O - BADA

Lvrxions trmnaii:ona. Lssnlngan av dctta pr-iblom fcnn han i er, modarnl utformc?.c?
grote&s%EZ ned klar &nytni-@ till den romerska ke,pitaX&ri.f%aris propor-i;io- .
ne-, Likfiaxae ï^;zSöli: in;.~dded vid deluka %iii Z TjiskianG,
. .
William Morris' idger hade pgverkat tysken Hermann Muthesis (1861-3-98?),
,
som ara %C sftsr sekelskiftat arbetade och studerade bostadsbyggande 3
England. &ts and cra,fts motrercant isspirarade P,f~;ithesis till gnindclndet av
Deut scher. Wexkbund (k907), s31e a.rbetide för ett utveck1a;t samarbete mellan
konst och Zndustri. En av ,Vvrlc'omds ledare var arkitekten tfalte'z Gropius ,
1(186>1969), som 1818 utsCtgs till don fölste ledassn för Bauhaus i ?Joinar.
Bauhaus Fungerade dels som fackskola Tör konst och teknologi, dels con ~ 3 d ~
gSvri--ingswmi;ral f ör industri och hande l.
n
'L, Bauhzus9 utvsc~cling - flyttningen till Dessau 1925, Gropius avg%ng 1928 samt
iskolans slwngning som fciljd av nazisternas maktövertagands - d ste har förbi-
gas. Taseontligt ar emellertid, att Bauhaus blev en s6ltdeqel f6r de ideer om
O konsten och dess fu;~Mion, som' fomulerzdes av Zuropas lzindsflylctiga Ronstnä-
ser, bl. a Klee, Ksndhe, Feininger, IGsrcks och IIloholy-Xsgy. Bland. de repre-
-
sent erade. konst rilrtnin,~arna fick kubismen, den ryska konst rukt ivi snen, De
Sti j1 ocb. dadaismen störst betydel se för de typokraficka experineri-t som här
inledde s.
' Den ungerske konstnämn 1453.6 Noholy-Fagy (18951946)' Bads sina rötter i
:rysk kondmktivism och blev en av de ledande p% d9t t.ypografiska omradet.
IFörsijken att bryta med traditionell typografi rönte dock verklig p~.blicitet
först mad att Jaa (1rmn) Tschichold (1902-74) presenterade ett program.
Derum h&8 bl a studerat vid aksdemien i hipzig, dar Halter Tieniann och
Eugo Steher-Przg vzrit hans l2irarô. (~a.lk 1975, 148) s l
0 Dixôkf:a, forabud till dessa signaler saknades inte. P% den inteimattonolla
~uts.l;ällnhgen av konstindustri i Paris 1925 kur& m m i arkitektur, bohag och .
böcker p% sina h311 ana ansatser till en ny form,yivnin.g, Lo Corbusier M.ckte
O sensationmed sin paviljong,och på den ryska utst8llr.lngenInr?de m m finna
exempal g& sn ny t~ografisk syn.
Hugo St&eineliPrag va2 primus motor vid den intarnationells 5okutstailizingen
i Leipzig: 3927, en parallcllföreteeise till den stora ui;stailningen i S-tuttgurt,
dar fwrktlonalismen sanma &r bröt igenos. I Leiszig doximrade dock obetydligt
Justerade omgjutningrr av %Ida snitt eller nykomponerade, som r&~a anslöt
sig till klassiska f6~9bilder. De mera origin~ile n,ys%apdsôrEa hade ~~pnezi-.
* .
bar1 igen &llan natt ~~ttr~aSkinernás
mzgasin. Semw idigt; ocii oberooicie av va-
randra pr~sqntcrade einell-erlicl tre tyika stblgjuterier 2y. grrsteskcnitt -av
hög kvalitet. Till ut st:iLLningen utgavs &essutom ett "Soriderheft" av 'q$no-
l
grapliiscluu J4itteilungenfl9 d2r Jan Tsabicholä prokiamerddo don ll~l~rnentäraf'
typograf lenn barande te a: "Die naue Tno~rsphio i st z%~es!r3n t ont. " B~o~~rarnnet
beskrovs &som ett fullf q1;iande av dn strivancio'ii, som inlett s det fUre,p%ende snk-