår energianvändningi förhållande till hela vårt samhällessträvan efter en hållbar utveckling?• Hur vill vi att framtidens energianvändningska se ut?Här står vi inför viktiga val för framtiden. Och omvi vill göra välgrundade ställningstaganden, handlardet om att noggrant väga olika alternativ motvarandra. För att kunna göra det behöver vi förståsdiskutera hur vi vill leva i framtiden. Men vi behöverockså en hel del kunskap. Det här kapitlet syftartill att bjuda på just sådan kunskap som du kanbehöva för att kunna vara med och tycka till och tabeslut i frågor om energi och miljö.9697Samspel mellan text och bildGenomarbetat språk tillsammans med nogautvalda teckningar och fotografier hjälper till attförklara komplexa natur vetenskapliga förlopp.Engagerande texterBoken utgår från vår vardag och beskriver vårlivsstils konsekvenser för hälsan, miljön och enhållbar utveckling. I elev nära och engagerandetexter görs naturvetenskapen angelägen.Rikt illustrerad,elevnära ochengagerande!På plus eller minus?Samlivet eller symbiosen mellan två organismer kanenkelt uttryckas med två av symbolerna plus (+),minus (–) och noll (0).Det kan vara svårt att hitta ett förhållande därtvå organismer är helt oberoende av varandra, alltså(0,0), men de övriga kombinationerna existerar.Den breda binnikemasken, som lever större delenav sitt liv som parasit i tarmen på ett däggdjur, ellerstickmyggan, som suger i sig blod från andra djur,har ett positivt utbyte av relationen till värddjuret.Djuret som blir angripet får däremot den negativadelen. Förhållandet blir alltså (+, –). Parasitersom binnikemasken har inget intresse av att värddjuretdör och tar därför sällan livet av sin värd,något som däremot sker i relationen rovdjur–byte.Om två djur eller växter söker samma föda ellerplats och tillgången är begränsad uppstår konkurrens(–, –). Båda organismerna påverkar varandranegativt.När vintern kommer med kyla och brist på födadrar en del av våra småfåglar runt i skogen frånträd till träd på jakt efter föda i så kallade meståg.För att undvika konkurrens har fåglarna specialiseratsig på att söka sin mat, spindlar och andrasmåkryp, på olika delar av grenarna. Kungsfågeln,Myror och bladlöss lever i ett mutualistiskt förhållande.som är vår minsta fågel, tvingas att leta sin föda idet finaste grenverket, medan den större talltitanhåller sig närmare stammen. Att olika djur specialiserarsig på olika typer av föda eller plats för attundvika konkurrens kallas också för att de skaffatsig en ekologisk nisch.Vissa förhållanden mellan djur kan vara till ömsesidignytta (+,+) mellan individerna. Ett sådantmutualistiskt förhållande finns mellan myror ochbladlöss, ”myrornas kor”. Myran skyddar bladlusenfrån att bli föda för främst nyckelpigan och desslarver. Bladlusen bjuder i gengäld på en sockerrikvätska, som myran äter och forslar vidare till sinalarver i stacken. Bladlussocker är den viktigastefödan för flera arter av myror. Till vardags brukarman kalla ett förhållande av typen (+,+) försymbios, men med det ekologiska språkbruket ärsymbios alltså samlingsnamnet för alla olika ömsesidigaförhållanden mellan organismer.Den levande planetenjordenJorden som få människorsett den i verkligheten.Ekologi kan vara att studera de stora skeendena inaturen eller på jorden. En förutsättning för att vihar liv här på planeten är att vi befinner oss på ettlagom långt avstånd från solen. När utforskningenav rymden tog fart i slutet av 1950-talet börjademan också söka efter liv på de andra planeternai vårt solsystem. Samtidigt fick man för förstagången möjlighet att betrakta vår egen jord lite påsolenergiavdunstningvattnets kretsloppväxtertranspirationavstånd, utifrån. Snart stod det klart att vår egenjord är den enda av planeterna kring vår sol, somfaktiskt har förmågan att förvalta solens energi ikedjor av liv. Vissa forskare gick till och med sålångt att de, efter den upptäckten, betraktadehela jorden alltså såväl det levande, somkallas biosfären, luften runt jorden, atmosfären,som land och hav som en enda stororganism. De kallade jorden ”Gaia”, denlevande planeten. Såväl bakterier, träd,som människor är då delar av sammaenhet. Kanske är vi ensamma i universumom att ha en levande planet. Vi skagöra som forskarna gjorde, vi tittar påjorden utifrån.Här finns vattenJordklotets yta täcks till 71 procent av vatten. Vattnetbyter hela tiden skepnad i ett ständigt kretslopp,från hav till atmosfär och vidare via nederbörd tillsjöar, floder, glaciärer och grundvatten och sedantillbaka till havet igen. Solen är motorn i vattnetskretslopp. Mycket av vattnet passerar också växtligheten.Det rinner mer vatten uppåt (från rot tillkrona) genom världens alla träd än det strömmarnedåt genom alla vattendrag på jorden.ytvattenavrinningnederbördsjöhavgrundvattenavrinning88 d e n n at u r v e t e n s k a p l i g a vä r l d s b i l d e n 89Kunskap för att kunnata ställningI allt vetenskapligt arbete och forskning finns detförstås osäkerheter, och ju mer komplexa sammanhangensom det forskas om är, desto svårare är detatt peka på några säkra svar. Men vi har vetenskapenatt tacka för mycket av det vi vet och storadelar av den har vi ingen anledning att ifrågasätta.Ibland finns det de som vill utnyttja vetenskapenssvagheter till att skapa nya myter för att kunnasaluföra sina egna åsikter. Det här gällde tidigareför tobaksindustrin, där man försökte utnyttja osäkerheteri forskningsresultaten för att få människoratt tvivla på tobakens skadeverkningar.I dag gäller samma förhållande för en del av klimatdebatten.Där använder man osäkerheten i vissadelar av resultaten till att få människor att tvivlapå hela frågan. Klimatforskarna är mer än någraandra medvetna om att det behövs mer forskning.Däremot ifrågasätter man inte grundläggande faktasom att koldioxidhalten i atmosfären påverkar temperaturenpå jorden, att temperaturen stiger snabbarenu än någonsin förr under historien på grundav koldioxidutsläppen från fossila bränslen, elleratt temperaturökningen påverkar avsmältningenav de stora isarna i norr och i söder. Det är faktasom helt enkelt inte går att ifrågasätta.Med kunskaper i naturvetenskap blir det lätttareatt vara kritisk till skensamband, myter ochenstaka observationer, eller åtminstone till att förståkritiken av dem. Men det blir också lättare attvara kritisk till de personer som tjänar på att odlatvivel till vetenskapen, och i stället välkomna endel av de forskningsresultat som naturvetenskapenpresenterar och använda dem för att själv kunna taställning och handla i viktiga samhällsfrågor somgäller vår gemensamma framtid.Kunskaper i naturvetenskap kan vara viktiga när vi skahandskas med alla de budskap vi ständigt möts av i samhälletomkring oss.ta reda på, diskutera & ta ställning1. Naturvetenskapen beskriver modeller av sådant vi 5. Vad tror du det har för betydelse att naturvetenskapenframförallt har utformats av vita västerländ-egentligen aldrig sett.a) Hur kan man veta något om universums byggnad ska män? Vad tror du det skulle bli för skillnad omnär man aldrig varit utanför vårt eget solsystem? kvinnor hade haft större inflytande på forskningen?b) Hur kan man veta något om jordens innandöme 6. Vad tycker du är viktigt att tänka på för att kunnanär det djupaste borrhålet i jodskorpan är 12 km? vara kritisk till sådant som står i media och som harc) Hur kan man göra en modell av atomen när ingen med naturvetenskap att göra?har sett hur den ser ut?7. Var tycker du gränsen går mellan vetenskap och2. I det här kapitlet har vi beskrivit olika skensambandoch några moderna myter. Tag reda på några man säga att något är vetenskapligt eller ovetenskapligt?sådant som inte är vetenskapligt, ovetenskap. Hur kanfler moderna myter eller skensamband kring sådantsom har med naturvetenskap att göra (till exempel 8. Vad menas med att något har undersökts ellerom kost och hälsa, djur och natur eller miljöfrågor).bevisats objektivt? Vad är motsatsen? Kan manVad tror du det beror på att vissa myter biter sig fastnågonsin vara helt objektiv? Vad skulle kunna förhindraatt något är helt objektivt?så hårt? Fundera på hur man skulle kunna ifrågasättade här myterna.9. Leta upp några bloggar om new age. Vilka fenomen3. Vad betyder naturen för dig? När njuter du mesthandlar de framförallt om? Tror du att deras beskrivningav fenomenen är sanna? Vad skulle kunna varaav att vistas i naturen och på vilket sätt har du nyttaoch glädje av den? Beskriv några naturupplevelser dumotargumenten? Diskutera med dina klasskompisar.Frågor som utmanarI slutet av varje kapitel finns elevuppgiftersom utmanar till diskussioner och lockartill fördjupning. Längst bak i boken finnsfaktafrågor till varje kapitel.Undersökning och analysI bokens sista kapitel finns förslag pånaturvetenskapliga experiment, övningar ikällkritik och etisk analys.haft och som du särskilt minns.4. Varför är det viktigt att ha kunskaper i naturvetenskap?Vilka kunskaper i naturvetenskap är viktigaatt ha i vardagen och när man ska ta samhälleligabeslut?10. Kan man vara naturvetare och samtidigt tro påen gud? Leta upp något filmklipp på Youtube somdiskuterar problemet. Sök till exempel på skapelseteori,naturvetenskap eller evolution. Bygg upp någraegna argument för eller emot det som sägs i klippet.14 at t b e s k r i va vä r l d e n15Sanoma Utbildning 2013 67

GyVux > Matematik och Naturvetenskap

GyVux > Ekonomi

GyVux > Ekonomi

TidsplaneraProjektgruppens utvärderingAgenda 1 genomsyras av ett tydligtentre prenörsperspektiv. Från idétill verklighet och företagande ärAgendas motto.338”Driva företag”, omfattar fyra blockmed olika inriktningar. Läromedletvill ge en helhetsbild av företagsekonomioch företagande; Håll visa ihop hur deolika delarna hänger ihop.KommaigångOm det är möjligt, hitta en särskild och gemensam lokal ellerutrymme för projektet, ett ”War Room” om man så vill.ArbetaAgenda 1 Använd internet i projekt för att hålla ihop projektet. Facebook, ICQ är ett parförslag.60 61StartaföretagProjektarbete innebär samspel mellan medlemmarna i gruppen. Ju bättresamspelet är desto större är chansen att gruppen blir ett målinriktatteam. Följande råd kan hjälpa till:Resurser kräver kapitalKapitalbehov – hur stort?Samla allt material till projektet på ett ställe, projektets arkiv. DärBehovet av resurser skiftar mellan olika företag, också när de startas.Att sedan ställa samman det hela är enklare, särskilt om man an vänderEtt tillverkningsföretag behöver t.ex. maskiner, verktyg och lämpligaett kalkylprogram, t.ex. Excel. Då är det både lätt att ändra och att fyllalokaler. Det kan ofta röra sig om rejäla belopp. Ett handelsföretag, t.ex. enpå med nya siffror när det behövs. Men självklart går det bra att räkna förbutik, behöver butiksinredning, lokaler med bra läge och fram förallt etthand.varulager. Det kan också bli ganska stora belopp. Tjänste­företag är ofta deExemplet nedan avser en mindre butik, Boutique Bea, som Beata ochminst resurskrävande, men långtifrån Drivaalltid. Tänk på vad som behövs förAndrej tänker starta. Det är förenklat och förkortat. I praktiken kanatt ett gym ska bli attraktivt.beräkningarna mycket väl innehålla hundratals poster.Det är lätt att underskatta resursbehovet. företagDärför är det klokt att fun deraMan har räknat på två alternativ, där det andra alternativet innebär en litelite extra på det när affärsplanen görs. Kanske rådgöra med andra som ärstörre satsning. Butikslokalerna hyrs, det som här kallas rörelsekapitali samma bransch och har erfarenhet. Det är också klokt att räkna med enbehövs till just hyra och annat innan försäljningen kommer igång ochreserv för oförutsett; alltid är det något som glöms bort.det flyter in pengar.Resurser är inte gratis. Det krävs kapital, pengar, för att skaffa dem.Frågan är hur mycket.Kapitalbehov Boutique BeaKapitalbehov – sköta tre steg det.A B C1 Alternativ 1 Alternativ 2För att få ett grepp om hur mycket kapital som behövs för att starta ett2 Inredning 75 000 125 000företag är det praktiskt att arbeta i tre steg.3 Utrustning 60 000 80 0001. Gå noga igenom vilka resurser som behövs. I stora drag framgår det4 Kontor 35 000 55 000av affärsplanen. Men nu måste den preciseras i detalj. Vad är det som5 Varulager 160 000 230 000mer exakt kommer att behövas i t.ex. ett gym?6 Marknadsföring 40 000 90 0002. Ta reda på vad de kommer att kosta i anskaffning.7 Rörelsekapital 30 000 40 0003. Gör en överskådlig uppställning som visar kapitalbehovet, dvs. hur8 Övrigt 15 000 15 000mycket pengar som behövs i startkapital.9 Reserv 30 000 30 000Punkt 2 är viktigare än vad man kanske tror. Priserna på t.ex. ett gyms10inredning varierar väldigt mycket beroende på hur den ser ut och var den11 Summa kapitalbehov 445 000 665 000köps. Därför måste du FÖRDJ redan nu undersöka olika inköpsmöjligheter UPNINGochMöten med meningjämföra dem. Och välja dem som ger mest för pengarna.Som du ser blir kapitalbehovet 220 000 kronor större i alternativ 2.Beata och Andrej väljer därför det försiktigare alternativet och startarPunkterna 1 och 2 är besvärligast och tar längst tid. Men samtidigt är detsin butik i lite mindre format. Går det bra kan den växa längre fram.ju här som entreprenörens drömmar närmar sig verkligheten, ett företagKapitalbehovet är beräknat med en Excelkalkyl.börjar växa fram. Jobbet upplevs därför säkert som både spännande ochstimulerande.Kapitalbehov – varifrån?Boutique Bea behöver alltså 445 000 kr i startkapital. Det är ganskamycket. Frågan blir förstås varifrån de pengarna ska komma. Uttryckt påett annat sätt: Hur­ska­detta­kapitalbehov­finansieras?Varor­och­varulagerär­också­en­resurs.Möjliga svar på den frågan får du i nästa kapitel.ska allt relevant material finnas. ”Vi kan inte jobba idag för Nisse ärsjuk och han har alla papper” är ingen kul replik. Den undviks medett projektarkiv. Gruppens mest ordningssinnade kan få i uppdrag attOlika­slags­resurser.1. Arbeta efter en enkel dagordning (en kort punktlista pådet som bör tas upp på mötet). Gör upp den när mötet2. Sätt en tidsgräns för mötet – ”vi slutar 14 00”.179företagINBLICK Delicato – kampanj med mersmak3. Det är bra att ha en mötesledare (ordförande). Turas omDelicato är nummer ett i Norden när det gäller kondi torivaror. Deflesta känner säkert till ”Damm sugaren” eller punschrullen som denatt vara det. En av dennes uppgifter egentligen heter.att sammanfattaFöretaget uppfattades i mitten av 2000-talet som lite gammalmodigtmed en vikande marknad. En orsak till det var den starkavad mötet kommit fram till, hälsotrenden beslut, i landet. Den gynnade förslag, verkligen inte Delicatos vem som skaprodukter! Man beslöt därför att förnya sitt varumärke med en storkampanj, som reklambyrån Ogilvy fick i uppdrag att genomföra.göra vad.Kampanjens syfte: Bromsa den vikande försäljningen,modernisera varumärket Delicato och lyfta fram några av deviktigaste produkterna.Budskap: Att stå rakryggat för sina produkter mot hälso trenden4. Rösta inte om beslut om det och att inte visa att det var OK är att unna absolut sig något gott, utan fibrer. nödvändigt.Målgrupp: I första hand konsumenter, men också återförsäljaresom butiker och butikskedjor.Medier: Utomhusreklam (affischer),5. Skriv protokoll – korta och tydliga, i punktform. Utse entunnelbanereklam och annonser ikvällspress.Budskapet, kreativ lösning:protokoll förare (sekreterare) när mötet börjar.”Syndigt goda foton” av Delicatosprodukter. Avslappnad ochhumoristisk ton som lättsamt drivermed fibrer, fullkorn, vitaminer ochbalanserad kost.Kampanjeffekt: Kampanjeni tunnelbanan hade ettArbetauppmärksamhetsvärde på 89 %.Det betyder att vid intervjueri projektsade 89 % av de tillfrågade de observerat reklamen ifråga. I6. Anteckna under mötet. Detkvällspressenär lättvar motsvarandeattvärdeglömma.51 %. Försäljningsökning på helasortimentet, mest på punschrullen.Kampanjen blev en verklig fullträff.Som protokollförare ska du tänka på följande:202BLOCK 1 Komma igång•BLOCK 2 Starta Några företag•regler för att göra möten effektiva.•ArbetaAgenda 1i projektBLOCK 3 Driva företagKoll på kronornabörjar.– ekonomistyrningDrivaBLOCK 4 Starta Driva företagföretagMarknadsföring– skapa kunderKommaigång•BLOCK 5 Driva företag•Företaget – en arbetsplats•BLOCK 6 Driva företagBokföring – delar blir helhet•Agenda 1BLOCK 7 Arbeta i projektKommaigångDrivaBlocket ”Arbeta i projekt”företagStartaBlocket är avsett företag att underlätta förele verna att relativt själv ständigtplanera, genomföra och utvärdera etteller flera enklare företagsekonomiskaprojekt under kursens gång. Här finnsen enkel projektmodell att styra upparbetet med, tips och checklistor somexempelvis: ”Recept mot idétorka”,”En projektmodell”, ”Möte medmening”, ”Gör en projektplan”,”Utvärdering av vårt projekt” m.m.Utan företagareinga företag7. Skriv protokoll direkt efter mötet, helst samma dag.8. Skicka protokollet till alla på mötet så snart det är klart(e-mail är perfekt).9. Bifoga eventuellt en enkel och kort åtgärdslista tillprotokollet. Den ska visa vad som ska göras och av vem.Avsedd för: Grundläggandeföretagsekonomi på gymnasieskolanFörfattare: Sten Albertsson,Karin LundbergHåll utkik!Mer information om Agenda 1 finns påwww.sanomautbildning.seTa hjälp av checklista 6”Projekts genom för an de”.Den kan fungera som enpåminnare/väckar klocka.Checklista6Att arbeta i projekt antyderiderikedom, att företa signågot nytt. Kopplingen tillföretagande och entreprenörskapär uppenbar.Målet med att arbeta i projekt är att tränaeleverna i att omsätta teori och idéer till praktiskaoch målinriktade aktiviteter.Sanoma Utbildning 2013 71

GyVux > Ekonomi

Goodwill Företagsekonomi 1, 100 pFrån entreprenörskaptill bokslutNya Goodwill Företagsekonomi 1 ger grundläggandekunskaper i ämnet. Dessutombehandlas projekt metodik som ger ettbra stöd när eleven formulerar en egenprojektplan samt genomför och redovisarföretagsekonomiska projekt. Faktabokenoch uppgifts boken är indelade i fyra block:Goodwill Fe 1, 100 pDu kan användavalfritt bokförings -program!Alla bokföringsuppgifter iGoodwill går att lösa med vilketvanligt bokföringsprogram somhelst. Har din skola inget bokföringsprogramfår du somGoodwillanvändare automatisktoch kostnadsfritt tillgångtill bokföringsprogrammetEdison Proffs – ett av marknadensmest användarvänligaprogram.FaktabokUppgiftsbokProjektmetodikEntreprenörskap och företagandeFe 1 uppgiftsbok inleds med avsnittom projektmetodik.Ekonomi i siffrorMarknadsföringGoodwill Företagsekonomi 2, 100 pBokföring och bokslutFrån affärsplan tillårsredovisningNya Goodwill Företagsekonomi 2 gerfördjupade kun skaper i ämnet. Eleverna fårdessutom verktyg för att kunna utvecklaett vetenskapsliknande förhållningssätt –källkritik har en given plats. Faktaboken ochuppgifts boken är indelade i sex block:Läromedletstanke, text ochbild genomsyrasav perspektivsom exempelvishistoria, hållbarutveckling ochgenus.Goodwill Fe 2, 100 pFaktabokUppgiftsbokKällkritikFöretagande och sambandLedarskap och organisationFe 2 uppgiftsbok inleds medavsnitt om källkritik.KalkylMarknadsföringBudgetRedovisningFör mer och aktuell informationwww.sanomautbildning.se/goodwillfe1www.sanomautbildning.se/goodwillfe2Sanoma Utbildning 2013 73

GyVux > Ekonomi

Goodwill Redovisning 2MarknadsföringGoodwill Redovisning 2 är en utveckling av tidigareGoodwill Redovisning och beskattning. Strukturelltpåminner det nya läromedlet om Goodwill Redovisningoch beskattning. Goodwill Redovisning 2 har dockuppdaterats med hänsyn till GY2011 och utifrån förändringarpå beskattnings- och redovisningsområdet.Läromedlet bygger Bokföringsnämndens normgivning inomredovisningsområdet. Bland annat beaktas Bokföringsnämndenssamlade regelverk för de nya K1-K4 företagen.Goodwill Redovisning 2 startar med en kort repetition av löpanderedovisning och enkla bokslut. Från denna gemensamma bas ledsläsaren sedan genom de nya redovisningsreglerna och redovisningspraxisför att därefter gå över till att upprätta och analyserabokslut för bland annat K2-företag.Goodwill Redovisning 2 består av tre komponenter:• Faktabok med förklarande exempel till varje moment.• Uppgiftsbok med praktikfall och ett stort antal uppgifter samt enlösningsdel med fullständiga lösningar.• Digitalt lärarstöd (se bokens webbplats).Redovisning och beskattning ger fördjupade kunskaper i redovisningsarbetetsalla delar. Teori och praktik flätas samman i fyradatorbaserade praktikfall.Författare: Christer Johansson,Rolf Johansson, Gunvor PautschMarknadsföring handlar också om att bygga relationer.Företagets relationer till sina kunder, konkurrenter ochomgivning är centrala teman som genomsyrar vår bok imarknadsföring.Läromedlet är uppbyggt kring sex avsnitt och består av faktabok,problembok och en lärarhandledning.• Marknadsföringens ABC. Läsaren får följa tillkomsten och lanseringenav en ny produkt – Magic.• Företaget och marknaden. Företaget behöver en tydlig affärsidé.Man måste också välja strategi och bestämma sig för hur man skapositionera företaget och dess produkter.• Produkten i centrum. Produktutveckling, design, förpackningar,pris, miljö och mix är viktiga begrepp som alla spelar en viktig rolldå produkter ska lanseras eller behålla sitt fäste på marknaden.• Hjälpmedlen. Här ges konkreta exempel på hur man utformar enannons, jobbar med personlig försäljning och direktreklam.• Marknadsplanering. En viktig del i marknadsplanen är konkurrensanalys.Men något som aldrig får glömmas bort är relationer sombygger företagsbilden.• Trender och tendenser. Något givet svar om framtiden finns naturligtvisinte, men vi har ändå valt att glänta något på den dörr somvetter mot framtiden.Avsedd för: Marknadsföring i gymnasieskolan och komvux, studieförbundoch företagsintern utbildning.Författare: Sten Albertsson, Olof LundqvistGoodwill Redovisning 2 Faktabok523-0974-2 340:-Goodwill Redovisning 2 Uppgiftsbok med lösningar523-0935-3 334:-Marknadsföring Faktabok622-8246-2 329:-Marknadsföring Problembok622-1623-8 276:-Marknadsföring Lärarhandledning622-2005-1 588:-Sanoma Utbildning 2013 75

GyVux > Ekonomi

– E n t R E P R E N ö R S K A P –Organisation ochledarskapABC i projektarbete– elevhandbokProjektarbete– från idé till slutproduktEn bok om organisationen och dess människor.Vad krävs för att kunna leda andraoch organisera verksamheter i en ständigtföränderlig värld? Hur skapar man ett arbetsklimatsom uppmuntrar kunskapsutbyte,samarbete, engagemang och utveckling?Och vad är ledarens respektive medarbetarensansvar i denna process?Organisation och ledarskap betonar människansroll i organisationen och belyserbetydelsen av kompetens, personlig utveckling,motivation och kommunikation - ochhur dessa faktorer påverkar organisationenseffektivitet och konkurrensförmåga. Bokenär indelad i fem block som kan studeras ivalfri ordning:• Individen i organisationen• Arbetsgruppen• Organisationen• Ledaren• Fördjupningsuppgifter/caseLärarhandledningLärarhandledningen innehåller ett storturval av uppgifter. De syftar till att få elevernaatt arbeta självständigt och till att göraegna reflektioner, ensamma eller i grupp.Lärarhandledningen innehåller handledningoch lösningsförslag till fördjupningsuppgifterna/casen.Innehållet ger stor frihet att välja mellanolika undervisningssätt.Avsedd för: Kursen Organisationoch ledarskapFörfattare: Maria BergengrenOrganisation och ledarskap Faktabok622-5643-2 200 sidor 280:-Organisation och ledarskapLärarhandledning med uppgiftsdel622-5954-9 984:-Praktiskt projektarbeteVill dina elever göra ett reportage, enutställning, en föreställning, en produkt, enegen undersökning eller något annat ”eget”i sitt projektarbete?ABC i projektarbete passar alla elever,oavsett program, som vill skapa något i sittprojektarbete och där slutresultatet inte ären uppsats baserad på litteraturstudier.Detta är en praktisk handbok där de på ettenkelt och tydligt sätt får vägledning ochhjälp att genomföra sina projekt. Handbokenstödjer och tipsar också de elever som villarbeta tillsammans i en projektgrupp.Boken består av tre delar:A – Arbetsmodell i sex steg som ger elevenen tydlig arbetsgång för projektarbetet.B – Begrepp/uppslagsdel med råd, tips ochfördjupningar av texten i A-delen.C – Checklistor som hjälper eleven att hållaihop projektet.HandledarbokenHandledarboken tar bland annat upp ämnensom projekt som arbetsform, handledarrollen,grupper och grupputveckling samtbetygssättning. Den innehåller också etttjugotal OH-underlag.Avsedd för: Kursen Projektarbete 100 p.och Entreprenörskap 100 p.Författare: Sten AlbertssonABC i projektarbete Elevhandbok622-4476-7 110 sidor 133:-ABC i projektarbete Handledarbok622-5633-3 92 sidor 190:-Teoretiskt projektarbeteElevhandboken vänder sig till elever som harvalt att göra ett projektarbete utifrån teoretiskafrågeställningar. Boken har ett språk ochen struktur som underlättar för eleven attsjälvständigt planera, genomföra och utvärderasitt projektarbete. Den är lämplig oavsettom eleven arbetar enskilt eller i grupp.Boken har tre delar:Arbetsprocess: Eleven får en översikt avarbetsprocessens olika steg – från idéskisstill redovisning av såväl projekt som slutproduktsamt utvärdering av projektarbetet.Fördjupning: Här ges en fördjupad beskrivningav de verktyg som eleven behöveranvända för att kunna göra ett bra projektarbete:perspektiv, metoder och syntes.Checklista: Denna del består av en checklistamed kontrollfrågor till varje moment ielevens projektarbete.LärarhandledningLärarhandledningen innehåller bland annat:• tips, idéer samt fördjupningar• mallar för bedömning• kommentarer till elevhandboken somunderlättar• handledningen• perspektiv- och metodövningar• overheadunderlag.Avsedd för: Kursen Projektarbete 100 p.Författare: Anna-Karin Göthberg,Peter Habbe, Rickard KarlssonProjektarbete – från idé till slutproduktElevhandbok622-4899-4 96 sidor 135:-Projektarbete – från idé till slutproduktLärarhandledning622-5159-8 190:-Sanoma Utbildning 2013 77

2011-06-21 13.07i Arvsklass I ii Arvsklass II iii Arvsklass IIIförmåga att använda juridiska begrepp,– öka din förståelse av dagens samhällsliviBröstarvinge har alltid rätt till laglott. Testamente kan upphäva all annan arvsordning.iiiGyVux > Ekonomi

Affärsjuridik i praktikenAffärsjuridik i praktiken är ett läromedel med en tydlig verklighetsanknytning.Boken ger läsaren kunskap om hur gällande lagar styr affärslivet samtidigtsom den skapar förståelse för de juridiska begrepp som förekommer inomolika rättsområden och i det juridiska språket i allmänhet. Stor vikt har lagtsvid att läsaren ska känna sig bekväm med det juridiska språket.Ämnet och kursen affärsjuridik, med sinamånga rättsområden, är viktigt för allaföretagare som är i begrepp att ingå, behållaeller avsluta en affär. Men även den somaldrig har tänkt sig bli företagare har nyttaav att läsa boken då jämförande regler mellanföretagare och privatpersoner tas upp iett flertal rättsområden.Affärsjuridik i praktiken är främst avseddför kursen Affärsjuridik (100 poäng) på gymnasieskolan.Men den kan även användaspå andra grundläggande juridikutbildningar,t.ex. studieförbund och YH-utbildningar. Bokenär en kombinerad fakta- och uppgiftsbok.InnehållAffärsjuridik i praktiken tar upp de rättsområdensom Skolverket beslutat ska ingåi ämnesplanen för kursen affärsjuridik pågymnasienivå (Gy 2011). Rättsområdenapressenteras i en logisk ordning men läsarenkan fritt lägga om denna snitslade bana.Kapitelordning:• Associationsrätt, de vanligaste företagsformernaoch nyckelfrågor inför valet avlämplig företagsform.• Avtalsrätt, den allmänna avtalsrätten,olika sätten att ingå avtal, avtalslagen,olika typer av affärsavtal och ogiltighet.Även fullmakter och en sammanställningav mellanmansrätten.• Köprätt, hur rättsområdet placeras i köpoch säljprocessen, de vanligaste köprättsligalagarna med betoning på köplagen.• Lån och säkerhet, olika finansieringssättsamt de vanligaste säkerhetsformerna.• Krav och konkurs, kravprocessen frånpåminnelsen till kronofogde och konkurs.• Arbetsrätt, det historiska perspektivetkopplat till de vanligaste arbetsrättsligalagarna, uppsägning och avsked,anställningsformer samt parternas resp.rättigheter och skyldigheter.• Hyra, utifrån lokalhyresgästens perspektiv,hyresavtalet och parternas resp.skyldigheter och rättigheter i ett hyresförhållande.• Marknadsrätt, marknadsföring och konkurrenspå marknaden.• Immaterialrätt, hur en företagare bästskyddar sitt namn, varumärke och produkter.• Tvistlösning, förberedelser och genomförandeför att lösa en tvist.Varje kapitel innehåller ett inledande syfte,en faktatext kopplad till praktiska exempel,rättsfall och tips. Efter faktadelen finns enomfattande övningsdel.Övningsuppgifterna är uppdelade i:• Nu har jag lärt mig, övar upp faktakunskaperna• Korsord, övar förmågan att identifierajuridiska begrepp och ord samt att sättadem i sitt sammanhang.• Lagtextövningar, övar upp förmågan atttolka och analysera lagtext.• Finn bästa lösning, övar förmågan attanalysera problemställningar, tillämparättsregler och föra ett juridiskt resonemang.• Formulär och juridiska dokument, övarupp förmågan att tolka samt framställadokument och formulär.• Rättsfall, övar upp förmågan att användarättskällor för att lösa juridiska problem.LärarhandledningTill boken Affärsjuridik i praktiken finns enomfattande lärarhandledning. Presentationav rättsområden, pedagogiska tips,betygsnivåer, provfrågor, PowerPoint-bilderoch en omfattande ordlista är några delar ilärarhandledningen. Även facit till samtligaövningsuppgifter finns samlade i lärarhandledningenAvsedd för: Kursen Privatjuridik 100 pFörfattare: Marie Bråberg, Åsa VedbergAffärsjuridik i praktiken523-0977-3 355:-Affärsjuridik i praktikenLärarhandledning523-2008-2 1 040:-Sanoma Utbildning 2013 79

11-05-26 15.29.24GyVux > Samhällsvetenskap

Jobba med: SamhälleDEMOKRATIllejobbaa formervarderatexterJobba med: SamhälleJag vill leva ien värld där ...Vadbetyderdemokrati?DemokratiAlternativtilldemokratiSJÖMÄNNENS VALDen 9 april 1940 anföll Tyskland våra grannländer Norgeoch Danmark. Kort därefter upprättade Tyskarna en militärblockad till sjöss som kallades för Skagerackspärren.Det innebar att svenska fartyg som var utanför spärreninte fick åka hem och de fartyg som var innanför spärreninte fick åka ut. För att det inte skulle uppstå brist på varormåste Sverige därför handla av Tyskland. Trots dennahandel var det fortfarande brist på många produkter iSverige. Under mörker och i hög fart valde flera svenskahandelsskepp att försöka ta sig igenom spärren för attändå kunna skaffa varor från andra länder. Vissa lyckades.Andra inte. Under kriget omkom cirka 2 000 svenskasjömän.För de som arbetade inom sjöfarten fanns två storasvenska tidningar som hette Sjömannen och Svensk SjöfartsTidning. De valde att skriva om kriget och nazismen påolika sätt. Tidningen Sjömannen beskrev såväl nazismensom nazisterna mycket negativt, medan Svensk SjöfartsTidning valde tystnad och försiktighet. Sjömannen uppmanadetill demonstationer, strejker och bojkotter motnazismens Tyskland. Svensk Sjöfarts Tidning ansåg i ställetatt sådana åtgärder var felaktiga och de argumenteradesnarare emot dem.sera ochochSAMHÄLLEDemokratinsproblemMänskligarättigheterDet som hände under andra världskriget är ett resultatav olika människors tyckande och handlande. Historieböckernaär fulla av personer som gjort stora avtryck ihistorien, men vad resten av människorna tyckte, pratadeom och gjorde glöms ofta bort. Vanliga personer som tillexempel sjömän eller tidningsskribenter. Vanliga personersom du och jag. Det är vad vi accepterar, hur vi reagerar,vad vi ifrågasätter och hur vi engagerar oss som kanödelägga eller utveckla vårt samhälle, vår demokrati.INBLICKLarsBinkemo6 Hundra år • Samhälle DEMOKRATI 7Samhällskunskap 50 poäng– ny kurs, nya greppJobba med: Samhälle är ett läromedeldirekt anpassat till kursen Samhällskunskap1a1, som ingår i alla yrkesprogrami Gy 2011. Det är en komplettbok med både fakta och övningar.Demokratiska färdigheterFör att ge dina elever konkreta verktyg attaktivt kunna granska och driva olika frågor ivårt demokratiska samhälle inleds läromedletmed tre Jobba med-kapitel. Dessa handlarom att jobba med analys, granskning avinformation och presentationsteknik.Tankekarta och exempelFör att både bygga struktur och väcka intresseinleds alla block med en tankekarta somger en överskådlig bild av ämnesområdet.Därefter följer några exempel på händelsersom på olika sätt visar hur människors engagemangkan påverka samhället vi lever i.Block, kapitel och temanTexterna fokuserar på viktiga basfakta och ärindelade i större block som:• Människors livsvillkor• Demokrati• Sveriges statskick• Påverka och påverkas• Sverige i världen• Ekonomi• Arbetsmarknad.Varje ämnesområde är sedan indelat i kapitelpå vardera 1–2 uppslag, vilket gör innehålletlätt att överblicka.Dessutom finns två längre tematexter. Idessa behandlas globalisering och rasismpå ett mer fördjupat och ämnesövergripandesätt.Text och bildVarje kapitel inleds med en illustration somlyfter en frågeställning i texten. Texterna ärkorta och koncisa och intill viktiga fakta liggerbilder som hjälper till att skapa associationer.Samverkan mellan text och bild underlättarläsandet samtidigt som det bidrar till att geinnehållet en tydlig struktur.Uppgifter och bedömningsmatrisFör att kunskaperna ska bli användbara behövereleverna också arbeta med informationen.Därför innehåller läromedlet en mängduppgifter. Dessa är indelade i kategoriernaåterge, analysera och använda.Inom kategorin återge finns exempelvisuppgifter som handlar om att redogöra fördet man läst och att söka ytterligare informationsjälv. Analysera kan innebära att granskakällor, diskutera orsaker och konsekvenserkring ett givet exempel och att jämföra. Föratt även ge eleverna möjlighet att aktivt användasina kunskaper förekommer uppgiftersom tränar dem att dra slutsatser, presenterainformation och argumentera utifrån fakta.Till varje typ av uppgift finns en bedömningsmatris.Förutom att vara ett konkret verktygvid bedömning av elevsvar är den lika användbarnär eleverna själva vill få en klar bildav hur de på bästa sätt ska kunna arbeta meduppgifterna.OnlineDu kan även välja att köpa Jobba med:Samhälle som onlinebok. I den får dina elevermöjlighet att lyssna på bokens text. De kanäven skriva i boken och göra markeringar. Dusom lärare kan läsa och kommentera det dinaelever har skrivit, till exempel då de jobbatmed frågor och övningar.Fler delar i serienI serien planeras även böcker och onlineböckeri historia och religionskunskap föryrkesprogrammen. Information om utgivningenkommer att presenteras på hemsidan.Författare: Lars BinkemoJobba med: Samhälle622-9189-1 184 sidor 227:-Jobba med: Samhälle onlinebok (elevlicens) 1 år523-1235-3 96:-Sanoma Utbildning 2013 81

GyVux > Samhällsvetenskap

Millennium 1Forum samhällskunskap ärindelad i fyra områden, alla medvetenskapligheten i centrum:• Kultur• Ekonomi• Politik• Medier och kommunikationVetenskaplighet har encentral roll i Forum:I speciella vetenskapskapiteldiskuteras teorier, modeller och metodfrågor.Vetenskapsrutorna inne i bokenger sedan exempel på teorier, modelleroch forskning i anslutning till ämnesområdetsom studeras.Varje område indelas i sin turi fyra kapitel:I det första kapitlet diskuterasområdets grundläggande begreppoch samband för att ge läsarenden begreppsapparat som krävsför att kunna problematisera ochkritiskt granska samhällsorienterandetexter.I det andra kapitlet diskuterasområdets innehåll utifrån ett individperspektiv.I ekonomiblocketbehandlas till exempel arbetsliv,utbildning och politiskt engagemang.I det tredje kapitlet, i respektiveblock, flyttar vi fokus till Sverige.Svenskpolitik och svensk ekonomi blir härtvå centrala kapitel i läromedlet.I det avslutande fjärde kapitletblickar vi mot Europa och mot denstora världen. Kunskaper om andrakulturer, terrorism, miljöförstöring,politiska och ekonomiska sammanslutningarblir allt mer viktigt för attförstå vår egen samtid.Alla kapitel avslutas med sammanfattningoch faktafrågor, analys- och diskussionsfrågorsamt olika uppdrag.Millennium 1 är i första hand ett läromedelför kursen Samhällskunskap 1 b. Den nyaupplagan av Millennium är en kraftigtomarbetad upplaga av tidigare utgåvor.Omarbetningen har gjorts för att mötakraven i de nya ämnesplanerna i Gy 2011,men också för att möta kravet på ett merflexibelt läromedel som möjliggör störrevariation i undervisningen.Den nya upplagan av Millennium börjarmed ett avsnitt som tar upp exempel påsamhällsvetenskapliga frågeställningar ochsamhällsvetenskaplig metod. Eleverna fårdärigenom, redan från start, viktiga verktygför att nyanserat, allsidigt och kritisktstudera aktuella samhällsfrågor och aktivtdelta i samhällslivet.Efter det inledande metodavsnittet följerfyra block som bland annat behandlar makt,demokrati, ekonomi, jämställdhet, miljö,hållbar utveckling, internationella relationeroch mänskliga rättigheter. Vi har valt attkalla dessa block för:• Vem bestämmer?• Arbete och pengar• Samhälle och ekonomi• OmvärldenMillennium ger lite mer.I Millennium diskuteras politiska ochekonomiska omvälvningar och andra spännandesamhällsfrågor både ur ett nutidaperspektiv och i ett historiskt sammanhang.Millennium blir därigenom ett spännandeläromedel som förutom att ge kunskapockså engagerar och berör.För att öka valfriheten och möjlighet tillämnesfördjupning finns i den nya upplaganav Millenium fördjupningstexter i anslutningtill varje block. Den nya upplagan av Millenniumblir därigenom inte bara en lärobok för1 b kursen. I Millennium finns också plats föranalys, fördjupningar och utblickar vilketgör att läromedlet med kompletterandematerial kan användas även i fördjupningskurser.Millennium är därför en bok som gerlite mer.Författare: Christer Palmqvist,Hans Kristian WidbergMillennium 1523-1581-1 300 sidor 330 :-Sanoma Utbildning 2013 83

GyVux > Samhällsvetenskap

Hitta HistorienHitta Historien är en helt nyskriven historiebok för kursen Historia 1a1 (50 p).Boken riktar sig till elever på de yrkesförberedande programmen i nyagymnasieskolan, Gy 2011.HittAEva Queckfeldt • Jonathan LindströmHistoriEN50 pInledningEpokerna fram till 1800-talet1800-tal med källkritikoch fördjupningar1900-tal med källkritik, historiebrukoch fördjupningarAvslutningGer inblick och fördjupningHitta Historien för yrkesprogrammen vill geele verna möjlighet att med hjälp avhistorien förstå mer av sin samtid, liksomsin framtid. Därför beskrivs de storaförändringsprocesser som skett under1800- och 1900-talen i var sitt block. I fokusstår industrialiseringen, demokratiseringen,globaliseringen, kvinnans nya livsvillkorsamt krig kontra samarbete och fred. Mångaspännande tidslinjer och tydliga kartorskapar kronologisk reda och underlättarkunskapsinhämt ningen.I blocken ingår fördjupningar och källkritik.Fördjupningarna möjliggör lite mer komplexafrågeställningar och diskussioner. Källkritikenär kopplad till utvalda personöden som levandegörde stora skeendena som behandlasi blocket. Här får eleverna arbeta med nogautvalt och inspirerande källmaterial.Hitta Historien för yrkesprogrammen är enkrono logisk historia med tyngdpunkt i 1800-och 1900-talen med inslag av källkritik, historiebrukoch intressanta tidslinjer. Ambitionenär att skapa historiemedvetenhet, bildningoch ökat intresse för historia – både i ochutanför klassrummet.Ger överblick och de storapusselbitarnaHitta Historien för yrkesprogrammen inledsmed ett antal intresseväckande epokuppslag.Syftet med uppslagen är att skapa kronologiskreda hos eleven och insikt om att då ochnu hänger ihop. På de bildrika uppslagenfinns mycket att ta fasta på och spinna vidarepå i ett samtal med eleverna.Avsedd för: Kursen Historia 1a1, 50pFörfattare: Eva Queckfeldt,Jonathan LindströmHitta Historien elevbok523-0519-5 278:-Hitta Historien Lärarmaterial onlinemed elevuppgifter och projektorbilder523-0520-1 290:-1621920-TALET:Jazz och rösträttÄntligen var kriget över! 1920-taletkom att kallas det glada tjugotalet,framförallt i USA. Unga kvinnor klipptehåret kort och hade kortare kjolar äntidigare. Man kunde lyssna på radio ochjazzmusik. Många äldre blev upprördaöver nymodigheterna och hur ungdomarnabetedde sig. Det första Vasaloppet gick avstapeln. Sverige blev en riktig demokratieftersom alla vuxna nu fick rösträtt. Mendemokratin i Europa var bräcklig. Mångaländer var diktaturer eller på väg att blidet. I Tyskland, som förlorat första världskriget,rådde kaos i både politiken ochekonomin.RösträttenHär är ett julkort från ”Föreningen för kvinnans rösträtt”från början av 1900-talet. Då var det nämligenbara män som kunde rösta i Sverige och rika mänhade fler röster än fattiga. Det fanns organisationeri Sverige som arbetade för att alla vuxna skulle fårösta med en röst var, även kvinnor. År 1921 fickalla vuxna i Sverige, även kvinnorna, vara med ochrösta. De första kvinnornavaldes nu in i riksdagen.Runtom i Europa kämpadekvinnor för att få rösträtt.I Storbritannien fanns engrupp militanta kvinnorsom kallades suffragetter.De använde våldsamma metoder för att få somde ville. De ordnade massdemonstrationer,krossade fönster, anlade bränder och hamnadei fängelse där de hunger strejkade.År 1918 fick kvinnorna rösträtt i Storbritannien.FilmstjärnorUnder 1920-talet blev biograffilmer populära. Menfilmerna var utan ljud, dvs. stumfilmer. Det som skullesägas visades på skyltar mellan scenerna och längst frami biografen satt en pianist som spelade musik till filmen.Butiksbiträdet Greta Gustafsson från Stockholm speladeförst i filmer i Sverige men flyttade till USA och blevkänd som den stora filmstjärnan Greta Garbo.En av hennes filmer handlade omden svenska 1600-talsdrottningenKristina. Andra berömda filmstjärnorvar komikern Charlie Chaplinoch den tecknade Musse Pigg.Exempel på ett epokuppslag om medeltiden. Här finns mycket att tafasta på och spinna vidare på i ett samtal med eleverna. Syftet medepokuppslagen är att skapa kronologisk reda hos eleven och insiktenatt då och nu hänger ihop.RadioHär lyssnar Märta, Helgaoch Birger på radio i Stockholmden 17 november 1925.Det var samma år som SverigesRadio började sända radioprogram.Radion blev snabbtpopulär och familjer samladesframför radioapparaterna föratt lyssna på nyheter, reportageoch serier.KylskåpetDe svenskauppfinnarna Baltazar vonPlaten och Carl Munterskonstruerade ett kylskåp.Men det var inte många somhade råd med kylskåpen.De flesta hade sina varori skafferier eller skåp somfylldes med is för att hållamatvarorna kalla.BilenDen första serietillverkadeVolvobilenrullade utfrån en fabrik iGöteborg 1927,men det dröjdetill mitten av1900-talet innanbilar blev vanliga.163MEDELTIDENVärldsbildenUnder medeltiden hade Europas lärda ännu dimmig kunskap om Indien,Kina och Japan trots att handelskaravaner gick mellan Europa och Asien(Marco Polo). Först i slutet av 1400-talet nåddes Amerika och rundadesAfrika. Världens centrum var Jerusalem, runtomkring låg Europa,Asien och Afrika och bortom kontinenterna fanns det väldiga,skrämmande havet.Medeltidens lärda visste att jorden var ett klot.Den insikten hade redan grekerna under antiken.Vanligt folk trodde nog att jorden var platt.Redan grekerna tänkte sig jorden orörligi universums mitt. Om hon snurradeborde det ju blåsa och människornaramla av, tänkte man. Runtjorden fanns lager på lager avgenomskinliga kristallsfärer påvilka himlaljusen var fästa.Närmast jorden var månenskristallsfär, och bortom denplaneterna, solen och ytterststjärnsfären, och längst utkunde man tänka sig enosynlig eldsfär och Gud.Alla sfärerna snurrade runtjorden, ett varv mer ellermindre på ett dygn.Denna världsbild kallades geocentrisk,med jorden i centrum, men det innebarinte att jorden ansågs vara bäst. Nej, himlenmed Gud längst ut var eftersträvansvärd,medan orena och tunga material samladesi mitten. Och inuti jorden fanns helvetet,mitt i helvetet fanns Djävulen.Längst ut fanns himlen med Gud och kärleken!VenusJupiterSolenMånenJordklotetHelvetetoch Djävulen.Håll utkik!Senaste nytt om Hitta Historien finnerdu på www.sanomautbildning.seSaturnusMerkuriusMarsStorpolitikern Birgitta från UpplandVärlden styrdes mestadels av män under medeltiden, bådeinom kyrkan och utanför. Ett sätt för en kvinna att få stortinflytande var om hon uppfattades som utvald av Gud. Ensådan var Birgitta (1303–1373) som var dotter till en avSveriges främsta stormän. Tack vare sin höga börd togshon på allvar av en del kyrkomän när hon tyckte sig fåuppenbarelser från Gud.Birgitta la sig i Sveriges politik och kritiseradekungen. En storman som retade sig på hennetömde en slaskhink över henne när hon gick i engränd i Stockholm. Hon förlät honom, men ficksedan en uppenbarelse där Gud lovade att han skullefå ett grymt straff och så dog han i ett våldsamtnäsblodsanfall. Hon reste till Rom och kritiseradepåven och andra makthavare. Numera uppfattashon av katolikerna som Europas skyddshelgon.Ett konstverk som skildrarvägen in i helvetet. Högsom låg, alla kunde hamnai helvetet om man intelevt sitt liv som en godkristen, sa kyrkan.Heliga Birgitta –helgon och kändisfrån 1300-talet.12 13Sanoma Utbildning 2013 85

ISBN 978-91-622-7240-12011-11-07 08.29214_289_Samband_block5.indd 288 2011-11-03 16.43GyVux > Samhällsvetenskap

En historiebok som gerredskapen för ett meranalytiskt och källkritisktförhållningssätt.GreklandPå Kreta fanns från cirka 2 000 f.Kr. en högkultur med skriftspråk och storapalats. Denna kultur är känd som den minoiska efter en sagokung, Minos.Arkeologiska fynd vittnar om en rik kultur som byggt sina framgångarpå handelskontakter med Egypten och övriga områden i östra Medelhavet.IthakaM a k e d o n i e nE g e i s k ah a v e tT h e r m o p y l eChaironeiaA T T I K A MarathonOlympiaAthenMykeneTrojaM I N D R E A S I E NAntikens GreklandM e d e l h a v e tP E L O P O N N E S O SSpartaSalamisTheraLärarhandledning... med material som inspirerar och underlättarvardagen för dig som lärare.För varje kapitel finns det kopieringsunderlagmed uppgifter och övningar. Förutomelevuppgifter beträffande begrepp, fakta ochsamband utifrån bokens text finns ocksålängre övningar som syftar till att utvecklatänkandet kring historiska frågor. Blanddessa finns för det första längre sambandsövningarsom ofta utgår från bokensmodeller och som inkluderar jämförelser.För det andra finns det rikligt med övningarsom bygger på en eller flera historiska källorför att träna kritiskt tänkandet, källkritik,tolkningsförmåga och historiemedvetande.Den tredje typen av längre övningar kallarvi utblickar. Dessa kan exempelvis röra sigom frågeställningar som eleverna får arbetavidare med på egen hand eller fördjupandetexter med inslag av källtexter. Läromedletstydliga fokus på samband och källkritiskafrågor präglar även övningarna som återfinnsi denna handledning.... och som innehåller cd med Peter Englundsessäer.En möjlighet att ytterligare väcka intresseför vår historia får du som lärare genom detvå medföljande inlästa essäerna avPeter Englunds:• På slagfältet i Verdun• På rundtur i labbet (Om Förintelsen– och om den SS-man som försöktestoppa den).Författare: Niklas Ericsson,Magnus Hansson, Micael PetterssonKnossosDet mest kända minoiska palatsetvar det i Knossos påKreta. Målningar som återfunnitshar rekonstruerats såkraftigt att deras nuvarandeutseende kan ifrågasättas.Den minoiska kulturen medsitt centrala läge i Medelhavetpåverkade den mykenskapå många sätt.T O L K N I N G A RFredliga delfiner?Om man inte hittar en mängd krigiska bilder, som man gör i de om) ansåg att delfinerna var krigiska. Bara för att vi idag betraktardelfiner som kloka och vänliga, behöver inte andra kulturerflesta kulturer, borde väl det vara en fredlig kultur? Att man oftakan se målningar med delfiner i olika minoiska palats kan tyda på ha sett dem på samma sätt. Katter har till exempel dyrkats somatt den minoiska kulturen var fredlig.gudar i den egyptiska kulturen, men under 1600- och 1700-talenMen denna tolkning bygger på antagandet att delfiner är betraktades de i stället som djävulens och häxornas redskap.fredliga. Tänk om den minoiska kulturen (som vi vet oerhört lite58 Block 2 ANTIKENKrig och fredViktigapersonerVilhelm II (1859–1941), tysk kejsareFranz Ferdinand (1887–1914), österrikisk ärkehertigWoodrow Wilson (1856–1924), amerikansk presidentNikolaj II (1868–1918), rysk tsarVladimir Lenin (1870–1924), sovjetisk diktatorRosa Luxemburg (1871–1919), polsk-tysk socialistJosef Stalin (1879–1953), sovjetisk diktator1900tidslinjeFörsta världskriget, 1914–1918Schlieffenplanen, 1914 Versaillesfreden, 1918Ny ekonomisk politik (NEP), 1920-tal New Deal, 1930-talÖlkällarkuppen, 1923 Börskraschen, 1929Ådalen, 1931Borggårdskrisen, 1914Kohandeln, 1933Tvåkammarriksdagen, 368 1866 Allmän Block 4 rösträtt, TIDIGMODERN 1921 TIDModerskapspenning 1937Saltsjöbadsavtalet, 1938sammare och uppvisar ett annat mönster. Spanjorernablandade sin egen kultur med kulturen ide indianska samhällena. Engelsmän och fransmäntvingade däremot bort indianerna och byggdehelt nya samhällen efter europeiska förebilder,utan att blanda sig med urinvånarna.De nordamerikanska indianernaDe nordamerikanska indianerna var indelade i enstor mängd stammar. Vid européernas ankomsttill Nordamerika talades där ungefär 300 olikaspråk. Ibland kunde en del indianstammar enasför gemensamma mål, som till exempel jakt ochkrig. Detta ledde också till att det tog lång tid förIndiansk hjortjakt från början aveuropéerna att ta över Nordamerika. När de väl hade besegrat indianernai ett område, väntade andra stammar med nytt motstånd längre inåt1600-talet.landet. I Sydamerika var antalet riken färre och när spanjorerna hade besegratett rike lade de enorma områden under sig.U T B L I C K De nordamerikanska koloniernaDen första bestående engelska kolonin som grundades var Virginia år1607. Engelsmännen beskrev början som svår, med såväl misstänksammaoch fientliga indianer som hårda vintrar – vintern 1609/10 dog till exempelcirka 450 av de 500 kolonisatörerna.Dessutom hörde många av engelsmännen till adeln och räknade medAdolf Hitler (1889–1945), tysk diktatorOmkring år 1 650 f.Kr. hade också en högkultur skapats på det grekiskafastlandet, känd som den mykenska, efter dess centralort, Mykene. Mykenevar ett kungadöme med en mäktig aristokrati vid sidan av kungen.Det var en grupp som byggde sin maktställning dels på ett större jordinnehav,dels på sin roll i krig. Från ståtliga, rikt utsmyckade palats kontrolleradessjöfart och handel, hantverkares och bönders verksamhet. Etttidigt grekiskt skriftspråk fanns redan utvecklat med vars hjälp man förderäkenskaper över skatter och andra inkomster.John Maynard Keynes (1883–1946), brittisk nationalekonomMassiliaS v a r t a h a v e tByzantionNeapolisAthenMiletosSyrakusa SpartaM e d e l h a v e tGrekiskt område före 700 f.Kr.KyreneNaukratisKoloniserade områdenBenito Mussolini (1883–1945), italiensk diktatorWinston Churchill (1874–1965), brittisk premiärministerFranklin D. Roosevelt (1882–1945), amerikansk presidentEllen Key (1849–1926), svensk författare, pedagog, ideologFörintelsen, 1943–1945Anschluss, 1938 Operation Barbarossa, 1941Andra världskriget, 1939–1945Münchenöverenskommelsen, 1938 ”Dagen D”, 6 juni 1944Per Albin Hansson (1885–1946), svensk statsministerPearl Harbor, 1941KnossosK R E T AGreklandGulag, ca 1920–ca 1960Samhälle i förändringatt kunna anställa indianerna som tjänare,något som inte gick. På grund av denna inställninghade de från början inte någon tankepå att själva bedriva jordbruk.Det som räddade den nya kolonin från undergångvar tobaken, som visade sig växa bradär. Tobaksrökning var vanligt bland indianernaoch letade sig snabbt över Atlanten.På många håll förbjöds den nya ovanan, menförbuden kringgicks. Snart insåg furstarna iEuropa att tobaken kunde beskattas. Virginiakoloningav då stora inkomster för det engelskakungadömet. Redan år 1618 exporteradekolonin cirka 27 ton tobak och år 1638 hela 600 ton.De som utvandrade till de nya kolonierna var ofta hela familjer varsmål var att bosätta sig och överleva i den nya världen, inte att i förstahand bedriva handel. De odlade sällan något som gick att exportera ochblev istället mer eller mindre självförsörjande.Det fanns fler länder än England som skaffade sig kolonier i Amerika:| Nya Nederländerna: Nuvarande delstaterna New Jersey ochNew York. Manhattan, som idag är en del av New York, köpteNederländerna för 24 dollar, och staden som anlades döptes tillNya Amsterdam.| Nya Frankrike: Delar av Kanada och Louisiana.| Nya Sverige: 1638–55, beläget längs Delawarefloden.NilenGrekernas spridning i MedelhavetRedan på 700-talet f.Kr. fick mångagreker svårt att klara sin försörjning ide små stadsstaternaeftersom dessa helt enkeltblev överbefolkade.K a s p i s k ah a v e tVana vid havet och medsinne för äventyrliga projektbörjade mångastadsstater organiseraen kolonisation av fjärranområden. Delar av befolkningenutvandrade ochgrundade nya stadsstaterrunt om i Medelhavet.Där behöll grekerna sittspråk och sin kultur. Därmedkom också det grekiskaatt påverka andrakulturer.Viktiga nyheterNationernas förbundFolkhemmetDemokratiska staterAllmän rösträttViktiga begreppSpanska sjukanPlanekonomiHyperinflationKeynesianismAppeasement”Livsrum” (Lebensraum)NazismKommunismFascism195059369Holländska puritaner utvandrade ibörjan av 1600-talet. New York kalladesNew Amsterdam.export = försäljning av varor eller tjänsterfrån det egna landet till utlandetNordamerika omkring år 1700.Samband Historia Plus622-7240-1 548 sidor 355:-Samband Historia Plus Lärarhandledning622-9909-5 810:-Virginia år 1624. Kartan är uppochnedvändså att norr är nedåt.ReformationenOrdet reform betyder förändring, ofta i ett lugnttempo, till skillnad från en revolution. Reformationeninnebar att de så kallade protestanterna bröt sigur den katolska kyrkan. Det var en lång process somfrån början handlade om en förändring inom denkristna kyrkan. Men följderna blev långt vidare ochdet kom att ske en brytning med påvedömet, när detinte gick att ena alla olika viljor.Det medeltida arvet fram till år 1517I början av 1500-talet var den katolska kyrkan försvagad.Under medeltiden hade kyrkan flera gångerdrabbats av olika typer av strider – både inomkyrkligaoch gentemot statsmakterna:Brittiska områdenFranska områdenH u d s o n B a y -Spanska områdenk o m p a n i e t 1 6 7 0Områden omtvistat avR u p e r t s L a n dEngland och FrankrikeRupert House1608N o v a S c o t i aQuebec 1608 Port RoyalMontreal1605Sault Sainte Marie 1668Boston 1630Plymouth 1620New YorkSan Francisco L o u i s i a n aFort St LouisD e t r e t t o n k o l o n i e r n aSan Diego Santa FeCharleston 167017691610New Orleans St Augustine 1565Alamo 1718 1718 F l o r i d aB a h a m a ö a r n aV i c e k u n g a d ö m e tN y a S p a n i e nK u b aN y a F r a n k r i k eJ a m a i c aN e w F o u n d l a n dH a i t iS a n t oD o m i n g o160 Block 4 TIDIGMODERN TIDDen första globaliseringen161Sanoma Utbildning 2013 87

GyVux > Samhällsvetenskap

Hitler och Stalin– En bok om ondskaFred! 100 röster motvåld och krigBonniers HistoriskaAtlasHitler och Stalin är de stora massmördarna iEuropas historia. De avtryck de lämnat eftersig är enorma och frågorna kvarstår:• Hur utvecklades de till två brutala gränslösadiktatorer?• Hur är det möjligt att utöva sådan ondska?Vi får följa Hitler och Stalin från tiden förFörsta världskriget, genom Ryska revolutionen,Mellankrigstiden, Andra världskrigetoch fram till Kalla krigets tid.Med hjälp av ögonvittnen, episoder ochhistoriska händelser får vi inblick i hur debåda diktatorerna påverkade varandra, sinsamtid och eftervärlden. Så förs vi närmaresvaren på frågorna om den mörka sidan av1900-talet.Boken är en lättläst och sammanhängandeskildring som kompletterar historieundervisningensolika läromedel i grundskolanoch gymnasieskolan.Den kan också utgöra utgångspunktenför samtalet om vad som kan hota nutidensöppna demokratiska samhällen.Dag Sebastian Ahlander är diplomat ochhar skrivit tio historiska biografer för barnoch ungdom.Författare: Dag Sebastian AhlanderHitler och Stalin – En bok om ondska622-9768-8 172 sidor 186:-Det är nu 200 år sedan den sista militärastriden ägde rum i Sverige. Vi har alltså haftfred i två sekel – ett världsunikt förhållande.Men samtidigt dödas och skadas tiotusentalsmänniskor världen över varje år av terrorhandlingar,uppgörelser i undre världen ochvåld på öppen gata, i hemmen och i skolor.Det finns ingen anledning att stillatigandeacceptera sakernas tillstånd. I Sverige ärvåldet och hoten, framför allt bland yngre,oacceptabelt utbrett. Sparkar, slag och regelrättmisshandel inträffar varje dag. Vi harvant oss vid att läsa om knivslagsmål ochvapenhot, butiksrån och skottlossningar vidnattklubbar och restauranger. För många ärvåldet och rädslan en del av vardagen.FRED! 100 röster mot våld och krig är enbok som kommer att sätta i gång samtal ochge både alternativ och argument. Här finnsbilder av världens bästa fotografer och texterav storheter som John Lennon, Martin LutherKing, Astrid Lindgren, Peter Englund, ChristerFuglesang och Anne Frank. Men här finnsockså nyskrivna texter av unga svenskarav idag. Innehållet är dessvärre brännandeaktuellt.Författare: Saam Kapadia, Jeppe WikströmFred! 100 röster mot våld och krig622-9957-6 191 sidor 96:-Sätter människansverksamhet på kartanFölj människans väg genom historien, frånspåren av våra tidiga förfäder till situationeni världen idag. Översiktskartor och förklarandetexter tecknar huvuddragen i denpolitiska historien, från forntid till nutid.Dessutom tas kulturella, sociala ochekonomiska aspekter på utvecklingen upp.Atlasen innehåller såväl överskådligatidsaxlar och bilder som lättavlästa diagramoch tabeller för att ge sammanhang ochförtydliga olika historiska förlopp.Allt detta gör Bonniers Historiska Atlas tillen översiktlig historiebok – oumbärlig ihistorieundervisningen!ArbetshäfteTill atlasen finns ett arbetshäfte meduppgifter av olika slag och svårighetsgrad.Avsikten är att eleverna ska få ett arbetsmaterialdär de kan fördjupa sina historiskakunskaper och få större färdigheter i ämnet.Bonniers Historiska Atlas622-1815-7 88 sidor 260:-Kompass till Bonniers Historiska Atlas– arbetshäfte för gymnasiet622-5312-7 90:-Sanoma Utbildning 2013 89

?!ANVÄNDAREEXPERTSYSTEMANVÄNDAR-GRÄNSSNITTSTATISTIK-MOTORKUNSKAPS-DATABASEXPERTER■■■■■■■■■■■■■■■■■■■■■■GyVux > Samhällsvetenskap

En mosaik – Religionskunskap 1O l O v J a n s s O n · l i n d a K a r l s s O nEn mosaik ger en helhetsbild av mångfalden! En mosaik är en lättillgängliggrundbok för gymnasiets kurs 1 i religionskunskap. Med de faktakunskaper,begrepp och modeller som En mosaik förmedlar får eleverna verktyg för attdelta i det offentliga samtalet kring bland annat mångkultur, religion och etik.BonniersKultur och religion.Religioner ochlivsåskådningar.Att vara människa.Etik. Identitet.Kärlek. Döden.En mosaik i tre blockBokens överskådliga faktatexter följer en bestämdstruktur med syfte att öka förståelsenav såväl religionernas innehåll, som deras rolli dagens samhälle.Kultur och religion. I tre kapitel definierasgrundläggande begrepp inom området. Samspeletmellan religion, kultur och vetenskapdiskuteras liksom mångkultur och sekularisering.En annan fråga som belyses är denegna kulturella bakgrundens betydelse, närdet gäller att tolka och förstå omgivningen.Blocket avslutas med en inblick i frågan omnationella minoriteter och religionsfrihet.Religioner och livsåskådningar innehållersex välstrukturerade kapitel om de femvärldsreligionerna och om nya rörelser, bådereligiösa och sekulära. Varje religion beskrivssystematiskt utifrån grundtankar, riktningaroch livets skeden. Stoffets struktur underlättarför eleverna att jämföra, urskilja mönster,dra slutsatser och formulera egna ståndpunkter.JudendomTill minne av vandringen från slaveriet i Egypten byggs än i dag hyddorav kvistar och palmblad – i New York såväl som i Stockholm och Tel Aviv.En viktig fråga för dagens judar är hur man ska förhålla sig till gamlatraditioner.Grundtankark a p i t e l 4Att vara människa består av fyra temakapitelsom erbjuder både fakta och problematiserandetext inom områdena etik ochlivsåskådning.Etik innehåller förutom en översikt avnutida etiska teorier, även en omfattandediskussion om etik och juridik, nämligenmänniskovärdesprincipen och svensklagstiftning.• Identitet tar upp både identitet som självbildoch kulturell identitet. En fråga somfördjupas handlar om religionsfrihet ochreligiösa symboler i skola och samhälle.• Kärlek. Här är det främst kärleksrelationermellan människor som är i fokus.• Döden. I detta kapitel beskrivs död,begravning och sorg i vårt samhälle, menockså döden som livsfråga.I block ett och två finns i slutet av varje kapitelett uppslag som ger ytterligare inblickar ireligion och kultur. Alla kapitel avslutas meddiskussionsfrågor och nyckelord.LärarhandledningI lärarhandledningen finns kommentarer,faktafrågor, bildanalysfrågor till bokensbilder och elevuppgifter.FörfattareOlov Jansson är gymnasielärare i religionskunskapoch historia.Linda Karlsson är journalist med religionsstudieroch lärarerfarenhet.Judendomen rymmer inom sig en mångfald av traditioner och ärR E L I G I O N O C H L I V S Å S K Å D N I N Gspridd överhela världen. Ändå finns gemensamma grundtankar omGud, Toran och Israels folk.Vem är jude?Själva ordet jude används både om den som bekänner sig till religionenjudendom, och om den som härstammar från och känner gemenskapmed folkgruppen, judarna. Att vara född av en judisk mor är ettkriterium för att kunna kallas jude som alla är överens om. Man kanockså konvertera, övergå, till judisk tro enligt bestämda regler. De judarsom inte är religiösa brukar benämnas sekulära. Olika riktningarinom judendomen förhåller sig på olika sätt till frågor om judisk trooch identitet.Av dagens drygt 15 miljoner judar bor flertalet antingen i USA elleri Israel. Av övriga finns de flesta i Västeuropa, Kanada, Ryssland,Sydamerika och Australien.I Sverige bor cirka 22 000 judar. Det finns judiska församlingar iStockholm, Göteborg och Malmö. Även i en del mindre städer finnsdet judiska mötesplatser.Muslimska högtider3Flera högtider är folkliga fester som förknippasnyår/hijradagenmuslimska riktningar och därför firas de inte av alla.med viktiga personer eller händelser inom olikaeid al-idhaashuranyår/hijra-dagen firas till minne av profetenMuhammeds utvandring från Mecka till Medina.Ashura är för sunniter en dag som anknytereid al-fitrtill profeten Moses befrielse ur Egypten. BlandMuslimskashiamuslimer firas dagen till minne av Hussein somhögtiderdödades av fiender i slaget vid Karbala och blevramadanmartyr.Mavalid al-nabi firas till minne av MuhammedsLeylat al Qadr födelsedag.Leylat al Qadr, ödets natt, är den natt dåEid al-fitr – fastebrytandetsMuhammed fick sin första uppenbarelse. Det ärfest. Glädjen delas medvanligt att man vakar hela natten och läser urfamilj och vänner, men detKoranen.är också viktigt att dela medeid al-fitr – fastebrytarfestensig till fattiga.eid al-idha – offerfestenÅrets högtiderDen muslimska tideräkningen börjar den första dagen i den månadvärlden. I traditionellt muslimska samhällen slaktar man och ger avdå muslimerna begav sig till Medina år 622 e.v.t. Tideräkningen Den muslimskaköttet till fattiga. I Sverige går det inte att slakta som traditionenföljer månen, vilket gör att det muslimska året är elva dagar kortare tideräkningen kallasbjuder, i stället kan man dela med sig på något annat sätt.hijra, som betyderän solåret. Det är därför muslimska högtider inte infaller vid samma utvandring påtid år från år enligt den västerländska kalendern. De viktigaste högtidernainom islam är eid al-fitr och eid al-adha.arabiska.Livets skedenÄven inom islam omges viktiga förändringar i livet, som födelse,eid al-fitr och eid al-idhabröllop och död med olika övergångsriter.Fastan avslutas med eid al-fitr, fastebrytandets fest. Festen börjar Eid betyder ”en återkommande(lycka eller fest-när nymånen blir synlig och Ramadan är till ända. Eid al-fitr vararvid livets börjanglädje)” och syftar på attvanligen tre till fyra dagar. Familj och vänner samlas, äter festmat det rör sig om är en årligEtt barn ses som ett förtroende från Gud. I det nyfödda barnetsoch kan även ge gåvor till varandra. Festen präglas av tacksamhet festhögra öra uttalar man trosbekännelsen med de ord som kallar tillmot Gud, som hjälpt dem som fastat att uppfylla sina plikter. Att gebön i moskén.gåvor till välgörenhet är ett sätt att visa tacksamhet.Inom delar av islam firas namngivningen som en speciell högtidEid al–idha, offerfesten, infaller i vallfärdsmånaden, under vallfärdenssista dag. Högtiden anknyter till berättelsen om när Abrahamhos den nyfödde och pappan läser ur Koranen och tillkännager bar-en vecka efter barnets födelse. Vänner och släktingar samlas hemmafrestades av satan att inte lyda befallningen från Gud, nämligen attnets namn.offra sin son Ismael. Abraham körde bort satan genom stenkastning.När Abraham hade prövats av Gud, uppmanades han att slaktaAbraham och är även en del av Muhammeds sunna. När omskärel-Seden att omskära pojkar går tillbaka till berättelserna omett djur istället för sin son. Offerfesten firas i hela den muslimskasen sker varierar, allt från några dagar efter födelsen och fram tillI S L A MFaktagranskareTexterna i boken har utvecklats i samarbetemed religionslärare, religionsforskare ochföreträdare för de olika religionerna.Christer Hedin, religionshistoriker ochdocent vid Stockholms universitet har varitfaktagranskare.Avsedd för: Religionskunskap kurs 1Författare: Olov Jansson, Linda KarlssonFaktagranskare: Christer HedinEn mosaik Religionskunskap 1523-1026-7 260 sidor 295:-En mosaik Religionskunskap 1Lärarhandledning622-8588-3 711:-1415Sanoma Utbildning 2013 91

GyVux > Samhällsvetenskap

Lev i tiden– Psykologi 1Filosofi – frågor ochargumentLärande ochutvecklingLärande ochutvecklingGabriella BernersonEn lättillgänglig grundbokför gymnasiets kurs 1 i psykologi.Det mänskliga psyket är en outsinlig källatill ny kunskap. Är du nyfiken på människanså följ med på en upptäcktsresa i psykologi.Varje kapitel innehåller frågeställningenFundera och avslutas med Sammanfattning.I boken finns tips på skönlitteratur ochfilmer som kan fungera som diskussionsunderlagoch fördjupning i ämnet.Nya avsnitt:• Anknytningsteorier• Neuropsykologi• Behov och känslor• Psykisk hälsa• Stress och stresshantering• Kriser och krishantering• Behandling av psykisk ohälsaAvsedd för: Psykologi kurs 1 och 2Författare: Katri CronlundLev i tiden – Psykologi 1523-0223-1 311:-Bjud in dina elevertill det filosofiska samtalet!Vad består verkligheten av? Har vi en frivilja? Vad är meningen med livet? Nyfikenhetleder via frågor och argument fram tillåsikter. Därför äger filosoferandet rum isamtal, vilket också är utgångspunkten förFilosofi – frågor och argument.Bokens lättillgängliga texter väcker engagemangoch skapar förståelse genom attde filosofiska frågorna sätts i sammanhangsom eleverna känner igen. Återkommandeuppgifter och en modern, rikligt illustreradfyrfärgslayout ger ytterligare dynamik åtframställningen.En bok som väcker dinaelevers lust att delta idet filosofiska samtalet!Boken är uppdelad i sex tematiska avsnitt:Verkligheten och människan, Livet ochmeningen, Kunskapen och vetenskapen,Språket och tanken, Individen och samhälletsamt Skönheten och konsten.Filosofi – frågor och argument har skrivitsmed avsikt att i första hand svara mot A-kursens kursplan. Eftersom boken dessutomger underlag för fördjupningar kan denmed fördel användas även för B-kursen.En bok som väcker dina elevers lust attdelta i det filosofiska samtalet!Lärande och utveckling ger eleven inblicki olika teorier om människans utveckling ochsocialisation. Hur vi formas av den miljö viväxer upp i och hur vår personlighet utvecklaseller hämmas i samspel med andra.Boken ger också en förståelse för olikapedagogiska teorier och inriktningar samthur de har färgat synen på vad kunskap ochinlärning fram till våra dagar. Hur vi skapar eninlärningsmiljö som främjar lust att lära ochsom tar vara på varje individs inneboendeskaparkraft belyses också.Kunskaper om vad barn behöver för attutvecklas till harmoniska individer synliggörssamt kunskaper om barns och ung domarsolika förutsättningar för lärande.I ett kapitel beskrivs gruppens och det socialasammanhangets betydelse för lärande.Varje kapitel avslutas med diskussions- ochstudieuppgifter.Ur innehållet:• Vetenskap och forskning• I samspel med andra• Kön, genus och identitet• Lärande och pedagogik• Vi har alla olika uppväxtvillkorAvsedd för: Barn- och fritidsprogrammet,Samhällsvetenskapsprogrammet beteendevetenskapoch kompetensutveckling av barnochfritidspersonal.Författare: Gabriella BernersonFörfattare: Ulf PerssonFilosofi frågor och argument622-4897-0 240 sidor 295:-Lärande och utveckling523-1578-1 234 sidor 304:-Studiehandledning:www.sanomautbildning.seSanoma Utbildning 2013 93

GyVux > Samhällsvetenskap

Spännande reportageI Kanal finns många spännande reportage.Flera av dessa är intervjuer med personersom lever mitt i medievärlden. Andrainnehåller fördjupningar eller utvikningarinom ämnet. Författarnas stilistiska förmågaoch breda erfarenhet inom ämnet gör dettaläromedel till något över det vanliga.Kanal – journalistik, reklamoch informationLärarhandledningMed lärarhandledningen kan lärobokenanvändas för hela undervisningskedjan,från mål, via centralt innehåll, pedagogisktupplägg, elevövningar, examinationer tillformativ bedömning och slutligen betygsättningav kursen. Som lärare kan du gåigenom handledningen innan den aktuellalektionen för att få stöd med mål, innehåll,upplägg, tolkningar, tips, förslag ochbedömningsgrunder. Du spar därigenomvärdefull tid och energi som du istället kananvända i det professionella mötet medeleverna. Du behöver inte på egen handsöka upp mål och bedömning till det givnastoffet i läroboken. Detta finns paketerat tillvarje textavsnitt i lärarhandledningen.Ur innehållet:• Sammanfattningar av lärobokens text föratt du som lärare snabbt ska få en överblickav stoffet.• Mål från ämnesplanen som är kopplat tilltexten. Som lärare ska du alltid smidigtkunna argumentera för frågan”Varför läser vi detta?”.• Diskussionsfrågor och/eller extra uppgiftertill texten.• Tips till dig som lärare: Under dennarubrik finns tips, förslag och idéer hur dukan använda diskussioner och uppgifter,samt lektionsupplägg. Handledningen gerdig konkreta exempel och argument.• Instuderingsfrågor som kan delas ut tilleleverna. Dessa frågor kan också användasi läxförhör• Kunskapskrav (”betygskriterier”) som ärkopplade till texten. Med formativ bedömningkan dessa användas kontinuerligttillsammans med eleverna. Eleven fårbesked om vad han eller hon befinner sigi kunskapsnivån. Som lärare kan du visafram vad som krävs för att eleven skakunna nå nästa steg. Bedömningen blir påså sätt en del av lärandetFörfattare: Daniel Hemberg, Gustav FridolinKanal – medier, samhälle och kommunikation523-0352-8 395 sidor 340:-Kanal – medier, samhälle och kommunikationLärarhandledning523-1324-4 480 sidor 900:-Läroboken täcker innehållet i ämnesplanernaför både kurs 1 och kurs 2.Kanal är indelade itre övergripande block:• Journalistik• Reklam• InformationVarje block är i sin tur indelat fem separataavsnitt. Det första – introduktion, läggergrunden för de följande fyra fördjupningsavsnitten.Det sista fördjupningsavsnittet ide tre blocken är alltid ett tematiskt avsnittsom även innehåller fördjupningsuppgifter.JournalistikI det första blocket, journalistik, behandlasbland annat journalistens uppdrag, lagar ochregler som styr utgivningen, yttrandefrihet,pressetiska regler, textanalys liksom urvaloch källor. Förutom dessa mer hantverksmässigakapitel beskrivs även valet av olikakanaler och journalisters vardag på olikaplatser i världen. I det avslutande tematiskaavsnittet behandlas bland annat ekonomijournalistik,bildjournalistik och krigsjournalistik.ReklamI det andra blocket, reklam, beskrivs blandreklam ur ett teoretiskt perspektiv. Någrapraktiska verktyg behandlas liksom delagar och regler som styr reklam respektivemarknadsföring. Valet av kanaler förolika former av reklam beskrivs ur både ettnationellt och ett globalt perspektiv. I dettematiska avsnittet behandlas bland annatreklam i sportsammanhang och reklamensidealvärld.Kanal – journalistik, reklam och informationtar liksom Kanal – medier, samhälle ochkommunikation avstamp i de nya styrdokumenteni Gy 2011. Målen har kopplats näraden löpande brödtexten för att ge både lärareoch elever möjlighet att koppla sammankunskapskraven med stoffet i läromedlet.InformationI det tredje och avslutande blocket sättsfokus på begreppet information utifrån olikaperspektiv; information utifrån grupp ochgenus, valinformation, krisinformation,prisinformation och företagsinformation.I den globala utblicken diskuteras informationur ett rättighetsperspektiv och somvapen i händerna på totalitära makt havare.I det sista tematiska avsnittet behandlasbland annat politisk påverkan, informationsöverskottliksom information som kanskapa missförstånd och myter.Författare: Daniel Hemberg, Anneli ÖnnebyKanal – Journalistik, reklam och information523-1579-8 300 sidor 330:-Kanal – Journalistik, reklam och informationLärarhandledning523-1580-4 c:a 300 sidor 900:-Författarnas stilistiskaförmåga och breda erfarenhetinom ämnet gör detta läromedeltill något över det vanliga.Sanoma Utbildning 2013 95

Titelregister A–Ö10 Spel om samhället................................84150 svenska fåglar och deras läten ........ 68A good read................................................. 28ABC i projektarbete – elevhandbok.........77Affärsjuridik i praktiken............................ 79Agenda 1 Företagsekonomi..................... 70Alla möjliga ord........................................... 13Alles paletti................................................. 39Astronomi................................................... 65Bli bättre på spanska ................................ 50Bonniers Engelska Grammatik................. 31Bonniers Franska Grammatik.................. 42Bonniers Historiska Atlas......................... 89Bonniers Spanska Grammatik................. 50Bonniers Tyska Grammatik...................... 38Buena idea..................................................46Contact 1 ....................................................41Core English................................................. 18De acuerdo.................................................. 47Destination................................................. 29Destination France..................................... 43Det är bara att googla! ............................... 9Dreimal Deutsch........................................40Einverstanden............................................ 36Ejercicios elementales............................... 51El cuarto misterioso ................................. 51El punto en cuestión.................................. 52En el mundo hispánico ........................... 52En handbok i kommunikation ................... 8En mosaik – Religionskunskap 1.............. 91Engelsk Grammatik med övningar......... 30Engelska grammatikövningar.................. 31Engelska och moderna språk................... 15Engelska Synonymer med övningar...... 30Engelsk-svensk/Svensk-engelsk ordbok............................ 29English C..................................................... 26Español jugando......................................... 51Esprit ...........................................................41Filosofera.....................................................90Filosofi – frågor och argument................ 93Finansiering och kalkylering................... 76Formando frases........................................48Forum Samhällskunskap......................... 82Fransk-svensk/Svensk-fransk ordbok.. 42Fred! 100 röster mot våld och krig ......... 89Global Conflicts: Palestine .......................84Goodwill Entreprenörskap 100 p. ........... 74Goodwill Företagsekonomi 1 och 2...........72Goodwill Företagsekonomi 1, 100 p..........73Goodwill Företagsekonomi 2, 100 p.........73Goodwill Företagsekonomi A, 50 p......... 76Goodwill Företagsekonomi B, 150 p........ 76Goodwill Redovisning 2.............................75Grammar on your own............................... 31High Five......................................................27Hitler och Stalin – En bok om ondska .... 89Hitta Historien............................................ 85Improve – inför de nationella proven...... 32Improve Your Basic ....................................33Improve Your Listening ............................ 32Improve Your Reading .............................. 32Improve Your Speaking .............................33Improve Your Vocabulary .........................33Improve Your Writing ................................33In medias res...............................................53In real life..................................................... 22In the English-speaking World ............ 29Jobba med: Samhälle................................. 81Kanal – journalistik,reklam och information............................ 95Kanal – medier, samhälleoch kommunikation..................................94Karta över Frankrike.................................. 43Karta över Italien........................................ 56Karta över Spanien.................................... 52Karta över Tyskland 97 x 130 cm.............40Kartor över Storbritannien och USA....... 30Kemi 1 och Kemi B...................................... 65Kom igen!..................................................... 12Kom lite närmare ....................................... 12Källan............................................................ 13Känn på litteraturen 1, 2 och 3 ...............10Lecturas....................................................... 52Lev i tiden – Psykologi 1............................ 93Litteraturnyckeln........................................ 12Livsfrågor.................................................... 92Lust auf Deutsch........................................ 38Lärande och utveckling ............................ 93Lässtandarder.............................................14Marknadsföring...........................................75Matematik 1a – program,uppdrag, modeller .................................... 58Matematik 1a VUX...................................... 59Matematik 2a ............................................. 5996

Me voilà !..................................................... 43Medicin 1 – med studiehandledning ..... 68MEGA Företagsekonomi............................ 76Millennium 1................................................ 83Mucho gusto...............................................48Människan och tron................................... 92Neue Freunde.............................................40Nya Bryggan...............................................64Nya Matematik Origo ................................60Nytt gymnasium, ny Naturkunskap! .....66Organisation och ledarskap......................77Palabra por palabra....................................49Penguin Readers....................................... 34Politiska rörelser i vår tid.......................... 92Practicando................................................. 50Prego............................................................ 54Privatjuridik .............................................. 78Professional– engelska för blivande yrkesproffs........ 24Projekt och företagande........................... 76Projektarbete – från idé till slutprodukt....77Psykologi..................................................... 92Quatre amis dvd och lärarmaterial ........ 43Quick Smart English ..................................27Sidospår samtida novellerSidospår samtida poesi...............................7Skrivkonst – skriv med litteraturoch konst som inspiration.......................... 8Solid Ground............................................... 20Sopa de letras.............................................. 51Spanska hörövningar................................49Spanska pjäser...........................................49Spanska verbnycklar................................ 50Spansk-svensk/Svensk-spansk Ordbok............................ 50Strukturen i Naturkunskap 1a1 och 1b.... 67Super ....................................................39, 42Svenska impulser ...................................... 4Svenska spår 1 och 2....................................7Tillämpad statistik – en grundkurs........ 68Treffpunkt Berlin........................................40Tysk-svensk/Svensk-tysk ordbok.........40Veinte historias breves............................. 52Vistas...........................................................44Vistazo ........................................................ 45Vocabulary Exercises................................ 30Voci italiane ................................................ 56Words matter............................................. 29World Wide English.................................... 16Rencontre avec .......................................... 43Samband Historia Plus ............................ 86Samband Historia Tema........................... 88Samspel Samhällskunskap.....................80Short Cuts.................................................... 21Sanoma Utbildning 2013 97

BeställningKundtjänst 08-587 642 10Fax 08-587 642 03KundnummerFaktura- och leveransadressLeveransadress (om annan än fakturaadress)Skola/NamnSkola/NamnGata, väg eller boxGata, väg eller boxPostnummer OrtPostnummer OrtMärkning leveransMärkning fakturaBest. nr Antal Titel f-prisMoms och frakt tillkommer. Kopiera gärna beställningen.Posta eller faxa din beställning till: Sanoma Utbildning, Box 30091, 104 25 Stockholm.

FÖRsäljningsvillKOROrderadressSANOMA UTBILDNINGBox 30091, 104 25 StockholmTelefon: 08-587 642 10Telefax: 08-587 642 03Beställ gärna via vår hemsida:www.sanomautbildning.sePriserSamtliga priser i katalogen är f-priser (förlagsnettopriser)exkl moms. Priserna gäller vidleverans direkt från förlaget. Sanoma Utbildningreserverar sig för eventuella prisändringarefter katalogens tryckning.F-pris gäller för bokhandlare och andraav förlaget erkända återförsäljare, statliga,kommunala och landstingskommunala skoloroch studieförbund samt, efter bedömning,utbildningsanordnare som bedriver organiseradutbildning. F-priset är det pris som gällervid leveranstidpunkten exklusive mervärdesskatt.F-priset utgör basen för rabattsättningoch fakturering.OrderbegreppMed order avsesen samlad beställning för leverans tillen adressat vidett tillfälle och där godset haren godsmärkningBeställningsnummer för varje artikel skaalltid anges på ordern. Aktuella beställningsnummerfinns i Sanoma Utbildnings katalogeroch på www.sanomautbildning.seRabatterTvå typer av rabatter tillämpas:Ordervärdesrabatt och samordningsrabatt.Ordervärdesrabatt lämnas med utgångspunktfrån orderns f-prisvärde exkl moms.Samordningsrabatt lämnas om en titel förekommerendast en gång per order. Samordningsrabattensstorlek är, liksom ordervärdesrabatten,beroende av orderns f-prisvärde:Ordervärde kr Rabatt i procentOrder- Sam- Totalvärde ordning rabatt0 – 14 999 0 0 015 000 – 34 999 2 0 235 000 – 79 999 2 1 380 000 – 179 999 2 2 4180 000 – 269 999 2 3 5270 000 – 599 999 3 4 7600 000 – 4 5 9FrakterFrakter betalas av köparen. Frakt för restnoteradetitlar inräknas vid fraktberäkningenvid första leveranstillfället, och restnoteradetitlar expedieras sedan utan fraktdebitering.Vid palleverans debiteras 90 kr per pall ompallregistreringsnummer för mottagande kundinte lämnats till förlaget.Plats för gods avlämnandeGodset ska i köprättsligt hänseende anses somavlämnat till köparen då självständig transportörmottagit varorna. Avlämnandeplatsen ärm.a.o. normalt förlagets lageranläggning.BetalningsvillkorBokhandel: Fri leveransmånad samt 20 dagarnetto. För huvudorder under april t.o.m. juli ärdock kredittiden förlängd till den 20 september.Övriga: 30 dagar netto från fakturadatum.För huvudleveranser till statliga, kommunalaoch landstingskommunala skolor (direkt ellervia kommunal samordningsfunktion) underapril t.o.m. juli är dock kredittiden förlängd tillden 31 augusti.Observera: Vid specificerade krav omleveranstid under perioden april t.o.m. juligäller alltid betalningsvillkor 30 dagar nettofrån fakturadatum. Om kund på order angivitönskemål om bestämd leveranstid levererarnormalt förlaget vid önskad leveranstid, ochbetalningsvillkor 30 dagar netto gäller. Omönskemål om bestämd leveranstid ej kan tillgodosesmeddelar förlaget kunden detta.Försenad betalning: Om betalning inte erläggsinom föreskriven tid är förlaget berättigatatt debitera dröjsmålsränta efter en räntesatssom är anpassad till det aktuella ränteläget.Skador och felaktiga leveranserLevererade varor skall kontrolleras omedelbartefter mottagandet. Vid transportskada är mottagarenskyldig att senast inom sju arbetsdagargöra anmälan om detta till transportföretaget.Om något kolli saknas ska detta anges påfraktsedeln innan kvittens sker.Observera: Transportskadat gods skasom regel inte återsändas till förlaget. Om enleverans i något annat avseende är felaktigska anmälan göras till Sanoma Utbildning,Kundtjänst senast 30 dagar från leveransdagen.Eventuellt återsändande får ske endastefter godkännande från Kundtjänst, som dåockså ger besked om hur återsändandet skaske. Fraktkostnaden för återsändandet betalasav Sanoma Utbildning.ReturerTitlar som inköpts under perioden 1 april t.o.m.30 september får returneras och ska då varaSAMDISTRIBUTION tillhanda senast den 15oktober samma år. För bokhandlare är tidenutsträckt till 15 november. Lägsta returantal förgottgörelse är fem omärkta, felfria exemplarav samma titel. Kunden ska utan anmaningstyrka att inköpet skett under den angivna periodengenom att med de returnerade läromedlenbipacka kopia på faktura eller följesedel.Returfrakten betalas av köparen. Returneradevaror krediteras vid mottagandet. Krediteringsker till varans f-pris den 15 oktober med ettavdrag på 20%.Lageradress: SAMDISTRIBUTION AB,Sanoma Utbildnings returlagerMetallvägen 31195 72 RosersbergI de fall varor har beställts via en annandistributör/kanal än Sanoma Utbildning skareklamationer och returer handhas av dendistributören.Kommentarer• Om alla i en order ingående artiklar inte kanlevereras vid samma tillfälle medräknas dessaändå i ordervärdet och debiteras vid leveransenmed ursprungsorderns rabatt. Då enartikel restnoteras är ej alltid det slutliga prisetbestämt. För beräkning av det sammanlagdaordervärdet åsätts artikeln ett preliminärt prissom kan skilja sig från det pris som senare debiteras.Detta preliminära pris ligger till grundför rabattberäkningen enligt ovan.• Med ”specificerade krav om leveranstid”under rubriken Betalningsvillkor avses varjekrav om vecka eller månad då leverans skaske, liksom krav om senaste vecka ellermånad då leverans ska ha skett. Krav ombestämt leveransdatum kan aldrig beaktas.• Hämtning av leverans med kundens egetfraktfordon eller av befraktare, kontrakteradav kunden, kan ske om tidpunkten fårbestämmas av förlaget och dess distributionsenhetsamt om hämtning kan ske inom48 timmar efter påringning från förlaget tillen i ordern angiven kontaktman hos kundenresp hos kundens befraktare.Välkommen med din beställning!Kontakta vår kompetenta kundtjänst omdu har frågor.Gäller från 2012-10-01Sanoma Utbildning 2013 99

BSveRigePoRto BetAltPoRt PAyéReturadress: Big Box AB, Box 55, 184 21 ÅkersbergaKontakta oss!Kundtjänst tel. 08-587 642 10info@sanomautbildning.sewww.sanomautbildning.se